Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-01-12

Infanteriets uniformer, sida 2

Inledning

Behovet av mer fältmässiga uniformer blev allt starkare. Under 1840-talet tar det sig i uttryck i ett antal uniformsförändringar i europeiska arméerna. År 1842 införs i den preussiska armén vapenrock som nytt livplagg istället för den föga fältmässiga fracken. Samtidigt ersätter kasken den tidigare tschakån som huvudbonad. Vapenrocken lämnade bättre skydd åt väder och vind på överkroppen och kasken skyddade huvudet mot hugg och slag samt satt stadigt fast på huvudet. I Sverige var man tidig med införandet av de nya uniformspersedlarna. År 1845 genomförs en omfattande förändring av uniformerna. Hela infanteriet, artilleriet och stor del av kavalleriet omfattades av uniformsförändringarna. Välj tidsperiod:

Period 1840 - 1900

Uniformer vid den svenska armén - 1800-tal

Innehåll 1800-tals uniformer:

Uniform m/1845

Kask i svartlackerat läder införs som ny huvudbonad 1845. Vidare får man nu en vapenrock av mörkblått kläde och gult foder istället för den tidigare frackjackan. Varje regemente hade sin typ av knappar i rocken, totalt 8 st framtill i en enkel knapprad. Vapenrocken hade en ståndkrage som var öppen och snedskuren framtill. Officerarnas vapenrock var öppen baktill samt hade en gul passpoal framtill på kragen, omkring uppslagen och dess klaffar samt på fickklaffarna. Officerarna bar epåletter (slags gradbeteckning) på axlarna. Underofficerare och manskapet bar axelklaffar dock utan förbandssnummer Långbyxorna var av mörkblått kläde med gul passpoal i de yttre sömmarna. Byxa m/1845 fanns även i vit färg tillverkad i linne- eller bomullstyg för sommarbruk. Soldatkappan (kapott) var av mörkgrått kläde med gula klaffar på ståndkragen. Officerarnas kappa var av mörkblått kläde med gula klaffar på ståndkragen. Soldatkolletten (jacka med ärmar och ståndkrage) var av mörkblått kläde med axelklaffar, krage och knappar framtill, som på vapenrocken. Infanteriets gardesregementen samt grenadjärregementena omfattades även de av de nya uniformsbestämmelserna. De fick samma typ av uniform som övriga infanteriet, dock med vissa undantag. Soldaten till höger bär uniform m/1845. Oppunda kompani, Södermanlands regemente 1863. Bild: Arsenalen Bildarkivet 2017.

Syrtut m/1824-1854

Syrtut m/1829-1854 var en uniformsrock som användes av stora delar av arméns officerare och underofficerare, dock ej av kavalleriet. Den var tillverkad av mörkblått kläde och hade dubbla knapprader om vardera 8 knappar. Ståndkragen var öppen och snedskuren. Officerarna bar gradbeteckningen på kragen. Bilder på uniform m/1845:

Käppi m/1854

Käppin var en låg skärmmössa med styv, uppåt och snett framåt avsmalnande kulle. Vid parad användes pompong eller plym. Den var smalare upptill än nedtill. Käppin infördes i det svenska infanteriet år 1854 då den ersatte kasken. År 1858 användes den även vid gardes- och grenadjärregementena i något ändrad form. Vid senare tidpunkt har den även burits vid artilleriet. Bilden visar en käppi m/1854 för manskap, Västgöta regemente. Wikipedia.

Uniform m/1860

Vapenrocken m/1860 får två knapprader och mörkblå färg medan byxorna fick blåmelerad färg (dvs. olika färg på byxor och vapenrock där byxorna var ljusare). Byxorna hade gula passpoaler. Även kappan m/1860 fick blåmelerad färg. De gula kragklaffarna är avskaffade på m/1860. kragar och ärmuppslag fanns nu gula avlånga ”knapphål”, för manskapet redgarnsband och för officerare guldgalon. Knapphålen på ärmuppslagen var stående och knapparna var knäppta. I och med m/1860 infördes axelklaffar i vapenrockens färg. Bilden till höger visar de två knapphål som fanns på ärmuppslagen. Foto Hans Högman 2012. Bilden till vänster visar ett av de två knapphål som fanns på kragarna, vidare ett förbandsnummer på axelklaffen. För manskapet fanns regementets nummer med arabiska siffror anbringat på axelklaffarna. Det fanns dock regementen som hade egna varianter på detta. Uniform m/1860 bars av samtliga infanteriregementen utom av Svea- och Göta (andra) livgarde, Första- och Andra livgrenadjärsregementena samt Värmlands fältjägarregemente.

Mössa m/1865

Den höga käppin (typ av hög skärmmössa) som införts 1858 och avlöst kasken var direkt olämplig som uniformsmössa och ersätts år 1865 med en låg mjuk skärmmössa med vissa undantag i mörkblå färg, mössa m/1865. Mössans namn är egentligen ”mössa med plåt och plym”. Vid parader etc. försågs nämligen mössan med mössplåt och plym. Ursprunget till mössan kom från det ryska linjeinfanteriet. Denna mössa m/1865 blev fastställd för hela det indelta infanteriet. Mössa m/1865 genomgick en mindre förändring år 1899 och benämns därefter mössa m/1865-1899. Förändringen på mössan bestod i att galonerna på mössans topp togs bort samt att mösskullen inte fick överskjutas av sidokanterna. Gradbeteckningar bars på mössa m/1865 (m/1865-1899) i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sida om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). Bilden till höger visar mössa m/1865 för en löjtnant, 2 galoner. Officerare hade framtill på mössan en agraff med gul sidenkrokard, m/1865, samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865, medan underofficerare bar en förgylld knapp med tre kronor, m/1865. Manskapet bar kompaninummer framtill på mössan och därunder en manskapsknapp. Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på mössans nedre del.

