Kongl Södermanlands Regemente Södemanlands regementes fana

[Hem][Militaria][Historia][Släktforskning][Föregående sida]
[Den indelte soldaten] [Svenska krig] [Regementshistoria, svenska regementen]
Innehåll:
[Från äldre indelningsverket] [Från yngre indelningsverket] [Siegroth och Malmahed] [Från allmänna värnplikten][Uniformer] [Regementets kompanier][Fälttåg] [Kaptensboställen] [Kompaniernas samlingsplatser] [Andra förband i Södermanland][Soldatkontrakt][Arbetskommenderingar] [Handlingar] [Generalmönsterrullor] [Våra soldatanor i regementet][Nedläggning][Sista indelta knektarna][Regementschefer]
[Södermanlands Regementes Museum] [Soldatregister Södermanland ]


På Britts sida har vi soldater som tillhört Södermanlands regemente. Om man har anor i regementet  kan det vara av intresse att känna till lite om regementets historia.

Från det äldre indelningsverket

1500-tal:Södermanlands regemente
Under Gustav Vasa organiserades Sveriges försvar i sk fänikor. På mötet i Arboga 1536 beslutades att starkare rytteri skulle sättas upp i landskapen och på riksdagen i Västerås 1544 att uppbådande av bondefolket skulle rullföras för framtida rekrytering och ledde till uppsättandet av fänikor.
Varje landsdel skulle i förhållande till folkmängden ställa upp ett visst antal knektar. Exempelvis kunde var 10:e man i aktiv ålder tas ut till soldattjänst.

Efter Gustav Vasas frihetskrig, då han avskedat sitt tyska krigsfolk, sattes en ständig fänika upp i Södermanland liksom i de flesta andra landskap. Dess förste chef var Johan Thomas Roos. Han efterträddes 1557 av Nils Helsing.
Det bildades senare två stycken Södermanlands fänikor, en norra och en södra. Under Erik XIX:s tid fanns till och med tre fänikor i Södermanland; Rekarne-, Gripsholms- och Nyköpings fänikor.
Under 1560-talet var Bengt Nilsson chef över Nyköpings fänika och Tönne Olsson över Rekarnes fänika och de deltog i strider under denna tid.

Ur administrativ synvinkel var det dock mer praktiskt att hålla ihop soldaterna från ett helt hertigdöme. Hertig Karls hertigdöme omfattade större delen av Södermanland, Närke och Värmland (plus några socknar i norra Västergötland). Det bildades nu ett storregemente, ofta kallad Södermanlands storregemente, som bestod av knektar från hela hertigdömet.
År 1577 fanns en gemensam befälhavare över fänikorna i hertigdömet, överste Jürgen Ladow von Berlin. Han efterträddes 1598 av överste Samuel Nilsson Roos.

1600-tal:
År 1614 övertar Hertig Carl Filip det forna Karl IX:s hertigdöme och blir nu chef och överste över allt fotfolk i hertigdömet. År 1617 minskas antalet fänikor i Södermanland till 2 omfattande 600 man (tidigare 1000 man). Vid denna tid börjar man även att använda benämningen kompani i stället för fänika.

År 1622, efter Hertig Carl Filips död, blir skotten Alexander Lesslie chef över hertigdömets fotfolk (storregementet). Enligt 1623-års organisationsplan omfattade hertigdömets fotfolk ett storregemente på 24 kompanier om 3600 man. Samtidigt var storregementet indelat i 3 mindre fältregementen, Södermanlands-, Närkes- och Värmlands regemente.

Under Gustav II Adolf regeringstid (ung. 1627) delades storregementet i två landskapsregementen, Närke-Värmlands regemente och Södermanlands regemente. Regementschef i Södermanland var då Erik Eriksson Rynning. Han  fick år 1624 uppdraget att organisera det nya regementet.

Denna omorganisation godkändes senare i 1634-års regeringsform. Södermanlands regemente behöll sedan denna indelning som landskapsregemente under hela indelningsverket.
Det sätt som soldaterna rekryterades på fram, dvs utskrivningar, ändrades då det yngre indelningsverket tog form. Allmogen fick nu skriva kontrakt med kronan där man förband sig att hålla ett visst antal fotsoldater mot att man själv fick frihet från utskrivning.
Denna rotering skiljer sig från det äldre indelningsverket genom just friheten från utskrivning.

Södermanlands regemente bestod nu av regementschef (överste) med en stab och 8 kompanier med en kapten som kompanichef plus kompanibefäl och 125 meniga per kompani. Varje kompani var i sin tur indelade i 6 korpralskap om vardera 24 soldater. Varje korpralskap var sen indelade i rotar om 6 man.
De 8 kompanierna var i sin tur indelade i två skvadroner (senare bataljoner) med 4 kompanier i varje skvadron.

