Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-06-05

Lagar och förordningar / Brott och straff

Några fästningsfångar

Inledning

Den äldsta formen för tvångsarbete var tukthus. På tukthus intogs tiggare, lösdrivare och kvinnor som dömts till straffarbete. Tukthus byggdes bara i Stockholm, annars användes fästningarna som tukthus fram till mitten av 1800-talet. På 1680-talet började man skicka manliga straffångar till arbete i Karlstens fästning i Marstrand. Även vid andra gränsfästningar användes fångarbetare från slutet av 1600-talet. År 1778 gjorde man en geografisk uppdelning av dömda till fästningsarbete. Från den 26/8 1825 delade man i stället in fästningsfångarna efter typ av brott. Fästningar efter typ av brott: Nya Älvsborg, Karlsten/Marstrand och Karlskrona: Mord, mordbrand, rån, falskmyntning och upprepad stöld medförde fästning på livstid, och dessa fångar placerades på Nya Älvsborg, Karlsten/Marstrand och Karlskrona. Malmö och Landskrona: Tjuvar och benådade dödsdömda som fått fästning på viss tid kom till Malmö och Landskrona. Kristianstad: Edsöre (dvs brott mot tingsfrid eller kyrkofrid), smuggling, bedrägliga konkurser och obetald kronoskatt medförde placering i Kristianstad. Kronan, Göteborg: Militärförbrytare skickades till Göteborg Vaxholm och Varberg: Försvarslösa, dvs lösdrivare, skickades till Vaxholm och Varberg.

Straffånge Carl Johan Kjellberg

Carl Johan Kjellberg var född 1821-07-16 i Ljungby socken, Södra Möre härad, Kalmar län. Enligt fångrullan var han var 5 fot 8 tum lång, hade mörkt hår och ögonbryn och bruna ögon. Vidare spetsig näsa, rundlagt ansikte. Han har tidigare varit skomakarlärling. Ogift. Han var skriven i Ljungby socken 1838. År 1861 sitter han inne på Varbergs fästning för fjärde resan stöld. Tidigare har han gjort 1 års allmänt arbete (som straff) i Malmö därifrån han frigivits 1847. Intogs som försvarslös (lösdrivare) 1851-03-02 på Karlsborgs fästning. Begick där fjärde resan stöld. Efter undergången bestraffning av 19 par spörapp och uppenbar kyrkoplikt för fjärde resan stöld kallas till livstids straffarbete på fästning, dömd av krigsrätt på Karlsborg 1851-12-20 och av Kungliga Krigshovrätten 1852-01-29. Intogs på Karlsten 1853-03-14. Flyttad till fortet Kronan 1854-03-27. Till Landskrona den 1858-10-12. Till Kristianstad 1858-10-20. Åter till Landskrona 1860-08-16. Rymt från Kronan 1858-06-14. Återkom 1858-08-17. Rymt i Landskrona 1861-02-03. Återkom 1861-02-08. Förpassad från Landskrona straffängelse till Varbergs straffängelse 1861-02-27. Fullt arbetsför 1860 – 1864. Bilden till höger visar fånge Nr 109 Carl Johan Kjellberg på Varbergs Fästning år 1861. Dömd till fjärde resan stöld. Då 40 år gammal, född 16/7 1821 i Ljungby socken. Rymmare från Landskrona fästning. Foto Nordiska museet på DigitaltMuseum.

Bestraffningar

Följande bestraffningar finns noterad för Kjellberg i Varbergs fångrulla: Fästet Kronan 1856-01-14: En månads ljus cell för inbrott 1858-08-18: Belagd med mörk cell i 2 månader för rymning Kristianstad 1859-07-14: 8 dagar ljus cell för innehav av civila kläder Landskrona 1861-02-08: Insatt i cell för rymning Varberg 1861-03-06: Insatt 1 år i cell, de 4 första månaderna utan arbete enligt Kungliga Fångvårdsstyrelsens beslut 1861-02-19. 1863-05-19: 14 dagar cell för att till civil person försökt bortsmuggla en ”dosa”(?) 1868-11-29: avgången, till sjukhus Källa: Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:5 (1860-1864) Bild 280 / sid 773.

