Relaterade länkar

• NATO • Sverige medlem i NATO mars 2024 • Svenska försvarets organisation under värnpliktsepoken • Svenska stridsvagnar • Svenska Marinens örlogsfartyg • Svenska stridsflygplan • Förbandsnummer • Svenska Arméns uniformer • Flottans uniformer • Flygvapnets uniformer

Källor

• Svenska försvarets hemsida: http://www.forsvarsmakten.se/sv/ och https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/forsvarsmakten-i-sverige/nato-i-fokus/ • Regeringen.se • Wikipedia Överst på sidan

NATO - North Atlantic Treaty Organization

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), även kallad Atlantpakten, är en mellanstatlig militär allians mellan 32 stater i Europa och Nordamerika. Natos syfte är att arbeta för och säkerställa fred och säkerhet i medlemsstaterna. Samarbetet regleras genom nordatlantiska fördraget som undertecknades den 4 april 1949 och trädde i kraft den 24 augusti 1949. Alliansen bestod då av de 12 länder som undertecknat och ratificerat fördraget: USA, Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien. År 1951 byggdes militärorganisationen Nato upp. Natos förste generalsekreterare Lord Ismay. Natos högkvarter ligger i Bryssel, Belgien. Bilden ovan visar NATOS flagga. Grunderna för militäralliansen regleras av nordatlantiska fördragets inledning och 14 artiklar. Kärnan i föredraget är den kollektiva försvarsklausulen i artikel 5 i fördraget, som föreskriver att ett väpnat angrepp på någon av medlemsstaterna i Europa eller Nordamerika ska betraktas som ett angrepp mot dem alla och att en attackerad medlemsstat följaktligen ska bistås av övriga medlemmar. Fördraget beskriver också principerna för ratificering, inträde, utträde, bildandet av Nordatlantiska rådet samt stöd vid övriga hot mot medlemsstaternas säkerhet. År 1952 anslöt sig Grekland och Turkiet till alliansen. Västtysklands erkändes som suverän stat och inträde i Nato 1955. Spanien inträdde i Nato 1982. Polen, Tjeckien och Ungern blev i mars 1999 de första östeuropeiska Natomedlemmarna. År 2004 gick Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien med i Nato. Så, 1999 respektive 2004 välkomnades tio nya medlemmar, varav tre hade varit en del av Sovjetunionen och ytterligare sex hade varit en del av Warszawapakten. Albanien och Kroatien blev medlemmar 2009 och Montenegro 2017, Nordmakedionen 2020. År 2023 blev Finland det 31:a medlemslandet i Nato och Sverige dess 32:a land 2024.

Namn och språk

Nato har två officiella spårk, engelska och franska. NATO (North Atlantic Treaty Organization) är alliansens engelska namn medan OTAN (Organisation du traité de l’Atlantique nord) är dess franska namn.

Nato:s organisation

Nato är ett multilateralt samarbete vars organisation styrs av en politisk och militär ledningsstruktur. Dess militära resurser består nästan uteslutande av medlemsländernas egna försvarsmakter. Endast ett mindre antal AWACS-flygplan tillhör själva Nato- organisationen. Organisationen omfattar ungefär 4 000 civila tjänstemän och drygt 8 000 stabsofficerare.

Politisk ledningsstruktur

Nordatlantiska rådet (North-Atlantic Council, NAC) är Natos högsta beslutande organ. Rådet fattar beslut i viktiga politiska frågor och övergripande försvarsplanering. Besluten kräver enighet, vilket ger samtliga medlemmar vetorätt. Arbetet i Nordatlantiska rådet leds av Natos generalsekreterare som i sitt arbete understöds av en stab. Ytterligare två viktiga civila organ är direkt kopplade till rådet. Bilden visar Nato:s nuvarande (2024) generalsekreterare, Jens Stoltenberg. Försvarsplaneringskommittén (Defence Planning Committe, DPC) har ett särskilt ansvar för den gemensamma försvarsplaneringen. Kärnvapenplaneringsgruppen (Nuclear Planning Group, NPG) bildades 1967 för att ge medlemsländerna större inflytande över kärnvapenhanteringen och utplacering av kärnvapen. Nato har inga egna kärnvapen utan majoriteten av alliansens stridsspetsar tillhör USA, medan en mindre andel tillhör Frankrike och Storbritannien. Natos parlamentariska församling (NATO Parliamentary Assembly, NATO PA) är ett organ som sätter upp övergripande strategiska mål för Nato och som sammanträder vid två tillfällen per år. NATO PA samverkar direkt med de parlamentariska strukturerna i de nationella regeringarna i de medlemsländer som utser permanenta medlemmar eller ambassadörer till NATO.

Militär ledningsstruktur

Militärkommittén (Military Committee, MC) är Natos högsta militära organ, men är underordnad och har en rådgivande funktion gentemot Nordatlantiska rådet. Medlemsländerna företräds löpande av förordnade militärer och mer sällan av sina överbefälhavare. Kommittén och dess ordförande biträds av Internationella militära staben (International Military Staff, IMS) som består av personal från samtliga medlemsstater. Utöver det rådgivande uppdraget ansvarar Militärkommittén för Natos två strategiska kommandon: Allied Command Operations (ACO) och Allied Command Transformation (ACT). Det operativa befälet över ACO innehas av Supreme Allied Commander Europe (SACEUR), som av sed alltid är en amerikansk general eller amiral som utanför Nato för befäl över United States European Command. Denne har i rollen som SACEUR sitt högkvarter för Allied Command Operations (ACO) förlagt till Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) som är beläget utanför Mons i Belgien.