Raketgevär m/1949 och m/1951

I Sverige användes 8,5 cm raketgevär m/1949 (Rg m/1949) och 8,5 cm raketgevär m/1951 (Rg m/1951) under kalla kriget men dessa är idag ersätta av andra närpansarvapen såsom pansarskott och granatgevär. Raketgeväret fanns i två utförande: m/1949B och m/1951B. De skilde sig från varandra genom att raketgevär m/1951B var hopfällbart och hade tändapparat av modernare konstruktion. Fakta raketgevär m/1949B: • Vikt 7 kg • Längd 1.700 mm • Kaliber 8,5 cm • Siktets gradering 0-350 m • Praktisk eldhastighet ca 6 skott/min • Praktisk max skottvidd mot rörliga mål 150 m Fakta raketgevär m/1951B: • Vikt 9,6 kg • Längd 1.700 mm (hopfälld 900 mm) • Kaliber 8,5 cm • Siktets gradering 0-350 m • Praktisk eldhastighet ca 6 skott/min • Praktisk max skottvidd • mot rörliga mål 150 m Bilden visar en svensk jägarsoldat i eldställning med raketgevär för bekämpning av pansar. Raketgevär m/1951B (RG m/1951B). Bild: Karlsborgs fästningsmuseum, ID: KBGF.011924.

Granatgevär m/1948

Granatgeväret har använts sedan 40-talet och är fortfarande modernt, med möjligheter att bekämpa stridsfordon och slå ut befästningar med mera. Granatgevär m/1948 (Carl Gustaf 84 mm) är ett svenskutvecklat rekylfritt närpansarvärnsvapen i kaliber 8,4 cm, konstruerad enligt bakblåsprincipen. Det innebär att när vapnet avfyras så kommer krafterna i krutgaserna som strömmar ut bakåt att vara lika stora som krafterna som driver projektilen framåt, vilket gör att skytten inte upplever någon rekyl. Vapnet är, i förhållande till sin vikt, mycket slagkraftigt. Granatgeväret är en svensk konstruktion från mitten på 1940-talet och vapnen tillverkades vid FFV i Eskilstuna och därefter i Karlskoga av Saab Bofors, där tillverkning fortfarande pågår. Granatgevären är omladdningsbara och eld kan ges med olika typer av ammunition: pansarspränggranat för bekämpning av pansarskyttefordon, spränggranat för bekämpning av trupp och byggnader samt rökgranat för att begränsa möjligheterna att se eller synas. Riktmedlen består av öppna riktmedel, riktinstrument eller rödpunktsikte. Varianter: • Carl Gustaf M1. I Sverige betecknas M1 från 1948 som 8,4 cm granatgevär m/1948 (8,4 cm Grg m/48). • Carl Gustaf M2. M2-varianten från 1964 har inte använts i Sverige. Förkortat eldrör. Fakta Grg m/1948: • Kaliber 8,4 cm • Längsta praktiska skjutavstånd: Pansarspränggranat: 200 m Spränggranat: 700 m Rökgranat: 1.000 m Lysgranat: 2.800 m • Vikt 14 kg • Längd ca: 1.100 mm • Patronens vikt ca: 3 kg • Utgångshastighet 230-300 m/s (beroende på granattyp) Bilden visar 8,4 cm Granatgevär m/48 (Grg m/48). Bild: Wikipedia.

Granatgevär m/1986

Granatgevär m/1948 och m/1986 är i grunden lika och har samma ursprung och hantering. Det som skiljer dem åt är att Grg m/1948 är tillverkat helt i stål, medan Grg m/1986 endast har ett tunt eldrör i stål som sedan är förstärkt med kompositmaterial av kolfiber och epoxi, vilket gör vapnet flera kilo lättare än sin föregångare. Utseendemässigt skiljer det sig M/1986 från m/1948 i det att m/1986 har ett bärhandtag på ovansidan. Varianter: • Carl Gustaf M3. I Sverige betecknas M3 från 1986 som 8,4 cm granatgevär m/86, (8,4 cm grg m/86). Kompositeldrör, viktminskning. • Carl Gustaf M4. I Sverige betecknas M4 från 2018 som 8,4 cm granatgevär m/18, (8,4 cm grg m/18). Nytt eldrör, laseravståndsmätare, viktminskning, programmerbar ammunition. Fakta Grg m/1986: • Kaliber 8,4 cm • Längsta praktiska skjutavstånd: Pansarspränggranat: 200 m Spränggranat: 700 m Rökgranat: 1.000 m Lysgranat: 2.800 m • Vikt 9,5 kg • Längd ca: 1.100 mm • Patronens vikt ca: 3 kg • Utgångshastighet 230-300 m/s (beroende på granattyp) Bilden visar 8,4 cm Granatgevär m/86 (Grg m/86). Bild: Försvarsmakten.

