Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2022-02-26

Det yngre indelningsverket

Avsnittet “Yngre indelningsverket” är uppdelad på flera sidor:

Kronoarbetskåren och disciplinkompaniet

Kronoarbetskåren

Kronoarbetskåren bildades år 1842 som en efterföljare till pionjärkåren och drevs som en militär organisation. Redan från 1804 fanns det särskilda arbetskompanier både i Karlskrona och på Sveaborg i Finland. De stod under kommendantens tillsyn, och arbetskompanierna bestod lösdrivare (män som drev runt utan fast anställning) samt straffade. År 1826 beslöt man att vid Vanäs vid Vättern, för byggandet av Karlsborgs fästning, bilda arbetskompanier med pionjärer, dvs befästningsarbetare. De fick dock inte fick vara straffade för grövre brott eller upprepade stölder. De flesta vid pionjärkompaniet var soldater vid värvade förband, som på grund av olika förseelser strukits ur rullorna och nu i stället fullgjorde sin kvarvarande tjänstgöringstid i pionjärkompaniet. Det överfördes även fångar från korrektionsanstalter som Långholmen och Malmö till pionjärkompaniet. När Kronoarbetskåren bilades den 8 augusti 1842 upplöstes både de tidigare arbetskompanierna och pionjärkompaniet och de inskrivna fördelades till den nya Kronoarbetskåren. Kronoarbetskåren var avsedd för samma klientel som de tidigare arbetskompanierna, men då man även kunde skicka dit arbetsföra försvarslösa från fängelserna minskade antalet fångar. Kronoarbetskåren bestod initialt av nio kompanier, sedermra 11. Ett av dessa kompanier, det första, var avsett för värvade soldater som utstrukits ur rullorna och där avtjänade sin återstående kapitulationstid. Detta kompani kallades Första kronoarbetskompaniet men från 1860 Kronoarbetskårens disciplinkompani. Kronoarbetskåren var uppdelade på fyra klasser: 1. Första klassen, fästningsklassen, utgjordes av försvarslösa personer, som undergått straffarbete eller fängelsestraff. Även åtalade för stöld eller varit insatta på arbetsinrättning i någon stad hamnade här. 2. Andra klassen, eller lägre fältklassen, bestod av “pålitliga” försvarslösa personer. 3. Tredje klasserna, eller högre fältklassen, bestod av ”präktiga” försvarslösa personer som varken var dömda för brott eller suttit i fängelse. 4. Fjärde klassen, soldatklassen, utgjordes av värvat manskap, som på grund av olika förseelser (”vanart och opålitlighet”) blivit utstrukna ur rullorna. Samtliga klasser var organiserade som kompanier. De stod under militärt befäl fram till 1872 men Fångvårdsstyrelsen fick inspektionsrätt 1859. Disciplinkompaniet hade dock militärt befäl även efter 1872. Samtliga klasser var ställda under Styrelsen öfver rikets fängelser och arbetsinrättningar. Soldatklassen bröts ut ur denna år 1872 och överfördes till Landtförsvarsdepartementet (närmast under chefen för fortifikationen) och fick namnet Värvade Arméns Disciplinkompani. Från 1865 dömdes inte längre fångar till fästning eller tukthus utan till straffarbete. Straffen avtjänades till en början på de befintliga fästningarna, som nu istället kallades straffängelser. Genom lag från 1885 avseende lösdrivares behandling ersattes kronoarbetsstationerna efterhand av centrala tvångarbetsanstalter. Kronoarbetskåren upphörde 1894.

Pionjärkåren

Pionjärkåren bildades 1826 och var avsedd för försvarslösa samt soldater som inte skött sig. Mellan åren 1826 – 1885 deltog kåren i byggandet av Karlsborgs fästning, men har även varit stationerad vid Borghamn, på Tjurkö och i Slite. Pionjärkåren upplöstes i och med inrättandet av Kronoarbetskåren den 8 augusti 1842.