Under perioden 1627 - 1683 varierade dock antalet kompanier i Södermanlands regemente, från 8 upp till 13 kompanier.
Förutom detta infanteriregemente fanns i Södermanland även ett värvat kavalleri regemente samt indelta båtsmän.
 

Uniformen

Innan enhetsuniformen infördes i slutet av 1600-talet hade varje regemente sina egna färger på uniformerna.
Södermanlands regementes uniform var vid denna tid gul med blå ärmuppslag. Se bild.
 

Spelet runt 1630/40 Uniform sent 1600-tal Officer 1687 Karolin, enhetsuniformen Uniform 1676

1630/40

Sent 1600-tal

Officer 1687 Enhetsuniformen
under karolinertiden

Menig 1756

Spelet 1765 Menig 1779 Menig 1815 Spelet 1830 Menig 1887
1765 Menig 1779 Menig 1815 1830 Menig 1887
Olika uniformer från Södermanlands regemente 

Regementet erhöll enhetsuniformen 1690.
Karolineruniformen m/1702.

Regementets kompanier

Nr Kompani Bataljon
1 Livkompaniet
Överstens kompani)
Överstens bataljon (1. bat)
2 Vingåkers kompani
(Majorens kompani)
"
3 Nyköpings kompani "
4 Oppunda kompani "
5 Strängnäs kompani
(överstelöjtnantens kompani)
Överstelöjtnantens bataljon (2. bat)
6 Öster Rekarne kompani "
7 Väster Rekarne kompani "
8 Gripsholms kompani "

Livkompaniet omfattade den södra delen av landskapet och var regementschefens eget kompani. Vingåkers kompani var Majorens kompani (senare Förste majorens kompani). Nyköpings kompani var under en tid på 1800-talet Tredje majorens kompani. Strängnäs kompani var Överstelöjtnantens kompani och Öster Rekarne kompani var Andre majorens kompani.
De 4 första kompanierna ingick i Överstens bataljon, sedermera Första bataljonen. De 4 sista kompanierna ingick i Överstelöjtnantens bataljon, sedermera Andra bataljonen.

Karta över respektive kompanis område:

karta över Södermanlands regementes kompanier

Nedan följer en uppräkning av de socknar som respektive kompani hade rotar i. 
OBS, en viss socken kan ha rotar tillhörande mer än ett kompani.
Siffrorna inom parantes anger per kompani antalet rotar i respektive socken.

Kompani Socknar
1. Livkompaniet Stora Malm (29), Betna (8), Vadsbro (1), Husby (20), Vrena (7),
Halla (10), Stigtomta (19), Bärbo (5), Bergshammar (3), Tuna (1), Tunaberg (39), Lunda (4), Kila (1), Björkvik (37),
Råby (1), Svärta (1)
2. Vingåkers kompani Västra Vingåker (74), Östra Vingåker (11), Österåker (16), Julita (32), Floda (17)
3. Nyköpings kompani Blacksta (9), Råby (6), Svärta (1), Ripsa (11), Lid (7), Runtuna (11), Ludgo (15), Bogsta (2),
Forssa (7), Årdala (12), Helgesta (8), Hyltinge (7),
Björnlunda (10), Frustuna (16), Katrinenäs (7), Gåsinge (21)
4. Oppunda kompani Betna (13), Vadsbro (8), Floda (30),  Skyllinge (23), Lerbo (19),
Helgesta (2), Flen (9), Mellösa (16), Malmköping (9), Dunker (21)
5. Strängnäs kompani Vansö (28), Fogdö (30), Härad (12), Länna (15), Strängnäs (15), Aspö (14), Överselö (31), Ytterselö (5)
6. Öster Rekarne kompani Stenby (1), Helgarö (13),
Näshulta (9), Husby (16), Stenkvista (16), Ärla (17), Tjula (23), Sundby (6), Jäder (41), Barva (8)
7. Väster Rekarne kompani Sundby (4), Eskilstuna (Kloster) (24), Hammarby (6), Vallby (17),
Torshälla (16), Tumbo (18), Råby (3), Lista (9), Öja (17), Västermo (12), Gillberga (14), Eskilstuna (Fors) (10)
8. Gripsholms kompani af Gryt (1),
Björnlunda (11),Gåsinge (6), Dillnäs (8), Gryt (10),
Åker (29), Ytterselö (21), Mariefred (Kärnbo) (10), Taxinge (7), Toresund (26), Yt. Enhörna (14), Övre Enhörna (7), 

Kompani-indelningen är den indelning som gällde vid mitten av 1800-talet.
Totalt 150 rotar per kompani och 1200 i regementet.