Pansarskott m/1945 och m/1946

Pansarskott (pskott) är ett bärbart handavfyrat närpansarvapen tillverkat för engångsbruk för bekämpning av pansarfordon och andra skyddade mål på kort avstånd. Panzerfaust var ett pansarskott utvecklad i Tyskland under andra världskriget för engångsbruk. Vapnet var ett enkelt, rekylfritt och bärbart pansarvärnsvapen som kunde skjutas av en man och som verkade enligt RSV-principen (Riktad SprängVerkan). Vapnet blev även piratkopierad i Sverige med namnet Pansarskott m/1945 och m/1946. FMV beställde en kopia av Panzerfaust-konstruktion från Bofors som tillverkades utifrån exemplar som förvärvats från Finland samt den danska motståndsrörelsen. Vapnet fick beteckningen pansarskott m/1945 och 10.000 exemplar beställdes av Försvarsmakten i slutet av 1945. Även om pansarskott m/1945 bedömdes vara effektiv mot dåtidens stridsvagnar var mynningshastigheten låg och den effektiva räckvidden endast cirka 70 meter. Pansarskott m/1945 uppgraderades snabbt genom att svartkrutladdningen ersattes med rökfritt krut. Det resulterande vapnet, pansarskott m/1946, hade en effektiv räckvidd på cirka 90 meter. En av de större ändringarna på Pskott m/1946 var implementeringen av en tratt längst bak på eldröret som minskade bakblåset. Den övre bilden visar Pansarskott m/1945 (Pskott m/1945) med pansarspränggranat m/1945. Bild: Armémuseum, ID: AM.049256. Den undre bilden visar Pansarskott m/1946 (Pskott m/1946) med pansarspränggranat m/1950, attrapp. Bild: Armémuseum, ID: AM.053199.

Relaterade länkar

• Svenska stridsflygplan • Svenska helikoptrar • Svenska stridsvagnar • Svenska motordrivna örlogsfartyg • Vapen i svenska försvaret • Beredskapsåren 1939 - 1945

Referenslitteratur

• Försvarsmakten • Wikipedia • Digitaltmuseum Överst på sidan

Närpansarvapen, inledning

Handburna mellan- och grovkalibriga vapen såsom närpansarvapen och som avfyras från axeln (pansarskott, granatgevär, raketgevär, etc) särskiljs oftast från eldhandvapen. Närpansarvapen såsom granatgevär, raketgevär och pansarskott bygger på en vapenprincip kallad bakblåsprincipen, vilket gör de till vad som brukar kallas rekylfria vapen eller bakblåsare. Granatgevär, (Grg), är ett rekylfritt närpansarvapen som används för att bekämpa stridsfordon och slå ut befästningar. Granatgevär består i regel av ett räfflat eldrör som är utformat för att skjuta dedikerade bakblåspatroner med drivbandsförsedda granater. De är huvudsakligen försedda med fasta riktmedel och avfyringsanordning. Raketgevär, (Rakg), är ett rekylfritt, bärbart närpansarvapen som främst används för att bekämpa pansarfordon. Raketgevär består av ett eldrör som är utformat för att skjuta dedikerade raketprojektiler, det vill säga fenstabiliserade projektiler som framdrivs av en raketmotor. Eldrören är vanligen cirka 1,5 meter långa och försedd med fasta riktmedel och avfyringsanordning. Pansarskott (Pskott) är ett bärbart handavfyrat närpansarvapen tillverkat för engångsbruk vilket avses för bekämpning av pansarfordon och andra skyddade mål på kort avstånd. Det består av ett lätt rekylfritt eldrör apterat med förladdad granatprojektil och drivladdning som ska dumpas efter förbrukning. Pansarvärnsrobot (Pvrb) är en robot vars primära syfte är att slå ut tungt bepansrade stridsvagnar och andra pansarfordon. Pv-robotar finns i alla storlekar från axelburna vapen som kan bäras av en soldat till större system avfyrade från lavetter. Moderna pv- robotar använder sig av stridsspetsar med riktad sprängverkan, specifikt utformade för att slå igenom pansar. Ett vapen som använder bakblåsprincipen måste vara öppet baktill och behöver skjuta ammunition som tillåter viss del av drivladdningens krutgaser att expandera och flöda ut baktill på vapnet vid eldgivning. Detta ska skapa tillräckligt högt tryck för att driva iväg projektilen från vapnet i hög hastighet vilket skapar rekyl, men då krutgaser samtidigt strömmar ut baktill på vapnet ska detta motverka rekylen och göra vapnet effektivt rekylfritt. Bakom alla bakblåsvapen finns en riskzon i formen av en kon. På grund av detta ska inga oönskade personer eller större föremål befinna sig i denna kon vid avfyrning.