Föräldrar

Föräldrar till Carl Johan Kjellberg är kronobåtsmannen Jonas Kjellberg och hans hustru Ingrid Christina Danielsdotter i Källstorp 4, Ljungby socken (H). Jonas var född 1795 i Hossmo socken (H) och Ingrid 1785. Mamman Ingrid dör 1832-08-29 då Carl Johan var 11 år gammal. Jonas Kjellberg gifter om sig i december 1833 med Sara Jonsdotter (f. 1795-08-15). Jonas Kjellberg tjänstgjorde som båtsman vid Första Södra Möre båtsmanskompani. Hans släktnamn var Jonsson. Kjellberg antogs som båtsman 1812, rote: Kellstorp nr 59. I Ljungby HFL 1836 – 1850 (AI:21, sid 153) finns en kommentar för Carl Johan: Carl Johan, straffad med nio par spö och enskild kyrkoplikt i april 1837. Han var då 16 år gammal. Han har även noteringen: På fästning 1841. Vidare, straffad för stöd 1838. Det är svårt att se om anteckningen för 1838 även den avser Carl Johan eller hans styvbror Jonas. Källor: Fångrulla: Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:5 (1860-1864) Bild 280 / sid 773 Ljungby födelsebok för 1821: Ljungby (H) C:6 (1809-1844) Bild 155 / sid 299 Ljungby (H) AI:13 (1824-1830) Bild 106 / sid 101 Ljungby (H) AI:17 (1831-1835) Bild 115 / sid 110 Ljungby (H) AI:21 (1836-1850) Bild 163 / sid 153 Nedan Carl Johan Kjellbergs födelsenotis i Ljungby födelsebok juli, 1821 samt personalia delen ur hans fångrulla på Varbergs fästning åren 1860-1864:
Innehåll denna sida:
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Relaterade länkar

Fängelsehistoria Domstolsväsendets historia Dömd tillfängelse på Vatten och bröd Kronoarbetskåren och Disciplinkompaniet

Referenslitteratur:

Förvaltningshistorik 2 - fängelser, Ra Brott och straff; tortyr, tukthus och kopparmatte. Artikel av Maria Sundström i Blick ~ Stockholm då & nu. Stockholms stadsmuseiförvaltning, 3. – 2006. Wikipedia Stockholmskällan, Stockholms Stad Överst på sidan

Straffånge Carl Pettersson

Carl Pettersson var född 1806 i Tvings socken, Blekinge. Enligt fångrullan var han var 5 fot 7 1/2 tum lång, hade bruna hår och ögonbryn och blå ögon. Vidare spetsig näsa, långlagt magert ansikte och undersättig växt. Han har tidigare varit dräng. Ogift. Han var skriven i Tvings socken 1834. Straffad med 12 dygn på vatten och bröd, och… första resan stöld enligt Konga häradsrätts utslag 1835. Straffad med 15 par spö för andra resan stöld enligt Medelstads häradsrätts utslag 1836. Straffad med 10 par spö och uppenbar kyrkoplikt och 3 år på fästning för tredje resan stöld enligt Kungliga Göta hovrätts utslag 1837. Intogs försvarslös i Karlskrona 1836, rymde därifrån i maj 1837. Intogs i Landskrona fästning 1838, frigavs 1841. Intogs försvarslös i Karlskrona 1841, rymde därifrån samma år. Efter undergången bestraffning av 40 par spö och uppenbar kyrkoplikt för fjärde resan stöld hållit till livstids arbete på fästning dömd av Medelstads häradsrätt den 1 april 1842 och av Kungliga Hovrätten i Skåne och Blekinge den 30 maj 1842. Intogs livstidsdömd till Nya Älvsborg 1842-08-09. Därifrån transporterad till Carlstens fästning 1843-04-25. Flyttad till Skansen Kronan 1854-03-27. Flyttad till Varbergs fästning 1858-09-03. År 1861 sitter han inne på Varbergs fästning för fjärde resan stöld. Bilden till höger visar fånge Nr 168 Carl Pettersson (kallad "Wargen") på Varbergs Fästning år 1861. Fjärde resan stöld. Då 55 år gammal, född 1806 i Tvings socken, Blekinge. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg". Nordiska museet på DigitaltMuseum