Bilder på uniform m/1860:

Göta Livgarde, uniform m/1845, manskap. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003 Röda ärmuppslag samt röda byxlister. Kask för gardestrupperna m/1845 Uniform m/1845, manskap vid infanteriet

Uniform m/1872

Den blåmelerade färgen på byxorna försvinner 1872 och byxorna får nu samma färg som vapenrocken, dvs. mörkblå. Passpoalen försvinner nu från byxorna. Byxorna får beteckningen m/1872. Vapenrocken har fortfarande dubbla knapprader. På kragar och ärmuppslag fanns de gula ”knapphål” kvar. Vapenrock m/1860 ändrades egentligen inte 1872 men refereras ändå i vissa källor som vapenrock m/1872. År 1872 kom även kappa m/1872. Den hade två knapprader om vardera 5 knappar. Kappan till skillnad mot vapenrocken var gråmelerad. Kavalleriets kappa m/1872 var dock tillverkad av mörkblått kläde. Kappan hade två ytterfickor med rakt skurna ficklock. Fällkragen hade en passpoal med olika färg beroende på regemente. Kappan hade även axelklaffar där gradbeteckningarna bars. Kappan som räckte ned cirka 10 - 20 cm nedanför knäna kunde förses med pälsfoder/pälskrage vintertid. Kappa m/1872 blev gemensam för hela armén. När dessa uniformsbeställelser kom fanns även ett undantag som innebar att den tidigare uniformen kunde behållas tills den var utsliten, dvs. den år 1872 fastställa uniformen gällde enbart vid nyanskaffning.

Lägerrock/byxa m/1870

Lägerrock m/1870 var ett enklare plagg som användes då det inte var lämpligt att använda den ordinarie uniformen. Lägerrocken (linnerocken) var tillverkad av blårandig linneväv. Den hade en öppen snedskuren krage samt en knapprad med fyra knappar. Framtill fanns två sidofickor utan lock. Till lägerrocken fanns även lägerbyxa m/1870 som var tillverkad i samma material som rocken, dvs blårandig linneväv. Officerare fick bära lägerrock/lägerbyxor till daglig dräkt om även manskapet bar dem. Utanför tjänsten fick officerare enbart bära den inom regementet. Lägerrock m/1870 ändvändes ända fram till 1913 då den ersattes av m/1913. Bilden till höger visar två officersvolontärer vid Södermanlands regemente i lägerrock/byxa m/1870. Foto Arsenalen Bildarkivet 2017.

Uniform m/1886

År 1886 infördes en gemensam uniform för hela infanteriet. Vapenrocken m/1886 är mörkblå, hade 8 knappar och får nu åter en enradig knapprad. Kragen var en ståndskrage som var öppen, snedskuren och häktades igen i nedkant. Runt kragen fanns även en passpoal. På både kragar och ärmuppslag fanns gula ”knapphål”. Till uniform m/1886 bars mössa m/1865. Byxa m/1886 var i samma färg som vapenrocken och får på nytt passpoal. Regementets nummer med arabiska siffror i gul färg fanns på axelklaffarna för manskapet. Befälen bar gradbeteckningar på axelklaffarna och krage samt armuppslag var annorlunda dekorerade ut för befälen. Vapenrocken fanns i två modeller, modell I och modell II, där modell II varierar i detaljer beroende på regemente. Oberoende av modell var färgen alltid mörkblå. Modell I hade på ärmuppslagen två gula uppstående knapphål med båda knapparna knäppta. Modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta. Modell I användes av infanteriregementena och Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena, dvs Svea- och Göta livgarde, Livregementets grenadjärer, Första- och Andra livgrenadjärregementet, Karlskrona grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärregemente samt Fortifikationen. För modell II varierade även färgen på krage, passpoal, knapphål, klaffar mm beroende på regemente. Se nedan: Regementsfärger på uniform m/1886 – manskap (modell I)
Knapphålen på ärmuppslagen var på modell I knäppta med en knapp vardera. Se bilden till vänster som visar knapphålen på ärmuppslagen för infanteriets modell I. Foto Hans Högman 2012.
OBS, knapphålen på kragen gick inte runt längs hela kragen utan fanns framtill/på sidan. Se bilden till vänster som visar infanteriets modell I med knapphål och axelklaff med regementsnummer (9). Nian på axelklaffen i detta exempel står för Skaraborgs regemente (I9). Foto Hans Högman 2012.

Uniformsdetaljer modell I:

Regementsfärger på uniform m/1886 – manskap (modell II)

Uniformsdetaljer modell II:

OBS, knapphålen på kragen gick inte runt längs hela kragen utan fanns framtill/på sidan. Se bilden till vänster som visar knapphålen på kragen (vita) för Livgardet till häst m/1895. Foto Hans Högman 2012. Knapphålen på ärmuppslagen hade på modell II de två översta knapparna knäppta.   Se bilden till vänster som visar Göta Livgardes röda ärmklaffar med tre vita horisontella knapphål. Foto Hans Högman 2012. Axelklaff med kungligt namnchiffer i silver som gardesregementena använde. Bilden till vänster visar Göta Livgarde med röd axelklaff och kungligt namnchiffer. Man ser även en bit av den röda kragen och de vita knapphålen som Göta livgarde använde. Axelklaff med flammande granat som grenadjärregementena använde. Bilden till vänster visar en gul flammande granat som Smålands grenadjärkår använde.

Gradbeteckningar på m/1886

Gradbeteckningar på vapenrock m/1886 bars på krage, ärmuppslag och/eller axlar enligt följande: Regementsofficerare, kompaniofficerare, fanjunkare och sergeanter bar gradbeteckningar på axelklaffarna. Vapenrockens krage var även försedd med knapphål som för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr) och för sergeanter av guldgalon (silvergalon). Ärmuppslagen för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr), för sergeanter av guldgalon (silvergalon) medan gruppbefäl och meniga hade ett gult band. Bilden till höger visar en kapten; 3 stjärnor på axelklaffarna och 3 galoner runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Underbefäl bar gradbeteckning i form av band på krage och/eller ärmuppslag enligt följande: Furir: guldfärgat (silverfärgat) band kring kragens kant och runt ärmuppslagen. Korpral: band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant och runt ärmuppslagen. Vicekorpral: enbart band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant. Denna uniformsmodell kom att bäras långt in på 1900-talet, även efter att andra modeller fastställts och har ända in i våra dagar benämnts m/ä (modell äldre).

Kappa m/1886

Kappa m/1886 ersatte kappa m/1872 och var en variant av den. Ytterfickorna på m/1886 var dock något annorlunda placerade, i övrigt var den lik m/1872 (se ovan). Precis som m/1872 var även m/1886 mörkblå.

