Värnpliktslagen den 5 juni 1885

[Hem][Militaria][Historia][Släktforskning][Föregående sida]  [Soldatforskning] - [Home][Military][Previous Page]

[Indelningsverket] [Båtsmanshållet] [Artilleriet ] [Svenska krig] [Berömda svenska slag] [Norrlands båtsmanskompanier
[Infanteriregementen] [Kavalleriregementen] [Artilleriregementen] [Flottans båtsmanskompanier]
[Soldatforskning][Om inskrivningsnummer][Förbandsnummer][Vpl inskrivningsbok, 1892]

[Allmänna bestämmelser] [Inskrivning och tilldelning till vapenslag] [Tjänstgöring och övningstid][Mönstring, vistelseort och anmälningsskyldighet]

Kopiering av denna sida:
Det är inte tillåtet att kopiera innehållet på denna sida för att publicera det på en annan Internet sida eller i övrigt publicera den i någon form av tryckt media. Däremot går det bra att länka till min sida.

Utdrag ur 1885 års värnpliktslag

Den 5 juni 1885 antog Sverige en ny värnpliktslag. Nu utökades årsklasserna från 5 till 12 år varav de 6 första tilldelades beväringen och de 6 sista årsklasserna (åldrarna 27 - 32 år) tilldelades till den nyinrättade landsstormen. Samtidigt fastställdes övningstiden till 42 dagar.
År 1892 antogs ett förslag på en ny härordning vid en urtima riksdag. Nu utökades värnplikten till att omfatta 12 år i beväringen och 8 år i landstormen (dvs totalt 20 årsklasser) och utbildningstiden ökades till 90 dagar.

Inskrivningsområden för värnpliktiga 1886 - 1901:
I 1885-års värnpliktslag indelades Sverige i 31 inskrivningsområden. Dessa inskrivningsområden var under perioden 1886 - 1901 anknutna till infanteriregementena och bar samma namn som regementena, ex: Hälsinge regementes inskrivningsområde.
Inskrivningsområden delades i sin tur in i bataljonsområden (51 st) som i sin tur delades in i kompaniområden (188 st).
Kompaniområden indelades i sin tur i i två avdelningsområden.
Själva inskrivningen gjorde per kompaniområde vilket innebär att rullorna upprättades per kompaniområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle.
De som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.
Inskrivningsnumren skrevs på formen LLL KKK/ÅÅ där LLL är individen löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (KKK) och det år då inskrivningen av individen skedde (ÅÅ).
Mer om inskrivningsnumren.

Följande text är utdrag ur 1885 års värnpliktslag:

I. Allmäna bestämmelser

1. Värnplikts- och tjänstetid:
Varje svensk man är värnpliktig, dvs. skyldig till personlig krigstjänst från och med det år under vilket han fyller 21 år till och med det år under vilket han fyller 32 år.

[För Gotlands län gäller särskilda bestämmelser. Där tillämpas visserligen värnpliktslagen från den 5 juni 1885, men med följande huvudsakliga olikheter i avseende på tiden och sättet för värnpliktens fullgörande:

  1. Värnplikten inträder vid början av nittonde året och fortgår till och med det trettioåttonde;
  2. Tjänstetiden i beväringen är 12 år, varav 6 år i första och 6 år i andra uppbådet;
  3. Den värnpliktige är skyldig att för sin utbildning tjänstgöra i 54 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres med 30 dagar under det första, med 12 dagar under det andra och med 12 dagar under det tredje året.
  4. Såväl under fred som i krigstid är de värnpliktiga befriade från tjänstgöring utanför länets område.]

2. Värnplikten fullgörs i beväringen och landstormen.
Tjänstetiden i beväringen är 6 år. Den, som haft anställning vid härens eller flottans stam under minst 2 år, skall dock efter erhållet avsked tillhöra beväringen under hela sin värnpliktstid, dvs. till och med det år under vilket han fyller 32 år. Värnpliktig åter, som vid ingången av det år under vilket han fyllde 21 år, innehaft anställning vid lots- och fyrinrättningana med livräddningsanstalterna, eller varit vid sjömanshus inskriven minst 4 år och därav minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart, eller och efter inskrivning å sjömanshus såsom eldare eller maskinist under minst ett år varit i dylik befattning samt till följd därav befriats från övning i fredstid, skall tillhöra flottans reserv under hela sin värnpliktstid, och i fråga om den, som inskrivits före år 1892, därutöver till och med det år under vilket han fyller 40 år.
I krigstid bestämmer endast behovet tjänstetidens längd för det inkallade manskapet. Under den tid värnpliktig inte tillhör beväringen tillhör han landstormen. Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären.