Bestraffningar

Följande bestraffningar finns noterad för Pettersson i Varbergs fångrulla: Nya Älvsborg 1842-10-10: 14 dagar handbojor för fylleri och övervåld mot slottsknekten. Carlstens fästning 1843-06-27: Belagd med fotbojor och armfängsel för rymningsförsök under fortifikationsarbete. 1843-09-??: Mörk cell för fylleri. 1844-10-??: 35 prygel 2 dagar i rad för undandöljande av ??? under kappotten (?) på arbetet. 1846-10-12: 6 dygns mörk cell ………………… 1847-02-22: 8 dygns mörk cell för tillgrepp av en slägga 1847-08-03: 8 dygns mörk cell för otidighet mot ……… 1847-10-19: 8 dygns mörk cell för tillgrepp av en planka 1852-01-16: 1 månads ljus cell för stöld 1853-06-02: 6 dagar mörk cell för fylleri Skansen Kronan 1855-05-26: 1 månads ljus cell för vägran att förrätta anbefallt arbete. 1855-12-19: 1 månad halsok för lättja och sturskhet mot fortifikationsbefäl 1856-06-04: Halsok för fylleri under arbete 1856-10-09: 12 dygns mörk cell för sturskhet mot befäl 1858-06-03: 2 månaders halsok för näsvishet, vägran att arbeta samt försumlighet. 1858-07-30: Dito, ytterligare 1 månad dito för detta. Varbergs fästning 1858-09-??: Insatt tillsvidare i cell enligt Kungliga Fångvårdsstyrelsens skrivelse den 24/8 1858. Cellstraffet slutade den 22/3 1859. År 1861 ansågs han fullt arbetsför, Varbergs fästning. Carl Pettersson ansökte om kunglig nåd men fick avslag 1863-10-20. Söker ytterligare en gång men för åter avslag den 1865- 03-14. Källor: Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:4 (1855-1860) Bild 1520 / sid 705. Karlstens fästningsfängelse (O) D:3 (1842-1849) Bild 2030. Tvings födelsebok för 1806: Har sökt Carl i födelseboken men utan att hittat honom. Tving (K) CI:4 (1790-1815) Bild 10. Nedan Carl Petterssons personalia del ur hans fångrulla på Varbergs fästning åren 1855-1860:

Begrepp

Försvarslös

Benämning på en person som saknade laga försvar och inte kunde försörja sig som näringsidkare, hade fast anställning eller egen förmögenhet. Vanligen var en sådan person medellös, idkade lösdriveri eller olaga tiggeri. En sådan person kunde uttas till krigstjänst, dömas till spö och ris, tvångsarbete eller landsförvisning. Det var med andra ord ett brott att inte ha ordnad försörjning. Med 1885 års lösdriverilag skedde en avkriminalisering, och lösdrivare kunde i stället dömas till tvångsarbete, vilket samhället nu betraktade som en behandlingsinsats och inte ett straff.

Kyrkoplikt

Kyrkoplikt var en form av kyrkotukt i Sverige och Finland. Den utdömdes av världslig domstol som bestraffning för brott. Begreppet "kyrkoplikt" har alltså inte något med en påstådd förpliktelse till kyrkogång att göra. Istället handlade om en form av offentlig bikt, där en brottsling ångrade sin handling och därefter blev förlåten och återupptogs i sin församling. Kyrkoplikten innebar i regel ett skamstraff, exempelvis att tvingas stå med blottat huvud i kyrkdörren, straffstock, skampåle och liknande. Befrielsen från straffet skedde oftast offentligt i kyrkan, varvid den felande hade att ta plats på den så kallade pliktpallen. Bilden till höger visar en pliktpall och straffstock vid Lohärads kyrka i Uppland. Wikipedia. 1571 års kyrkoordning statuerade att kyrkoplikten kunde bestå av såväl avstängande från gudstjänsten som böter till kyrkokassan men även "nedsliga straff", dvs skamstraff, som att tvingas stå med blottat huvud i kyrkdörren, straffstock, skampåle och liknande. Kyrkoplikt kunde ursprungligen utdömas av både kyrkan och världsliga domstolar. Från och med 1686 års kyrkolag kunde den endast utdömas av världsliga domstolar, (häradsrätt eller rådhusrätt), för brott. År 1741 infördes två typer av kyrkoplikt: den uppenbara och den enskilda. Uppenbar kyrkoplikt var den form av kyrkoplikt som funnits även före 1741 och innebar att man offentligen, inför sockenborna i den socken man bodde, fick göra avbön för de brott man gjort och betyga sin ånger. Detta skedde i regel vid kyrkporten, oftast kedjad vid en skampåle eller fastsatt i en skampall/straffstock (skamstock) eller enbart på pliktpallen, varefter den brottslige sedan formellt fick förlåtelse och återupptogs i församlingen. Uppenbar kyrkoplikt utdömdes för dem som hade benådats från dödsstraff samt dem som hade begått grövre brott som stöld, misshandel av föräldrar, hor och sexualbrott. Enskild kyrkoplikt innebar att brottslingen i sakristian eller i kyrkan före eller efter gudstjänsten, enbart i närvaro av prästen och några av denne utvalda församlingsmedlemmar erkände sitt brott och betygade sin ånger, innan den återupptogs i församlingen. Efter reformen av år 1741 utdömdes enskild kyrkplikt främst för sexualbrott, dvs hor, lägersmål etc, samt mindre stölder som snatteri. Lagstiftningen om kyrkoplikt avskaffades i Sverige 4 maj 1855, i samband med avskaffandet av skampåle och övriga skamstraff.