Disciplinkompaniet

Disciplinkompaniet var till för värvade knektar som burit sig illa åt på något sätt, de ströks ut rullan, blev utstraffade, och fick arbeta resten av kontraktstiden t ex vid kanalbyggen eller med stenhuggning. Disciplinkompaniet bestod av ett kompani och var förlagt på Karlsborgs fästning till 1885. Från och med 1872 låg kompaniet under chefen för Fortifikationen. Manskapet utgjordes av personer från den värvade armén, vilka på grund av opålitlighet blivit utstrukna ur sitt regementes rulla, för att tjäna vid detta kompani under sin återstående kapitulationstid. Kompaniet fick sitt reglemente 1875. Enligt detta reglemente skall befälet bestå av 4 officerare och högst 7 underofficerare. Truppen skulle användas till fästningsarbeten. Åren 1885–1897 fick Disciplinkompaniet, som nu hade byggt färdigt på Karlsborgs fästning, i stället göra insats på Varbergs fästning. Disciplinkompaniet flyttades från Karlsborg till Varbergs fästning i maj 1885. Detta manskap kallades ”dissare” och var värvad personal vid såväl armén som flottan vilka straffades för begångna brott. Kompaniet omfattade då ungefär 100 man och var förlagda uppe på fästningen. ”Dissarna” fick i likhet med straffångarna arbeta i stenbrottet hos Kullgrens Enka. De kunde tjäna 20 till 30 öre om dagen i flitpengar. Företaget betalade kronan för arbetskraften med 23 öre för varje dagsverke. Fångarna ägnade sig även åt hantverk och modellarbeten. Enligt Hallands museum hittades vid ett renoveringsarbete på 1960-talet av en våning i Kommendantshuset en bit spännpapp (VMA6852b) med en text som vittnar om en ”dissares” längtan efter friheten. ”Detta tak är spänt och målat af No 94 Kling Af 10 Håkansson Den 13 Ocktober 1893. No 94 har 13 dygn qvar på D K Lefve Friheten.” Versalerna D K står för disciplinkompaniet. Första kronoarbetskompaniet benämndes från 1860, Kronoarbetskårens disciplinkompani. Efter 1872, Värvade Arméns Disciplinkompani. Kompaniet upplöstes slutgiltigt den 30 april 1897 och de intagna i kompaniet kunde återvända till sina hemorter.

Historik

Kronoarbetskårens kompanier utnyttjades på olika platser, där det fanns behov av dess arbetskraft. Antalet kompaniernas minskade dock med tiden. I mitten av 1850-talet arbetade 1:a kompaniet (soldatklassen) vid Strömholms kanal; 2:a, 3:e och 4:e kompanierna på Karlsborg; 5:e i Karlskrona, 6:e på Enholmens fästning på Gotland (ö utanför Slite), 9:e och 10:e vid Rindö redutt (Vaxholm) samt 11:e kompaniet på Kungsholmskastellet i Karlskrona. Vid denna tid var 7:e och 8:e kompanierna redan indragna och det 6:e kompaniet upplöstes 1858. Kårens 1:a kompani, soldatklassen, ändrades 1860 till ett disciplinkompani, som vid den tiden var förlagd vid Borghamns kalkstensbrott i Östergötland. Samma år slogs 4:e kompaniet ihop med 2:a och 3:e kompanierna på Karlsborg. Det av pionjärklassen bildade 11:e kompaniet förflyttades 1859 till Rindö. Vid 1870-talets ingång bestod Kronoarbetskåren enbart av 3 kompanier: disciplinkompaniet, som då användes för stenbrytning på Bollö i Karlskrona skärgård utlejd till enskilda personer; fästningsklassen, som var sysselsatt på Karlsborg och Borghamn samt av pionjärklassen, som arbetade vid Vaxholm. Enligt kungligt brev från den 17 maj 1872 flyttades disciplinkompaniet organisatoriskt från Kronoarbetskåren till Krigsstyrelsen. Samtidigt flyttades den del av kårens fästningsklass som var förlagd på Karlsborg till Tjurkö i Karlskrona skärgård för att där sysselsättas med stenhuggeri för enskild firmas räkning. Fästningsklassens militära organisation upphävdes genom Kungligt brev från den 17 maj 1872 varför bevakningen av fångarna vid både Tjurkö och Borghamn ställdes under samma villkor som vid övriga fånganstalter, dvs bevakningen kom ej längre att bestridas av kommenderingar ur den indelta armén. År 1842 års militära organisation av arbetskompanierna bibehölls från 1872 endast vid arbetskompaniet på Vaxholm, där ostraffade lösdrivare som var fullt arbetsföra var sysselsatta med befästningsarbete. Avsnittet Historik ovan är från 1895, då disciplinkompaniet fortfarande existerade, och återfinns i “Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria, 1895”.

