Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-02-22

Nya tjänstegrader från 1 oktober 2019

Den 1 oktober 2019 införde Försvarsmakten ett nytt tjänstegradssystem, som även innefattade ett par nya gradbeteckningar. De viktigaste förändringarna var: Tjänstegraderna för specialistofficerare omfattar nu fem tjänstegrader i stället för de tidigare fyra. Tjänstegraderna specialistofficerare är från 1 oktober 2019: sergeant, översergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Tjänstegraderna för gruppbefäl omfattar nu tre tjänstegrader i stället för de tidigare två. Tjänstegraderna för gruppbefäl är nu: korpral, furir och överfurir. Tjänstegraderna för soldater och sjömän har också ändrats. Den tidigare tjänstegraden “menig 1:a klass” har delats i upp fyra olika tjänstegrader benämnda; menig 1, menig 2, menig 3 och menig 4. De tidigare ”årstecknen” har således kopplas till varsin tjänstegrad. Tjänstegraden vicekorpral finnas dock kvar. Officersaspiranter har numera en egen tjänstegrad med den traditionella benämningen kadett. Sedan 2009 har Sverige haft ett flerbefälssystem, med officerare och specialistofficerare samt gruppbefäl. Officerare börjar som fänrikar och har möjlighet att klättra i den militära rangordningen, till graderna general eller amiral. Specialistofficerare har en annan skala av tjänstegrader, där den lägsta graden är sergeant och den högsta regementsförvaltare eller flottiljförvaltare. Under officerare och specialistofficerare finns gruppbefäl, soldater och sjömän. Menig är den lägsta graden i Försvarsmakten och innehas av värnpliktiga under grundutbildning. Gradernas namn och beteckning skiljer sig något mellan Armén, Marinen, Fygvapnet och Amfibiekåren. Gradbeteckningarna visar tjänstgrad och bärs på personalens uniformer, exempelvis på kragar och axelklaffar.

Meniga

Till meniga räknas numer även vicekorpral. Menig 2009: menig, menig 1:a kl/år 1, menig 2:a kl/år 2, menig 3:e kl/år 3, och menig 4:e kl/år 4. Meniga grader 2019: menig, menig 1, menig 2, menig 3 och menig 4, där den tidigare menig 1:a klass delats upp i fyra nya tjänstegrader. Menig är den lägsta militära graden och värnpliktiga har denna grad under sin grundutbildning. Meniga befordras i regel till menig 1 efter godkänd grundutbildning. Därefter följer befordran till menig 2, menig 3, menig 4 respektive vicekorpral.

Gruppbefäl

Mellan 2009 och 2019 fanns de tre tjänstegarderna; vicekorpral, korpral och sergeant. Under denna period var sergeant en tjänstegrad som tidigare motsvades av furir och var en anpassning till graden sergeant i andra länder. Den tidigare underofficersgraden sergeant blev 2009 istället 1:e sergeant. I och med 2019-års befälsordning återinförs furir men även den äldre graden överfurir. Gruppbefälsgrader 2009: vicekorpral, korpral och sergeant. Gruppbefälsgrader 2019: korpral, furir och överfurir (där furir 2019 motsvaras av 2009-års sergeant). Gruppbefäl är övriga befäl, dvs befäl som inte är officerare eller specialistofficerare. De för befäl över grupper, mindre militära enheter om cirka åtta personer. Blan gruppbefälen finns tre grader; korpral, furir eller överfurir. Korpral är den lägre av graderna, och det är den lägsta befälsgraden i Försvarsmakten. Efter tidigast ett års tjänstgöring kan korpraler befordras till graden furir. Efter tre år som furir kan befordran till överfurir ske. OR (Other Ranks) 1–5 är soldater och sjömän, inklusive gruppbefäl; OR 6–9 är specialistofficerare; OF 1–10 är officerare.