Bilder på uniform m/1886 (modell I):

Soldat med uniform m/1886 och sannolikt skärmössa m/1865. (Södermanlands regemente) Soldat med uniform m/1886 och skärmössa m/1865. Soldat med uniform m/1886 och skärmössa m/1865 (Södermanlands regemente). Uniform m/1886 och skärmössa m/1865, manskap. Knapphål på krage och ärmuppslag. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Uniform m/1886 och skärmössa m/1865, manskap. På kragen syns det avlånga knapphålet. Nr 9 på axelklaffen står för Skaraborgs regemente (I9). Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Uniform m/1886. Knapphål för infanteri på ärmuppslagen. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007. Skärmmössa m/1865, manskap. Siffran 6 i mössan är kompaninumret. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007. Tre soldater i infanteriets uniform m/1886 med skärmmössa m/1865-1899. Fotot visa med tillstånd av Shirley Koelling, USA.  Soldat i uniform m/1886 med bälte och skärmmössa med mössplåt och plym. Fotografiet är taget i en ateljé i Söderhamn så soldaten tillhör troligen Hälsinge regemente.  Fotot är från egen samling, 2012. Uniform m/1886 och skärmössa m/1865, manskap.  Märk den gula passpoalen i byxan.  Soldaten har ett ammunitionsbälte runt midjan. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Officer i m/1886 och mössa m/1865. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003.   Kapten i m/1886. Krage och axelklaffar med gradbeteckning. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007.    Skärmmössa m/1865, officer. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007.

Uniformer för fotgardesregementena / Life Guards regiments of Foot

Fotgardesregementen bar uniform m/1845 fram till 1858 då ben byttes mot en tvåradig vapenrock och en hög käppi. Fotgardesregementena bar 1858-års käppi ända fram till 1878 då den ersattes med en mindre lättare typ av käppi med bakskärm. Samma år infördes axelklaffar även för befälet. År 1886 antogs den enradiga vapenrocken m/1886 där färgen på krage, foder, ärmuppslag och passpoal var gul för Svea livgarde och röd för Andra livgardet (modell II). Bilden till höger visar infanteriets käppi m/1858 för manskap. Wikipedia. Se vidare ovan. Ärmmattorna med tre liggande knapphål är typiska för liv- och husarregementena. År 1887 avlöstes käppin av kasken. Denna kask var mycket lägre än 1845-års kask och hade en vit plym.

Bilder på uniform m/1886 (modell II):

Svea livgarde hade på m/1886 gul krage med vita knapphål och gula axelklaffar med kungligt namnchiffer. Svea livgarde hade på m/1886 ärmuppslag med gula klaffar och tre vita knapphål. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd. Göta livgarde hade på m/1886 röd krage med vita knapphål och röda axelklaffar med kungligt namnchiffer. Göta livgarde hade på m/1886 ärmuppslag med röda klaffar och tre vita knapphål. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd. Livregementets grenadjärer hade på m/1886 vit krage med gula knapphål och vita axelklaffar med tre kronor i gult kläde. Livregementets grenadjärer hade på m/1886 ärmuppslag med vita klaffar och tre gula knapphål. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd.
Bilden visar en soldat vid Svea Livgarde med uniform m/1886. Till vänster om soldaten syns kasken. Gardessoldaten är Johannes Olsson (1890 - 1975) och fotot är från tiden runt 1910. Fotot visas med tillstånd av Søren Bøgvad Kretzschmer, Danmark. Soldaten bär gardesuniform m/1886 (modell II) och på axelklaffarna ser vi kungligt namnchiffer i silver. Svea livgarde hade gult i kragen medan Göta Livgarde rött. Då denna krage ser mörk ut kan det vara Göta livgarde. Fotografiet visas med tillstånd av Kjell Lindkvist. Livregementet bar tre stycken kronor på vita axelklaffar på uniform m/1886.  Detta exempel är från Livregementet till fot, I3, som bildades år 1893 efter sammanslagning av Livregementets grenadjärkår och Närkes regemente.

Grenadjärtrupperna / Grenadiers

Grenadjärerna använde från 1858 en vapenrock med två knapprader och en hög käppi. Grenadjärtrupperna använde käppin från 1858 och fram till 1865 då skärmmössan infördes (mössa med plåt och plym). Mössan var försedd med smala galoner på kullen, den s.k. kringlan och används fram till 1/1 1905. År 1873 anbringades en flammande granat på axelklaffen. År 1886 antogs den nya uniformen med enradig vapenrock m/1886. Liksom gardesregementena hade även grenadjärregementena ärmmattorna med tre liggande knapphål. De två översta knapparna var knäppta men inte den nedersta knappen.

Bilder på uniform m/1886 (modell II) - Livgrenadjärerna:

Första livgrenadjärregementet, I4, hade på m/1886 röd krage med vita knapphål och mörkblå axelklaffar med en vit flammande granat.  Första livgrenadjärregementet hade på m/1886 ärmuppslag med röda klaffar och tre vita knapphål samt en vit passpoal runt ärmuppslaget. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd. Andra livgrenadjärregementet, I5, hade på m/1886 röd krage med vita knapphål och mörkblå axelklaffar med en röd flammande granat.  Andra livgrenadjärregementet hade på m/1886 ärmuppslag med röda klaffar och tre vita knapphål samt en röd passpoal runt ärmuppslaget. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd.
Grenadjär i uniform m/1886 och mössa m/1865-1899 med mössplåt och plym. På axelklaffarna skymtar en flammande granat. Grenadjären på bilden är Thure Persson och fotot är taget runt sekelskiftet 1900 i Karlshamn så regementet bör vara Karlskrona grenadjärregemente.  Fotot visas med tillstånd av Helen Hildinggren och Thure är hennes morfar. Ärmuppslagen på grenadjäruniform m/1886 med ärmmattor med tre liggande knapphål, de två översta knapparna knäppta. Ovan syns den flammande granaten på axelklaffen. Grenadjär i uniform m/1886 och mössa m/1865-1899. På axelklaffarna syns den flammande granaten. Ettan i mössan är kompaninumret, dvs första kompaniet.  Fotografiet är taget i Tekla Engströms ataljé i Linköping och regementet bör då vara antingen Första livgrenadjärregementet (I4) eller Andra livgrenadjärregementet (I5). Fotot visa med tillstånd av Christer Hall.