Värvade förband

Disciplinkompaniet var till för soldater i värvade förband som genom olika förseelser placerats i kompaniet. Det var således inte indelta soldater som skickades till kompaniet. Under indelningsverkets epok 1682 – 1901 var majoriteten av de svenska regementena uppsatta genom indelningsverks försorg med rotebönder, soldattorp etc. Det fanns dock ett antal regementen och förband som var uppsatta på ett ordinärt sätt, värvade förband, med soldater avlönade med kontant lön. Dessa soldater var anställda på tidsbegränsade kontrakt, vanligen 3 eller 5 år. Tjänstgöringstiden kallades kapitulationstid. Soldaterna var skyldiga att fullfölja denna kapitulationstid. Om båda parter efter fullföljd kapitulationstid var intresserade av en fortsättning kunde naturligtvis soldaten skiva på för en ny period. Exempel på värvade förband: Svea livgarde, Göta livgarde, Livgardet till häst, Kronprinsens husarregemente, samtliga artilleriregementen m.fl. Om soldaten gjort sig skyldig till upprepade förseelser kunde regementet avsluta hans tjänstgöring vid förbandet och soldaten ströks ur rullan. Om en soldat skrivit på ett 5-års kontrakt och han ströks ur rullorna efter 3 år hade han ändå 2 år kvar av kapitulationstiden. De strukna soldaterna skickades till Disciplinkompaniet för att där med straffarbete fullfölja kapitulationstiden. Det lönade sig inte med andra ord att straffa sig ur sin kapitulationstid. De slapp visserligen soldatlivet men var tvungna att fullgöra sin tid inom disciplinkompaniet.

Disciplinkompaniets uniform

Soldaterna i disciplinkompaniet bar Disciplinkompaniet uniform. Den bestod av en mörkblå vapenrock med röd krage och bokstäverna DK (“DisciplinKompaniet”) på axelklaffarna. Vapenrocken hade dubbla knapprader och var försedd med röda lister runt axelklaffarna. Mössan var av enklare modell, mörkblå, hade skärm och en röd knapp framtill på skullen. Långbyxa m/1882 var mörkbrun. Till uniformen fanns även en brun väst m/1882.
Innehåll på denna sida:

Relaterade länkar

Militär rättskipning Militärdomstolar Fängelsehistoria Brott och straff Fångvård Indelningsverket under 1800-talet Uniformer vid den svenska armén Fattigvård i gångna tider Referenslitteratur

Källor

"Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", Claes Grill, 1856. Kapitel ”Kort öfversigt af Svenska Indelningsverket”, volym 1. Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. - Project Runeberg - Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria / 427 (Sigfrid Wieselgren 1895) - Project Runeberg - Wikipedia Hallands museum Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Disciplinkompaniets vapenrock.Armémuseum. ID: AM.045736. Digitaltmuseum. Disciplinkompaniets mössa.Armémuseum. ID: AM.045737. Digitaltmuseum. Disciplinkompaniets långbyxa m/1882.Armémuseum. ID: AM.045740. Digitaltmuseum.