Närpansarvapen, 1900-tal till

nutid

Nedan listas, i kronologisk ordning, de närpansarvapen som använts i den svenska Försvarsmakten under 1900-talet och fram till våra dagar.

Förteckning av närpansarvapen

• Raketgevär m/1949 och m/1951 • Granatgevär m/1948 • Granatgevär m/1986 • Pansarskott m/1945 och m/1946 • Pansarskott m/1968 • Pansarskott m/1986 • Pansarskott fm/1995 • Pansarvärnsrobot 56 • Pansarvärnsrobot 57 • Pansarvärnsrobot 58

Pansarskott m/1968 (Miniman)

Pansarskott m/1968 (Pskott m/1968) även känt som Miniman, var ett lätt enmans-, engångs pansarvärnsvapen avsett för bekämpning av pansarskyttefordon från alla vinklar och av stridsvagnar i sida. Vapnet var föregångare till Pansarskott m/1986 och var svenskutvecklat. Pansarskott m/1968 utvecklades som en vidareutveckling av Granatgevär m/1948 och pansarskott m/1946. Pansarspränggranaten hade laddning med riktad sprängverkan. Kalibern var 74 mm. Riktmedlen var uppfällbara och bestod av ett bakre och ett främre sikte. På eldröret fanns även en etikett med riktregler. Fakta: • Vikt 2,9 kg • Längd 0,9 m • Besättning 1–2 • Patronvikt 0,88 kg • Kaliber 74 mm • Utgångshastighet 160 m/s • Effektiv räckvidd: 150 m (rörligt mål) 250 m (stillastående mål) • Maximal räckvidd 250 m • Riktmedel Hål/korn med knaster • I bruk 1968–1986 Bilden visar Pansarskott m/1968 (Miniman). Bild: Garnisonsmuseet Skaraborg, ID: GMS.008809.

Pansarskott m/1986

Pansarskott m/1986 (pskott m/1986) och exportnamn AT4, är ett svenskt pansarskott för engångsbruk tillverkat av Saab Dynamics AB. Vapnet är standardbeväpning för sin klass i den svenska Försvarsmakten. Sprängkraften i Pansarskott 86 är inte fullt tillräcklig för att slå ut en modern huvudstridsvagn (Main battle tank), men är fortfarande användbar mot lättare pansarfordon och befästningar. Vapnet är rekylfritt och höljet är tillverkat av glasfiberarmerad epoxy. Pansarskott m/1986 kom att ersätta den tidigare modellen Pansarskott m/1968 under 1980-talets andra hälft. Då vapnet är ett engångsvapen kommer det förladdat med en granat och dumpas efter användning då det inte kan laddas om i strid. Vapnet är lättanvänt och kan ges till vanliga skyttesoldater som inte har utbildning eller befattning som grg- skytt. Eftersom vapnet är rekylfritt kan det avlossas stående med hög träffsäkerhet. Pansarskottet AT4 har sålts till över 15 länder, bl.a. USA. Fakta: • Internationell benämning: Bofors AT-4, AT-4CS • Vikt 6,7 kg • Längd 102 cm • Kaliber 84 mm • Utgångshastighet 290 m/s • Effektiv räckvidd: Mål med sidfart − 150 m Mål utan sidfart − 200 m Max skottvidd − 400 m Bilden visar 8,4 cm pansarskott m/1986 AT4. Bild: Armémuseum, ID: AM.126306.

Pansarskott fm/1995

Sverige planerade att ta fram ett tungt pansarskott, Pskott 95. Den var relativt lätt, 12 kg, och skulle kunna slå ut en stridsvagn frontalt. Testerna visade sig dock att det inte klarade av att slå ut moderna stridsvagnar i fronten och då Kalla kriget nu var slut avbröts detta projekt eftersom man inte skulle få särskilt större effekt av Pskott 95 än vad Pskott 86 redan gav. Istället utvecklades man det mycket överlägsna Pansarvärnsrobot 57 (MBT LAW/Rb 57).