Jägarförband / Commando units/Rangers

Under slutet av 1700-talet blev det allt vanligare med sk. jägarförband. De uppträdde i egna avdelningar inom förbanden och senare som självständiga kårer. Deras uppgift var spaning, rekognosering mm och dessa uppgifter krävde diskretare uniformsfärger för att undgå upptäckt. Redan tidigt kom den gröna färgen att karaktärisera dessa förband. Västerbottens- och Norrbottensfältjägare hade i och med m/1845 mörkgrön vapenrock och byxor med röda kragklaffar och passpoaler. För Jämtlands fältjägare var det mörkgrönt med ljusblå kragklaffar och passpoaler. Kapotten däremot skulle vara av mörkgrått kläde på liknande sätt som övriga infanteriet med kragklaffar av samma färg som vapenrocken. Under 1800-talet utvecklades eldhandvapnen kraftigt och detta innebar i sin tur förändring i infanteriet taktik. De täta formeringarna ersattes alltmer av glesare skyttelinjer. På så sätt kom det vanliga infanteriets taktik mer och mer att likna jägarnas stridsätt och tillslut upphörde skillnaderna, varför jägarförbanden avvecklades både i Sverige och i andra länder. År 1892 byter därför bl.a Västerbottens- respektive Norrbottens fältjägarregemente namn till att heta Västerbottens- respektive Norrbottens regemente. Värmlands fältjägarkår bar en mörkgrön uniform med enkel knapprad från 1859, m/1859 som bar fram till 1901. På bröstet fanns svarta redgarnssnören och på axlarna fanns prydnader av svart redgarn. Manskapets vapenrock saknade dock snören på bröstet. Hatten m/1859 var svart med svart fjäderplym. Jackan som hade en enkelradig knapprad med åtta knappar var influerad från den italienska bergsaglieriuniformen. Bilden till höger visar en officer och en soldat iklädda i Värmlands fältjägarkårs gröna uniform m/1859 med den svarta hatten. Wikipedia. Bilden till vänster visar en menig soldat vid Värmlands fältjägarkår i uniform m/1859 med mössa m/1865. Runt axlarna syns förbandets prydnader av svart redgarn. Bilden är tagen vid Marie Phersons ateljé i Säffle. Foto visas med tillstånd av Randolph Stenson, USA.

Bilder på uniform m/1859

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
xxx Uniformer xxx
 
xxxxxxxxxxxxxxxxx
Officerare i uniform m/1860 och skärmmössa m/1865. Södermanlands regemente.  Soldater i uniform m/1860 med mössa m/1865, troligen Jönköpings regemente. Soldaten i mitten har mössa m/1865 med mössplåt och plym. På sin vänstra överärm bär han ett sk. skoltecken. Fotot visas med tillstånd av Anders Thorstensson. Soldat med uniform m/1860 (möjligen m/1872) och skärmmössa med mössplåt och plym m/1865. (Södermanlands regemente) Soldater i infanteriuniform m/1860.  Bilden är från egen samling, 2012. Soldat i uniform m/1860 vid Hälsinge regemente. Vi ser siffran 14 på axelklaffen vilket är Hälsinge regementes förbandsnummer.  Fotograf John Wigstén, Bollnäs. Fotografiet visas med tillstånd av Terri Shelby, USA. Polacksbacken, Uppsala år 1898. Bilden har på baksidan texten "Gökotta, Polacksbacken 1898". Som vi ser bär soldaterna vapenrock m/1860 med de dubbla knappraderna. Polackbacken var Upplands regementes övningshed. Eftersom soldaterna så sent som 1898 bär den gamla uniformen kan det röra sig om Beväringar snarare än indelta soldater. Eftersom byxorna är så mycket ljusare än uniformen kan det röra sig om lägerbyxa m/1870. På huvudet bär de mössa m/1865. Fotografiet visas med tillstånd av Christina Dahlstroem, USA. Med på bilden finns hennes "grand-uncle" Arthur Felldin samt hans syster Anna Eulalia Felldin (båda barn till byggmästare Anders Felldin). Christina vet dock inte vem som är vem på bilden. Gradbeteckningarna på m/1860 bars på kragen. Bilden visar en löjtnant.Foto: Arsenalen, bildarkivet.
Kapten i m/1886, 3 stjärnor på axelklaffen samt tre galoner runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Löjtnant i m/1886, 2 stjärnor på axelklaffen samt två galoner runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Underlöjtnant i m/1886, 1 stjärna på axelklaffen samt en galon runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Major i m/1886, 1 stjärna på axeltränsen samt 1 smal och en bred galon runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017.
Jacka m/1859, kapten vid Värmlands fältjägarkår.Armémuseums samlingar, Digitalmuseum. Jacka m/1859, manskap vid Värmlands fältjägarkår.Armémuseums samlingar, Digitalmuseum. Hatt m/1859, manskap vid Värmlands fältjägarkår. Armémuseums samlingar, Digitalmuseum.

Beväringsinrättningen

År 1812 infördes den sk. beväringsinrättningen. Detta var en slags allmän värnplikt och omfattade alla vapenföra män mellan 21 och 25 år. Det dröjde dock länge innan de fick en mundering jämställt med de indelta och värvade regementena. Denna eftersatthet i uniformeringen fanns kvar ända till mitten av 1800-talet. År 1856 får beväringen både en liv- och släpmundering. Ännu långt inpå 1850-talet bar beväringen uniformspersedlar som varit i bruk ända sedan 1813, dvs uniformer från fracktidens epok. Omkring 1850 utökades beväringsinrättningen. Detta skedde samtidigt som uniformeringen av beväringsinrättningen likställdes med de ordinarie förbanden. Beväringen inom infanteriet får nu vapenrock och huvudbonad av samma modell som de övriga soldaterna. Eftersläpningen av uniformeringen av beväringen kom dock att fortsätta då dessa var de sista att få ny uniform när uniformerna ändrades. Detta gällde ändra fram till indelningsverkets avskaffande år 1901.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2019-01-15