När man släktforskar kan det vara bra att känna till vilka rotenummer som fanns inom respektive kompani.
Förteckning över Generalmönsterrullor för Södermanlands regemente.

Överst på sidan

 

Från det yngre indelningsverket och fram till 1901Södermanlands regementes fana

Även efter införandet av (det yngre) indelningsverket 1682 var regementet indelat på en stab och 8 kompanier.
Staben var i sin tur indelad i tre avdelningar:

Varje kompani bestod av 150 man indelade i 6 korpralskap. Varje korpralskap bestod av 24 knektar och 1 korpral.

År 1756 tillförs varje regemente en sekundmajor och en sekundlöjtnant. Södermanlands regemente erhöll dessa den 21 januari 1757.

Kontraktet om indelningsverkets införande i Södermanland undertecknades av Södermanlands bondestånds riksdagsmän den 27/10 1682 och den 5/12 satte även Karl XI sitt sigill på kontraktet.

Enligt detta kontrakt skulle Södermanlands län sätta upp ett "Regemente till fot" om 1200 man, indelat i 8 kompanier om 150 man. Ansvaret för rekryteringen till regementet var rotebönderna. Södermanlands delades in i 1200 jordlotter som benämndes soldatrotar. All jord som inte var undantagen för roteringen delads in på detta sätt. 
Varje rote fick ett rotenummer. Första roten blev Hönstorps rote i Stora Malm och sista roten, dvs. nr 1200, Stenby rote i Fogdö socken. 

Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal men den disponibla jorden räckte inte till för detta då vissa rotar hade ett lägre mantal. Huvudgården i roten fick normalt ge namn åt roten. I början fick indelningen justeras en del för att få rättvis kostnad mellan rotarna.
Som motprestation för roteringssystemet fick bönderna befrielse mot utskrivning. 

Varje soldat skulle erhålla ett torp att bo i. Alla soldatens förmåner reglerades i ett kontrakt som upprättades mellan rekryten och roten. Soldattorpet skulle vara 8 alnar (4,8 m) inom knutarna. Dessutom skulle det ingå fä- och foderhus samt en liten lada. Knekten var också skyldig att göra dagsverken hos rotebönderna. Om soldaten dog hade änkan och barnen ingen rätt till torpet.

Det stora nordiska kriget:
Efter slaget vid Poltava 1709 och kapitulationen vid Perevolotjna den 30/6 gick regementet i rysk fångenskap .
Karl XII utfärdade en order efter Poltava om att lantregementena till häst och fots skulle nyuppsättas. Inom kort stod ett nytt Södermanlands regemente redo. I detta regemente som rekryterades 1709 var medelåldern runt 26 år. Ca: 75% av dem var södermanlänningar.

Detta regemente som sattes upp efter 1709 gick till stor del förlorat under de närmaste åren. 1715 hade inte mindre än 78% av regementet gått förlorat. Regementet fick nu återigen sättas upp på nytt.
Under 1713 är regementet med i Stenbocks armé som vid fästningen i Tönningen kapitulerar den 6 maj.
För andra gången på kort tid måste regementet nu sättas upp på nytt, nu 1714. 

Den 13 augusti 1719 landstiger 6.000 ryssar vid Södra Stäket (idag kallas det Baggensstäket) utanför Saltsjöbaden i ett försök att inta Stockholm.
Södermanlands är det första regemente som anländer till platsen och spelar nu en avgörande roll när ryssarna tvingas tillbaka. 

Hattarnas krig 1741 - 1743:
Den 20 juni 1743 trängde 4000 ur dalallmogen ned till Stockholm för att protestera mot valet av hertig Adolf Fredrik som tronföljare. De ville hellre ha den danske kronprinsen. Den 22 juni angreps de på Gustav Adolfs torg av trupper ur Södermanlands- och Västergötlands regemente. Vid skottväxlingen som följde stupade ett 50-tal och sårades över 80 dalkarlar. Efteråt deltog Södermanlands regemente i bevakningen av dem tills de senare eskorterades av västgöta förband tillbaka till Dalarna.
 

Gustav Adolf von Siegroth och Malma hed

Gustav Adolf von Siegroth, 1725 - 1802 utnämndes den 10/1 1771 till chef för Södermanlands regemente. 1792 avgick han som regementschef och hade då en befattning som generallöjtnant.