Mörk cell

Mörk cell förekom i fängelserna ännu under 1800-talet och början av 1900-talet som disciplinstraff för till exempel den som försökte rymma, och innebar att cellen knappt hade något ljus. Senare började användandet minska, och i Sverige förbjöds det slutligen 1938. År 1945 kom lagen om verkställighet av frihetsstraff, där det i stället handlade om andra disciplinära åtgärder, till exempel varning, förluster av förmåner eller inneslutning i enrum.

Spöstraff

Enligt 1653 års straffordning kunde spöstraff (eller ris för kvinnor) ersätta böter. Denna möjlighet borttogs delvis 1841 och helt 1855. Spöstraffet inom fängelser avskaffades dock först 1938. Prygel eller spöstraff är kroppsstraff som är avsett att skapa kroppslig smärta och förnedring. Prygel utdelas som slag mot offrets rygg eller stjärt med piska, käpp, niosvansad katt eller andra redskap. En man kunder dömas till maximalt 40 par spö och en kvinna med maximalt 30 par ris (3 slag av paret). I Straffbalken 5:2 för 1734 års lag återfinns "Med spö straffes man, och qvinna med ris. Ej må man straffas med flera, än fyratijo par spö; och ej qvinna med flera, än tretijo par ris.” Spöstraff uttryckes med ”par spö” exempelvis 40 par spö. Det var nämligen så att straffet exekverades med två sammanbundna spön. Varje slag gjordes således med två sammanbundna spön därav uttrycket ”par spö”. Egentligen skulle det på modern svenska heta ”40 par spön” (dvs plural). Man slog vanligen tre gånger per spöpar, sedan byttes spöparet ut mot nya. Detta innebar att “40 par spö” resulterade i 120 spörapp, dvs bestraffning med 40 par spön (två dubbla spön) varvid tre slag skulle utdelades med varje spöpar; ett ohyggligt straff. I Straffbalken 5:1 för 1734 års lag står "Fälles någor til arbete, eller at mista hud, förthy at han ej orkar böta, och är ej kropsplichten vid brottet i thenna Lag utsatt; tå räknas ... tre daler emot ett par spö, och fyra daler emot ett par ris, try (d. v. s. tre) slag af hvartdera paret." Tolkning av Bo Ruthström. Den fånge som skulle utsättas för spöstraffet fick sina handleder ihopbundna med ett rep som gick i skampålen. Med repet hissades personen så pass högt upp att armarna sträcktes och tåspetsarna knappt nuddade vid marken. Den dömde kläddes i en speciell skjorta, som lämnade ryggen bar. Spöna var cirka 80 - 90 cm långa och vanligen gjorda av rätt grova smidiga björkvidjor .

Vatten och Bröd

Se vidare Vatten och bröd

Bilder

Nedan visas bilder på några av de fästningar som straffångarna Carl Johan Kjellberg och Carl Pettersson satt på. Både Kjellberg och Pettersson satt på Kronan samt Varbergs fästning samtidigt varför det troligt att de kände till varandra.
Ovan, bilden visar hur fångvalven såg ut då de användes som gemensamhets valv. Valven var cirka 25 m2 stora och rymde 17 fångar vardera.  Nya Älvsborg. Se bilden intill. Wikipedia.  Innan cellfängelserna infördes i Sverige på 1840-talet förvarades fångarna i gemensama fångvalv (fängelsehålor).Ovan visas ett fångvalv på Nya Älvsborg. Bilden på väggen visar hur fångvalven såg ut då de användes. Pappfiguren visar en fånge klädd i järn. Wikipedia.  Fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp. Fästningen började byggas 1653 för att försvara Göteborg mot den danska flottan. Wikipedia. Carlstens fästning på Marstrandsön. För att försvara Marstrand beslutade Karl X Gustav att bygga en fästning på ön. Arbetet utfördes av fångar som dömts till straffarbete. Wikipedia. Landskrona citadell, sett från söder. Kristian III av Danmark lät uppföra citadellet i Landskrona 1549–1559. Wikipedia. Fängelsecellerna i fängelsetornet, Landskrona citadell. Wikipedia. Skansen Kronan i Göteborg. Wikipedia. Varbergs fästning sett från söder. Wikipedia.
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-06-05