Infanteriets uniformer, sida 2

Inledning

Behovet av mer fältmässiga uniformer blev allt starkare. Under 1840-talet tar det sig i uttryck i ett antal uniformsförändringar i europeiska arméerna. År 1842 införs i den preussiska armén vapenrock som nytt livplagg istället för den föga fältmässiga fracken. Samtidigt ersätter kasken den tidigare tschakån som huvudbonad. Vapenrocken lämnade bättre skydd åt väder och vind på överkroppen och kasken skyddade huvudet mot hugg och slag samt satt stadigt fast på huvudet. I Sverige var man tidig med införandet av de nya uniformspersedlarna. År 1845 genomförs en omfattande förändring av uniformerna. Hela infanteriet, artilleriet och stor del av kavalleriet omfattades av uniformsförändringarna. Välj tidsperiod:

Period 1840 - 1900

Uniformer vid den svenska

armén - 1800-tal

Uniform m/1845

Kask i svartlackerat läder införs som ny huvudbonad 1845. Vidare får man nu en vapenrock av mörkblått kläde och gult foder istället för den tidigare frackjackan. Varje regemente hade sin typ av knappar i rocken, totalt 8 st framtill i en enkel knapprad. Vapenrocken hade en ståndkrage som var öppen och snedskuren framtill. Officerarnas vapenrock var öppen baktill samt hade en gul passpoal framtill på kragen, omkring uppslagen och dess klaffar samt på fickklaffarna. Officerarna bar epåletter (slags gradbeteckning) på axlarna. Underofficerare och manskapet bar axelklaffar dock utan förbandssnummer Långbyxorna var av mörkblått kläde med gul passpoal i de yttre sömmarna. Byxa m/1845 fanns även i vit färg tillverkad i linne- eller bomullstyg för sommarbruk. Soldatkappan (kapott) var av mörkgrått kläde med gula klaffar på ståndkragen. Officerarnas kappa var av mörkblått kläde med gula klaffar på ståndkragen. Soldatkolletten (jacka med ärmar och ståndkrage) var av mörkblått kläde med axelklaffar, krage och knappar framtill, som på vapenrocken. Infanteriets gardesregementen samt grenadjärregementena omfattades även de av de nya uniformsbestämmelserna. De fick samma typ av uniform som övriga infanteriet, dock med vissa undantag. Soldaten till höger bär uniform m/1845. Oppunda kompani, Södermanlands regemente 1863. Bild: Arsenalen Bildarkivet 2017.

Syrtut m/1824-1854

Syrtut m/1829-1854 var en uniformsrock som användes av stora delar av arméns officerare och underofficerare, dock ej av kavalleriet. Den var tillverkad av mörkblått kläde och hade dubbla knapprader om vardera 8 knappar. Ståndkragen var öppen och snedskuren. Officerarna bar gradbeteckningen på kragen. Bilder på uniform m/1845:

Käppi m/1854

Käppin var en låg skärmmössa med styv, uppåt och snett framåt avsmalnande kulle. Vid parad användes pompong eller plym. Den var smalare upptill än nedtill. Käppin infördes i det svenska infanteriet år 1854 då den ersatte kasken. År 1858 användes den även vid gardes- och grenadjärregementena i något ändrad form. Vid senare tidpunkt har den även burits vid artilleriet. Bilden visar en käppi m/1854 för manskap, Västgöta regemente. Wikipedia.

Uniform m/1860

Vapenrocken m/1860 får två knapprader och mörkblå färg medan byxorna fick blåmelerad färg (dvs. olika färg på byxor och vapenrock där byxorna var ljusare). Byxorna hade gula passpoaler. Även kappan m/1860 fick blåmelerad färg. De gula kragklaffarna är avskaffade på m/1860. kragar och ärmuppslag fanns nu gula avlånga ”knapphål”, för manskapet redgarnsband och för officerare guldgalon. Knapphålen på ärmuppslagen var stående och knapparna var knäppta. I och med m/1860 infördes axelklaffar i vapenrockens färg. Bilden till höger visar de två knapphål som fanns på ärmuppslagen. Foto Hans Högman 2012. Bilden till vänster visar ett av de två knapphål som fanns på kragarna, vidare ett förbandsnummer på axelklaffen. För manskapet fanns regementets nummer med arabiska siffror anbringat på axelklaffarna. Det fanns dock regementen som hade egna varianter på detta. Uniform m/1860 bars av samtliga infanteriregementen utom av Svea- och Göta (andra) livgarde, Första- och Andra livgrenadjärsregementena samt Värmlands fältjägarregemente.

Mössa m/1865

Den höga käppin (typ av hög skärmmössa) som införts 1858 och avlöst kasken var direkt olämplig som uniformsmössa och ersätts år 1865 med en låg mjuk skärmmössa med vissa undantag i mörkblå färg, mössa m/1865. Mössans namn är egentligen mössa med plåt och plym”. Vid parader etc. försågs nämligen mössan med mössplåt och plym. Ursprunget till mössan kom från det ryska linjeinfanteriet. Denna mössa m/1865 blev fastställd för hela det indelta infanteriet. Mössa m/1865 genomgick en mindre förändring år 1899 och benämns därefter mössa m/1865-1899. Förändringen på mössan bestod i att galonerna på mössans topp togs bort samt att mösskullen inte fick överskjutas av sidokanterna. Gradbeteckningar bars på mössa m/1865 (m/1865- 1899) i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sida om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). Bilden till höger visar mössa m/1865 för en löjtnant, 2 galoner. Officerare hade framtill på mössan en agraff med gul sidenkrokard, m/1865, samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865, medan underofficerare bar en förgylld knapp med tre kronor, m/1865. Manskapet bar kompaninummer framtill på mössan och därunder en manskapsknapp. Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på mössans nedre del.

