Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-02-03

Svenska militära ordnar och tapperhetsmedaljer

Ordnar och tapperhetsmedaljer i fält och till sjöss

1. Ordnar

Ordnar utgör en möjlighet för staten att belöna personer som gjort Sverige stora tjänster såväl i krig som under fred. De svenska förtjänstordnarna tillkom relativt sent jämfört med motsvarande ordnar i övriga Europa.

Svärdsorden

Officerare kunde militärt bli belönad för tapperhet i fält och till sjöss med Kungl. Svärdsorden. Svärdsorden instiftades 1748 av Fredrik I och hade från början 2 grader (kommendör och riddare) men fick senare 5 stycken grader: 1. Kommendör med stora korset (1772) 2. Kommendör av 1. klass (1873) 3. Kommendör (ursprungligen lika med storkors) 4. Riddare av 1. klass (1889) 5. Riddare Svärdsorden utdelas till officerare för tapperhet och framstående tjänst i krigstid samt för långvarig och gagnande verksamhet i krigsmakten i fredstid. Ordenskorset är av maltesertyp vars centrum utgörs av en blå emaljskiva med ett svärd omgivet av Sveriges Tre Kronor. Riddare av Svärdsorden förkortas RSO och kommendör KSO. Som en särskild värdighet, som endast kan utdelas då Sverige är i krig, instiftade Gustav III år 1788 Riddare med stora korset, uppdelad 1814 i två klasser, Riddare med stora korset av första klass och Riddare med stora korset. Storkorset har en tillhörande kedja. År 1850 kompletterades Svärdsorden med Svärdstecknet och Svärdsmedaljen. Svärdstecknet tilldelades underofficerare och svärdsmedaljen till underbefäl (motsvarande). Svärdstecknet tilldelades underofficerare med minst 16 års tjänst varav sex som underofficer. Innehavare kallas svärdsman. För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid. Nuvarande statuter är från 1952, då Svärdsordens krigskors tillkom. Ordensbandet är gult med breda blå sidoränder. Svärdsordens krigskors har tre klasser: guld, silver och brons. Krigskorset har samma band som Svärdsorden med ett litet upprättstående svärd i medaljens metall. Fler Bilder på svärdsorden (Kungl. Hovstaterna - klicka på bilden för att förstora den). Svärdsorden är vilande sedan 1975. Efter beslut i Riksdagen utdelas från och med 1975 inte längre några förtjänstordnar till svenska medborgare. Däremot kan svenska förtjänstordnar utdelas till utländska medborgare. Av de fyra förtjänstordnarna behölls 1975 Serafimerorden och Nordstjärneorden, medan Svärdsorden och Vasaorden lades i vila. I maj 2018 meddelade sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet ska ses över och att svenska medborgare återigen ska kunna förlänas svenska ordnar och att tilldelningar av utmärkelser inom Svärdsorden ska återupptas.

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

2. Medaljer

En tapperhetsmedalj är ett utmärkelsetecken i form av medalj i band utdelad för tapperhet i strid. Vid sidan av ordnar, som endast kunde tilldelas officerare, tillkom i slutet av 1700-talet belöningstecken för underofficerare/underbefäl och manskap. Gustav III instiftade den 28 maj 1789 medaljerna: För tapperhet i fält För tapperhet till sjöss I samband med ryska kriget 1788 – 1790 instiftade även Gustav III år 1790 Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna i två storlekar. De tillkom i minne av de segerrika sjöslagen vid dessa platser. Se nedan. Tapperhetsmedaljerna var från början enbart i silver, men finns från 1806 i två klasser, i guld respektive silver. Tapperhetsmedaljen för underofficerare var präglade i silver och på ena sidan inskriften ”För tapperhet i Fält” respektive ”För tapperhet till sjöss”. På den andra sidan fanns från 1809 svärdsordens riddartecken. Under Gustav IV tillkom en motsvarande medalj i guld för officerare. För tapperhet i fält från 1809 Enligt en generalorder från den 26 december 1809 skulle underofficerare (men ej manskapet) ständigt bära tilldelad medalj, från 1819 med ett sidenband tillhälften blått och till hälften gult. Alla medaljörer erhöll nya sidenband vid varje årsskifte. Graden av tapperhet som krävdes för att bli tilldelad tapperhetsmedalj stod i proportion till medaljörens erhållna skador. Den som klarade striden utan blessyrer kunde ändå erhålla tapperhetsmedalj men då måste modet och tapperheten kunna bevisas, helst med vittnen. Under Carl XIV Johan tillkom en bestämmelse som gjorde att medaljörerna fick en särskild årlig pension. Ordnarna ska återlämnas vid innehavarens död medan medaljerna oftast får behållas. Bilden till höger visar medaljen för tapperhet i fält i silver, frånsidan. Armémuseum. Bilden till vänster visar medaljen för tapperhet i fält i guld för officerare, frånsidan. Livrustkammaren. Fler bilder: (Jonas Arnell): scrolla ned till tapperhetsmedaljerna (eller sök på "tapperhet") och klicka på bilderna att förstora dem). Örlogsflottan Medaljen för tapperhet till sjöss ovan delades enbart ut till personer i Armén Flotta. Motsvarade medalj för Örlogsflottan är Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss, även känt som Örlogsflottans hederstecken. Den tilldelades underofficerare samt manskap inom örlogsflottan. Distinktionstecknet fanns i två grader där första graden var den lägre och andra graden den högre. Medaljen instiftades av storamiralen hertig Carl (XIII) av Södermanland den 18 juni 1789. Den första dekoreringen skedde den 4 juli samma år. Bilden till höger visar örlogsflottans Distinktionstecken av första graden för tapperhet till sjöss. Livrustkammaren.

Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna

Svensksundsmedaljen är ett samlingsnamn för de tre medaljer, som Gustav III lät prägla efter segrarna vid Fredrikshamn och Svensksund 1790. De tre medaljerna var; 1. en för segern vid Fredrikshamn 2. en för segern vid Svensksund 3. en för de som deltog vid båda slagen Svensksundsmedaljen präglades med anledning av svenska skärgårdsflottans seger över den ryska vid Svensksund den 9 - 10 Juli 1790 och segern vid Fredrikshamn den 15 Maj 1790. Medaljerna delades ut i två storlekar: 12:e storleken i guld att bäras i kedja om halsen åt officerare som tjänat som divisionschefer eller innehaft tjänst som kungens adjutant 7:e storleken i silver eller guld åt övriga officerare som deltagit i slagen att bäras i guldlänkar i tredje knapphålet Medaljen utdelades som en orden till alla de officerare vid sjö- och landstaten, som var närvarande vid detta sjöslag. Medaljen bars även av Gustaf III. Medaljen är oval till formen och vilar på ett ankare. Ovalen visar på åtsidan segergudinnan Victoria stående på stäven av ett fartyg med en svensk örlogsflagga hissad, hållandes i sina händer lagerkransar. På däck samt i vattnet kan man se en sjunkande rysk örlogsflagga. Ovalen har en kantbård i pärlstav. Frånsidan har även den en kantbård av pärlstav samt en sentens omgiven av av en lagerkrans, sentens säger; Svensksundsmedaljen: 53 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 9 JULII 1790 Fredrikshamnsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII 1790 Kombinationsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII OCH 53 DEN 9 JULII 1790 Ytterligare en medalj präglades under Gustav III:s ryska krig, det sk. Hoglandstecknet. Det var ett förtjänsttecken instiftat av hertig Karl (senare Karl XIII), som förde befälet i slaget vid Hogland 1788. Tecknet, som har två grader, tilldelades dem som under slaget utmärkt sig "för särdeles tapperhet", i första hand underofficerare och manskap.
Kommendör av svärdsorden, KSO
Riddare av svärdsorden, RSO
Fredrikshamnsmedaljen, fram- och baksida.

Källor

Wikipedia "Om tapperhetsmedaljer till underofficerare och manskap", Birgitta Törnell, 1963. Nationalencyklopedin Hovstaterna Försvarsmakten Nordisk familjeordbok, 1800-talsutgåvan Soldatundervisning för trängtrupperna, 1916 års upplaga. Stockholm 1916 Överst på sidan

