Copyright © Hans Högman 2020-03-26
Inledning
Allmogen hade sedan medeltiden varit indelad i sk
skeppslag. Antalet skeppslag varierade mellan
olika landsdelar. De hemman som ingick i
skeppslagen skulle under krigstider tillhandahålla
krigsskepp, utrustning och manskap.
Varje skeppslag var i sin tur indelade i mindre
enheter, ar (åror). Aren utgjordes av ett visst antal
män och varje ar skulle utrusta en roddare för varje
åra i skeppet.
Man räknar den svenska flottans födelsedag som
den 7 juni 1522 då de fartyg som Gustav Vasa köpt
av Hansan i Lübeck löper in i Slätbaken,
Östergötland.
Under Gustav Vasas tid ökar behovet väsentligt av
erfaret sjöfolk. Han införde därför ett system där
sjövana lantmän samt borgare i städerna
uppfordrades till flottan. De erhöll samma sold som
de värvade utländska knektarna. De män som kom
att tjänstgöra på flottans skepp var dels båtsmän
och dels sk. bösseskyttar.
Detta system var dock otillräckligt för den växande
svenska örlogsflottan. Man började därför med
utskrivning av manskapet. Utskrivningen
grundade sig på att ett visst antal självägande
bönder i kustlandskapen och i städerna togs ut för
tjänstgöring.
Vid 1610-års riksdag beslöts att på var tionde
borgare i varje stad skulle en duglig karl anskaffas
och brukas som båtsman. År 1618 utkom en
förordning om hur utskrivningarna skulle gå till. Allt
manfolk mellan 15 och 60 år skulle indelas i rotar.
Bland skatte- och kronobönderna skulle 10 man
bilda en rote. I varje rote skulle en vapenför man
mellan 18 och 40 år utses.
Detta system för utskrivningar visade sig dock
mycket besvärligt och otillfredsställande. För varje
utskrivningstillfälle krävdes riksdagens samtycke.
Det var också svårt att i förväg veta hur många man
en utskrivning kunde ge vilket försvårade
planeringen. Utskrivningarna gav också rum för
godtycke, mutor etc och kunde därmed ge
undermåligt folk. Vidare hade rotarna ingen
skyldighet att underhålla båtsmännen när de var
hemförlovade under vintrarna varvid båtsmännen
då ofta saknade inkomstmöjligheter. Rotarna hade
inte heller någon skyldighet att tillse att
båtsmännen återvände till örlogsstationerna på
våren varvid det ofta hände att båtsmän inte ställde
in sig till tjänstgöring igen.
I stället infördes ett system för underhåll av flottans
båtsmän, det ständiga båtsmanshållet. Med
båtsmanshållet erhöll nu örlogsflottan ett bestämt
antal båtsmän.
Båtsmanshållet
År 1623 uppsattes fyra båtsmanskompanier om
vardera 400 man. Två av dessa sattes upp i Finland
(Nylands- och Åbo läns kompanier), ett på Åland
(Ålands kompani) samt ett i Uppland (Värmdö
kompani).
Bönderna lovades att de som skaffade och
underhöll en båtsman
kostnadsfritt skulle erhålla ett
mindre hemman för
båtsmännen. Det skulle
underlätta värvandet.
Dessutom befriades dessa
bönder från skatter och andra
former av utskrivningar. Fyra
skatte- eller kronobönder
skulle hålla en båtsman.
Bilden till höger visar
regalskeppet Vasa, 1628.
År 1629 reglerades i ett avtal hur landets städer
skulle förse flottan med båtsmän. Fem år senare,
1634 upprättades ett liknande avtal för
landsbygdens socknar.
Flottan var med andra ord tidigt ute med ett system
som till stora delar kom att likna det yngre
indelningsverket som infördes 1682.
När båtsmännen kallades till tjänstgöring på någon
örlogsstation, främst Karlskrona, Stockholm eller
Göteborg, tog örlogsstationens - och vid seglatser
fartygens - officerare över befälet. På det viset
skilde sig båtsmanskompanierna från arméns
förband, där såväl kompani- och
regementsofficerare följde sina soldater både
hemma och i fält.
I oktober år 1634 lades alla kustsocknar i landet
under båtsmanshållet. Båtmännen indelades i
rotar om 10 män. Rotarna ingick sen i kompanier
om vardera 180 man. Kompanierna bildade
tillsammans regementen.
1640 utvidgades båtsmansdistrikten så att alla
socknar inom en mil från kusten tilldelades
båtsmanshållet. För Norrland, Finland och Åland
infördes att fem skatte- eller kronobönder skulle
hålla en båtsman. I övriga distrikt skulle fortfarande
fyra bönder hålla en båtsman.
Efter 1645 indelades båtsmännen i 17 kompanier
som ingick i tre regementen.
Skeppsregementena
1:a skeppsregementet
•
Kompani
Uppsatt
•
Södermanlands kompani
1641
•
Östgöta kompani
1641
•
Ölands kompani
1637
•
Gotlands kompani
1647
•
Smålands kompani
1635
•
Blekinge/Skåne kompani
1675
2:a skeppsregementet
•
Kompani
Uppsatt
•
Roslags kompani
1640
•
Norrlands kompani
1638
•
Västgöta kompani
1638
•
Bohusläns kompani
1661
•
Hallands kompani
1675
•
Uppstädernas bösseskyttar
1638
3:e skeppsregementet
•
Kompani
Uppsatt
•
Ålands kompani
1639
•
Åboläns kompani
1638
•
Nylands kompani
1640
•
Österbottens kompani
1637
•
Österbottens bösseskyttar
1675
Båtsmanshållet i
Sverige (1)
Källreferenser
1.
Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och
båtsmän i krig och fred av Lars Ericsson, 1997
2.
Det gotländska båtsmanshållet 1646 - 1887, Kjell
Olson, 1993
3.
Försvarets civilförvaltning 1634 - 1865, utgiven
1994 av försvarets civilförvaltning
4.
Från regalskepp till sjörobot av Bengt Ohrelius,
1984.
5.
Om sjökriget, från Svensksund till smygteknik av
Marco Smedberg
6.
Skärgårdsflottan, redaktör Hans Norman, 2000
7.
Wikipedia