Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2020-07-10

Soldatforskning - Om inskrivningsnumren

1886 - 1901, Inledning 1901 - 1942 De militära källorna

Inskrivningsnummer (värnpliktsnummer)

Ibland hittar man man militära inskrivningsnummer i husförhörslängderna/församlingsböckerna när man släktforskar. Dessa äldre inskrivningsnummer bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal. Inskrivningsnumren användes för de beväringar/värnpliktiga som skulle göra sin militärtjänst (dvs inte för de indelta och värvade soldaterna). I den värnpliktslag som togs 1885 indelades landet i 31 inskrivningsområden. Dessa var i sin tur indelade i 51 bataljonsområden, som i sin tur delades in i 188 kompaniområden. Ett kompaniområde var vanligen indelad i två avdelningsområden kallat kompaniområdets första respektive andra avdelningsområde. Inskrivningsområdena var i regel uppkallade efter det infanteriregemente och dess rekryteringsområde som inskrivningsområdet tillhörde, exempelvis Hälsinge regementets inskrivningsområde. Mer om 1885 års värnpliktslag. Inskrivningarna skedde kompaniområdesvis och inom inskrivningsområdet det var bostadsorten där den blivande beväringen bodde vid inskrivningstillfället som avgjorde vid vilket kompaniområde som han mönstrades. Om det fanns flera regementen inom ett inskrivningsområde så fördelades de värnpliktiga till de olika regementena. Om möjligt tog man då hänsyn till de värnpliktigas önskemål om truppslag. Det var dock infanteriet som hade det största behovet av soldater. Vid mönstringen erhöll den värnpliktige en personlig inskrivningsbok. Denna inskrivningsbok skulle den värnpliktige ta med sig då han inställde sig till tjänstgöring i fred eller krig. Inskrivningarna utfördes av inskrivningsnämnden och granskades av inskrivningsrevisionen. Inskrivningarna var mönstringar av ynglingar som skulle göra sin värnplikt och inskrivningslängder upprättades vid mönstringarna. Före 1886 kallades dessa längder för beväringsmönsterrullor och de började föras 1812. År 1861 började man använda förtryckta rullformulär.

Inskrivningsnumren 1886 - 1901

Enligt värnpliktslagen 1885 erhöll varje beväring ett tredelat nummer, det sk. inskrivningnumret. Numret bestod av löpnummer, kompaniområde och årtal och skrevs på följande sätt: LLL KKK/ÅÅ, exempelvis 102 153/92. I detta exempel är 102 ett löpnummer för individen, 153 är det kompaniområde inom vilket inskrivningen skedde och 92 (92 = 1892) inskrivningsårtalet. I detta exempel så är 153 = Järvsö kompaniområde i Hälsinge regementes inskrivningsområde. Bilden till höger är ett utdrag ur en husförhörslängd och visar ett inskrivningsnummer i kolumnen "Värnpligt". Löpnumret var kopplat till en viss individ användes för att hitta den värnpliktige i inskrivningslängden för det aktuella kompaniområdet och året i fråga. Inskrivningsområdet var kopplat till ett regementes upptagningsområde och hade därför samma namn som regementet. Inskrivningslängden innehåller uppgifter om namn, mantalsskrivningsort, födelsedatum, yrke, längd, frånvarande enligt laga förfall, uppskov av hälso- eller familjeskäl, bötesskyldiga, med vederbörligt tillstånd utflyttade ur riket, särskild befattning samt inskrivningsnummer. Vidare finns en kolumn för inskrivningsmyndighetens anteckningar som användes för att notera fysiska och psykiska defekter och sjukdomar som ex närsynthet, hjärtfel, låghalt, lungsot mm. Inskrivningslängden innehåller också uppgift om vilket truppslag som personen skulle göra sin värnplikt vid. Står det exempelvis infanteriet för en yngling som mönstrade i Hälsinge regementes inskrivningsområde så innebär det med största sannolikhet att han placerades vid Hälsinge regemente. Vid kompaniområdesexpeditionerna upprättades bl.a. en stamrulla över stam och beväring tillhörande kompaniområdet. Stamrullan fördes årligen. För att enkelt kunna hitta en person i inskrivninglängden är det viktigt att veta vilken församling han bodde i vid inskrivningstidpunkten. Längderna var nämligen geografiskt uppställda inom respektive inskrivningsområdet. De var uppställda geografiskt fram till 1952. Från och med 1953-års inskrivningar registrerades de inskrivna i personnummerordning. Längderna ersattes då med sk. längdkort. Normalt stöter man på inskrivningnumret i husförhörslängderna och då har man ju automatiskt information om församlingen. År 1901 avskaffades indelningsverket och ersattes med ett system med allmän värnplikt. I 1901-års härordning ersattes regementenas tidigare 31 inskrivningsområden med 26 inskrivningsområden (från 1926 enbart 21 stycken). Kompaniområdena slopades nu och ersattes med de nyinrättade rullföringsområdena. Normalt ingick tre rullföringsområden per inskrivningsområde. Rullföringsområdet hade en annan ställning än de tidigare kompaniområdet och rullföringsområdesexpeditionerna var egna myndigheter. Vidare var rullföringsområdet en egen arkivbildare. Inskrivningsområdena delades, som nämnts ovan, i sin tur in i rullföringsområden för Armén och i sjörullföringsområden för Marinen.

