Sockenstämmoprotokoll, Sverige

Inledning

Sockenstämman var det högsta beslutande organet i respektive socken fram till 1862 års kommunalförordningar, då socknen delades i en kyrklig och en borgerlig kommun. Det skulle hållas två obligatoriska sockenstämmor per år i varje socken. Vid behov kunde stämman hållas oftare än så och den kunde också hållas på församlingens begäran. Prästen skulle kalla till stämma mellan 8 - 14 dagar i förväg från predikstolen. Det var prästen som förde protokoll vid stämman, men detta skulle justeras och läsas upp i kyrkan.

Föllinge socken, Jämtland

Nedan följer ett antal avskrifter av sockenstämmaprotokoll från Föllinge socken (Z).

Hjälp till Västerbotten efter kriget mot

Ryssland 1808 - 1809

Källa: Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:1, s. 146-147, ÖLA. Extra sockenstämma, protokoll 22 oktober 1809 Extra sochnestämmo protokoll, hållit d. 22:a octobr. 1809. § 1 Efter uppläsandet af Kongl. Maij:ts nådiga skrifelse af d. 27 september, rörande kreaturs aflåtande mot betalning Westerbottns läns inewånare till hielp wid deras, genom fienden lidne förlust af kreatur, giordes församlingen föreställning att desse, ej mera förtjente till det rysliga öde måst undergå, än vi att få wörda Gud och öfwerheten för det vi från slikt fredade blifwit, wänta med fog den ömhet af oss, att de kreatur vi kunna aflåta till deras behof lämnas, hälst genom Konungen den faderl. försorg är för dem dragen, att kreaturen skola betalas, hwarwid man hoppas, det ingen lärer wela begagna sig af sina medmännskiors iråkade nöd, utan sam-wetet enl:t, lämpar betalningen att den ej må öfwerskrida billigheten å det gångbara priset å denna ort. Församlingen rörd härwid och bekymrad huru den skulle kunna swara emot Kongl. Maij:ts landsfaderliga försorg, de å kreatur blottstälde deras medbrödrars i Västerbottn nöd och egen böjelse, yttrade slutel. det de beklagade hjertel. att de redan bortsålt kreatur, som de haft att aflämna, att de utan förlust i deras hushålls ställning icke nu mera hade någodt at aflåta. § 2 Uppå äskadt utlåtande af församl:n ifrån hwilket bruk jern och spik, som borde reqvi-reras för tilltänkta kyrko reparation lämpeligast skulle stå att skaffa, yttrades allmänt att det lindrigast skjedde från Graninge bruk, wadan och pastor åtog sig derom underrätta skriftel. bruksinspectorn å församlings wägnar, samt nota meddela uppå hwad äskades. § 3 Kyrkowärden tillsades ock att om skjuts besörja för det å bruket reqvirerade, samt om-påminna det tjära icke måtte saknas. [Underskrift saknas] Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), sid 57. Finska kriget varade mellan 1808 och 1809 och resulterade i att Sverige förlorade vår finska landsända till Ryssland. Den 13 december 1808 lämnar de sista svenska trupperna Finland. I mars 1809 inleder ryssarna en offensiv mot Sverige och ryska trupper går in i Västerbotten över isen från Vasa till Umeå samt längst i norr via Torneå. Den 8 augusti 1809 avseglar en svensk undsättningsexpedition från Gräddö i Norrtäljetrakten. Den 16 augusti anländer flotteskadern till Ratan, 45 km norr om Umeå. Efter två slag, Sävar den 19 augusti och Ratan den 20 augusti r retirerar de ryska styrkorna norrut. Enligt protokollet från oktober 1809 ovan har en skrivelse, daterad 27 september 1809, skickats ut från Kongl. Maij:t om nödhjälp till Västerbotten då det där rådde brist på kreatur efter kriget.