Specialistofficerare

Mellan 2009 och 2019 fanns de fyra tjänstegarderna; 1:e sergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Under denna period var 1:e sergeant en tjänstegrad som tidigare motsvades av sergeant och var en anpassning av graden sergeant i andra länder. I och med 2019-års befälsordning återinförs sergeant som en specialisofficersgrad men även en hely ny tjänstegrad, översergeant. Specialistofficersgrader 2009: 1:e sergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Specialistofficersgrader 2019: sergeant, översergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Bland specialistofficerarna finns således fem grader, där sergeant är den lägsta och flottilj- eller regementsförvaltare den högsta. Vanligen måste en specialistofficer inneha sin tjänstegrad i minst fyra år innan han eller hon kan befordras. Det är chefen för det förband där specialistofficeren tjänstgör som fattar beslut om befordran. För befordran till flottilj- och regementsförvaltare fattas beslutet av Försvarsmaktens personaldirektör på Högkvarteret. Jämfört med officersgraderna står graden sergeant under fänrik, den lägsta officersgraden. Översergeant är likställt med fänrik, fanjunkare är likställd med löjtnant och förvaltare är likställd med kapten. En regements- eller flottiljförvaltare är likställd med en överstelöjtnant (armén, flygvapnet och amfibiekåren) och kommendörkapten (sjöstridsförband i marinen). OR (Other Ranks) 1–5 är soldater och sjömän, inklusive gruppbefäl; OR 6–9 är specialistofficerare; OF 1–10 är officerare.

Officerare

Den lägsta officersgraden är fänrik. General och amiral är de högsta graderna och på den nivån befinner sig bara ÖB som är general och kungen som är både general och amiral. I sjöstridsförband i Marinen skiljer sig gradernas namn från resten av Försvarsmakten. Graderna i sjöstridsförbanden befinner sig dock på samma nivå som motsvarande grader i exempelvis armén. En major och en örlogskapten befinner sig alltså på samma nivå. Med högre ansvarsområde för en officer följer högre tjänstegrad. Exempelvis är chefen för en mindre militär enhet som en pluton vanligen fänrik eller löjtnant, medan chefen för en större enhet som ett kompani i regel är kapten. En förbandschef är i sin tur oftast en överste eller kommendör. En officer ska inneha sin grad i minst två år innan han eller hon kan befordras. Beslut om befordran fattas av chefen på det förband där officeren tjänstgör. För befordran till överstelöjtnant, kommendörkapten eller högre grader fattas beslut om befordran av Försvarsmaktens personaldirektör på Högkvarteret. Regeringen beslutar om utnämningar till generallöjtnant, viceamiral, general och amiral. OR (Other Ranks) 1–5 är soldater och sjömän, inklusive gruppbefäl; OR 6–9 är specialistofficerare; OF 1–10 är officerare.

Försvarsmaktens tjänstegrader 2019

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

Relaterade länkar

Svenska militära gradbeteckningar

Källreferenser

Försvarsmakten Wikipedia Överst på sidan
Meniga och gruppbefäl
OR-nivå
Tjänstegrad
OR 1
Menig, menig 1 & 2
OR 2
Menig 3 & 4
OR 3
Vicekorpral
OR 4
Korpral
OR 5
Furir, överfurir
Specialistofficerare
OR-nivå
Tjänstegrad
OR 6
Sergeant, Översergeant
OR 7
Fanjunkare
OR 8
Förvaltare
OR 9
Regementsförvaltare/ Flottiljförvaltare
Officerare
OF-nivå
Tjänstegrad
Tjänstegrad Flottan
OF 1
Fänrik, löjtnant
Fänrik, löjtnant
OF 2
Kapten
Kapten
OF 3
Major
Örlogskapten
OF 4
Överstelöjtnant
Kommendörkapten
OF 5
Överste
Kommendör
OF 6
Brigadgeneral
Flottiljamiral
OF 7
Generalmajor
Konteramiral
OF 8
Generallöjtnant
Viceamiral
OF 9
General
Amiral
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-02-22