Generalmönsterrullor

Disciplinkompaniet var ställd under Styrelsen öfver rikets fängelser och arbetsinrättningar fram till 1872 men överfördes detta år till Armén där det placerades under chefen för Fortifikationen. I samband med detta ändrades namnet på kompaniet till Värvade Arméns Disciplinkompani. Som en enhet i armén rullfördes dissidenterna i disciplinkompaniet nu i generalmönsterrullor. Första GMR är från 1873. Nedan visas ett exempel på en soldat som hamnat i disciplinkompaniet. Det är Carl Oscar Källgren vid Livgardet till häst. Han ansågs opålitlig på grund av upprepade förseelser innan han överfördes till Disciplinkompaniet för att där fullgöra resten av kapitulationstiden. Källgren var född 1845-10-08 i Linköping. Han antogs som hästgardist i Andra skvadronen vid Livgardet till häst 1864-12-06. År 1870 hade han gjort sig omöjlig genom upprepade förseelser som han straffats för och var inte längre önskvärd i regementet och ströks ur rullorna. Eftersom han hade 3 års tjänstgöringstid kvar på sitt kontrakt skickades han till Disciplinkompaniet 1870-06- 27 för att där med befästningsarbete fullgöra sin kapitulationstid fram till 1873-12-06.
Källa: Generalmönsterrullor - Disciplinkompaniet (N, R) 1920 (1873-1879) Bild 140. Generalmönstring av Disciplinkompaniet den 3 november 1873. Totalt fanns 161 intagna i kompaniet vid mönstringstidpunkten. Det fanns 3 officerare och 6 underofficerare i tjänst, samtliga från indelta regementen.
Nr 69, Carl Oscar Källgren, f.d. vid Kongl. Lif Gardet till häst. Trumslagare. Skriven i Stockholm. Född 1845-10-08. Källa: Generalmönsterrullor - Disciplinkompaniet (N, R) 1920 (1873-1879) Bild 250
Under Extra judiciella bestraffningar ser vi att Källgren bestraffats 4 gånger för fylleri sen han kom till Disciplinkompaniet vilket han gjorde 1870-06-27.
Här ser vi att Källgren var skriven i Stockholm och att han skulle vara vid Disciplinkompaniet fram till 1873-12-06. Han ansågs som opålitlig.
Carl Oscar Kjellgren (Kjällgren), GMR för Livgardet till häst 1869. Han var hästgardist nr 66 och antogs den 6 december 1864. Källa: Generalmönsterrullor - Livgardet till häst (A, AB, C) 1552 (1866-1869) Bild 2440.
Carl Oscar Kjellgren gjorde sig skyldig till flera förseelser som han bestraffades för på regementet med att antal dagar i arresten. Detta kallades ”extra judiciella bestraffningar”. Detta straffinstitut behandlade enklare ärenden som slagsmål, fylleri, olovligt undanhållande och ringare tjänstefel och beslutades av tjänstgörande förbandschef. Den officer som avgjorde extrajudiciella mål kunde även besluta huruvida ärendet skulle prövas av krigsrätt. Den 14 juni 1870 fick regementet nog och han ströks ur rullorna på grund av opålitligt uppträdande. Kjellgren var gardist nr 66 i Andra skvadronen och ersattes den 14 juni 1870 av en annan hästgardist. Skvadronen hade 100 hästgardister och när Kjellgren ströks ur rullorna fördes han upp temporärt som gardist 104. Källa: Livgardet till häst, garnisonsförsamlingen: Livgardet till häst (A, AB) AI:3 (1859-1874) Bild 152 / sid 147 (som gardist 66) Livgardet till häst (A, AB) AI:3 (1859-1874) Bild 163 / sid 158 (som gardist 104) Beslutet att Kjellgren skulle avskedas från Livgardet till häst och skickas till Disciplinkompaniet togs av Överståthållarämbetet i Stockholm den 16/6 1870 för “opålitligt uppträdande, förut straffad” vilket framgår av Disciplinkompaniets generalmönsterrulla. Om det gick till åtal var grundinställningen var att “krigsman skall dömas av sina likar”. Med andra ord dömdes soldater av militärdomstol (Krigsrätt). Första instans var Regementskrigsrätten (eller motsvarande) och andra instans Krigshovrätten. Olika slags militära truppslag hade olika slags krigsrätter, så det fanns regementskrigsrätt, stationskrigsrätt vid marinens stationer, garnisonskrigsrätt på garnisonsort eller i fästning och fältkrigsrätt för avdelning av Krigsmakten som var i fält. Att skickas till Disciplinkompaniet var väl inte straffet i sig. Soldaten var redan bestraffad för sina förseelser och hade avskedats från förbandet han tillhörde. Men personal vid värvade förband hade tidsbestämda kontrakt och denna tid skulle förföljas. Så, soldater som strukits ur sitt förbands rulla skickades till Disciplinkompaniet för att där med befästningsarbete fullgöra sin kapitulationstid. Men Disciplinkompaniet var en fånganstalt och de intagna var bevakade.

Garnisonsförsamlingar

Förband förlagda till städer och fästningar bildade i regel egna kyrkoförsamlingar, s.k. garnisonsförsamlingar. Dessa församlingar var icke territoriella. Vid Karlsborgs fästning fanns en garnisonsförsamling, Karlsborgs garnisonsförsamling. Disciplinkompaniet tillhörde Karlsborgs garnison fram till 1885 och kompaniet ingick i garnisonsförsamlingen där. Kompaniet återfinns därför i garnisonsförsamlings böcker fram till 1885. År 1885 överfördes Disciplinkompaniet till Varbergs fästning. Carl Oscar Källgren återfinns därför i garnisonsförsamlingens husförhörslängd som nr 69.
Ovan, källa: Karlsborgs garnisonsförsamling (R) AI:29 (1862-1874) Bild 189 / sid 171. Carl Oscar Källgren, nr 69. I första kolumnen finns hans födelseuppgifter, 1845-10-08 i Linköping. Andra kolumnen innehåller uppgifter om Källgrens föräldrar. Tredje kolumnen innehåller uppgifter om hans tidigare yrke. Fjärde kolumnen innehåller uppgift om äktenskap och femte kolumnen innehåller uppgift om var han är mantalsskriven, i detta fall Jacobs församling i Stockholm. Sjunde kolumnen innehåller uppgift om varför han skickats till kompaniet, i detta fall “opålitligt uppförande”. Vad gäller uppförande på fånganstalten i Karlsborg har han omdömet “Mindre pålitlig”. Källgren släpptes ut 1873-12-06.