Postgång och profoss sysslorna

Källa: Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:1, s. 220-221, ÖLA. Sockenstämma i sockenstugan, protokoll 6 januari 1817 Protokoll hållit i Föllinge soknestufva den 6:te januarii 1817. § 1 Det föregående socknestämmo protokollet blef upläst och till alla delar riktigt befunnit. § 2 Uplästes ett socknestämmoprotokoll hållit i Lith den 20:de october 1816, hvari krono-länsmannen A. Colldén åtagit sig att villa ansvara postgången, och Liths församling lofvat att derföre å hvarje hemmans rök betala 16 sk. b:co och det jämte öfriga sockn jämnads medel vid hvarje års början. Och som nämnde kronolänsman lofvat genom privat skrifvelse att äfven ombesörja ordinarie gången till Föllinge emot enahanda förbindelse så ofta neml. publicationer eller församlingen rörande bref förefalla, så beslöt äfven sokn att på enahanda sätt årligen utbetala af hvarje hemmans rök 16 sk. b:co. § 3 Den nuvarande tings profossen önskade att med sockn öfverens komma någodt vist i af-seende på dess lön, emedan han ej för sockens spridda läge kunde sjelf utaga sin bestämda lön 4 sk. r.g. å röken, hvilken önskan sockn och gärna ansåg sig böra bevilja, och blef således öfverenskommit, och med den närvarande tingsprofossens bejakande beslutit att af sockne cassan skulle årligen utbetalas såsom profoss lön 4 r.d. r.g. men för det nu löpande året och de 3:ne näst föregånde, som ej någon profosslön utgått för, genast 10 r.d. r.g. skulle betalas. Datum ut supra. In fidem Joh. Ax. Huss Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), sid 84. Enligt sockenstämmoprotokoll i Lits socken den 20 oktober 1816 åtog sig kronolänsmannen A. Colldén att svara postgången i Lit samt genom privat skrivelse även svara för postgången i Föllinge socken.

Fattighjälp

Källa: Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:1, s. 221-222, ÖLA. 16 februari 1817 Socknestämmo protokoll hållit den 16:de febr. 1817. § 1 Som pigan Gertrud Jonsdotter igenom sjukdom blifvit försatt i det beklagansvärda till-stånd att hon ej sjelf kan förvärfva sig nödigt uppehälle, ej heller dess moder såsom sjelf behöfvande andras hjelp mäktar henne försörja, beviljade församlingen sedan tienliga före-ställningar blivit gjorda, det nämnde piga Gertrud skulle af socknen försörjas på det sätt att hon finge vistas 1 vecka hos hvar hemmans åbo. § 2 I anseende till de fortfarande missväxt år som bonden Arvid Andersson i Holmsjön haft beviljade församlingen honom såsom känd för arbetsamhet och anständigt uppförande till-stånd detta år få besöka hvar inom församlingen för att erhålla något understöd i sina betrykta omständigheter efter hvars och ens råd och lägenhet. In fidem Joh. Ax. Huss Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), sid 84.