Bilder på uniform m/1860:

1800 - 1840, 1840 - 1900
Göta Livgarde, uniform m/1845, manskap. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003 Röda ärmuppslag samt röda byxlister. Kask för gardestrupperna m/1845 Uniform m/1845, manskap vid infanteriet

Uniform m/1872

Den blåmelerade färgen på byxorna försvinner 1872 och byxorna får nu samma färg som vapenrocken, dvs. mörkblå. Passpoalen försvinner nu från byxorna. Byxorna får beteckningen m/1872. Vapenrocken har fortfarande dubbla knapprader. På kragar och ärmuppslag fanns de gula ”knapphål” kvar. Vapenrock m/1860 ändrades egentligen inte 1872 men refereras ändå i vissa källor som vapenrock m/1872. År 1872 kom även kappa m/1872. Den hade två knapprader om vardera 5 knappar. Kappan till skillnad mot vapenrocken var gråmelerad. Kavalleriets kappa m/1872 var dock tillverkad av mörkblått kläde. Kappan hade två ytterfickor med rakt skurna ficklock. Fällkragen hade en passpoal med olika färg beroende på regemente. Kappan hade även axelklaffar där gradbeteckningarna bars. Kappan som räckte ned cirka 10 - 20 cm nedanför knäna kunde förses med pälsfoder/pälskrage vintertid. Kappa m/1872 blev gemensam för hela armén. När dessa uniformsbeställelser kom fanns även ett undantag som innebar att den tidigare uniformen kunde behållas tills den var utsliten, dvs. den år 1872 fastställa uniformen gällde enbart vid nyanskaffning.

Lägerrock/byxa m/1870

Lägerrock m/1870 var ett enklare plagg som användes då det inte var lämpligt att använda den ordinarie uniformen. Lägerrocken (linnerocken) var tillverkad av blårandig linneväv. Den hade en öppen snedskuren krage samt en knapprad med fyra knappar. Framtill fanns två sidofickor utan lock. Till lägerrocken fanns även lägerbyxa m/1870 som var tillverkad i samma material som rocken, dvs blårandig linneväv. Officerare fick bära lägerrock/lägerbyxor till daglig dräkt om även manskapet bar dem. Utanför tjänsten fick officerare enbart bära den inom regementet. Lägerrock m/1870 ändvändes ända fram till 1913 då den ersattes av m/1913. Bilden till höger visar två officersvolontärer vid Södermanlands regemente i lägerrock/byxa m/1870. Foto Arsenalen Bildarkivet 2017.

Uniform m/1886

År 1886 infördes en gemensam uniform för hela infanteriet. Vapenrocken m/1886 är mörkblå, hade 8 knappar och får nu åter en enradig knapprad. Kragen var en ståndskrage som var öppen, snedskuren och häktades igen i nedkant. Runt kragen fanns även en passpoal. På både kragar och ärmuppslag fanns gula ”knapphål”. Till uniform m/1886 bars mössa m/1865. Byxa m/1886 var i samma färg som vapenrocken och får på nytt passpoal. Regementets nummer med arabiska siffror i gul färg fanns på axelklaffarna för manskapet. Befälen bar gradbeteckningar på axelklaffarna och krage samt armuppslag var annorlunda dekorerade ut för befälen. Vapenrocken fanns i två modeller, modell I och modell II, där modell II varierar i detaljer beroende på regemente. Oberoende av modell var färgen alltid mörkblå. Modell I hade på ärmuppslagen två gula uppstående knapphål med båda knapparna knäppta. Modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta. Modell I användes av infanteriregementena och Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena, dvs Svea- och Göta livgarde, Livregementets grenadjärer, Första- och Andra livgrenadjärregementet, Karlskrona grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärregemente samt Fortifikationen. För modell II varierade även färgen på krage, passpoal, knapphål, klaffar mm beroende på regemente. Se nedan: Regementsfärger på uniform m/1886 – manskap (modell I)
Knapphålen på ärmuppslagen var på modell I knäppta med en knapp vardera. Se bilden till vänster som visar knapphålen på ärmuppslagen för infanteriets modell I. Foto Hans Högman 2012. OBS, knapphålen på kragen gick inte runt längs hela kragen utan fanns framtill/på sidan. Se bilden till vänster som visar infanteriets modell I med knapphål och axelklaff med regementsnummer (9). Nian på axelklaffen i detta exempel står för Skaraborgs regemente (I9). Foto Hans Högman 2012.

Uniformsdetaljer modell I:

Regementsfärger på uniform m/1886 –

manskap (modell II)

OBS, knapphålen på kragen gick inte runt längs hela kragen utan fanns framtill/på sidan. Se bilden till vänster som visar knapphålen på kragen (vita) för Livgardet till häst m/1895. Foto Hans Högman 2012. Knapphålen på ärmuppslagen hade på modell II de två översta knapparna knäppta.   Se bilden till vänster som visar Göta Livgardes röda ärmklaffar med tre vita horisontella knapphål. Foto Hans Högman 2012. Axelklaff med kungligt namnchiffer i silver som gardesregementena använde. Bilden till vänster visar Göta Livgarde med röd axelklaff och kungligt namnchiffer. Man ser även en bit av den röda kragen och de vita knapphålen som Göta livgarde använde. Axelklaff med flammande granat som grenadjärregementena använde. Bilden till vänster visar en gul flammande granat som Smålands grenadjärkår använde.

Uniformsdetaljer modell II:

Gradbeteckningar på m/1886

Gradbeteckningar på vapenrock m/1886 bars på krage, ärmuppslag och/eller axlar enligt följande: Regementsofficerare, kompaniofficerare, fanjunkare och sergeanter bar gradbeteckningar på axelklaffarna. Vapenrockens krage var även försedd med knapphål som för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr) och för sergeanter av guldgalon (silvergalon). Ärmuppslagen för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr (silverbrodyr), för sergeanter av guldgalon (silvergalon) medan gruppbefäl och meniga hade ett gult band. Bilden till höger visar en kapten; 3 stjärnor på axelklaffarna och 3 galoner runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Underbefäl bar gradbeteckning i form av band på krage och/eller ärmuppslag enligt följande: Furir: guldfärgat (silverfärgat) band kring kragens kant och runt ärmuppslagen. Korpral: band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant och runt ärmuppslagen. Vicekorpral: enbart band av gult (vitt) redgarn kring kragens kant. Denna uniformsmodell kom att bäras långt in på 1900-talet, även efter att andra modeller fastställts och har ända in i våra dagar benämnts m/ä (modell äldre).

Kappa m/1886

Kappa m/1886 ersatte kappa m/1872 och var en variant av den. Ytterfickorna på m/1886 var dock något annorlunda placerade, i övrigt var den lik m/1872 (se ovan). Precis som m/1872 var även m/1886 mörkblå.