Försvarsmaktens

tjänstegrader 2019

Nya tjänstegrader från 1 oktober

2019

Den 1 oktober 2019 införde Försvarsmakten ett nytt tjänstegradssystem, som även innefattade ett par nya gradbeteckningar. De viktigaste förändringarna var: Tjänstegraderna för specialistofficerare omfattar nu fem tjänstegrader i stället för de tidigare fyra. Tjänstegraderna specialistofficerare är från 1 oktober 2019: sergeant, översergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Tjänstegraderna för gruppbefäl omfattar nu tre tjänstegrader i stället för de tidigare två. Tjänstegraderna för gruppbefäl är nu: korpral, furir och överfurir. Tjänstegraderna för soldater och sjömän har också ändrats. Den tidigare tjänstegraden “menig 1:a klass” har delats i upp fyra olika tjänstegrader benämnda; menig 1, menig 2, menig 3 och menig 4. De tidigare ”årstecknen” har således kopplas till varsin tjänstegrad. Tjänstegraden vicekorpral finnas dock kvar. Officersaspiranter har numera en egen tjänstegrad med den traditionella benämningen kadett. Sedan 2009 har Sverige haft ett flerbefälssystem, med officerare och specialistofficerare samt gruppbefäl. Officerare börjar som fänrikar och har möjlighet att klättra i den militära rangordningen, till graderna general eller amiral. Specialistofficerare har en annan skala av tjänstegrader, där den lägsta graden är sergeant och den högsta regementsförvaltare eller flottiljförvaltare. Under officerare och specialistofficerare finns gruppbefäl, soldater och sjömän. Menig är den lägsta graden i Försvarsmakten och innehas av värnpliktiga under grundutbildning. Gradernas namn och beteckning skiljer sig något mellan Armén, Marinen, Fygvapnet och Amfibiekåren. Gradbeteckningarna visar tjänstgrad och bärs på personalens uniformer, exempelvis på kragar och axelklaffar.

Meniga

Till meniga räknas numer även vicekorpral. Menig 2009: menig, menig 1:a kl/år 1, menig 2:a kl/år 2, menig 3:e kl/år 3, och menig 4:e kl/år 4. Meniga grader 2019: menig, menig 1, menig 2, menig 3 och menig 4, där den tidigare menig 1:a klass delats upp i fyra nya tjänstegrader. Menig är den lägsta militära graden och värnpliktiga har denna grad under sin grundutbildning. Meniga befordras i regel till menig 1 efter godkänd grundutbildning. Därefter följer befordran till menig 2, menig 3, menig 4 respektive vicekorpral.

Gruppbefäl

Mellan 2009 och 2019 fanns de tre tjänstegarderna; vicekorpral, korpral och sergeant. Under denna period var sergeant en tjänstegrad som tidigare motsvades av furir och var en anpassning till graden sergeant i andra länder. Den tidigare underofficersgraden sergeant blev 2009 istället 1:e sergeant. I och med 2019-års befälsordning återinförs furir men även den äldre graden överfurir. Gruppbefälsgrader 2009: vicekorpral, korpral och sergeant. Gruppbefälsgrader 2019: korpral, furir och överfurir (där furir 2019 motsvaras av 2009-års sergeant). Gruppbefäl är övriga befäl, dvs befäl som inte är officerare eller specialistofficerare. De för befäl över grupper, mindre militära enheter om cirka åtta personer. Blan gruppbefälen finns tre grader; korpral, furir eller överfurir. Korpral är den lägre av graderna, och det är den lägsta befälsgraden i Försvarsmakten. Efter tidigast ett års tjänstgöring kan korpraler befordras till graden furir. Efter tre år som furir kan befordran till överfurir ske. OR (Other Ranks) 1–5 är soldater och sjömän, inklusive gruppbefäl; OR 6–9 är specialistofficerare; OF 1–10 är officerare.