Med von Siegroth som överste för regemente skedde en hel del förändringar. Före von Siegroth hade regementet varit utan en permanent övningsplats. Innan dess hade regementet övat på olika platser i landskapet bl.a. i Nyköping, Mariefred och Eskilstuna. Mellan 1756 och 1774 samlades regementet enbart i Nyköping.
På von Siegroths initiativ anordnas en permanent övningsplats i Malmköping, Malma hed. Den 6 juni 1774 invigs Malma Hed som övningsplats. Under hela sin tid som regementschef fortsätter von Siegroth att förbättra övningsfältet, ansluta byggnader etc. Han anskaffade också på egen bekostnad två-pundiga kanoner till regementet. Han såg också till att regementet fick en sjukstuga på Malmahed.
Även en militärakademi inrättades på regementet under von Siegroth ledning. Han tog även initiativ till nedtecknandet av regementets historia. Han byggde också upp ett regementsbibliotek med egna medel.
1778 erhåller von Siegroth fullmakt som generallöjtnant.
Södermanlands regemente har kvar Malma hed som övningsplats ända fram till 1921 då den allmänna värnplikten införts och kaserner byggt i Strängnäs dit nu regementet flyttar.

Plan över Malma Hed, Malmköping 

Plan över Malma Hed, Malmköping 
 
 

Regementet är vid denna tid fortfarande uppdelad i stab och 8 kompanier fördelade på 2 bataljoner.
Första bataljonen bestod av Livkompaniet samt Vinåkers, Nyköpings och Oppunda kompanier.
Andra bataljonen bestod av Strängnäs, Öster Rekarne, Väster Rekarne och Gripsholms kompanier.
 

Södermanlands regemente på marsch, 1830-tal.

Södermanlands krigshåll

Södermanland satte inte enbart upp 1.200 knektar till "Södermanlands Regimente till foot" utan man hade även rusthåll som satte upp 111 grenadierer till  "Södermanlands Compagnie af Lif-Regimentets Grenadier-corps" samt 15 ryttare (Husarer) till "Östre Nerkies Sqvadron inom Lif-Regimentets Husar-Corps".
I Södermanland sattes dessutom upp 142 båtsmän i "Andra Södermanlands Båtmans-Compagnie under Stockholms Station". 
Se vidare var dessa rotar fanns.


Överst på sidan
 

Från den allmänna värnplikten 1901, Strängnästiden

År 1901 införs den allmänna värnplikten och indelningsverket avskaffas successivt. Befälskåren värvas som stambefäl.

I de mobiliseringsplaner för armén som trädde i kraft 1903 bestod Södermanlands regementes linjeförband av regementsstab och 3 bataljoner på vardera 4 kompanier. Stab och bataljoner utgjorde totalt 2.932 man. Till detta kom en depåstyrka på 1.089 man. Behovet av hästar var 31 ridhästar och 96 draghästar. Regementet skulle vara marschfärdigt på 6 dagar.
Regementet var nu utrustat med Mausergevär m/96 med en kaliber på 6,5 mm. Geväret kunde laddas med 5 skott och ett i loppet. Denna ombeväpning skedde år 1900 för regementet.
Den ökade eldverkan som dessa gevär medförde ställde också ändrade krav på stridsteknik. Från att ha stridit i formationer med salveeld blir nu striden mer i spridd formation med enskild eldgivning. Striden skulle anpassas till den skyddande terrängen. Nu uppmuntrades självständighet och initiativlust. Order gavs nu snarare i form av en uppgift som skulle lösas och sen fick ansvarigt befäl själv ta initiativ till hur den bäst skulle lösas.
Detta var naturligtvis en stor anpassning till den stridsteknik man använt under tidigare århundraden med strid i stora formationer på led och salveeld. Som grund stod det tyska reglementet.

Under andra hälften av 1800-talet kom också järnvägen som gjorde det möjligt att transportera trupp mycket snabbt.Årskull 1917, Södermanlands regemente

Den 25/1 1907 tog Kungl. Maj:t beslut om att Södermanlands regemente skulle förläggas till Strängnäs. Det skulle dock dröja till den 3 juli 1921 innan regementet marscherade in i staden. Två kaserner stod då färdigbyggda, i övrigt återstod en hel del innan allt var färdigbyggt.
I samband med att regementet marscherade in i Strängnäs sköts dubbelt svenskt lösen från Långberget. Som infanteriregemente har Södermanlands regemente beteckningen I10.


Pansarvapnet

1922 räknas som det svenska pansarvapnets födelse. Året innan hade 10 stridsvagnar förvärvats från Tyskland (strv fm/21). Runt 1935 tillverkades ett antal svenska stridsvagnar. Göta livgarde var det regemente som först försågs med stridsvagnar.

1925-års försvarsbeslut innebar bl.a. att vid Göta livgarde organiseras en stridsvagnsbataljon från och med 1928.