Statistik

Antal förvarade i Kronoarbetskåren vid utgången av respektive år:
Antal förvarade i Kronoarbetskåren
Respektive klass och år
1835
1845
1855
1860
1865
Fästningsklassen
471
1310
737
379
277
Pionjärklassen
--
--
19
50
84
Disciplinkompaniet
251
191
106
130
104
Källa: Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar (429). Sigfrid Wieselgren 1895.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2022-02-26

Det yngre indelningsverket

Kronoarbetskåren och

disciplinkompaniet

Kronoarbetskåren

Kronoarbetskåren bildades år 1842 som en efterföljare till pionjärkåren och drevs som en militär organisation. Redan från 1804 fanns det särskilda arbetskompanier både i Karlskrona och på Sveaborg i Finland. De stod under kommendantens tillsyn, och arbetskompanierna bestod lösdrivare (män som drev runt utan fast anställning) samt straffade. År 1826 beslöt man att vid Vanäs vid Vättern, för byggandet av Karlsborgs fästning, bilda arbetskompanier med pionjärer, dvs befästningsarbetare. De fick dock inte fick vara straffade för grövre brott eller upprepade stölder. De flesta vid pionjärkompaniet var soldater vid värvade förband, som på grund av olika förseelser strukits ur rullorna och nu i stället fullgjorde sin kvarvarande tjänstgöringstid i pionjärkompaniet. Det överfördes även fångar från korrektionsanstalter som Långholmen och Malmö till pionjärkompaniet. När Kronoarbetskåren bilades den 8 augusti 1842 upplöstes både de tidigare arbetskompanierna och pionjärkompaniet och de inskrivna fördelades till den nya Kronoarbetskåren. Kronoarbetskåren var avsedd för samma klientel som de tidigare arbetskompanierna, men då man även kunde skicka dit arbetsföra försvarslösa från fängelserna minskade antalet fångar. Kronoarbetskåren bestod initialt av nio kompanier, sedermra 11. Ett av dessa kompanier, det första, var avsett för värvade soldater som utstrukits ur rullorna och där avtjänade sin återstående kapitulationstid. Detta kompani kallades Första kronoarbetskompaniet men från 1860 Kronoarbetskårens disciplinkompani. Kronoarbetskåren var uppdelade på fyra klasser: 1. Första klassen, fästningsklassen, utgjordes av försvarslösa personer, som undergått straffarbete eller fängelsestraff. Även åtalade för stöld eller varit insatta på arbetsinrättning i någon stad hamnade här. 2. Andra klassen, eller lägre fältklassen, bestod av “pålitliga” försvarslösa personer. 3. Tredje klasserna, eller högre fältklassen, bestod av ”präktiga” försvarslösa personer som varken var dömda för brott eller suttit i fängelse. 4. Fjärde klassen, soldatklassen, utgjordes av värvat manskap, som på grund av olika förseelser (”vanart och opålitlighet”) blivit utstrukna ur rullorna. Samtliga klasser var organiserade som kompanier. De stod under militärt befäl fram till 1872 men Fångvårdsstyrelsen fick inspektionsrätt 1859. Disciplinkompaniet hade dock militärt befäl även efter 1872. Samtliga klasser var ställda under Styrelsen öfver rikets fängelser och arbetsinrättningar. Soldatklassen bröts ut ur denna år 1872 och överfördes till Landtförsvarsdepartementet (närmast under chefen för fortifikationen) och fick namnet Värvade Arméns Disciplinkompani. Från 1865 dömdes inte längre fångar till fästning eller tukthus utan till straffarbete. Straffen avtjänades till en början på de befintliga fästningarna, som nu istället kallades straffängelser. Genom lag från 1885 avseende lösdrivares behandling ersattes kronoarbetsstationerna efterhand av centrala tvångarbetsanstalter. Kronoarbetskåren upphörde 1894.

Pionjärkåren

Pionjärkåren bildades 1826 och var avsedd för försvarslösa samt soldater som inte skött sig. Mellan åren 1826 – 1885 deltog kåren i byggandet av Karlsborgs fästning, men har även varit stationerad vid Borghamn, på Tjurkö och i Slite. Pionjärkåren upplöstes i och med inrättandet av Kronoarbetskåren den 8 augusti 1842.