Drottningholmsmedaljen

Drottningholmsmedaljen eller Hederstecknet för grenadjärer är en medalj som Gustav IV Adolf instiftade år 1799 för den upplösta vaktbataljonen (grenadjärer) på Drottningholm ”som tack för trogen tjänst”. Bataljonen bildades av Gustav IV Adolf som ett palatsgarde på Drottningholms slott hösten 1798 och bestod av 250 soldater som benämndes grenadjärer. Soldaterna rekryterades via en order som sändes till 13 regementen om att avstå ett visst antal soldater till palatsgardet. Gardets namn var Konungens Egen Grenadier Batallion och ansvarade för vakttjänsten vid slottet. Vaktstyrkan försågs även med särskilda uniformer. Bataljonen upplöstes redan efter ett år, nämligen den 30 september 1799. Till grenadjärerna i den upplösta bataljonen lät Gustav Adolf prägla fyrkantiga medaljer av silver ”som tack för trogen tjänst att bäras i mörkrött band på venstra sidan av bröstet”. Medaljen skulle gå i arv och bäras av mottagarnas äldsta söner och deras söner o.s.v. Formen på medaljen var kvadratiskt vilket var ovanligt. På ena sidan av medaljen fanns Georgs korset omgiven av kungliga kronor. På andra sidan fanns texten “AF GUSTAF IV ADOLPH FÖR TROGEN TJENST 1799”. Efter att Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809 var det inte populärt att bära en medalj med den avsatte kungens namn varför nya medaljer präglades där namnet Gustav Adolf var utbytt mot det mer anonyma ”Konungen”.
Drottningholmsmedaljen med fram- och baksida.

Medaljer som kunde delas ut till manskapet, början av 1900-talet

Svärdsmedaljen

Svärdsmedaljen, tillsammans med Svärdstecknet, instiftades av kung Oscar I den 26 juni 1850, för att tilldelas manskap inom krigsmakten med minst 16 års oförvitlig tjänst och ”Såsom uppmuntran för manskapet vid Dess Armée och Flotta för ådagalagda förtjänster”. Åtsidan bär inskriptionen "Konung och Fädernesland" och frånsidan "För Krigsmanna Förtjenster". Medaljen är av silver och bärs på bröstet i Svärdsordens gula band med blå kanter. Bilden till höger visar Svärdsmedaljen. Bild, Armémuseum på Digitaltmuseum.

Moderna medaljer

Försvarets förtjänstmedalj (1995 - 2009)

Försvarsmaktens förtjänstmedalj är en svensk militär utmärkelse och medalj som instiftades av Försvarsmakten 1995. Utmärkelsen är en stridsutmärkelse men ingår inte i krigsdekorationerna. Den utdelades efter rekommendation av Överbefälhavaren (ÖB). På medaljbandet anläggs ett rättuppstående svärd av guld respektive silver om medaljen tilldelats för personligt mod. Medaljen samt ett diplom tilldelades enskild som belöning för berömliga insatser vid tjänstgöring inom Försvarsmakten. Den tilldelades till anställda eller tjänstgörande personal vid Försvarsmakten . Bilden till höger visar Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld. Armémuseum. Medaljen utdelas inte efter 2009-12-31 då den ersattes av Försvarsmaktens förtjänstmedalj. Medaljen bärs på bröstet i gult band med eller utan ett upprättstående svärd i guld eller silver fäst mitt på bandet. Medaljens åtsida visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten ”FÖR BERÖMLIGA INSATSER”. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans samt mottagarens namn och årtal. Medaljen finns i fyra valörer: 1. I guld med svärd. 2. I silver med svärd. 3. I guld 4. I silver Guldmedalj kan tilldelas antingen för: utomordentligt personligt mod vilket räddat människoliv upprepade farofyllda insatser för räddande av människoliv eller för utomordentlig insats som på ett avgörande sätt gagnat Försvarsmakten utomordentliga insatser som gagnat Försvarsmakten. Silvermedalj kan tilldelas för: farofylld insats för räddande av människoliv eller för utomordentlig insats som gagnat Försvarsmakten. Den 13 juni 1952 anföll ryskt jaktflyg ett svenskt signalspaningsplan, Tp 79 Hugin och det svenska planet sköts ned över internationellt luftrum över Östersjön. Alla 8 besättningsmän omkom även om enbart kvarlovorna av 4 besättningsmän hittades vid bergningen av DC 3:an år 2003. Ombord fanns 3 besättningsmän från flygvapnet och 5 signalspaningsoperatörer från FRA (Försvarets radioanstalt). Flygvapnets personal: färdmekaniker Herbert Mattsson, signalist och navigatör Gösta Blad och flygförare Alvar Älmeberg. FRA:s personal: Börge Nilsson, Erik Carlsson, Ivar Svensson, Bengt Book och grp.chef Einar Jonsson. Den 13 juni 2004, dvs exakt 52 år efter nedskjutningen, tilldelades männen som var med på flygningen postumt Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld med svärd under en ceremoni på Berga örlogsskolor. Medaljerna överräcktes till efterlevande anhöriga av dåvarande överbefälhavaren (ÖB) Håkan Syrén.

Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser med svärd (1995–2009)

Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld respektive silver med svärd är en svensk militär utmärkelse och medalj som instiftades av Försvarsmakten 1995. Utmärkelsen är en stridsutmärkelse men ingår inte i krigsdekorationerna. Den utdelades efter rekommendation av Överbefälhavaren. Medaljen har bland annat utdelats för svenska soldaters insatser under strid i forna Jugoslavien och retroaktivt för insatser under strider i Kongo på 1960-talet. Medaljen utdelas inte efter 2009-12-31 då den ersattes av Försvarsmaktens förtjänstmedalj. Bilden till höger visar Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld med svärd. Wikipedia. Medaljen bärs på bröstet i blått band med ett upprättstående svärd i guld eller silver fäst mitt på bandet. Medaljens åtsida visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten ”FÖR INTERNATIONELLA INSATSER”. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans samt mottagarens namn, årtal och land för aktionen som föranlett dekorationen. Medaljen finns i två valörer: 1. I guld med svärd. 2. I silver med svärd. Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld med svärd. Utomordentligt personligt mod Upprepat personligt mod som inneburit betydelsefullt föredöme Vid dödsfall i tjänsten. Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i silver med svärd. Stort personligt mod Förtjänstfull ledning av förband under svåra förhållanden.

Försvarsmaktens förtjänstmedalj

Försvarsmaktens förtjänstmedalj är en svensk militär utmärkelse och medalj som instiftades av Försvarsmakten den 8 februari 2008. Den utdelas av överbefälhavaren för utomordentliga insatser i strid eller under krigsliknande situationer. Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld med svärd är därför den högsta militära utmärkelsen i Sverige när inte krigstillstånd råder. Medaljen tillkom genom en sammanslagning av Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd (1995–2009) och Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser med svärd (1995–2009). Försvarsmakten har beslutat att Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd till uniform ska bäras i kategorin svenska krigsdekorationer m.m. Den andra som ska bäras i den kategorin är Försvarsmaktens medalj för sårade i strid. Bilden till höger visar Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd (FMSMmsv). Wikipedia. Medaljen bärs på bröstet i blått band med en bred gul rand på mitten och en smal på vardera sidan. Medaljens åtsida visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten ”FÖR FÖRTJÄNSTFULLA INSATSER”. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans samt mottagarens namn, årtal och land för den aktion som föranlett utmärkelsen. Medaljen tillkom genom en sammanslagning av Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd (1995–2009) och Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser med svärd (1995–2009). Bilden till höger visar släpspännet till Försvarsmaktens förtjänstmedalj. Wikipedia. Medaljen finns i fyra valörer: 1. I guld med svärd, är en så kallad svensk krigsdekoration 2. I silver med svärd, är en så kallad svensk krigsdekoration 3. I guld 4. I silver Medaljerna med svärd utdelas för insatser i strid eller under krigsliknande situationer, medan medaljen utan svärd kan tilldelas i övriga situationer.

Försvarsmaktens medalj för sårade i strid

Försvarsmaktens medalj för sårade i strid är en belöningsmedalj instiftad av Försvarsmakten som tilldelas Försvarsmaktens personal som skadats direkt eller indirekt till följd av stridshandlingar vid internationell insats. Medaljen instiftades den 25 mars 2011 efter regeringsbeslutet 20 FÖ2010/1074/MFI och togs fram av Försvarsmakten i samverkan med Kungl. Maj:ts orden och Statens försvarshistoriska museer med dess Försvarets traditionsnämnd. Bilden till höger visar Försvarsmaktens medalj för sårade i strid. Försvarsmakten. Medaljen finns i guld och silver och bärs i ett band där det röda symboliserar blod och det svarta sorg. Silvermedaljen delas ut till personal inom Försvarsmakten som skadats i strid. Guldmedaljen kan postumt delas ut till den som stupat i strid. På medaljerna finns en lagerkrans och texten "Med livet som insats" och "För Sverige" samt namn på mottagaren. Försvarsmakten har beslutat att den till uniform ska bäras i kategorin Svenska krigsdekorationer m.m. Beskrivning: Medalj i guld och silver, på aversen avbrutet svärd omgiven av lagerkrans samt Sveriges Tre kronor, på reversen mottot. Den bäres i ett rödsvart band där det röda symboliserar blod och det svarta sorg. Bilden till höger visar släpspännet till Försvarsmaktens medalj för sårade i strid. Wikipedia.

Släpspänne

Släpspänne är ett ordensband till uniform som bärs av militärer, poliser, brandmän eller av civilister. Släpspännen används främst när full dekoration eller medalj tycks olämplig.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-02-03

Svenska militära ordnar

och tapperhetsmedaljer

Ordnar och tapperhetsmedaljer i

fält och till sjöss

1. Ordnar

Ordnar utgör en möjlighet för staten att belöna personer som gjort Sverige stora tjänster såväl i krig som under fred. De svenska förtjänstordnarna tillkom relativt sent jämfört med motsvarande ordnar i övriga Europa.