Inskrivningsnumren 1902 - 1942

Även efter 1901 fick de mönstrande ett tredelat inskrivningsnummer med ett ordningsnummer för individen (löpnummer), ett nummer för rullföringsområdet samt en för inskrivningsåret och skrevs på följande sätt: LLL RR/ÅÅ, där LLL är ordningsnumret, RR rullföringsområdet och ÅÅ inskrivningsåret. I ett inskrivningsnummer som exempelvis 120 61/08 är 61 = Bollnäs rullföringsområde i Gävleborgs inskrivningsområde. Inskrivningsområdet var efter 1901 knutet till länet och hade därför samma namn som länet. De som var inskrivna före 1901 bibehöll dock det gamla inskrivningsnumret. Bilden till höger är ett utdrag ur en församlingsbok och visar ett inskrivningsnummer i kolumnen "Värnpliktsförhållanden". År 1918 moderniserades rullföringen och nu börjar man föra stamkort/värnpliktskort. Inskrivningslängden som tidigare upprättades i tre exemplar förs nu enbart i ett exemplar. På värnpliktskorten finns samma uppgifter som den gamla stamrullan. År 1942 avskaffas rullföringsområdena och inskrivningarna sköts nu av de 21 inskrivningsområdena. Åren 1942 - 1952 var därför "rullföringsområdet" i inskrivningsnumret detsamma som inskrivningsområdet. Vidare ändras inskrivningsnumren något. Som tidigare består inskrivningsnumret av tre tal där den första angav den registrerades ordningsnummer, det andra numret är numera inskrivningsområdet och det tredje avser nu det kalenderår under vilket år den värnpliktige fyllde 20 år. De som inskrevs före 1942 behöll sin redan tilldelade inskrivningsnummer. Från 1942 innehåller inskrivningslängderna även uppgifter om utbildning. År 1953 ersattes inskrivningsnumret med folkbokföringsnummer. År 1969 upphör landets indelning i inskrivningsområden. Istället delas Sverige in i tre regionala värnpliktskontor (södra, östra och norra) som vardera indelades i två inskrivningscentraler. Respektive värnpliktskontor omfattade två militärområden. Indelningen av värnpliktskontor ändras något 1976. Inskrivningsförrättningen (mönstringen) sker nu vid inskrivningscentraler under perioden september - maj med två dagar per inskrivningsskyldig. Inskrivninglängderna finns på Krigsarkivet. Efter att man tittat i inskrivningslängderna och där fått information om vilket förband personen fullgjorde värnplikten vid kan man gå vidare och titta i detta förbands arkiv och se om det där finns värnpliktsrullor eller andra handlingar att studera.