I 1936-års försvarsbeslut beslöts att vissa infanteri regementen skulle delas upp i en stridsvagnsbataljon och en infanteribataljon. De regementen som var på förslag till detta var Livregementets grenadjärer (I3) och Skaraborgs regemente (I9). I3 byttes dock i november samma år mot Södermanlands regemente (I10). Denna nya organisation skulle börja gälla den 1/10 1939. 
Det var då meningen att stridsvagnsbataljon vid Göta livgarde skulle fördelas till dessa två regementen och varefter Göta livgarde skulle läggas ned. Nu kunde detta inte ske 1939 bl.a. beroende på att I10 och I9 inte var klara för detta och beroende på världsläget.

Med 1942-års försvarsordning får Sverige ett oberoende pansarvapen. De delade infanteriregementena omorganiserades till rena pansarregementen. Ytterligare ett regemente omorganiserades till pansartrupper, Skånska kavalleriregementet (K2).

P3 (1942 - 1957):
I 1942 -års försvarsbeslut bildades mao en pansarorganisation. Ny bildas formellt ett nytt truppslag, pansartrupperna. De regementen som nu blir pansarregementen är:

Gamla namnet Nya namnet Nr
Skaraborgs regemente (I9) Skaraborgs pansarregemente P4
Södermanlands regemente (I10) Södermanlands pansarregemente P3
Skånska kavalleriregementet (K2) Skånska pansarregementet P2
Göta livgarde (I2) + delar av
Livregementet till häst (K1) 
 
Göta pansarlivgarde P1

P2 - P4 skulle bestå av 3 bataljoner medan P1 av 2 bataljoner. Stridsvagn m/42
Vid krigsutbrottet 1939 bestod det svenska stridsvagnsbeståndet av 64 vagnar, 48 st lätta m/37 och 16 st medeltunga m/38.
M/37 var endast 4,5 ton tung, lätt pansrad och enbart beväpnad med kulspruta och var tillverkad i Tjeckoslovakien. M/38 var svensk och beväpnad med en 37 mm Boforskanon och vägde 8,5 ton. I början av kriget kom sen 20 st av en förbättrad version av m/38 kallad m/39. 1942 levererades ytterligare 100 stridsvagnar från samma tillverkare, svenska Landsverk, nu kallad m/40. Scania Vabis fick vid samma tid licens att tillverka en tjeckisk stridsvagn på 10 ton bestyckad med 37 mm kanon. Denna kallades m/41 och av den levererades 116 st. Sommaren 1943 fanns nu 252 stridsvagnar i Sverige. Under de närmaste åren införskaffades ytterligare 122 st m/41 och 80 st m/40. Det fanns dock behov av betydligt kraftigare bestyckade stridsvagnar och 282 tunga vagnar på 22 ton började tillverkas. De var bestyckade med 7,5 cm kanon och 4 kulsprutor. De fick beteckningen m/42 och började levereras i slutet av 1941. Parallellt med stridsvagnarna levererades även ett stort antal pansarvärnskanoner.
Fordonet på bilden till höger är en stridsvagn m/42. Arsenalen. Foto Hans Högman, 2011.

Södermanlands regemente, P3 var pansarregemente fram till 1957.
I ett försvarsbeslut 1956 ändrades inriktningen för ett antal Mälardals regementen, kallad "stora mälardansen". Regementet blev nu åter ett infanteriregemente med den gamla beteckningen, I10. I8 i Uppsala upphörde och personal flyttades över till nya I10. S1 som fanns på Kungsholmen flyttade till I8:s lokaler på Polacksbacken i Uppsala. Ing1 flyttade till Solna som först var avsett för S1.

I10 (1957 - 1963):
I10 blev nu ett pansarinfanteriregemente. I10 stod för själva infanteriutbildningen och P1 i Enköping för stridsvagnsutbildningen.

P10 (1963 - ):Stridsvagn 103C
Organisationen som infanteriregemente varade fram till den 1/4 1963. Södermanlands regemente blev då åter ett pansarregemente, nu med beteckningen P10. Denna gång organiserades pansarbrigader.
Stommen i brigaden var den 20 år gamla m/42, nu ombyggd med beteckningen stridsvagn 74. Den ansågs dock inte längre håll full klass som stridsvagn. En ny svensk tornlös stridsvagn (stridsvagn "S") började levereras (runt 1965) med beteckningen stridsvagn 103. Runt 1968 började strv 74 ersättas med den engelska Centurionvagnen, i Sverige kallad stridsvagn 102.
Fordonet på bilden till höger är en stridsvagn 103C, stridvagn "S". Arsenalen. Foto Hans Högman, 2011.

Under slutet av 1960-talet levererades pansarbandvagnen pbv 302.
Den idag senaste stridsvagnen är den tyska Leopard, kallad strv 121, börjar levereras under 1995.