Disciplinkompaniet

Disciplinkompaniet var till för värvade knektar som burit sig illa åt på något sätt, de ströks ut rullan, blev utstraffade, och fick arbeta resten av kontraktstiden t ex vid kanalbyggen eller med stenhuggning. Disciplinkompaniet bestod av ett kompani och var förlagt på Karlsborgs fästning till 1885. Från och med 1872 låg kompaniet under chefen för Fortifikationen. Manskapet utgjordes av personer från den värvade armén, vilka på grund av opålitlighet blivit utstrukna ur sitt regementes rulla, för att tjäna vid detta kompani under sin återstående kapitulationstid. Kompaniet fick sitt reglemente 1875. Enligt detta reglemente skall befälet bestå av 4 officerare och högst 7 underofficerare. Truppen skulle användas till fästningsarbeten. Åren 1885–1897 fick Disciplinkompaniet, som nu hade byggt färdigt på Karlsborgs fästning, i stället göra insats på Varbergs fästning. Disciplinkompaniet flyttades från Karlsborg till Varbergs fästning i maj 1885. Detta manskap kallades ”dissare” och var värvad personal vid såväl armén som flottan vilka straffades för begångna brott. Kompaniet omfattade då ungefär 100 man och var förlagda uppe på fästningen. ”Dissarna” fick i likhet med straffångarna arbeta i stenbrottet hos Kullgrens Enka. De kunde tjäna 20 till 30 öre om dagen i flitpengar. Företaget betalade kronan för arbetskraften med 23 öre för varje dagsverke. Fångarna ägnade sig även åt hantverk och modellarbeten. Enligt Hallands museum hittades vid ett renoveringsarbete på 1960-talet av en våning i Kommendantshuset en bit spännpapp (VMA6852b) med en text som vittnar om en ”dissares” längtan efter friheten. ”Detta tak är spänt och målat af No 94 Kling Af 10 Håkansson Den 13 Ocktober 1893. No 94 har 13 dygn qvar på D K Lefve Friheten.” Versalerna D K står för disciplinkompaniet. Första kronoarbetskompaniet benämndes från 1860, Kronoarbetskårens disciplinkompani. Efter 1872, Värvade Arméns Disciplinkompani. Kompaniet upplöstes slutgiltigt den 30 april 1897 och de intagna i kompaniet kunde återvända till sina hemorter.

Historik

Kronoarbetskårens kompanier utnyttjades på olika platser, där det fanns behov av dess arbetskraft. Antalet kompaniernas minskade dock med tiden. I mitten av 1850-talet arbetade 1:a kompaniet (soldatklassen) vid Strömholms kanal; 2:a, 3:e och 4:e kompanierna på Karlsborg; 5:e i Karlskrona, 6:e på Enholmens fästning på Gotland (ö utanför Slite), 9:e och 10:e vid Rindö redutt (Vaxholm) samt 11:e kompaniet på Kungsholmskastellet i Karlskrona. Vid denna tid var 7:e och 8:e kompanierna redan indragna och det 6:e kompaniet upplöstes 1858. Kårens 1:a kompani, soldatklassen, ändrades 1860 till ett disciplinkompani, som vid den tiden var förlagd vid Borghamns kalkstensbrott i Östergötland. Samma år slogs 4:e kompaniet ihop med 2:a och 3:e kompanierna på Karlsborg. Det av pionjärklassen bildade 11:e kompaniet förflyttades 1859 till Rindö. Vid 1870-talets ingång bestod Kronoarbetskåren enbart av 3 kompanier: disciplinkompaniet, som då användes för stenbrytning på Bollö i Karlskrona skärgård utlejd till enskilda personer; fästningsklassen, som var sysselsatt på Karlsborg och Borghamn samt av pionjärklassen, som arbetade vid Vaxholm. Enligt kungligt brev från den 17 maj 1872 flyttades disciplinkompaniet organisatoriskt från Kronoarbetskåren till Krigsstyrelsen. Samtidigt flyttades den del av kårens fästningsklass som var förlagd på Karlsborg till Tjurkö i Karlskrona skärgård för att där sysselsättas med stenhuggeri för enskild firmas räkning. Fästningsklassens militära organisation upphävdes genom Kungligt brev från den 17 maj 1872 varför bevakningen av fångarna vid både Tjurkö och Borghamn ställdes under samma villkor som vid övriga fånganstalter, dvs bevakningen kom ej längre att bestridas av kommenderingar ur den indelta armén. År 1842 års militära organisation av arbetskompanierna bibehölls från 1872 endast vid arbetskompaniet på Vaxholm, där ostraffade lösdrivare som var fullt arbetsföra var sysselsatta med befästningsarbete. Avsnittet Historik ovan är från 1895, disciplinkompaniet fortfarande existerade, och återfinns i “Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria, 1895”.