Svärdsorden

Officerare kunde militärt bli belönad för tapperhet i fält och till sjöss med Kungl. Svärdsorden. Svärdsorden instiftades 1748 av Fredrik I och hade från början 2 grader (kommendör och riddare) men fick senare 5 stycken grader: 1. Kommendör med stora korset (1772) 2. Kommendör av 1. klass (1873) 3. Kommendör (ursprungligen lika med storkors) 4. Riddare av 1. klass (1889) 5. Riddare Svärdsorden utdelas till officerare för tapperhet och framstående tjänst i krigstid samt för långvarig och gagnande verksamhet i krigsmakten i fredstid. Ordenskorset är av maltesertyp vars centrum utgörs av en blå emaljskiva med ett svärd omgivet av Sveriges Tre Kronor. Riddare av Svärdsorden förkortas RSO och kommendör KSO. Som en särskild värdighet, som endast kan utdelas då Sverige är i krig, instiftade Gustav III år 1788 Riddare med stora korset, uppdelad 1814 i två klasser, Riddare med stora korset av första klass och Riddare med stora korset. Storkorset har en tillhörande kedja. År 1850 kompletterades Svärdsorden med Svärdstecknet och Svärdsmedaljen. Svärdstecknet tilldelades underofficerare och svärdsmedaljen till underbefäl (motsvarande). Svärdstecknet tilldelades underofficerare med minst 16 års tjänst varav sex som underofficer. Innehavare kallas svärdsman. För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid. Nuvarande statuter är från 1952, då Svärdsordens krigskors tillkom. Ordensbandet är gult med breda blå sidoränder. Svärdsordens krigskors har tre klasser: guld, silver och brons. Krigskorset har samma band som Svärdsorden med ett litet upprättstående svärd i medaljens metall. Fler Bilder på svärdsorden (Kungl. Hovstaterna - klicka på bilden för att förstora den). Svärdsorden är vilande sedan 1975. Efter beslut i Riksdagen utdelas från och med 1975 inte längre några förtjänstordnar till svenska medborgare. Däremot kan svenska förtjänstordnar utdelas till utländska medborgare. Av de fyra förtjänstordnarna behölls 1975 Serafimerorden och Nordstjärneorden, medan Svärdsorden och Vasaorden lades i vila. I maj 2018 meddelade sex ledamöter i Konstitutionsutskottet att ordensväsendet ska ses över och att svenska medborgare återigen ska kunna förlänas svenska ordnar och att tilldelningar av utmärkelser inom Svärdsorden ska återupptas.

2. Medaljer

En tapperhetsmedalj är ett utmärkelsetecken i form av medalj i band utdelad för tapperhet i strid. Vid sidan av ordnar, som endast kunde tilldelas officerare, tillkom i slutet av 1700-talet belöningstecken för underofficerare/underbefäl och manskap. Gustav III instiftade den 28 maj 1789 medaljerna: För tapperhet i fält För tapperhet till sjöss I samband med ryska kriget 1788 – 1790 instiftade även Gustav III år 1790 Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna i två storlekar. De tillkom i minne av de segerrika sjöslagen vid dessa platser. Se nedan. Tapperhetsmedaljerna var från början enbart i silver, men finns från 1806 i två klasser, i guld respektive silver. Tapperhetsmedaljen för underofficerare var präglade i silver och på ena sidan inskriften ”För tapperhet i Fält” respektive ”För tapperhet till sjöss”. På den andra sidan fanns från 1809 svärdsordens riddartecken. Under Gustav IV tillkom en motsvarande medalj i guld för officerare. För tapperhet i fält från 1809 Enligt en generalorder från den 26 december 1809 skulle underofficerare (men ej manskapet) ständigt bära tilldelad medalj, från 1819 med ett sidenband tillhälften blått och till hälften gult. Alla medaljörer erhöll nya sidenband vid varje årsskifte. Graden av tapperhet som krävdes för att bli tilldelad tapperhetsmedalj stod i proportion till medaljörens erhållna skador. Den som klarade striden utan blessyrer kunde ändå erhålla tapperhetsmedalj men då måste modet och tapperheten kunna bevisas, helst med vittnen. Under Carl XIV Johan tillkom en bestämmelse som gjorde att medaljörerna fick en särskild årlig pension. Ordnarna ska återlämnas vid innehavarens död medan medaljerna oftast får behållas. Bilden till höger visar medaljen för tapperhet i fält i silver, frånsidan. Armémuseum. Bilden till vänster visar medaljen för tapperhet i fält i guld för officerare, frånsidan. Livrustkammaren. Fler bilder: (Jonas Arnell): scrolla ned till tapperhetsmedaljerna (eller sök på "tapperhet") och klicka på bilderna att förstora dem). Örlogsflottan Medaljen för tapperhet till sjöss ovan delades enbart ut till personer i Armén Flotta. Motsvarade medalj för Örlogsflottan är Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss, även känt som Örlogsflottans hederstecken. Den tilldelades underofficerare samt manskap inom örlogsflottan. Distinktionstecknet fanns i två grader där första graden var den lägre och andra graden den högre. Medaljen instiftades av storamiralen hertig Carl (XIII) av Södermanland den 18 juni 1789. Den första dekoreringen skedde den 4 juli samma år. Bilden till höger visar örlogsflottans Distinktionstecken av första graden för tapperhet till sjöss. Livrustkammaren.

Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna

Svensksundsmedaljen är ett samlingsnamn för de tre medaljer, som Gustav III lät prägla efter segrarna vid Fredrikshamn och Svensksund 1790. De tre medaljerna var; 1. en för segern vid Fredrikshamn 2. en för segern vid Svensksund 3. en för de som deltog vid båda slagen Svensksundsmedaljen präglades med anledning av svenska skärgårdsflottans seger över den ryska vid Svensksund den 9 - 10 Juli 1790 och segern vid Fredrikshamn den 15 Maj 1790. Medaljerna delades ut i två storlekar: 12:e storleken i guld att bäras i kedja om halsen åt officerare som tjänat som divisionschefer eller innehaft tjänst som kungens adjutant 7:e storleken i silver eller guld åt övriga officerare som deltagit i slagen att bäras i guldlänkar i tredje knapphålet Medaljen utdelades som en orden till alla de officerare vid sjö- och landstaten, som var närvarande vid detta sjöslag. Medaljen bars även av Gustaf III. Medaljen är oval till formen och vilar på ett ankare. Ovalen visar på åtsidan segergudinnan Victoria stående på stäven av ett fartyg med en svensk örlogsflagga hissad, hållandes i sina händer lagerkransar. På däck samt i vattnet kan man se en sjunkande rysk örlogsflagga. Ovalen har en kantbård i pärlstav. Frånsidan har även den en kantbård av pärlstav samt en sentens omgiven av av en lagerkrans, sentens säger; Svensksundsmedaljen: 53 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 9 JULII 1790 Fredrikshamnsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII 1790 Kombinationsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII OCH 53 DEN 9 JULII 1790 Ytterligare en medalj präglades under Gustav III:s ryska krig, det sk. Hoglandstecknet. Det var ett förtjänsttecken instiftat av hertig Karl (senare Karl XIII), som förde befälet i slaget vid Hogland 1788. Tecknet, som har två grader, tilldelades dem som under slaget utmärkt sig "för särdeles tapperhet", i första hand underofficerare och manskap.
Kommendör av svärdsorden, KSO
Riddare av svärdsorden, RSO
Fredrikshamnsmedaljen, fram- och baksida.

Källor

Wikipedia "Om tapperhetsmedaljer till underofficerare och manskap", Birgitta Törnell, 1963. Nationalencyklopedin Hovstaterna Försvarsmakten Nordisk familjeordbok, 1800-talsutgåvan Soldatundervisning för trängtrupperna, 1916 års upplaga. Stockholm 1916 Överst på sidan

Drottningholmsmedaljen

Drottningholmsmedaljen eller Hederstecknet för grenadjärer är en medalj som Gustav IV Adolf instiftade år 1799 för den upplösta vaktbataljonen (grenadjärer) på Drottningholm ”som tack för trogen tjänst”. Bataljonen bildades av Gustav IV Adolf som ett palatsgarde på Drottningholms slott hösten 1798 och bestod av 250 soldater som benämndes grenadjärer. Soldaterna rekryterades via en order som sändes till 13 regementen om att avstå ett visst antal soldater till palatsgardet. Gardets namn var Konungens Egen Grenadier Batallion och ansvarade för vakttjänsten vid slottet. Vaktstyrkan försågs även med särskilda uniformer. Bataljonen upplöstes redan efter ett år, nämligen den 30 september 1799. Till grenadjärerna i den upplösta bataljonen lät Gustav Adolf prägla fyrkantiga medaljer av silver ”som tack för trogen tjänst att bäras i mörkrött band på venstra sidan av bröstet”. Medaljen skulle gå i arv och bäras av mottagarnas äldsta söner och deras söner o.s.v. Formen på medaljen var kvadratiskt vilket var ovanligt. På ena sidan av medaljen fanns Georgs korset omgiven av kungliga kronor. På andra sidan fanns texten “AF GUSTAF IV ADOLPH FÖR TROGEN TJENST 1799”. Efter att Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809 var det inte populärt att bära en medalj med den avsatte kungens namn varför nya medaljer präglades där namnet Gustav Adolf var utbytt mot det mer anonyma ”Konungen”.
Drottningholmsmedaljen med fram- och baksida.