Lagar och förordningar /

Brott och straff

Några fästningsfångar

Inledning

Den äldsta formen för tvångsarbete var tukthus. På tukthus intogs tiggare, lösdrivare och kvinnor som dömts till straffarbete. Tukthus byggdes bara i Stockholm, annars användes fästningarna som tukthus fram till mitten av 1800-talet. På 1680-talet började man skicka manliga straffångar till arbete i Karlstens fästning i Marstrand. Även vid andra gränsfästningar användes fångarbetare från slutet av 1600-talet. År 1778 gjorde man en geografisk uppdelning av dömda till fästningsarbete. Från den 26/8 1825 delade man i stället in fästningsfångarna efter typ av brott. Fästningar efter typ av brott: Nya Älvsborg, Karlsten/Marstrand och Karlskrona: Mord, mordbrand, rån, falskmyntning och upprepad stöld medförde fästning på livstid, och dessa fångar placerades på Nya Älvsborg, Karlsten/Marstrand och Karlskrona. Malmö och Landskrona: Tjuvar och benådade dödsdömda som fått fästning på viss tid kom till Malmö och Landskrona. Kristianstad: Edsöre (dvs brott mot tingsfrid eller kyrkofrid), smuggling, bedrägliga konkurser och obetald kronoskatt medförde placering i Kristianstad. Kronan, Göteborg: Militärförbrytare skickades till Göteborg Vaxholm och Varberg: Försvarslösa, dvs lösdrivare, skickades till Vaxholm och Varberg.

Straffånge Carl Johan Kjellberg

Carl Johan Kjellberg var född 1821-07-16 i Ljungby socken, Södra Möre härad, Kalmar län. Enligt fångrullan var han var 5 fot 8 tum lång, hade mörkt hår och ögonbryn och bruna ögon. Vidare spetsig näsa, rundlagt ansikte. Han har tidigare varit skomakarlärling. Ogift. Han var skriven i Ljungby socken 1838. År 1861 sitter han inne på Varbergs fästning för fjärde resan stöld. Tidigare har han gjort 1 års allmänt arbete (som straff) i Malmö därifrån han frigivits 1847. Intogs som försvarslös (lösdrivare) 1851-03-02 på Karlsborgs fästning. Begick där fjärde resan stöld. Efter undergången bestraffning av 19 par spörapp och uppenbar kyrkoplikt för fjärde resan stöld kallas till livstids straffarbete på fästning, dömd av krigsrätt på Karlsborg 1851-12-20 och av Kungliga Krigshovrätten 1852-01-29. Intogs på Karlsten 1853-03-14. Flyttad till fortet Kronan 1854-03-27. Till Landskrona den 1858-10-12. Till Kristianstad 1858-10-20. Åter till Landskrona 1860-08-16. Rymt från Kronan 1858-06-14. Återkom 1858-08-17. Rymt i Landskrona 1861-02-03. Återkom 1861-02-08. Förpassad från Landskrona straffängelse till Varbergs straffängelse 1861-02-27. Fullt arbetsför 1860 – 1864. Bilden till höger visar fånge Nr 109 Carl Johan Kjellberg på Varbergs Fästning år 1861. Dömd till fjärde resan stöld. Då 40 år gammal, född 16/7 1821 i Ljungby socken. Rymmare från Landskrona fästning. Foto Nordiska museet på DigitaltMuseum.

Bestraffningar

Följande bestraffningar finns noterad för Kjellberg i Varbergs fångrulla: Fästet Kronan 1856-01-14: En månads ljus cell för inbrott 1858-08-18: Belagd med mörk cell i 2 månader för rymning Kristianstad 1859-07-14: 8 dagar ljus cell för innehav av civila kläder Landskrona 1861-02-08: Insatt i cell för rymning Varberg 1861-03-06: Insatt 1 år i cell, de 4 första månaderna utan arbete enligt Kungliga Fångvårdsstyrelsens beslut 1861-02-19. 1863-05-19: 14 dagar cell för att till civil person försökt bortsmuggla en ”dosa”(?) 1868-11-29: avgången, till sjukhus Källa: Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:5 (1860-1864) Bild 280 / sid 773.