Värvade förband

Disciplinkompaniet var till för soldater i värvade förband som genom olika förseelser placerats i kompaniet. Det var således inte indelta soldater som skickades till kompaniet. Under indelningsverkets epok 1682 – 1901 var majoriteten av de svenska regementena uppsatta genom indelningsverks försorg med rotebönder, soldattorp etc. Det fanns dock ett antal regementen och förband som var uppsatta på ett ordinärt sätt, värvade förband, med soldater avlönade med kontant lön. Dessa soldater var anställda på tidsbegränsade kontrakt, vanligen 3 eller 5 år. Tjänstgöringstiden kallades kapitulationstid. Soldaterna var skyldiga att fullfölja denna kapitulationstid. Om båda parter efter fullföljd kapitulationstid var intresserade av en fortsättning kunde naturligtvis soldaten skiva på för en ny period. Exempel på värvade förband: Svea livgarde, Göta livgarde, Livgardet till häst, Kronprinsens husarregemente, samtliga artilleriregementen m.fl. Om soldaten gjort sig skyldig till upprepade förseelser kunde regementet avsluta hans tjänstgöring vid förbandet och soldaten ströks ur rullan. Om en soldat skrivit på ett 5-års kontrakt och han ströks ur rullorna efter 3 år hade han ändå 2 år kvar av kapitulationstiden. De strukna soldaterna skickades till Disciplinkompaniet för att där med straffarbete fullfölja kapitulationstiden. Det lönade sig inte med andra ord att straffa sig ur sin kapitulationstid. De slapp visserligen soldatlivet men var tvungna att fullgöra sin tid inom disciplinkompaniet.

Disciplinkompaniets uniform

Soldaterna i disciplinkompaniet bar Disciplinkompaniet uniform. Den bestod av en mörkblå vapenrock med röd krage och bokstäverna DK (“DisciplinKompaniet”) på axelklaffarna. Vapenrocken hade dubbla knapprader och var försedd med röda lister runt axelklaffarna. Mössan var av enklare modell, mörkblå, hade skärm och en röd knapp framtill på skullen. Långbyxa m/1882 var mörkbrun. Till uniformen fanns även en brun väst m/1882.

Relaterade länkar

Militär rättskipning Militärdomstolar Fängelsehistoria Brott och straff Fångvård Indelningsverket under 1800-talet Uniformer vid den svenska armén Fattigvård i gångna tider Referenslitteratur

Källor

"Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", Claes Grill, 1856. Kapitel ”Kort öfversigt af Svenska Indelningsverket”, volym 1. Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. - Project Runeberg - Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria / 427 (Sigfrid Wieselgren 1895) - Project Runeberg - Wikipedia Hallands museum Överst på sidan
Disciplinkompaniets långbyxa m/1882.Armémuseum. ID: AM.045740. Digitaltmuseum. Disciplinkompaniets mössa.Armémuseum. ID: AM.045737. Digitaltmuseum. Disciplinkompaniets vapenrock.Armémuseum. ID: AM.045736. Digitaltmuseum.

