Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-05-02

Flygvapnets historia

Flygvapnet bildades som egen försvarsgren den 1 juli 1926, men redan under 1910-talet fanns flygverksamhet inom armén. År 1912 sker den första militära flygningen på Lilla Värtans is utanför Stockholm. Även i Marinen pågick tidig flygverksamhet och i februari 1919 förlade Marinen sin vinterflygskola till Hägernäs strax norr om Stockholm. Vid denna tid var spaningsverksamhet flygets viktigaste uppgift. Arméns flyg låg organisatoriskt under Fälttelegrafkåren. År 1913 tog utvecklingen fart med flyttning av flygverksamheten till Malmens flygplats i Linköping. Efter att initialt endast bedrivit spaning med flygplanen började man även att använda bomb- och jaktflygplan. Försvarsbeslutet 1925 innebar bl.a. skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926. Flygvapenchefen skulle tillträda redan 1 juli 1925. Det nya flygvapnets flygplan och personal organiserades på fyra flygkårer; 1:a flygkåren i Västerås, 2:a flygkåren i Hägernäs strax norr om Stockholm, 3:e flygkåren på Malmen i Linköping och 4:e flygkåren på Frösön i Jämtland. En flygskola etablerades också i Ljungbyhed i Skåne. Flygkårernas främsta uppgift blev initialt att spana och bevaka att Sveriges gränser inte kränktes. I det nybildade flygvapnet utgick verksamheterna från Armén och Marinen. I slutet av 1920-talet skedde en förnyelse av materielen via beställning av 18 nya flygplan; Svenska Aero J 5 och J 6 Jaktfalken och tolv brittiska J 7 Bristol Bulldog.

Flygvapnet växer fram

År 1936 påbörjades en stor upprustning av Flygvapnet. I enlighet med försvarsbeslut 1936 skulle Flygvapnets fyra flygkårer ombildas till flygflottiljer. Vidare skulle tre nya flottiljer sättas upp. Flygvapnet skulle nu omfatta fyra bomb-, en jakt- och två spaningsflottiljer. Jaktflottiljen (Svea flygflottilj F8) skulle förläggas till Barkarby i Stockholmsområdet. Satsningen på flygvapnet innebar också att man skapade en svensk flygindustri Saab grundades 1937. I Linköping kom det första helsvenska flygplanet Saab 17 att tillverkas. Bilden till höger visar det svenska lätta bombplanet Saab B17A. Wikipedia. Saab 17 fanns i två modeller, dels ett bomb- och dels ett spaningsplan. Den 23 mars 1942 levereras den första seriebyggda Saab 17 till flygvapnet. Totalt tillverkades 324 exemplar av detta svenska pionjärbygge. Saab 18 var ett tvåmotorigt bomb- och attackflygplan med 3 mans besättning i bruk från juni 1944. Bilden till vänster visar svenska bombflygplanet Saab B18A cirka 1946. Wikipedia. FFVS J 22 var ett stridsflygplan tillverkat av Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm och konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg, och som användes som jaktflyg och spaningsflyg. Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till Göta flygflottilj (F 9). J 22 hade god manövrerbarhet och en bra acceleration. Prestandamässigt var J 22 i klass med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot. Bilden till höger visar svenska jaktflygplanet J 22 i luften under andra världskriget. Bild Wikipedia. Det ställdes vissa krav på konstruktionen av J 22. I möjligaste mån skulle endast inhemskt material utnyttjas men aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige. Resultatet blev ett stålskelett med beklädnad av formpressat björkplywood, inget ovanligt vid denna tid. Under Andra världskriget stärktes jaktflyget, speciellt efter de intryck man fick under Slaget om Storbritannien där jaktflyget varit avgörande. Nya flygflottiljer bildades och Flygvapnet bestod nu av 16 flottiljer: sex bomb-, sex jakt-, tre spanings- och en torpedflottilj. År 1945 hade antalet flygplan ökat till runt 600 efter att 1939 varit endast 180 stycken. De första decennierna efter krigsslutet kännetecknades av en stark expansion för flygvapnets del. Se Sveriges flygflottiljer genom tiderna. Kalla kriget innebar en storsatsning på det svenska flygvapnet och den inhemska flygplanstillverkningen gjorde att SAABs produktion i Linköping gynnades. Under 1950-talet kom klassiska svenska stridsflygplan som J 29 Tunnan, A 32 Lansen, och J 35 Draken.

Flygvapnets uniformer

När det svenska militära flyget efter första världskriget fick en permanent och självständig ställning 1926 uppkom frågan om deras uniformering. Svenska flygvapnet fick nu en uniform efter fransk förebild, uniform m/1930, en uniform som byggde på den traditionella sjöofficersuniformen fast med enkel knäppning. Flygvapnets uniformer Att beskriva uniformer är inte lätt och jag tar tacksamt emot rättelser och kommentarer. Om någon har några bra bilder för att illustrera de olika uniformerna och vill dela med sig går det bra att skicka över dem till mig via mail. Ange i så fall så mycket information som möjligt om bilderna.