Föräldrar

Föräldrar till Carl Johan Kjellberg är kronobåtsmannen Jonas Kjellberg och hans hustru Ingrid Christina Danielsdotter i Källstorp 4, Ljungby socken (H). Jonas var född 1795 i Hossmo socken (H) och Ingrid 1785. Mamman Ingrid dör 1832- 08-29 då Carl Johan var 11 år gammal. Jonas Kjellberg gifter om sig i december 1833 med Sara Jonsdotter (f. 1795-08-15). Jonas Kjellberg tjänstgjorde som båtsman vid Första Södra Möre båtsmanskompani. Hans släktnamn var Jonsson. Kjellberg antogs som båtsman 1812, rote: Kellstorp nr 59. I Ljungby HFL 1836 – 1850 (AI:21, sid 153) finns en kommentar för Carl Johan: Carl Johan, straffad med nio par spö och enskild kyrkoplikt i april 1837. Han var då 16 år gammal. Han har även noteringen: På fästning 1841. Vidare, straffad för stöd 1838. Det är svårt att se om anteckningen för 1838 även den avser Carl Johan eller hans styvbror Jonas. Källor: Fångrulla: Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:5 (1860-1864) Bild 280 / sid 773 Ljungby födelsebok för 1821: Ljungby (H) C:6 (1809- 1844) Bild 155 / sid 299 Ljungby (H) AI:13 (1824-1830) Bild 106 / sid 101 Ljungby (H) AI:17 (1831-1835) Bild 115 / sid 110 Ljungby (H) AI:21 (1836-1850) Bild 163 / sid 153 Nedan Carl Johan Kjellbergs födelsenotis i Ljungby födelsebok juli, 1821 samt personalia delen ur hans fångrulla på Varbergs fästning åren 1860-1864:

Relaterade länkar

Fängelsehistoria Domstolsväsendets historia Dömd tillfängelse på Vatten och bröd Kronoarbetskåren och Disciplinkompaniet

Referenslitteratur:

Förvaltningshistorik 2 - fängelser, Ra Brott och straff; tortyr, tukthus och kopparmatte. Artikel av Maria Sundström i Blick ~ Stockholm då & nu. Stockholms stadsmuseiförvaltning, 3. – 2006. Wikipedia Stockholmskällan, Stockholms Stad Överst på sidan

Straffånge Carl Pettersson

Carl Pettersson var född 1806 i Tvings socken, Blekinge. Enligt fångrullan var han var 5 fot 7 1/2 tum lång, hade bruna hår och ögonbryn och blå ögon. Vidare spetsig näsa, långlagt magert ansikte och undersättig växt. Han har tidigare varit dräng. Ogift. Han var skriven i Tvings socken 1834. Straffad med 12 dygn på vatten och bröd, och… första resan stöld enligt Konga häradsrätts utslag 1835. Straffad med 15 par spö för andra resan stöld enligt Medelstads häradsrätts utslag 1836. Straffad med 10 par spö och uppenbar kyrkoplikt och 3 år på fästning för tredje resan stöld enligt Kungliga Göta hovrätts utslag 1837. Intogs försvarslös i Karlskrona 1836, rymde därifrån i maj 1837. Intogs i Landskrona fästning 1838, frigavs 1841. Intogs försvarslös i Karlskrona 1841, rymde därifrån samma år. Efter undergången bestraffning av 40 par spö och uppenbar kyrkoplikt för fjärde resan stöld hållit till livstids arbete på fästning dömd av Medelstads häradsrätt den 1 april 1842 och av Kungliga Hovrätten i Skåne och Blekinge den 30 maj 1842. Intogs livstidsdömd till Nya Älvsborg 1842-08-09. Därifrån transporterad till Carlstens fästning 1843- 04-25. Flyttad till Skansen Kronan 1854-03-27. Flyttad till Varbergs fästning 1858-09-03. År 1861 sitter han inne på Varbergs fästning för fjärde resan stöld. Bilden till höger visar fånge Nr 168 Carl Pettersson (kallad "Wargen") på Varbergs Fästning år 1861. Fjärde resan stöld. Då 55 år gammal, född 1806 i Tvings socken, Blekinge. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg". Nordiska museet på DigitaltMuseum