Specialistofficerare

Mellan 2009 och 2019 fanns de fyra tjänstegarderna; 1:e sergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Under denna period var 1:e sergeant en tjänstegrad som tidigare motsvades av sergeant och var en anpassning av graden sergeant i andra länder. I och med 2019-års befälsordning återinförs sergeant som en specialisofficersgrad men även en hely ny tjänstegrad, översergeant. Specialistofficersgrader 2009: 1:e sergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Specialistofficersgrader 2019: sergeant, översergeant, fanjunkare, förvaltare och regements- eller flottiljförvaltare. Bland specialistofficerarna finns således fem grader, där sergeant är den lägsta och flottilj- eller regementsförvaltare den högsta. Vanligen måste en specialistofficer inneha sin tjänstegrad i minst fyra år innan han eller hon kan befordras. Det är chefen för det förband där specialistofficeren tjänstgör som fattar beslut om befordran. För befordran till flottilj- och regementsförvaltare fattas beslutet av Försvarsmaktens personaldirektör på Högkvarteret. Jämfört med officersgraderna står graden sergeant under fänrik, den lägsta officersgraden. Översergeant är likställt med fänrik, fanjunkare är likställd med löjtnant och förvaltare är likställd med kapten. En regements- eller flottiljförvaltare är likställd med en överstelöjtnant (armén, flygvapnet och amfibiekåren) och kommendörkapten (sjöstridsförband i marinen). OR (Other Ranks) 1–5 är soldater och sjömän, inklusive gruppbefäl; OR 6–9 är specialistofficerare; OF 1–10 är officerare.

Officerare

Den lägsta officersgraden är fänrik. General och amiral är de högsta graderna och på den nivån befinner sig bara ÖB som är general och kungen som är både general och amiral. I sjöstridsförband i Marinen skiljer sig gradernas namn från resten av Försvarsmakten. Graderna i sjöstridsförbanden befinner sig dock på samma nivå som motsvarande grader i exempelvis armén. En major och en örlogskapten befinner sig alltså på samma nivå. Med högre ansvarsområde för en officer följer högre tjänstegrad. Exempelvis är chefen för en mindre militär enhet som en pluton vanligen fänrik eller löjtnant, medan chefen för en större enhet som ett kompani i regel är kapten. En förbandschef är i sin tur oftast en överste eller kommendör. En officer ska inneha sin grad i minst två år innan han eller hon kan befordras. Beslut om befordran fattas av chefen på det förband där officeren tjänstgör. För befordran till överstelöjtnant, kommendörkapten eller högre grader fattas beslut om befordran av Försvarsmaktens personaldirektör på Högkvarteret. Regeringen beslutar om utnämningar till generallöjtnant, viceamiral, general och amiral. OR (Other Ranks) 1–5 är soldater och sjömän, inklusive gruppbefäl; OR 6–9 är specialistofficerare; OF 1–10 är officerare.

Relaterade länkar

Svenska militära gradbeteckningar

Källreferenser

Försvarsmakten Wikipedia Överst på sidan
Meniga och gruppbefäl
OR-nivå
Tjänstegrad
OR 1
Menig, menig 1 & 2
OR 2
Menig 3 & 4
OR 3
Vicekorpral
OR 4
Korpral
OR 5
Furir, överfurir
Specialistofficerare
OR-nivå
Tjänstegrad
OR 6
Sergeant, Översergeant
OR 7
Fanjunkare
OR 8
Förvaltare
OR 9
Regementsförvaltare/ Flottiljförvaltare
Officerare
OF-nivå
Tjänstegrad
Tjänstegrad Flottan
OF 1
Fänrik, löjtnant
Fänrik, löjtnant
OF 2
Kapten
Kapten
OF 3
Major
Örlogskapten
OF 4
Överstelöjtnant
Kommendörkapten
OF 5
Överste
Kommendör
OF 6
Brigadgeneral
Flottiljamiral
OF 7
Generalmajor
Konteramiral
OF 8
Generallöjtnant
Viceamiral
OF 9
General
Amiral