Överst på sidan

 

Krig och fälttåg där Södermanlands regemente deltagit

Mer detaljerad information om de fälttåg som Södermanlands regemente deltagit i, klicka på länken: Krig och fälttåg

1600-tal:
Under 1620-talet och trettioåriga kriget var sällan hela regementet överfört till Preussen respektive Tyskland. Det vanliga var att fyra kompanier, dvs en bataljon, var förlagda där. Regementet var inte heller under denna tid inblandad i några av de större slagen. Några av de strider där Södermanlänningarna deltog var Dirschau 1627, vid Magdenburg  1632 och Prag 1648. Under trettioåriga kriget var de Södermanländska kompanierna i regel förlagda i Pommern. Detta innbar inte att förlusterna var små, en mycket stor andel dog i fältsjukan i lägren.

Under Karl X Gustavs tid sattes hela regementet in i strider och deltog i nästan alla större slag, exempelvis slaget i Warszawa 1656. Regementet hade stora förluster under detta krig. Mellan 1674 och 1679 försvarade några kompanier Anklam i Pommern och hela regementet sattes in mot danskarna i Skåne, dock inte i slaget vid Lund. Här var också förlusterna stora vilket ställde krav på nya utskrivningar i de Sörmländska socknarna.

Krig Årtal Slag
Gustav Vasas befrielsekrig 1521 - 1523 Nyköpingehus belägring maj - 24 december 1521
Danska kriget 1567 - 1570  
Kriget mellan hertig Karl och kung Sigesmund 1598 - 1599 Stegeborg, strid den 9/9 1598
Stångebro, fältslag den 25/9 1598
Kalmar, belägring mars 1599
Kriget i Livland 1600 - 1602 Dorpat, stormning i december 1600
Kokenhusen, stormning i mars 1601
Kriget i Livland 1605 - 1611 Pernau, försvar av fästningi 1609
Danska kriget 1611 - 1613 Kalmar, strid den 17/7 1611
Intagandet av Öland september 1611
Ryska kriget 1613 - 1617 Augdow, belägring och erövring den 10/9 1614
Polska kriget 1617 - 1623 Riga, belägring och erövring den 15/9 1621
Trettioåriga kriget 1631 - 1648 Magdeburg, belägring 1632
Prag, belägring 1648
Polska kriget 1655 - 1657 Nowodwor, strid den 20/9 1655
Marienburg, belägring och erövring februari 1656
Warszawa, fältslag den 18 - 20 juli 1656
Danska kriget 1657 - 1658 Fredriksrodde, belägring och stormning den 24/10 1657
Tåget över Bält, den 6 - 11 februari 1658
Danska kriget 1658 - 1660 Köpenhamn, belägring november 1658 - maj 1660
Tyska kriget 1674 - 1676 Anklam, försvar juli - augusti och kaputilation den 19/8 1676
Danska kriget 1676 - 1679 Hälsingborg, belägring december 1676
Sönnerlöv, försvar av en skans 1678
Kriget i Polen och Sachsen 1701 - 1707 Fraustadt, fältslag den 3/2 1706
Ryska kriget 1708 - 1709 Radziocoka, försvar av tross den 6/2 1709
Poltava, fältslag den 28/6 1709
Perevolotjna, kapitulation den 1/7 1709
Danska kriget 1710 - 1713 Hälsingborg, fältslag den 28/2 1710
Gadebusch, fältslag den 9/12 1712
Tönningen, kaputilation den 6/5 1713
Kriget i finland 1714 Hangöudd, sjöstrid den 26/7 1714
Norska fälttåget 1716 Fredrikshald, strid den 26/6 1716
Norska fälttåget 1718 Fredrikshald, belägring i november 1718
Ryska härjningarna i Sverige 1719 Södra Stäket, strid den 13/8 1719
Finska kriget 1741 - 1742 Villmanstrand, strid den 23/8 1741
Pommerska kriget 1757 - 1762 Anklamer Fähre, överrumpling av en skans den 13/9 1757
Swinemünde, erövring den 14/9 1757
Neu Kahlen, strid den 2/1 1762
Finska kriget 1788 - 1790 Värälä, strid den8/8 1789
Keltisbaracker, strid den 19 och 20 maj 1790
Pommerska kriget 1805 - 1807 Teschenhagen - Andershof, strider i januari 1807
Stralsund, utfall den 1/2 1807
Stralsund, utfall den 14/3 1807
Lüdershagen, strid den 1/4 1807
Finkelbrücke, strid den 16/4 1807
Norska fälttåget 1808 Opsal-Krog-Slupstad, strider den 5/5 1808
Expeditionen till Åland 1808 - 1809 Signildsskär, arriärgardesstrid och kaputilation på Ålandshav den 17/3 1809
Expeditionen till Västerbotten 1809 Djäkneboda, avantgardestrid den 17/8 1809
Sävar, strid den 19/8 1809
Ratan, strid den 20/8 1809
Kriget i tyskland 1813 Leipzig, stormning den 19/10 1813
Fälttåget mot Danmark 1813 - 1814 Lübeck, erövring den 5/12 1813
Norska fälttåget 1814  