Medaljer som kunde delas ut till manskapet,

början av 1900-talet

Svärdsmedaljen

Svärdsmedaljen, tillsammans med Svärdstecknet, instiftades av kung Oscar I den 26 juni 1850, för att tilldelas manskap inom krigsmakten med minst 16 års oförvitlig tjänst och ”Såsom uppmuntran för manskapet vid Dess Armée och Flotta för ådagalagda förtjänster”. Åtsidan bär inskriptionen "Konung och Fädernesland" och frånsidan "För Krigsmanna Förtjenster". Medaljen är av silver och bärs på bröstet i Svärdsordens gula band med blå kanter. Bilden till höger visar Svärdsmedaljen. Bild, Armémuseum på Digitaltmuseum.

Moderna medaljer

Försvarets förtjänstmedalj (1995 - 2009)

Försvarsmaktens förtjänstmedalj är en svensk militär utmärkelse och medalj som instiftades av Försvarsmakten 1995. Utmärkelsen är en stridsutmärkelse men ingår inte i krigsdekorationerna. Den utdelades efter rekommendation av Överbefälhavaren (ÖB). På medaljbandet anläggs ett rättuppstående svärd av guld respektive silver om medaljen tilldelats för personligt mod. Medaljen samt ett diplom tilldelades enskild som belöning för berömliga insatser vid tjänstgöring inom Försvarsmakten. Den tilldelades till anställda eller tjänstgörande personal vid Försvarsmakten . Bilden till höger visar Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld. Armémuseum. Medaljen utdelas inte efter 2009-12-31 då den ersattes av Försvarsmaktens förtjänstmedalj. Medaljen bärs på bröstet i gult band med eller utan ett upprättstående svärd i guld eller silver fäst mitt på bandet. Medaljens åtsida visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten ”FÖR BERÖMLIGA INSATSER”. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans samt mottagarens namn och årtal. Medaljen finns i fyra valörer: 1. I guld med svärd. 2. I silver med svärd. 3. I guld 4. I silver Guldmedalj kan tilldelas antingen för: utomordentligt personligt mod vilket räddat människoliv upprepade farofyllda insatser för räddande av människoliv eller för utomordentlig insats som på ett avgörande sätt gagnat Försvarsmakten utomordentliga insatser som gagnat Försvarsmakten. Silvermedalj kan tilldelas för: farofylld insats för räddande av människoliv eller för utomordentlig insats som gagnat Försvarsmakten. Den 13 juni 1952 anföll ryskt jaktflyg ett svenskt signalspaningsplan, Tp 79 Hugin och det svenska planet sköts ned över internationellt luftrum över Östersjön. Alla 8 besättningsmän omkom även om enbart kvarlovorna av 4 besättningsmän hittades vid bergningen av DC 3:an år 2003. Ombord fanns 3 besättningsmän från flygvapnet och 5 signalspaningsoperatörer från FRA (Försvarets radioanstalt). Flygvapnets personal: färdmekaniker Herbert Mattsson, signalist och navigatör Gösta Blad och flygförare Alvar Älmeberg. FRA:s personal: Börge Nilsson, Erik Carlsson, Ivar Svensson, Bengt Book och grp.chef Einar Jonsson. Den 13 juni 2004, dvs exakt 52 år efter nedskjutningen, tilldelades männen som var med på flygningen postumt Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld med svärd under en ceremoni på Berga örlogsskolor. Medaljerna överräcktes till efterlevande anhöriga av dåvarande överbefälhavaren (ÖB) Håkan Syrén.