Militära inskrivningsområden

Med hjälp av inskrivningsnumret kan man titta i tabellerna på följande sida för att få reda på namnen på inskrivningsområdet respektive kompani- / rullföringsområdet för att på så sätt ta reda på vilket förband som personen gjorde sin militärtjänst vid. Dvs, sök information om ett inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) du hittat i en husförhörslängd i: Militära inskrivningsområden Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
xxxx Soldatforskning xxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2020-07-10

Soldatforskning - Om

inskrivningsnumren

1886 - 1901, 1901 - 1942

Inskrivningsnummer

(värnpliktsnummer)

Ibland hittar man man militära inskrivningsnummer i husförhörslängderna/församlingsböckerna när man släktforskar. Dessa äldre inskrivningsnummer bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal. Inskrivningsnumren användes för de beväringar/värnpliktiga som skulle göra sin militärtjänst (dvs inte för de indelta och värvade soldaterna). I den värnpliktslag som togs 1885 indelades landet i 31 inskrivningsområden. Dessa var i sin tur indelade i 51 bataljonsområden, som i sin tur delades in i 188 kompaniområden. Ett kompaniområde var vanligen indelad i två avdelningsområden kallat kompaniområdets första respektive andra avdelningsområde. Inskrivningsområdena var i regel uppkallade efter det infanteriregemente och dess rekryteringsområde som inskrivningsområdet tillhörde, exempelvis Hälsinge regementets inskrivningsområde. Mer om 1885 års värnpliktslag. Inskrivningarna skedde kompaniområdesvis och inom inskrivningsområdet det var bostadsorten där den blivande beväringen bodde vid inskrivningstillfället som avgjorde vid vilket kompaniområde som han mönstrades. Om det fanns flera regementen inom ett inskrivningsområde så fördelades de värnpliktiga till de olika regementena. Om möjligt tog man då hänsyn till de värnpliktigas önskemål om truppslag. Det var dock infanteriet som hade det största behovet av soldater. Vid mönstringen erhöll den värnpliktige en personlig inskrivningsbok. Denna inskrivningsbok skulle den värnpliktige ta med sig då han inställde sig till tjänstgöring i fred eller krig. Inskrivningarna utfördes av inskrivningsnämnden och granskades av inskrivningsrevisionen. Inskrivningarna var mönstringar av ynglingar som skulle göra sin värnplikt och inskrivningslängder upprättades vid mönstringarna. Före 1886 kallades dessa längder för beväringsmönsterrullor och de började föras 1812. År 1861 började man använda förtryckta rullformulär.

Inskrivningsnumren 1886 - 1901

Enligt värnpliktslagen 1885 erhöll varje beväring ett tredelat nummer, det sk. inskrivningnumret. Numret bestod av löpnummer, kompaniområde och årtal och skrevs på följande sätt: LLL KKK/ÅÅ, exempelvis 102 153/92. I detta exempel är 102 ett löpnummer för individen, 153 är det kompaniområde inom vilket inskrivningen skedde och 92 (92 = 1892) inskrivningsårtalet. I detta exempel så är 153 = Järvsö kompaniområde i Hälsinge regementes inskrivningsområde. Bilden till höger är ett utdrag ur en husförhörslängd och visar ett inskrivningsnummer i kolumnen "Värnpligt". Löpnumret var kopplat till en viss individ användes för att hitta den värnpliktige i inskrivningslängden för det aktuella kompaniområdet och året i fråga. Inskrivningsområdet var kopplat till ett regementes upptagningsområde och hade därför samma namn som regementet. Inskrivningslängden innehåller uppgifter om namn, mantalsskrivningsort, födelsedatum, yrke, längd, frånvarande enligt laga förfall, uppskov av hälso- eller familjeskäl, bötesskyldiga, med vederbörligt tillstånd utflyttade ur riket, särskild befattning samt inskrivningsnummer. Vidare finns en kolumn för inskrivningsmyndighetens anteckningar som användes för att notera fysiska och psykiska defekter och sjukdomar som ex närsynthet, hjärtfel, låghalt, lungsot mm. Inskrivningslängden innehåller också uppgift om vilket truppslag som personen skulle göra sin värnplikt vid. Står det exempelvis infanteriet för en yngling som mönstrade i Hälsinge regementes inskrivningsområde så innebär det med största sannolikhet att han placerades vid Hälsinge regemente. Vid kompaniområdesexpeditionerna upprättades bl.a. en stamrulla över stam och beväring tillhörande kompaniområdet. Stamrullan fördes årligen. För att enkelt kunna hitta en person i inskrivninglängden är det viktigt att veta vilken församling han bodde i vid inskrivningstidpunkten. Längderna var nämligen geografiskt uppställda inom respektive inskrivningsområdet. De var uppställda geografiskt fram till 1952. Från och med 1953-års inskrivningar registrerades de inskrivna i personnummerordning. Längderna ersattes då med sk. längdkort. Normalt stöter man på inskrivningnumret i husförhörslängderna och då har man ju automatiskt information om församlingen. År 1901 avskaffades indelningsverket och ersattes med ett system med allmän värnplikt. I 1901-års härordning ersattes regementenas tidigare 31 inskrivningsområden med 26 inskrivningsområden (från 1926 enbart 21 stycken). Kompaniområdena slopades nu och ersattes med de nyinrättade rullföringsområdena. Normalt ingick tre rullföringsområden per inskrivningsområde. Rullföringsområdet hade en annan ställning än de tidigare kompaniområdet och rullföringsområdesexpeditionerna var egna myndigheter. Vidare var rullföringsområdet en egen arkivbildare. Inskrivningsområdena delades, som nämnts ovan, i sin tur in i rullföringsområden för Armén och i sjörullföringsområden för Marinen.