 

Högtidsdag för Södermanlands regemente är den 13 augusti till minne av slaget vid Stäket 1719 då regementet hade en avgörande roll. Genom att regementet lyckades slå tillbaka ryssarna vid Stäket räddades Stockholm. Information om slaget vid stäket.

 

Kaptensboställen

Nedan följer en förteckning över kaptensboställen samt boställen för lägre befäl för repektive kompani. Uppgifterna gäller för 1850-talet.  (2)

Nr Kompani Boställe Socken Grad
- Regementschefen
1:e Majoren
2:e Majoren
Dagöholm
Landshammar
Björkeby
Lerbo
Spelvik
Torseund
Överste
Major
Major
1 Livkompaniet Edeby

Sund
Farneby
Jordsboda

Björkvik

Halla
Vrena
Björkvik

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

2 Vingåkers kompani Backa

Näs
Långvik
Stafhälla

V. Vingåker

V. Vingåker
Ö. Vingåker
V. Vingåker

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

3 Nyköpings kompani Adö

Håknesta
Fyrby
Långlid

Helgesta

Spelvik
Blacksta
Frustunna

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

4 Oppunda kompani Fyrö

Skyllinge
Hebytorp
Barrsjön

Skyllinge

Skyllinge
Lerbo
Malma

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

5 Strängnäs kompani Rosöga

Sörby
Häringstorp
Fröslunda

Härad

Fogdö
Torseund
Öf. Sela

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

6 Östra Rekarne kompani Kroberga

St. Tidö
Rotarbo
Östertorp

Ärla

Hammarby
Näshulta
Kjula

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

7 Västra Rekarne kompani Vesterby

Rotetorp
Viby
Hägran

Tumbo

Torshälla
Fors
Lista

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

8 Gripsholms kompani Vänga

Torfsäter
Skabro
Vannesta

Björnlunda

Björnlunda
Yt. Enhörna
Toresund

Kapten

Fanjunkare
Sergeant
Furir

 

Överstebostället Dagöholm, Lerbo sn (D). Överstebostället Dagöholm, Lerbo socken. Denna flygelbyggnad uppfördes 1742. Huset jämte flyglar och ekonomibyggnader brann ned 1894.

Kompaniernas samlingsplatser

Uppgifterna om samlingsplatserna gäller mitten av 1800-talet. (2)

Nr Kompani Samlingsplats Innehavare
1 Livkompaniet Ellersta Regementsskrivarebostället
2 Vingåkers kompani Brogetorp fd. löjtnantens boställe
3 Nyköpings kompani Landshammar Majorens boställe
4 Oppunda kompani Fyrö Kaptensbostället
5 Strängnäs kompani Rosöga Kaptensbostället
6 Östra Rekarne kompani Kroberga Kaptensbostället
7 Västra Rekarne kompani Vesterby Kaptensbostället
8 Gripsholms kompani Vänga Kaptensbostället

 

Södermanlands regementes arbetskommenderingar 1815 - 1865

Nedan visas regementets arbetskommenderingar under en 50-års period, 1815 - 1865.

Årtal Kommendering Antal
1815 - 1817 Dalarö skans  
1815 - 1827 Södertälje kanal 1346
1815 - 1831 Stockholms slott 17
1815 - 1835 Göta kanal  
1815 - 1843 Vaxholm/Fredriksborg/Rindön/Ridön  
1815 - 1843 Kaj och brobyggnader  
1816 Publika byggnader 50
1816 - 1818 Kungsträdgården  
1816 - 1828 Drottningholms slott mfl  
1817 - 1819 Garnisonssjukhuset, Sthlm  
1818 Ladugårdsgärde  
1819 - 1829 Hjälmare kanal  
1824 Malmköping, trossbod *460
1825 Ladugårdsgärde 25
1831 Ladugårdsgärde  
1834 Ladugårdsgärde  
1835 Grisslehamn, kasern 10
1836 - 1840 Karlstad  
1844 Ladugårdsgärde 8
1845 Gripsholms slott 80
1855 - 1865 Statens järnvägar  

Under byggnationen av trossboden i Malmköping 1824 så fullgjordes 460 dagsverken (inte 460 knektar).