Bestraffningar

Följande bestraffningar finns noterad för Pettersson i Varbergs fångrulla: Nya Älvsborg 1842-10-10: 14 dagar handbojor för fylleri och övervåld mot slottsknekten. Carlstens fästning 1843-06-27: Belagd med fotbojor och armfängsel för rymningsförsök under fortifikationsarbete. 1843-09-??: Mörk cell för fylleri. 1844-10-??: 35 prygel 2 dagar i rad för undandöljande av ??? under kappotten (?) på arbetet. 1846-10-12: 6 dygns mörk cell ………………… 1847-02-22: 8 dygns mörk cell för tillgrepp av en slägga 1847-08-03: 8 dygns mörk cell för otidighet mot ……… 1847-10-19: 8 dygns mörk cell för tillgrepp av en planka 1852-01-16: 1 månads ljus cell för stöld 1853-06-02: 6 dagar mörk cell för fylleri Skansen Kronan 1855-05-26: 1 månads ljus cell för vägran att förrätta anbefallt arbete. 1855-12-19: 1 månad halsok för lättja och sturskhet mot fortifikationsbefäl 1856-06-04: Halsok för fylleri under arbete 1856-10-09: 12 dygns mörk cell för sturskhet mot befäl 1858-06-03: 2 månaders halsok för näsvishet, vägran att arbeta samt försumlighet. 1858-07-30: Dito, ytterligare 1 månad dito för detta. Varbergs fästning 1858-09-??: Insatt tillsvidare i cell enligt Kungliga Fångvårdsstyrelsens skrivelse den 24/8 1858. Cellstraffet slutade den 22/3 1859. År 1861 ansågs han fullt arbetsför, Varbergs fästning. Carl Pettersson ansökte om kunglig nåd men fick avslag 1863-10-20. Söker ytterligare en gång men för åter avslag den 1865-03-14. Källor: Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:4 (1855-1860) Bild 1520 / sid 705. Karlstens fästningsfängelse (O) D:3 (1842-1849) Bild 2030. Tvings födelsebok för 1806: Har sökt Carl i födelseboken men utan att hittat honom. Tving (K) CI:4 (1790-1815) Bild 10. Nedan Carl Petterssons personalia del ur hans fångrulla på Varbergs fästning åren 1855-1860:

Begrepp

Försvarslös

Benämning på en person som saknade laga försvar och inte kunde försörja sig som näringsidkare, hade fast anställning eller egen förmögenhet. Vanligen var en sådan person medellös, idkade lösdriveri eller olaga tiggeri. En sådan person kunde uttas till krigstjänst, dömas till spö och ris, tvångsarbete eller landsförvisning. Det var med andra ord ett brott att inte ha ordnad försörjning. Med 1885 års lösdriverilag skedde en avkriminalisering, och lösdrivare kunde i stället dömas till tvångsarbete, vilket samhället nu betraktade som en behandlingsinsats och inte ett straff.

Kyrkoplikt

Kyrkoplikt var en form av kyrkotukt i Sverige och Finland. Den utdömdes av världslig domstol som bestraffning för brott. Begreppet "kyrkoplikt" har alltså inte något med en påstådd förpliktelse till kyrkogång att göra. Istället handlade om en form av offentlig bikt, där en brottsling ångrade sin handling och därefter blev förlåten och återupptogs i sin församling. Kyrkoplikten innebar i regel ett skamstraff, exempelvis att tvingas stå med blottat huvud i kyrkdörren, straffstock, skampåle och liknande. Befrielsen från straffet skedde oftast offentligt i kyrkan, varvid den felande hade att ta plats på den så kallade pliktpallen. Bilden till höger visar en pliktpall och straffstock vid Lohärads kyrka i Uppland. Wikipedia. 1571 års kyrkoordning statuerade att kyrkoplikten kunde bestå av såväl avstängande från gudstjänsten som böter till kyrkokassan men även "nedsliga straff", dvs skamstraff, som att tvingas stå med blottat huvud i kyrkdörren, straffstock, skampåle och liknande. Kyrkoplikt kunde ursprungligen utdömas av både kyrkan och världsliga domstolar. Från och med 1686 års kyrkolag kunde den endast utdömas av världsliga domstolar, (häradsrätt eller rådhusrätt), för brott. År 1741 infördes två typer av kyrkoplikt: den uppenbara och den enskilda. Uppenbar kyrkoplikt var den form av kyrkoplikt som funnits även före 1741 och innebar att man offentligen, inför sockenborna i den socken man bodde, fick göra avbön för de brott man gjort och betyga sin ånger. Detta skedde i regel vid kyrkporten, oftast kedjad vid en skampåle eller fastsatt i en skampall/straffstock (skamstock) eller enbart på pliktpallen, varefter den brottslige sedan formellt fick förlåtelse och återupptogs i församlingen. Uppenbar kyrkoplikt utdömdes för dem som hade benådats från dödsstraff samt dem som hade begått grövre brott som stöld, misshandel av föräldrar, hor och sexualbrott. Enskild kyrkoplikt innebar att brottslingen i sakristian eller i kyrkan före eller efter gudstjänsten, enbart i närvaro av prästen och några av denne utvalda församlingsmedlemmar erkände sitt brott och betygade sin ånger, innan den återupptogs i församlingen. Efter reformen av år 1741 utdömdes enskild kyrkplikt främst för sexualbrott, dvs hor, lägersmål etc, samt mindre stölder som snatteri. Lagstiftningen om kyrkoplikt avskaffades i Sverige 4 maj 1855, i samband med avskaffandet av skampåle och övriga skamstraff.

