Svenska militära ordnar och tapperhetsmedaljer

[Hem][Militaria][Historia][Släktforskning][Föregående sida] - [Home][Genealogy][History][Military][Previous Page] [Swedish]
[Den indelte soldaten
 

Ordnar och tapperhetsmedaljer i fält och till sjöss   

Ordnar

Ordnar utgör en möjlighet för staten att belöna personer som gjort Sverige stora tjänster såväl i krig som under fred. De svenska förtjänstordnarna tillkom relativt sent jämfört med motsvarande ordnar i övriga Europa.

Officerare kunde militärt bli belönad för tapperhet i fält och till sjöss med Kungl. Svärdsorden. Svärdsorden instiftades 1748 av Fredrik I och hade från början 2 grader (kommendör och riddare) men fick senare 5 st.

  1. Kommendör med stora korset (1772)

  2. Kommendör av 1. klass (1873)

  3. Kommendör (ursprungligen lika med storkors)

  4. Riddare av 1. klass (1889)

  5. Riddare

Svärdsorden utdelas till officerare för tapperhet och framstående tjänst i krigstid samt för långvarig och gagnande verksamhet i krigsmakten i fredstid. Ordenskorset är av maltesertyp vars centrum utgörs av en blå emaljskiva med ett svärd omgivet av Sveriges Tre Kronor. Riddare av Svärdsorden förkortas RSO och kommendör KSO. 
Som en särskild värdighet, som endast kan utdelas då Sverige är i krig, instiftade Gustav III år 1788 Riddare med stora korset, uppdelad 1814 i två klasser, Riddare med stora korset av första klass och Riddare med stora korset. Storkorset har en tillhörande kedja.  
År 1850 kompletterades Svärdsorden med Svärdstecknet och Svärdsmedaljen. Svärdstecknet tilldelades underofficerare och svärdsmedaljen till underbefäl (motsvarande). Svärdstecknet tilldelades underofficerare med minst 16 års tjänst varav sex som underofficer. Innehavare kallas svärdsman. För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid.

Nuvarande statuter är från 1952, då Svärdsordens krigskors tillkom. Ordensbandet är gult med breda blå sidoränder. Svärdsordens krigskors har tre klasser: guld, silver och brons. Krigskorset har samma band som Svärdsorden med ett litet upprättstående svärd i medaljens metall. 
 Bild på svärdsorden (Kungl. Hovstaterna - scrolla ned till Svärdsorden och klicka på bilden för att förstora den). 

Svärdsorden är vilande sedan 1975. Efter beslut i Riksdagen utdelas från och med 1975 inte längre några förtjänstordnar till svenska medborgare. Däremot kan svenska förtjänstordnar utdelas till utländska medborgare.
Av de fyra förtjänstordnarna behölls 1975 Serafimerorden och Nordstjärneorden, medan Svärdsorden och Vasaorden lades i vila.

Medaljer

En tapperhetsmedalj är ett utmärkelsetecken i form av medalj i band utdelad för tapperhet i strid.
Vid sidan av ordnar, som endast kunde tilldelas officerare, tillkom i slutet av 1700-talet belöningstecken för underofficerare/underbefäl och manskap. 

Gustav III instiftade den 28 maj 1789 medaljerna:

 I samband med ryska kriget 1788 – 1790 instiftade även Gustav III år 1790 Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna i två storlekar. De tillkom i minne av de segerrika sjöslagen vid dessa platser. Se nedan. 

Tapperhetsmedaljerna var från början enbart i silver, men finns från 1806 i två klasser, i guld respektive silver.
Tapperhetsmedaljen för underofficerare var präglade i silver och på ena sidan inskriften ”För tapperhet i Fält” respektive ”För tapperhet till sjöss”. På den andra sidan fanns från 1809 svärdsordens riddartecken.
Under Gustav IV tillkom en motsvarande medalj i guld för officerare.   

Bilder (Jonas Arnell): 

Enligt en generalorder från den 26 december 1809 skulle underofficerare (men ej manskapet) ständigt bära tilldelad medalj, från 1819 med ett sidenband tillhälften blått och till hälften gult. Alla medaljörer erhöll nya sidenband vid varje årsskifte. 

Graden av tapperhet som krävdes för att bli tilldelad tapperhetsmedalj stod i proportion till medaljörens erhållna skador. Den som klarade striden utan blessyrer kunde ändå erhålla tapperhetsmedalj men då måste modet och tapperheten kunna bevisas, helst med vittnen. 

Under Carl XIV Johan tillkom en bestämmelse som gjorde att medaljörerna fick en särskild årlig pension.
Ordnarna ska återlämnas vid innehavarens död medan medaljerna oftast får behållas.

Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna:
Svensksundsmedaljen präglades med anledning av svenska skärgårdsflottans seger över den ryska vid Svensksund den 9 - 10 Juli 1790. Medaljen, som är av 18:e och av 12:e storleken, utdelades som en orden till alla de officerare vid sjö- och landstaten, som var närvarande vid detta sjöslag. Medaljen bars även av Gustaf  III. 
Den ena sidan visar Gustaf III:s bröstbild. Frånsidan på den större medaljen har datum med romerska bokstäver, IX. X. IULII. MDCCXC, samt en lagerkrans med därpå fästa skeppsstävar (corona navalis), däromkring en pärlring mellan två släta linjer och närmare kanten, utanför omskriften, ytterligare en pärlring. Frånsidan på den mindre medaljen saknar lagerkrans. 
En liknande medalj, som präglades med anledning av segern vid Fredrikshamn den 15 Maj 1790, kallas också emellanåt för Svensksundsmedaljen.

Ytterligare en medalj präglades under Gustav III:s ryska krig, det sk. Hoglandstecknet. Det var ett förtjänsttecken instiftat av hertig Karl (senare Karl XIII), som förde befälet i slaget vid Hogland 1788. Tecknet, som har två grader, tilldelades dem som under slaget utmärkt sig "för särdeles tapperhet", i första hand underofficerare och manskap.

Källor

  1. "Om tapperhetsmedaljer till underofficerare och manskap", Birgitta Törnell, 1963.

  2. Nationalencyklopedin

  3. Hovstaterna

  4. Nordisk familjeordbok, 1800-talsutgåvan

Länkar:

 xxxxxxxxxxxxx

web analytics
 
xxxxxxxxxxxxx

 

   Hans Högman 
Email

Copyright © Hans Högman, granskat 2016-11-16