Bilder på uniform m/1886 (modell I):

Soldat med uniform m/1886 och sannolikt skärmössa m/1865. (Södermanlands regemente) Soldat med uniform m/1886 och skärmössa m/1865. Soldat med uniform m/1886 och skärmössa m/1865 (Södermanlands regemente). Uniform m/1886 och skärmössa m/1865, manskap. Knapphål på krage och ärmuppslag. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Uniform m/1886 och skärmössa m/1865, manskap. På kragen syns det avlånga knapphålet. Nr 9 på axelklaffen står för Skaraborgs regemente (I9). Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Uniform m/1886. Knapphål för infanteri på ärmuppslagen. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007. Skärmmössa m/1865, manskap. Siffran 6 i mössan är kompaninumret. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007. Tre soldater i infanteriets uniform m/1886 med skärmmössa m/1865-1899. Fotot visa med tillstånd av Shirley Koelling, USA.  Soldat i uniform m/1886 med bälte och skärmmössa med mössplåt och plym. Fotografiet är taget i en ateljé i Söderhamn så soldaten tillhör troligen Hälsinge regemente.  Fotot är från egen samling, 2012. Uniform m/1886 och skärmössa m/1865, manskap.  Märk den gula passpoalen i byxan.  Soldaten har ett ammunitionsbälte runt midjan. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003. Officer i m/1886 och mössa m/1865. Armémuseum. Foto Hans Högman 2003.   Kapten i m/1886. Krage och axelklaffar med gradbeteckning. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007.    Skärmmössa m/1865, officer. Armémuseum. Foto Hans Högman 2007.

Uniformer för fotgardesregementena / Life

Guards regiments of Foot

Fotgardesregementen bar uniform m/1845 fram till 1858 då ben byttes mot en tvåradig vapenrock och en hög käppi. Fotgardesregementena bar 1858-års käppi ända fram till 1878 då den ersattes med en mindre lättare typ av käppi med bakskärm. Samma år infördes axelklaffar även för befälet. År 1886 antogs den enradiga vapenrocken m/1886 där färgen på krage, foder, ärmuppslag och passpoal var gul för Svea livgarde och röd för Andra livgardet (modell II). Bilden till höger visar infanteriets käppi m/1858 för manskap. Wikipedia. Se vidare ovan. Ärmmattorna med tre liggande knapphål är typiska för liv- och husarregementena. År 1887 avlöstes käppin av kasken. Denna kask var mycket lägre än 1845-års kask och hade en vit plym.

Bilder på uniform m/1886 (modell II):

Svea livgarde hade på m/1886 gul krage med vita knapphål och gula axelklaffar med kungligt namnchiffer. Svea livgarde hade på m/1886 ärmuppslag med gula klaffar och tre vita knapphål. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd. Göta livgarde hade på m/1886 röd krage med vita knapphål och röda axelklaffar med kungligt namnchiffer. Göta livgarde hade på m/1886 ärmuppslag med röda klaffar och tre vita knapphål. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd. Livregementets grenadjärer hade på m/1886 vit krage med gula knapphål och vita axelklaffar med tre kronor i gult kläde. Livregementets grenadjärer hade på m/1886 ärmuppslag med vita klaffar och tre gula knapphål. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd.
Bilden visar en soldat vid Svea Livgarde med uniform m/1886. Till vänster om soldaten syns kasken. Gardessoldaten är Johannes Olsson (1890 - 1975) och fotot är från tiden runt 1910. Fotot visas med tillstånd av Søren Bøgvad Kretzschmer, Danmark. Soldaten bär gardesuniform m/1886 (modell II) och på axelklaffarna ser vi kungligt namnchiffer i silver. Svea livgarde hade gult i kragen medan Göta Livgarde rött. Då denna krage ser mörk ut kan det vara Göta livgarde. Fotografiet visas med tillstånd av Kjell Lindkvist. Livregementet bar tre stycken kronor på vita axelklaffar på uniform m/1886.  Detta exempel är från Livregementet till fot, I3, som bildades år 1893 efter sammanslagning av Livregementets grenadjärkår och Närkes regemente.

Grenadjärtrupperna / Grenadiers

Grenadjärerna använde från 1858 en vapenrock med två knapprader och en hög käppi. Grenadjärtrupperna använde käppin från 1858 och fram till 1865 då skärmmössan infördes (mössa med plåt och plym). Mössan var försedd med smala galoner på kullen, den s.k. kringlan och används fram till 1/1 1905. År 1873 anbringades en flammande granat på axelklaffen. År 1886 antogs den nya uniformen med enradig vapenrock m/1886. Liksom gardesregementena hade även grenadjärregementena ärmmattorna med tre liggande knapphål. De två översta knapparna var knäppta men inte den nedersta knappen.

Bilder på uniform m/1886 (modell II) -

Livgrenadjärerna:

Första livgrenadjärregementet, I4, hade på m/1886 röd krage med vita knapphål och mörkblå axelklaffar med en vit flammande granat.  Första livgrenadjärregementet hade på m/1886 ärmuppslag med röda klaffar och tre vita knapphål samt en vit passpoal runt ärmuppslaget. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd. Andra livgrenadjärregementet, I5, hade på m/1886 röd krage med vita knapphål och mörkblå axelklaffar med en röd flammande granat.  Andra livgrenadjärregementet hade på m/1886 ärmuppslag med röda klaffar och tre vita knapphål samt en röd passpoal runt ärmuppslaget. Uniformsbilden är ritad av Jacob Johansson och visas med hans tillstånd.
Grenadjär i uniform m/1886 och mössa m/1865-1899 med mössplåt och plym. På axelklaffarna skymtar en flammande granat. Grenadjären på bilden är Thure Persson och fotot är taget runt sekelskiftet 1900 i Karlshamn så regementet bör vara Karlskrona grenadjärregemente.  Fotot visas med tillstånd av Helen Hildinggren och Thure är hennes morfar. Ärmuppslagen på grenadjäruniform m/1886 med ärmmattor med tre liggande knapphål, de två översta knapparna knäppta. Ovan syns den flammande granaten på axelklaffen. Grenadjär i uniform m/1886 och mössa m/1865-1899. På axelklaffarna syns den flammande granaten. Ettan i mössan är kompaninumret, dvs första kompaniet.  Fotografiet är taget i Tekla Engströms ataljé i Linköping och regementet bör då vara antingen Första livgrenadjärregementet (I4) eller Andra livgrenadjärregementet (I5). Fotot visa med tillstånd av Christer Hall.