Generalmönsterrullor

Disciplinkompaniet var ställd under Styrelsen öfver rikets fängelser och arbetsinrättningar fram till 1872 men överfördes detta år till Armén där det placerades under chefen för Fortifikationen. I samband med detta ändrades namnet på kompaniet till Värvade Arméns Disciplinkompani. Som en enhet i armén rullfördes dissidenterna i disciplinkompaniet nu i generalmönsterrullor. Första GMR är från 1873. Nedan visas ett exempel på en soldat som hamnat i disciplinkompaniet. Det är Carl Oscar Källgren vid Livgardet till häst. Han ansågs opålitlig på grund av upprepade förseelser innan han överfördes till Disciplinkompaniet för att där fullgöra resten av kapitulationstiden. Källgren var född 1845-10-08 i Linköping. Han antogs som hästgardist i Andra skvadronen vid Livgardet till häst 1864-12-06. År 1870 hade han gjort sig omöjlig genom upprepade förseelser som han straffats för och var inte längre önskvärd i regementet och ströks ur rullorna. Eftersom han hade 3 års tjänstgöringstid kvar på sitt kontrakt skickades han till Disciplinkompaniet 1870- 06-27 för att där med befästningsarbete fullgöra sin kapitulationstid fram till 1873-12-06.
Källa: Generalmönsterrullor - Disciplinkompaniet (N, R) 1920 (1873-1879) Bild 140. Generalmönstring av Disciplinkompaniet den 3 november 1873.Totalt fanns 161 intagna i kompaniet vid mönstringstidpunkten. Det fanns 3 officerare och 6 underofficerare i tjänst, samtliga från indelta regementen. Nr 69, Carl Oscar Källgren, f.d. vid Kongl. Lif Gardet till häst. Trumslagare. Skriven i Stockholm. Född 1845-10-08. Källa:Generalmönsterrullor - Disciplinkompaniet (N, R) 1920 (1873-1879) Bild 250   Under Extra judiciella bestraffningar ser vi att Källgren bestraffats 4 gånger för fylleri sen han kom till Disciplinkompaniet vilket han gjorde 1870-06-27. Här ser vi att Källgren var skriven i Stockholm och att han skulle vara vid Disciplinkompaniet fram till 1873-12-06. Han ansågs som opålitlig. Carl Oscar Kjellgren (Kjällgren), GMR för Livgardet till häst 1869. Han var hästgardist nr 66 och antogs den 6 december 1864. Källa: Generalmönsterrullor - Livgardet till häst (A, AB, C) 1552 (1866-1869) Bild 2440.
Carl Oscar Kjellgren gjorde sig skyldig till flera förseelser som han bestraffades för på regementet med att antal dagar i arresten. Detta kallades ”extra judiciella bestraffningar”. Detta straffinstitut behandlade enklare ärenden som slagsmål, fylleri, olovligt undanhållande och ringare tjänstefel och beslutades av tjänstgörande förbandschef. Den officer som avgjorde extrajudiciella mål kunde även besluta huruvida ärendet skulle prövas av krigsrätt. Den 14 juni 1870 fick regementet nog och han ströks ur rullorna på grund av opålitligt uppträdande. Kjellgren var gardist nr 66 i Andra skvadronen och ersattes den 14 juni 1870 av en annan hästgardist. Skvadronen hade 100 hästgardister och när Kjellgren ströks ur rullorna fördes han upp temporärt som gardist 104. Källa: Livgardet till häst, garnisonsförsamlingen: Livgardet till häst (A, AB) AI:3 (1859-1874) Bild 152 / sid 147 (som gardist 66) Livgardet till häst (A, AB) AI:3 (1859-1874) Bild 163 / sid 158 (som gardist 104) Beslutet att Kjellgren skulle avskedas från Livgardet till häst och skickas till Disciplinkompaniet togs av Överståthållarämbetet i Stockholm den 16/6 1870 för “opålitligt uppträdande, förut straffad” vilket framgår av Disciplinkompaniets generalmönsterrulla. Om det gick till åtal var grundinställningen var att krigsman skall dömas av sina likar”. Med andra ord dömdes soldater av militärdomstol (Krigsrätt). Första instans var Regementskrigsrätten (eller motsvarande) och andra instans Krigshovrätten. Olika slags militära truppslag hade olika slags krigsrätter, så det fanns regementskrigsrätt, stationskrigsrätt vid marinens stationer, garnisonskrigsrätt på garnisonsort eller i fästning och fältkrigsrätt för avdelning av Krigsmakten som var i fält. Att skickas till Disciplinkompaniet var väl inte straffet i sig. Soldaten var redan bestraffad för sina förseelser och hade avskedats från förbandet han tillhörde. Men personal vid värvade förband hade tidsbestämda kontrakt och denna tid skulle förföljas. Så, soldater som strukits ur sitt förbands rulla skickades till Disciplinkompaniet för att där med befästningsarbete fullgöra sin kapitulationstid. Men Disciplinkompaniet var en fånganstalt och de intagna var bevakade.

Garnisonsförsamlingar

Förband förlagda till städer och fästningar bildade i regel egna kyrkoförsamlingar, s.k. garnisonsförsamlingar. Dessa församlingar var icke territoriella. Vid Karlsborgs fästning fanns en garnisonsförsamling, Karlsborgs garnisonsförsamling. Disciplinkompaniet tillhörde Karlsborgs garnison fram till 1885 och kompaniet ingick i garnisonsförsamlingen där. Kompaniet återfinns därför i garnisonsförsamlings böcker fram till 1885. År 1885 överfördes Disciplinkompaniet till Varbergs fästning. Carl Oscar Källgren återfinns därför i garnisonsförsamlingens husförhörslängd som nr 69.
Ovan, källa: Karlsborgs garnisonsförsamling (R) AI:29 (1862-1874) Bild 189 / sid 171. Carl Oscar Källgren, nr 69. I första kolumnen finns hans födelseuppgifter, 1845-10-08 i Linköping. Andra kolumnen innehåller uppgifter om Källgrens föräldrar. Tredje kolumnen innehåller uppgifter om hans tidigare yrke. Fjärde kolumnen innehåller uppgift om äktenskap och femte kolumnen innehåller uppgift om var han är mantalsskriven, i detta fall Jacobs församling i Stockholm. Sjunde kolumnen innehåller uppgift om varför han skickats till kompaniet, i detta fall “opålitligt uppförande”. Vad gäller uppförande på fånganstalten i Karlsborg har han omdömet “Mindre pålitlig”. Källgren släpptes ut 1873-12-06.

Statistik

Antal förvarade i Kronoarbetskåren vid utgången av respektive år:
Källa: Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar (429). Sigfrid Wieselgren 1895.
Antal förvarade i Kronoarbetskåren
Respektive klass och år
1835
1845
1855
1860
1865
Fästningsklassen
471
1310
737
379
277
Pionjärklassen
--
--
19
50
84
Disciplinkompaniet
251
191
106
130
104