Inskrivningsnumren 1902 - 1942

Även efter 1901 fick de mönstrande ett tredelat inskrivningsnummer med ett ordningsnummer för individen (löpnummer), ett nummer för rullföringsområdet samt en för inskrivningsåret och skrevs på följande sätt: LLL RR/ÅÅ, där LLL är ordningsnumret, RR rullföringsområdet och ÅÅ inskrivningsåret. I ett inskrivningsnummer som exempelvis 120 61/08 är 61 = Bollnäs rullföringsområde i Gävleborgs inskrivningsområde. Inskrivningsområdet var efter 1901 knutet till länet och hade därför samma namn som länet. De som var inskrivna före 1901 bibehöll dock det gamla inskrivningsnumret. Bilden till höger är ett utdrag ur en församlingsbok och visar ett inskrivningsnummer i kolumnen "Värnpliktsförhållanden". År 1918 moderniserades rullföringen och nu börjar man föra stamkort/värnpliktskort. Inskrivningslängden som tidigare upprättades i tre exemplar förs nu enbart i ett exemplar. På värnpliktskorten finns samma uppgifter som den gamla stamrullan. År 1942 avskaffas rullföringsområdena och inskrivningarna sköts nu av de 21 inskrivningsområdena. Åren 1942 - 1952 var därför "rullföringsområdet" i inskrivningsnumret detsamma som inskrivningsområdet. Vidare ändras inskrivningsnumren något. Som tidigare består inskrivningsnumret av tre tal där den första angav den registrerades ordningsnummer, det andra numret är numera inskrivningsområdet och det tredje avser nu det kalenderår under vilket år den värnpliktige fyllde 20 år. De som inskrevs före 1942 behöll sin redan tilldelade inskrivningsnummer. Från 1942 innehåller inskrivningslängderna även uppgifter om utbildning. År 1953 ersattes inskrivningsnumret med folkbokföringsnummer. År 1969 upphör landets indelning i inskrivningsområden. Istället delas Sverige in i tre regionala värnpliktskontor (södra, östra och norra) som vardera indelades i två inskrivningscentraler. Respektive värnpliktskontor omfattade två militärområden. Indelningen av värnpliktskontor ändras något 1976. Inskrivningsförrättningen (mönstringen) sker nu vid inskrivningscentraler under perioden september - maj med två dagar per inskrivningsskyldig. Inskrivninglängderna finns på Krigsarkivet. Efter att man tittat i inskrivningslängderna och där fått information om vilket förband personen fullgjorde värnplikten vid kan man gå vidare och titta i detta förbands arkiv och se om det där finns värnpliktsrullor eller andra handlingar att studera.

Militära inskrivningsområden

Med hjälp av inskrivningsnumret kan man titta i tabellerna på följande sida för att få reda på namnen på inskrivningsområdet respektive kompani- / rullföringsområdet för att på så sätt ta reda på vilket förband som personen gjorde sin militärtjänst vid. Dvs, sök information om ett inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) du hittat i en husförhörslängd i: Militära inskrivningsområden Överst på sidan