Jägarförband / Commando units/Rangers

Under slutet av 1700-talet blev det allt vanligare med sk. jägarförband. De uppträdde i egna avdelningar inom förbanden och senare som självständiga kårer. Deras uppgift var spaning, rekognosering mm och dessa uppgifter krävde diskretare uniformsfärger för att undgå upptäckt. Redan tidigt kom den gröna färgen att karaktärisera dessa förband. Västerbottens- och Norrbottensfältjägare hade i och med m/1845 mörkgrön vapenrock och byxor med röda kragklaffar och passpoaler. För Jämtlands fältjägare var det mörkgrönt med ljusblå kragklaffar och passpoaler. Kapotten däremot skulle vara av mörkgrått kläde på liknande sätt som övriga infanteriet med kragklaffar av samma färg som vapenrocken. Under 1800-talet utvecklades eldhandvapnen kraftigt och detta innebar i sin tur förändring i infanteriet taktik. De täta formeringarna ersattes alltmer av glesare skyttelinjer. På så sätt kom det vanliga infanteriets taktik mer och mer att likna jägarnas stridsätt och tillslut upphörde skillnaderna, varför jägarförbanden avvecklades både i Sverige och i andra länder. År 1892 byter därför bl.a Västerbottens- respektive Norrbottens fältjägarregemente namn till att heta Västerbottens- respektive Norrbottens regemente. Värmlands fältjägarkår bar en mörkgrön uniform med enkel knapprad från 1859, m/1859 som bar fram till 1901. På bröstet fanns svarta redgarnssnören och på axlarna fanns prydnader av svart redgarn. Manskapets vapenrock saknade dock snören på bröstet. Hatten m/1859 var svart med svart fjäderplym. Jackan som hade en enkelradig knapprad med åtta knappar var influerad från den italienska bergsaglieriuniformen. Bilden till höger visar en officer och en soldat iklädda i Värmlands fältjägarkårs gröna uniform m/1859 med den svarta hatten. Wikipedia. Bilden till vänster visar en menig soldat vid Värmlands fältjägarkår i uniform m/1859 med mössa m/1865. Runt axlarna syns förbandets prydnader av svart redgarn. Bilden är tagen vid Marie Phersons ateljé i Säffle. Foto visas med tillstånd av Randolph Stenson, USA.

Bilder på uniform m/1859

Officerare i uniform m/1860 och skärmmössa m/1865. Södermanlands regemente.  Soldater i uniform m/1860 med mössa m/1865, troligen Jönköpings regemente. Soldaten i mitten har mössa m/1865 med mössplåt och plym. På sin vänstra överärm bär han ett sk. skoltecken. Fotot visas med tillstånd av Anders Thorstensson. Soldat med uniform m/1860 (möjligen m/1872) och skärmmössa med mössplåt och plym m/1865. (Södermanlands regemente) Soldater i infanteriuniform m/1860.  Bilden är från egen samling, 2012. Soldat i uniform m/1860 vid Hälsinge regemente. Vi ser siffran 14 på axelklaffen vilket är Hälsinge regementes förbandsnummer.  Fotograf John Wigstén, Bollnäs. Fotografiet visas med tillstånd av Terri Shelby, USA. Polacksbacken, Uppsala år 1898. Bilden har på baksidan texten "Gökotta, Polacksbacken 1898". Som vi ser bär soldaterna vapenrock m/1860 med de dubbla knappraderna. Polackbacken var Upplands regementes övningshed. Eftersom soldaterna så sent som 1898 bär den gamla uniformen kan det röra sig om Beväringar snarare än indelta soldater. Eftersom byxorna är så mycket ljusare än uniformen kan det röra sig om lägerbyxa m/1870. På huvudet bär de mössa m/1865. Fotografiet visas med tillstånd av Christina Dahlstroem, USA. Med på bilden finns hennes "grand-uncle" Arthur Felldin samt hans syster Anna Eulalia Felldin (båda barn till byggmästare Anders Felldin). Christina vet dock inte vem som är vem på bilden. Gradbeteckningarna på m/1860 bars på kragen. Bilden visar en löjtnant.Foto: Arsenalen, bildarkivet.
Kapten i m/1886, 3 stjärnor på axelklaffen samt tre galoner runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Löjtnant i m/1886, 2 stjärnor på axelklaffen samt två galoner runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Underlöjtnant i m/1886, 1 stjärna på axelklaffen samt en galon runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017. Major i m/1886, 1 stjärna på axeltränsen samt 1 smal och en bred galon runt mössan. Foto: Arsenalen Bildarkivet 2017.

Beväringsinrättningen

År 1812 infördes den sk. beväringsinrättningen. Detta var en slags allmän värnplikt och omfattade alla vapenföra män mellan 21 och 25 år. Det dröjde dock länge innan de fick en mundering jämställt med de indelta och värvade regementena. Denna eftersatthet i uniformeringen fanns kvar ända till mitten av 1800-talet. År 1856 får beväringen både en liv- och släpmundering. Ännu långt inpå 1850-talet bar beväringen uniformspersedlar som varit i bruk ända sedan 1813, dvs uniformer från fracktidens epok. Omkring 1850 utökades beväringsinrättningen. Detta skedde samtidigt som uniformeringen av beväringsinrättningen likställdes med de ordinarie förbanden. Beväringen inom infanteriet får nu vapenrock och huvudbonad av samma modell som de övriga soldaterna. Eftersläpningen av uniformeringen av beväringen kom dock att fortsätta då dessa var de sista att få ny uniform när uniformerna ändrades. Detta gällde ändra fram till indelningsverkets avskaffande år 1901.
Jacka m/1859, kapten vid Värmlands fältjägarkår.Armémuseums samlingar, Digitalmuseum. Jacka m/1859, manskap vid Värmlands fältjägarkår.Armémuseums samlingar, Digitalmuseum. Hatt m/1859, manskap vid Värmlands fältjägarkår. Armémuseums samlingar, Digitalmuseum.