Underhåll av kyrktaket,

Vaccinationsföreståndare

Källa: Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:1, s. 223-225, ÖLA. Protokoll 1 juni 1817 Protokoll hållit å allmän socknestämma den 1 jun. 1817 § 1 Kyrko- och fattigcasse räkningarne uplästes och såsom till alla delar riktiga af försam-lingens utsedde underskrefvos. § 2 Då det syntes högst nödigt att tjära norra sidan af kyrkotaket samt äfven måla det åter-stående af borggårds planket, och torp. Olof Jonsson i Nyland åtagit sig anskaffa tjära, så blef nämnde Olof Jonsson tillfrågad huru snart han kunde det, och lofvade han före instundande 3:je Böndag företaga tjärbränning, hvadan församlingen beslöt, att måndagen efter nämnde böndag arbetet skulle börjas med tjäring å kyrkotaket och fortsättas med planket. Såsom den hvilken skulle hafva upsigt öfver arbetet antogs sokneskrifvaren Eric Nilsson, hvilken ock till-sades utnämna erfoderligt arbetsfolk, börjande en ny dagsverks tour inom församlingen. § 3 Så vida organisten Malmström i Offerdal anmält det han vore för mycket hindrad af andra göromol för att efter önskan och sakens vigt förrätta vaccination i Fölinge och Hotag-en, så anmältes detta för församlingen med erhindran att de borde utvälja en annan vaccinatör. Sedan församlingen insett nödvändigheten deraf jämte nyttan att inom församlingen hafva en sådan, stadnade deras gemensamma vahl på andre landtmätaren h. Dan. Ångman, hvilken redan tillförene på några barn förrättat vaccination. § 4 Erindrades det 2:e landtm. D. Ångman redan tillförene blivit vald till vaccinations före-ståndare, och således såvida desse göromål svårligen kunna förenas, en annan vaccinations föreståndare borde utses. Församlingen önskade att fjerdings mannen Lars Gudmunsson skulle åtaga sig det, och blef derföre han af församlingen antagen. § 5 Enligt Konungens befallningshafvandes kungörelse af den 16 maji innevarande år före-togs utväljandet af en som skulle bevista saltpetter sjudnings inrättningen för att sedan kunna förrätta saltpetter kokningen inom församlingen, och stadnade efter en och annan ventilation församlingens vahl på drängen Jon Simonsson i Skärvången hvars fader bonden Simon Jons-son lofvade utvärka det han såsom frånvarande skulle söka svara emot församlingens önskan. Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), sid 86. Utdrag ur protokollet. Vaccination mot smittkoppor En stor betydelse för befolkningsutvecklingen under 1800-talet var vaccinet. Redan 1801 började vaccineringen mot smittkoppor i Sverige. Följden blev minskad dödlighet. Den första vaccinationen i Sverige gjordes den 23 oktober 1801. År 1816 lagstiftade Sverige som första land i världen att alla barn under två års ålder skulle vaccineras mot smittkoppor. Vaccinationerna utfördes till en början av präster och klockare men senare av särskilda vaccinatörer. Prästerna hade även skyldighet att registrera vilka i församlingen som vaccinerats och vilka som inte var det. Detta gjordes i särskild kolumn i husförhörslängden. Videre noterades detta i flyttningsbetygen. Salpetersjudning Svartkrutet var den kruttyp som användes till skjutvapnen under indelningsverkets tidsepok. Det bestod av 10 % svavel, 15 % kol och 75 % salpeter (kaliumnitrat) som finmalts till pulver, blandats, fuktats med vatten och formats till korn som torkats och polerats. Salpeter kunde man utvinna ur jord som var blandad med växt- och djuravfall och mer eller mindre indränkt med urin. Salpetersjudare var ett yrke vars uppgift bestod i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter. Salpeter uppkommer när biologiskt material bryts ner i jord och en viktig källa för detta är stalljord.

Val av elektorer vid val av bondeståndets

riksdagsmän

Källa: Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:1, s. 231-233, ÖLA. Protokoll 19 oktober 1817 Protokoll hållit den 19:de october 1817. § 1 I stöd af Kongl. Maij:ts nådiga bref och påbud om urtima riksdag i Stockholm, och Konungens befallningshafvandes kungörelse om electorers val samt häradshöfdingens om electorers samlande i tingsstället Häste den 22:a innevarande till val af riksdagsman för bondeståndet, anstäldes nu val af elector för denne sockn, och beslöts att den blifvande electorn för Liths soken skulle befullmägtigas att för dena socken riksdagsman välja och rösta, hvadan och fullmagt för honom, med sockns vanliga sigill skulle utfärdas, som skedde. Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), sid 88. Utdrag ur protokollet. Elektorer Bondeståndets riksdagsmän valdes inte via allmänna riksdagsval. Under ståndsriksdagens epok förekom inte allmänna val till riksdagen. Bondeståndet representerades av en bonde från varje härad i landet. Respektive riksdagsman i bondeståndet valdes av sitt härads elektorer. Man utsåg således först elektorer på sockenstämmorna runt om i landet. Elektorer utsågs i de olika socknarna inom varje härad. Häradets elektorer valde därefter en gemensam riksdagsman att representera häradet. Ofta gick två angränsande härader samman om en gemensam representant för att minska kostnaderna för riksdagsmannen. Proceduren att välja bondeståndets riksdagsman började med en av landshövdingarna utfärdad riksdagskallelse som lästes upp i pastoratens kyrkor. Därefter sammanträdde socknarna för att välja sina elektorer. De därvid utsedda valmännen hade sedan att infinna sig vid tinget, där riksdagsman utsågs under ledning av häradshövdingen, som skulle vara en ofrälse man. Se vidare Val av bondeståndets riksdagsmän