Mörk cell

Mörk cell förekom i fängelserna ännu under 1800- talet och början av 1900-talet som disciplinstraff för till exempel den som försökte rymma, och innebar att cellen knappt hade något ljus. Senare började användandet minska, och i Sverige förbjöds det slutligen 1938. År 1945 kom lagen om verkställighet av frihetsstraff, där det i stället handlade om andra disciplinära åtgärder, till exempel varning, förluster av förmåner eller inneslutning i enrum.

Spöstraff

Enligt 1653 års straffordning kunde spöstraff (eller ris för kvinnor) ersätta böter. Denna möjlighet borttogs delvis 1841 och helt 1855. Spöstraffet inom fängelser avskaffades dock först 1938. Prygel eller spöstraff är kroppsstraff som är avsett att skapa kroppslig smärta och förnedring. Prygel utdelas som slag mot offrets rygg eller stjärt med piska, käpp, niosvansad katt eller andra redskap. En man kunder dömas till maximalt 40 par spö och en kvinna med maximalt 30 par ris (3 slag av paret). I Straffbalken 5:2 för 1734 års lag återfinns "Med spö straffes man, och qvinna med ris. Ej må man straffas med flera, än fyratijo par spö; och ej qvinna med flera, än tretijo par ris.” Spöstraff uttryckes med ”par spö” exempelvis 40 par spö. Det var nämligen så att straffet exekverades med två sammanbundna spön. Varje slag gjordes således med två sammanbundna spön därav uttrycket ”par spö”. Egentligen skulle det på modern svenska heta ”40 par spön” (dvs plural). Man slog vanligen tre gånger per spöpar, sedan byttes spöparet ut mot nya. Detta innebar att “40 par spö” resulterade i 120 spörapp, dvs bestraffning med 40 par spön (två dubbla spön) varvid tre slag skulle utdelades med varje spöpar; ett ohyggligt straff. I Straffbalken 5:1 för 1734 års lag står "Fälles någor til arbete, eller at mista hud, förthy at han ej orkar böta, och är ej kropsplichten vid brottet i thenna Lag utsatt; tå räknas ... tre daler emot ett par spö, och fyra daler emot ett par ris, try (d. v. s. tre) slag af hvartdera paret." Tolkning av Bo Ruthström. Den fånge som skulle utsättas för spöstraffet fick sina handleder ihopbundna med ett rep som gick i skampålen. Med repet hissades personen så pass högt upp att armarna sträcktes och tåspetsarna knappt nuddade vid marken. Den dömde kläddes i en speciell skjorta, som lämnade ryggen bar. Spöna var cirka 80 - 90 cm långa och vanligen gjorda av rätt grova smidiga björkvidjor .

Vatten och Bröd

Se vidare Vatten och bröd

Bilder

Nedan visas bilder på några av de fästningar som straffångarna Carl Johan Kjellberg och Carl Pettersson satt på. Både Kjellberg och Pettersson satt på Kronan samt Varbergs fästning samtidigt varför det troligt att de kände till varandra.
Ovan, bilden visar hur fångvalven såg ut då de användes som gemensamhets valv. Valven var cirka 25 m2 stora och rymde 17 fångar vardera.  Nya Älvsborg. Se bilden intill. Wikipedia.  Fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp. Fästningen började byggas 1653 för att försvara Göteborg mot den danska flottan. Wikipedia. Carlstens fästning på Marstrandsön. För att försvara Marstrand beslutade Karl X Gustav att bygga en fästning på ön. Arbetet utfördes av fångar som dömts till straffarbete. Wikipedia. Innan cellfängelserna infördes i Sverige på 1840-talet förvarades fångarna i gemensama fångvalv (fängelsehålor).Ovan visas ett fångvalv på Nya Älvsborg. Bilden på väggen visar hur fångvalven såg ut då de användes. Pappfiguren visar en fånge klädd i järn. Wikipedia.  Landskrona citadell, sett från söder. Kristian III av Danmark lät uppföra citadellet i Landskrona 1549–1559. Wikipedia. Fängelsecellerna i fängelsetornet, Landskrona citadell. Wikipedia. Skansen Kronan i Göteborg. Wikipedia. Varbergs fästning sett från söder. Wikipedia.