Pansarvärnsrobot 56 BILL

Bofors BILL (Bofors Infantry Light and Lethal anti-tank missile) är ett svenskt pansarvärnsrobotsystem med medellång räckvidd utvecklat av Bofors under början av 1980-talet. I det svenska Försvarsmakten är den benämnd robot 56, (rb 56), alternativt Robotsystem 56, (rbs 56), för systemet i helhet. Roboten utvecklades i samarbete med den svenska armén och anpassad för infanterisoldater. Robot 56 är lätt att frakta och att använda. Montering kan ske på några sekunder och roboten siktas och avfyras genom att titta och trycka av. Serieleverans till den svenska försvaret påbörjades 1988. Robot 56 kan slå ut alla typer av stridsvagnar. Den fungerar enligt OTA-principen (Over-fly Top Attack) vilket innebär att den slår ned rakt uppifrån. Bofors har utvecklat två huvudmodeller av roboten: • BILL 1 – Robot 56A (RB 56A) som är försedd med en framåtvinklad RSV-laddning i robotens center med 30° grader lutning från vågrätt. • BILL 2 – Robot 56B (RB 56B) som är försedd med två nedåtriktade RSV-laddningar; en främre, en bakre, vilka fungerar som tandemladdningar mot reaktivt takpansar. Robot 56 var i bruk fram till 2013 då den helt ersattes med Robot 57. Men i december 2021 undertecknade FMV ett kontrakt med Saab för att återanskaffa pansarvärnsrobot 56 Bill till Försvarsmakten. Detta i väntan på Robot 58 (MMP) som kommer under 2025. Fakta: • Längd 900 mm • Vikt 34,5 kg / 43,5 kg (med nattsikte) • Diameter 150 mm • Räckvidd 150–2.200 m • Maxhastighet 250 m/s • Sluthastighet ca 135 m/s Bilden visar Pansarvärnsrobot 56 Bill eller Robot 56 (Rb 56). Bild: Försvarsmakten.

Pansarvärnsrobot 57

Robot 57 (Rb 57) eller Pansarvärnsrobot 57 (Pvrb 57) – NLAW- är en närpansarvärnsrobot utvecklad av Saab Bofors Dynamics AB för bekämpning av moderna pansarfordon. Vapnet utvecklades i Sverige under 00-talet på uppdrag av det brittiska försvarsministeriet och hade under utvecklingen beteckningen NLAW - Next-generation Light Anti-tank Weapon). Utöver Storbritannien har vapnet köpts in av bland annat försvarsmakterna i Sverige och Finland. Svenska Försvarsmakten gjorde sin första beställning för systemet i december 2005 med påbörjad leverans 2009. I den svenska Försvarsmakten är förnärvarande (2022) robot 57 det enda personburna närpansarvapnet med effektiv verkan även mot de modernaste stridsvagnarna med exempelvis aktivt pansar. NLAW är vad som ibland kallas närpansarvärnsrobot, ett personburet axelavfyrat pansarvärnsrobotsystem med kort räckvidd för engångsbruk liknande ett pansarskott (bakblåsprincipen), vilket betyder att robottuben kommer förladdad med en robot och ska dumpas efter skott. Skytten som avfyrar vapnet kan ställa in på vilket avstånd robotens verkansdel ska armeras vid; 20 eller 100 meter. Robot 57 kan också avfyras inifrån byggnader och trånga utrymmen. Detta tack vare att tuben innehåller en saltlösning som minskar kraften i bakblåset. Hela systemet väger drygt 12 kg laddat och är försedd med vapenrem för enkel hängning på en soldats rygg när vapnet inte är i användning. Fakta: • Vikt: 12,4 kg • Längd: 1.016 mm • Kaliber: 150 mm • Robotvikt: 7 kg • Skjutavstånd: 20-800 m • Max skjutavstånd: 1.000 m Bilden visar Pansarvärnsrobot 57 (Rb 57) . Bild: Wikipedia.

Pansarvärnsrobot 58

Sverige och Frankrike tecknade år 2023 ett bilateralt avtal avseende samarbetet kring nytt pansarvärnsrobotsystem, RBS 58. Avtalet följer den avsiktsförklaring som undertecknades den 1 juli 2021 mellan FMV och Direction générale de l’armement, DGA, i Frankrike. RBS 58 går under benämningen Akeron MP internationellt och tillverkas av MBDA. I Frankrike har roboten namnet Missile Moyenne Portée (MMP) och är en bärbar pansarvärnsrobot. Försök har sedan 2022 genomförts vid 12:e motoriserade skyttebataljonen vid Livgardet. Fakta: • Internationell beteckning Akeron MP • Räckvidd 4.000 m • Längd: 1,3 m • Kaliber 140 mm • Vikt, skjutklar 15 kg Bilden visar Pansarvärnsrobot 58 eller Robot 58 (Rb 58). Eldröret till MMP. Bild: Wikipedia, 2021.