Sockenhäktet

Källa: Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:3, opag., ÖLA. (A.D. bild 110-120) 9 oktober 1831 Sockenstämmo protocoll hållit i Fölinge den 9:de october 1831. 3.) Upförande af ett nytt landshäckte, som genom vådeld gått förloradt, hvarföre fångvaktaren i fattiga vilkor stadd här igenom protokollsutdrag blifvit befriad att skadeersättning gälda. Församl. beviljar lika med landets öfrige innevånare byggnadshjelp, likväl med förbehåll att kostnadsförslaget, såsom nog högt tilltaget ena hälften emot hvad kronan påkosta 3594 r.d. 20 sk. b:co, måtte nedsättas, eller fängelsebyggnaden lagl. värderas sedan det blifvit uppbygdt. Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), sid 114. Utdrag ur protokollet.

Relaterade länkar

• Socknen och sockenstämman • Val av bondeståndets riksdagsmän • Riksdagens historia • Fattigvården • Sjukhushistoria • Sjukdomar och sjukvård förr • Fängelsehistoria • Kronoarbetskåren • Domstolsväsendet

Referenslitteratur

• Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), Redigerade av Rolf Olsson. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia utgivna digitalt av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap. • Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:1, ÖLA. • Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:3,ÖLA. • Fjällsjö (Y, Z) KIa:1 (1755-1841) Bild 1910. • https://www.lokalhistoria.nu/ Överst på sidan

Ordning och reda i socknen 1817

I Föllinge socken i Jämtland, hölls år 1817 ett stort antal stämmor; januari, februari, mars, augusti, september (2 st), oktober (2 st), dvs 8 st. På stämman den 31 oktober 1817 har man haft synpunkter på sedlighet och moral och upprättade ett antal punkter om alkohols intagande. Källa: Föllinge kyrkoarkiv, vol. K I:1, s. 233-235, ÖLA. Protocoll hållet Jubel-dagen den 31 october 1817. § 1 För församlingen uplästes en skrift ord ifrån ord så lydande: ”År 1817 den 25 ocktober sammanträde undertecknade för att enligt socknestämmo beslutet af den 21 nyssförflutne september föreslå och upsätta en öfverenskommelse så väl enligt Kongl. Maij:ts landsfaderliga vilja och befallning, som ock lämplig bidraga till sedlighet och moralitée samt förekomma vissa i församlingen inrotade yppighets vanor och bruk, och hafva å beslutet som följer: 1. Bröllop eller gästabud skola aldrig under någon förvändning räcka längre än 2 högst 3 dagar; närmaste slägtingarnes dock obetagit för egne angelägenheter stadna qvar efter gästa-budet. 2. Vid intet samqväm eller gästabud skall vid någon måltid nyttjas öfver 5 rätter mat och aldrig mer än 2:e supar brännvin vid varje måltid gifvas. 3. Vid alla tillfällen utom vid måltiderne, då 2:ne supar må få gifvas, får ej bjudas eller tagas mer än 1 sup, och den som efter hvart annat förtär mera vare med alla förnuftigas förakt ansedd, och uteslute vi honom som ock var och en som kan skjönjas vara af starka drycker öfverlastad, såsom ovärdig vältänkandes umgänge ifrån våra samquäm intill dess han genom ordentlighet gifvit prof af förbättring. 4. All förbrukning af utländska liqueurer såsom romb, araque m.m. under hvad namn de vara må, vare nu och för alltid ibland oss afsagd, och har den som med vett och vilje förtär deraf brutit sitt förbund. 5. Så vida caffe till förbrukning ej är mycket allmänt bland oss, vilje vi endast öfverenskomma, det inskränkning i dess bruk må mer och mer ske, samt försäkra att med heder anse den som hvarken bjuder eller nytjtar det isynerhet efter middagarne. 6. Alla utlänske tyger till kläder och möbler skola aldrig mer inskaffas eller nyttjas med undantag af hvad hvar redan kan hafva anskaffat, hvilket må så användas och brukas, och förbinde att vi oss att hälst nyttja och slita de tyger som äro tillvärkade inom oss själfva. 7. Då vi härmedelst sielfve utfästa oss till tarvlighet, sedlighet och ordning vilje vi ock för-binda oss att inprägla dessa dygder hos barn och efterkommande, samt noga vaka öfver denna frivilliga öfverenskommelses iaktagande, och med vanära och förakt stämpla dess öfverträdare såsom de där ej älska ordning sanning och dygd. Dat. ut supra Joh. Ax. Huss Isac Ersson i Häggsjön Pehr Olsson i Tornäs Jonas Danielsson i Raftelven Nils Jonsson i Laxviken. Bomärken” Och blef denna öfverenskommelse af församlingen gillad och antagen, samt å den samma så följande anteknadt som sokens vanliga sigill genast fästat. ”Ofvanstående är denna dag i allmän soknestämma granskad, gillad och antagen, äfven som vi härmed förordne och öfverenskomme att den skall ifrån denna dag såsom lag för oss, barn och efterkommande gälla, hvadan den ock skall en gång hvarje år ifrån predikostolen upläsas.” Fölinge sokne stufva jubel dagen den 31 ocktober 1817. Fölinge sokens sigill In fidem Joh. Ax. Huss Protokollet ovan säger en hel del om den tidens sedvänjor. Bröllopsfester skulle pågå i 2, max 3 dagar. Vid festmåltid skulle det serveras maximalt 5 rätter och vid varje måltid aldrig serveras mer än 2 supar brännvin. Vid övriga tillfällen fick det inte bjudas på mer än en sup. Utländska rusdrycker såsom rom, arrak mm fick inte brukas. Man har även synpunkter på kaffedrickande. Utländska tyger till kläder och möbler skulle inte användas. Det var ord och inga visor i detta protokoll. På 1800-talet var suparna större än vad som numera är vanligt. Det syns bland annat på storleken på antika snapsglas. Ett standardmått på 1800-talets sup var 1 jungfru, dvs cirka 8,2 cl. Två supar skulle då motsvara drygt 16 cl.