Försvarsmaktens belöningsmedalj för

internationella insatser med svärd

(1995–2009)

Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld respektive silver med svärd är en svensk militär utmärkelse och medalj som instiftades av Försvarsmakten 1995. Utmärkelsen är en stridsutmärkelse men ingår inte i krigsdekorationerna. Den utdelades efter rekommendation av Överbefälhavaren. Medaljen har bland annat utdelats för svenska soldaters insatser under strid i forna Jugoslavien och retroaktivt för insatser under strider i Kongo på 1960-talet. Medaljen utdelas inte efter 2009-12- 31 då den ersattes av Försvarsmaktens förtjänstmedalj. Bilden till höger visar Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld med svärd. Wikipedia. Medaljen bärs på bröstet i blått band med ett upprättstående svärd i guld eller silver fäst mitt på bandet. Medaljens åtsida visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten ”FÖR INTERNATIONELLA INSATSER”. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans samt mottagarens namn, årtal och land för aktionen som föranlett dekorationen. Medaljen finns i två valörer: 1. I guld med svärd. 2. I silver med svärd. Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld med svärd. Utomordentligt personligt mod Upprepat personligt mod som inneburit betydelsefullt föredöme Vid dödsfall i tjänsten. Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i silver med svärd. Stort personligt mod Förtjänstfull ledning av förband under svåra förhållanden.

Försvarsmaktens förtjänstmedalj

Försvarsmaktens förtjänstmedalj är en svensk militär utmärkelse och medalj som instiftades av Försvarsmakten den 8 februari 2008. Den utdelas av överbefälhavaren för utomordentliga insatser i strid eller under krigsliknande situationer. Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld med svärd är därför den högsta militära utmärkelsen i Sverige när inte krigstillstånd råder. Medaljen tillkom genom en sammanslagning av Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd (1995–2009) och Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser med svärd (1995–2009). Försvarsmakten har beslutat att Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd till uniform ska bäras i kategorin svenska krigsdekorationer m.m. Den andra som ska bäras i den kategorin är Försvarsmaktens medalj för sårade i strid. Bilden till höger visar Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver med svärd (FMSMmsv). Wikipedia. Medaljen bärs på bröstet i blått band med en bred gul rand på mitten och en smal på vardera sidan. Medaljens åtsida visar Försvarsmaktens heraldiska vapen samt runt ytterkanten texten ”FÖR FÖRTJÄNSTFULLA INSATSER”. Frånsidan visar runt ytterkanten en lagerkrans samt mottagarens namn, årtal och land för den aktion som föranlett utmärkelsen. Medaljen tillkom genom en sammanslagning av Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd (1995–2009) och Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser med svärd (1995–2009). Bilden till höger visar släpspännet till Försvarsmaktens förtjänstmedalj. Wikipedia. Medaljen finns i fyra valörer: 1. I guld med svärd, är en så kallad svensk krigsdekoration 2. I silver med svärd, är en så kallad svensk krigsdekoration 3. I guld 4. I silver Medaljerna med svärd utdelas för insatser i strid eller under krigsliknande situationer, medan medaljen utan svärd kan tilldelas i övriga situationer.

Försvarsmaktens medalj för sårade i strid

Försvarsmaktens medalj för sårade i strid är en belöningsmedalj instiftad av Försvarsmakten som tilldelas Försvarsmaktens personal som skadats direkt eller indirekt till följd av stridshandlingar vid internationell insats. Medaljen instiftades den 25 mars 2011 efter regeringsbeslutet 20 FÖ2010/1074/MFI och togs fram av Försvarsmakten i samverkan med Kungl. Maj:ts orden och Statens försvarshistoriska museer med dess Försvarets traditionsnämnd. Bilden till höger visar Försvarsmaktens medalj för sårade i strid. Försvarsmakten. Medaljen finns i guld och silver och bärs i ett band där det röda symboliserar blod och det svarta sorg. Silvermedaljen delas ut till personal inom Försvarsmakten som skadats i strid. Guldmedaljen kan postumt delas ut till den som stupat i strid. På medaljerna finns en lagerkrans och texten "Med livet som insats" och "För Sverige" samt namn på mottagaren. Försvarsmakten har beslutat att den till uniform ska bäras i kategorin Svenska krigsdekorationer m.m. Beskrivning: Medalj i guld och silver, på aversen avbrutet svärd omgiven av lagerkrans samt Sveriges Tre kronor, på reversen mottot. Den bäres i ett rödsvart band där det röda symboliserar blod och det svarta sorg. Bilden till höger visar släpspännet till Försvarsmaktens medalj för sårade i strid. Wikipedia.

Släpspänne

Släpspänne är ett ordensband till uniform som bärs av militärer, poliser, brandmän eller av civilister. Släpspännen används främst när full dekoration eller medalj tycks olämplig.