Under denna period, 1815 - 1865, deltog 7.611 knektar ur regementet i arbetskommenderingarna. Läs mer om den indelta armén arbetskommenderingar under denna period.

Regementschefer under det yngre indelningsverket, 1682 - 1901

 

 

Några av de sista indelta knektarna vid regementet

Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt. Från och med 1902 anställdes därför inga fler indelta knektar.
De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den indelta armén skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden. De indelta soldaterna försvann med andra ord inte över en natt. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren.
Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den siste indelte knekten gick ur tjänst.

Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de återstående indelta soldaterna gå i förtidspension. Detta var 249 år efter att indelningsverket infördes.
Alla gick dock inte i pension 1931. Vid Jönköpings regemente fanns 1939 sex indelta knektar kvar på regementet.
Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar.
Två av dessa knektar fanns vid Södermanlands regemente. Det var Knut Viktor Hamn och Anders Bernhard Sahlberg
Hamn föddes den 24 oktober 1881 i Sko Kloster och avled den 3 november 1963. Han anställdes vid 741 Ärnsta rote på Över Selö den 15 december 1900 och tog avsked som indelt soldat den 1 januari 1961.
Sahlberg föddes den 7 mars 1876 i Toresund och avled den 19 januari 1962. Han anställdes vid 649 Björka rote på Fogdö den 20 mars 1894 och tog avsked som indelt soldat den 16 oktober 1961.
Både Hamn och Sahlberg honnörsbefordrades till Furirer den 26 november 1953.

År 1969 fanns ännu 19 indelta soldater i livet. Carl Albin Stenqvist var Södermanlands siste indelte soldat. Han avled den 5 januari 1979, drygt 97 år gammal.
Stenqvist var född den 29/11 1881 i Övergran, Uppland. Den 16/12 1901 blev han indelt soldat (approberad vid GM 6/9 1902) vid Öster Rekarne kompani i Södermanlands regemente, rote 1081 Kolunda rote, Stekkvista församling.
Den 4/9 1912 tog han avsked från soldatlivet och blev lantbrukare.

 

Nedläggning av Södermanlands regemente

Södermanlands regemente lades ned 31 december 2004 som en följd av riksdagens beslut om kommande inriktning för Försvarsmakten - Försvarsbeslut 2004.
Avvecklingen av berörda nedlagda enheter i Försvarsmaktens ska vara slutförd senast den 30 juni 2006.
 

Exempel på kontrakt och andra handlingar  

Glimtar från 1816 års regementsmöte vid Malmahed  
Glimtar från 1817 års generalmönstring

Regementets museum:
Under Södermanlands regementes tid fanns ett museum med en hel del material för släktforskare med anor som varit knektar vid regementet. Bland annat Evert Wahlbergs material som omfattar samtliga 18.400 knektar som varit anställda vid regementet under indelningsverket. Detta material har digitaliserats och finns nu sökbart på webben, se Soldatregister Södermanland nedan.
Regementets fd. museum. Updated: 2016-09-19

Soldatregister Södermanland:
Evert Wahlbergs forskning på soldater och soldattorp vid Södermanlands regemente finns även i en sökbar databas. Datoriseringen av Evert Wahlbergs forskning gjordes under ledning av kapten Per-Olof Rosén under perioden 2000 - 2003. Drygt hälften av Södermanlands socknar fanns inskannad och tillgängligt i mars 2003.
Sökning i databasen kan ske antingen på knektnamn eller soldattorp. 
Se vidare: Soldatregister Södermanland: http://soldatregister.p10.se/  

Våra soldatanor vid Södermanlands regemente:
På min hustrus sida har vi ett antal knektar i Södermanlands regemente. De har funnits i socknarna Björkvik, Dunker och Länna.

Källor

  1. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977
  2. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, 2: bandet av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbumdet 1988, sidorna 32 - 47.
  3. Södermanlands regemente 1627 - 1682 av Klaus R Böhme, en inlaga i "Kyrka och Krona i Södermanländskt 1600-tal", utgiven av Mörner, Mariefred.
  4. Kung. Södermanlands regemente, utgiven 1935 av Generalstabens krigshistoriska avdelning och Södermanlands regemente.
  5. Svenska regementenas historia, J Mankell, andra upplagan 1866.
  6. Svenska krig 1521 - 1814, Ulf Sundberg, 1998.
  7. Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 - 1915, Karl K:sson Leijonhufvud, 1915.
  8. "Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 - 1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2, Oscar Silverstolpe 1923.

Överst på sidan

xxxxxxxxxxxxx

web analytics
 
xxxxxxxxxxxxx  

  Hans Högman
E-mail

Copyright © Hans Högman, granskat 2017-01-01