Källa till avskrifterna från Föllinge socken

Föllinge sockenstämmoprotokoll 1761–1862 (pdf), Redigerade av Rolf Olsson. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia utgivna digitalt av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap.

Exempel på ett

sockenstämmoprotokoll

Nedan följer ett exempel på hur ett sockenstämmoprotokoll kunde se ut i original. Detta protokoll är från Fjällsjö socken (Z) och stämmomötet hölls den 6 oktober 1839. Stämman var en allmän sockenstämma med Fjällsjö församling och hölls i Fjällsjö sockenstuga.

Om sockenstämmoprotokollen

Sockenstämmoprotokollen ingår i respektive församlings kyrkoarkiv. Man söker således stämmoprotokoll för en viss socken under denna församlings namn. Protokollen har dock digitaliserats i varierande grad, dels per socken, dels per de tillhandahållare av kyrkoböckerna online som Arkivdigital och Riksarkivet. I vissa län finns många digitaliserade stämmoprotokoll medan andra län har väldigt få digitaliserade. Sockenstämmoprotokollen har volymbeteckningen Kl, och de har numrerats som Kl:1, Kl:2 osv. I vissa församlingar kan stämmoprotokollen ingå i andra kyrkböcker, exempelvis i ministerialböckerna. Det finns några register som man kan söka protokollen i. Det är bland annat Svensk Lokalhistorisk Databas som omfattar Hallands socknar. Den finns på https://www.lokalhistoria.nu/. På webbsidan kan man fritextsöka i protokollen. Protokollen är transkriberade ordagrant som texten står i originalhandlingarna. Även Riksarkivet har en sökbar databas innehållande stämmoprotokoll som omfattar 24 socknar i Jämtlands län. Den nås via Specialsök i den Digitala forskarsalen. Även här kan man göra fritextsökningar.