Uniformsförteckning

Flygvapnets uniformer Arméns uniformer Flottans uniformer Kustartilleriets / Amfibiekårens uniformer Gradbeteckningar Luftbevakning & luftbevakningslottor

Referenslitteratur

1. Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns 2. Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 3. Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet 4. Wikipedia 5. Digitalmuseum Får man kopiera material (text och bilder) från denna eller andra av dina sidor för att lägga ut på egen Internetsida? Svaret är NEJ! Det är däremot OK att länka till mina sidor. Överst på sidan

Svenska Flygvapnets historia

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Innehåll denna sida:
Uniformer:
xxx Uniformer xxx
 
xxxxxxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-05-02

Flygvapnets historia

Flygvapnet bildades som egen försvarsgren den 1 juli 1926, men redan under 1910-talet fanns flygverksamhet inom armén. År 1912 sker den första militära flygningen på Lilla Värtans is utanför Stockholm. Även i Marinen pågick tidig flygverksamhet och i februari 1919 förlade Marinen sin vinterflygskola till Hägernäs strax norr om Stockholm. Vid denna tid var spaningsverksamhet flygets viktigaste uppgift. Arméns flyg låg organisatoriskt under Fälttelegrafkåren. År 1913 tog utvecklingen fart med flyttning av flygverksamheten till Malmens flygplats i Linköping. Efter att initialt endast bedrivit spaning med flygplanen började man även att använda bomb- och jaktflygplan. Försvarsbeslutet 1925 innebar bl.a. skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926. Flygvapenchefen skulle tillträda redan 1 juli 1925. Det nya flygvapnets flygplan och personal organiserades på fyra flygkårer; 1:a flygkåren i Västerås, 2:a flygkåren i Hägernäs strax norr om Stockholm, 3:e flygkåren på Malmen i Linköping och 4:e flygkåren på Frösön i Jämtland. En flygskola etablerades också i Ljungbyhed i Skåne. Flygkårernas främsta uppgift blev initialt att spana och bevaka att Sveriges gränser inte kränktes. I det nybildade flygvapnet utgick verksamheterna från Armén och Marinen. I slutet av 1920-talet skedde en förnyelse av materielen via beställning av 18 nya flygplan; Svenska Aero J 5 och J 6 Jaktfalken och tolv brittiska J 7 Bristol Bulldog.

Flygvapnet växer fram

År 1936 påbörjades en stor upprustning av Flygvapnet. I enlighet med försvarsbeslut 1936 skulle Flygvapnets fyra flygkårer ombildas till flygflottiljer. Vidare skulle tre nya flottiljer sättas upp. Flygvapnet skulle nu omfatta fyra bomb-, en jakt- och två spaningsflottiljer. Jaktflottiljen (Svea flygflottilj F8) skulle förläggas till Barkarby i Stockholmsområdet. Satsningen på flygvapnet innebar också att man skapade en svensk flygindustri då Saab grundades 1937. I Linköping kom det första helsvenska flygplanet Saab 17 att tillverkas. Bilden till höger visar det svenska lätta bombplanet Saab B17A. Wikipedia. Saab 17 fanns i två modeller, dels ett bomb- och dels ett spaningsplan. Den 23 mars 1942 levereras den första seriebyggda Saab 17 till flygvapnet. Totalt tillverkades 324 exemplar av detta svenska pionjärbygge. Saab 18 var ett tvåmotorigt bomb- och attackflygplan med 3 mans besättning i bruk från juni 1944. Bilden till vänster visar svenska bombflygplanet Saab B18A cirka 1946. Wikipedia. FFVS J 22 var ett stridsflygplan tillverkat av Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm och konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg, och som användes som jaktflyg och spaningsflyg. Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till Göta flygflottilj (F 9). J 22 hade god manövrerbarhet och en bra acceleration. Prestandamässigt var J 22 i klass med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot. Bilden till höger visar svenska jaktflygplanet J 22 i luften under andra världskriget. Bild Wikipedia. Det ställdes vissa krav på konstruktionen av J 22. I möjligaste mån skulle endast inhemskt material utnyttjas men aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige. Resultatet blev ett stålskelett med beklädnad av formpressat björkplywood, inget ovanligt vid denna tid. Under Andra världskriget stärktes jaktflyget, speciellt efter de intryck man fick under Slaget om Storbritannien där jaktflyget varit avgörande. Nya flygflottiljer bildades och Flygvapnet bestod nu av 16 flottiljer: sex bomb-, sex jakt-, tre spanings- och en torpedflottilj. År 1945 hade antalet flygplan ökat till runt 600 efter att 1939 varit endast 180 stycken. De första decennierna efter krigsslutet kännetecknades av en stark expansion för flygvapnets del. Se Sveriges flygflottiljer genom tiderna. Kalla kriget innebar en storsatsning på det svenska flygvapnet och den inhemska flygplanstillverkningen gjorde att SAABs produktion i Linköping gynnades. Under 1950-talet kom klassiska svenska stridsflygplan som J 29 Tunnan, A 32 Lansen, och J 35 Draken.

Flygvapnets uniformer

När det svenska militära flyget efter första världskriget fick en permanent och självständig ställning 1926 uppkom frågan om deras uniformering. Svenska flygvapnet fick nu en uniform efter fransk förebild, uniform m/1930, en uniform som byggde på den traditionella sjöofficersuniformen fast med enkel knäppning. Flygvapnets uniformer Att beskriva uniformer är inte lätt och jag tar tacksamt emot rättelser och kommentarer. Om någon har några bra bilder för att illustrera de olika uniformerna och vill dela med sig går det bra att skicka över dem till mig via mail. Ange i så fall så mycket information som möjligt om bilderna.

Uniformsförteckning

Flygvapnets uniformer Arméns uniformer Flottans uniformer Kustartilleriets / Amfibiekårens uniformer Gradbeteckningar Luftbevakning & luftbevakningslottor

Referenslitteratur

1. Flygvapnets historia, överstelöjtnant Lennert Berns 2. Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, Christian Braunstein, 2003 3. Försvarets historiska telesamingar, Flyghistoria från SFF, Flygvapnet 4. Wikipedia 5. Digitalmuseum Får man kopiera material (text och bilder) från denna eller andra av dina sidor för att lägga ut på egen Internetsida? Svaret är NEJ! Det är däremot OK att länka till mina sidor. Överst på sidan

Svenska Flygvapnets

historia