3. Beräkning av tjänstetiden i beväringen:
Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning i hären eller flottan, det år han fyller 21 år. Från början av detta år beräknas tjänstetiden i beväringen, även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov först ett senare år skulle bli inskriven. Har sådan senare inskrivning skett till följd av den värnpliktiges förfallolösa uteblivande, räknas tjänstetiden i beväringen från första inskrivningsåret. Inställer inskriven värnpliktig sig inte till tjänstgörning det år, han första gången blivit inkallad till vapenövning, räknas hans tjänstetid från början av det år, han inträder i tjänstgörning.
Den, som blivit inskriven före det år, värnplikten inträder, dvs. före det tjugoförsta året, tillhör likväl beväringen, intill dess 6 år förflutet från och med det år han fyllde 21 år.

4. Husbonde må ej hindra värnpliktigs inställelse:
Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annan tjänst eller arbete antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig ordning inställa sig till inskrivning, vapenövning eller annan tjänstgörning.

5. Då värnpliktig lyder under krigslag:
Till tjänstgörning inkallad värnpliktig är underkastad de i krigslag givna bestämmelser, såväl under all tjänstgörning och under marscher, då han står under militärbefäl, som och i fråga om åtlydnad av påbud, varigenom han vid utbrott av eller fara för krig inkallas till tjänstgöring.

6. Värnpliktig, förlustig medborgerligt förtroende:
Värnpliktig, som är förlustig medborgerligt förtroende, får inte vapenövas, utan skall till lämpliga arbeten användas.

7. Indelning i årsklasser:
De värnpliktiga indelas för varje år i 12 klasser, av vilka klasserna 1 - 6 omfattar beväringsmän, tillhörande hären, flottan och flottans reserv, samt klasserna 7 - 12 landstormsmän och beväringsmän av flottans reserv , varjämte de, som tillhör denna reserv, utöver sin värnpliktstid till och med det fyrtionde året, fördelas i klasser med nummer 13 - 20.
Värnpliktiga, som inte tillhör flottans reserv, hänförs till första klassen intill utgången av det år, de fullgjort första årets tjänstgöring i beväringen, och till andra klassen intill utgången av det år, de fullgjort andra årets tjänstgöring, varefter de övergår till den tredje klassen osv. De, som från anställning vid härens eller flottans stam överförts till beväringen och antingen fullgjort stadgad tjänstgöring i beväringen eller vid stammen undgått så lång tids övning, som motsvarar eller överstiger berörda tjänstgöring, tillhör dock under hela sin tjänstetid i beväringen tredje klassen. De vid lots- och fyrinrättningana med livräddningsanstalterna anställda samt de å sjömanshus inskrivna, vilka befriats från övning i fredstid, tillhör första klassen, det år de blivit inskrivna, varefter de år efter år övergå till en följande klass.
De, som tillhör flottans reserv , hänförs till klasserna 1 - 20 allt efter sin levnadsålder, så att till första klassen räknas de, som under året fyller 21 år, till 2. klassen de som under året fyller 22 år osv.

8. Rikets indelning i områden för de värnpliktigas inskrivning:
Riket är för de värnpliktigas inskrivning indelat i 31 inskrivningsområden, 51 bataljonsområden och 188 kompaniområden, de sistnämnda med nummer från och med 1 till och med 188. De flesta kompaniområdena är indelade i 2 avdelningsområden, kallade kompaniområdets första och andra avdelningsområde. Vart och ett av nu nämnda områden står under sin särskilda befälhavare.
Inom kompaniområdet lyder alla värnpliktiga, såväl beväringsmän som landstormsmän, under kompaniområdesbefälhavaren, vilken då området är delat i 2 avdelningsområden, personligen tjänstgör som avdelningsområdesbefälhavare i det ena avdelningsområdet. Vid förfall för kompaniområdesbefälhavaren övertager avdelningsområdesbefälhavaren befälet inom kompaniområdet.
Utom dessa befälhavare förordnas en landstormsman eller annan person, som inte är värnpliktig, såsom befälhavare för varje avdelningsområdes landstorm.

 

 Överst på sidan

II. Inskrivning och tilldelning till olika vapenslag

9. Inskrivningsförrättning och uttagning av värnpliktiga:
Varje år förrättas inom kompaniområdena inskrivning med de värnpliktiga. [Inskrivning förrättas av inskrivningsnämnden, över vilken står inskrivningsrevisionen.]
Till denna förrättning utfärdas kallelse av Konungens Befallningshavande genom kungörelse, och vid densamma är varje inkallad värnpliktig skyldig att personligen inställa sig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus.
Vederbörande inskrivningsnämnd må dock kunna, där omständigheterna sådant påkalla, utan personlig inställelse inskriva den, som vid tiden för förrättningen har fast, anställning utomlands, eller därstädes uppehåller sig för idkande av studier eller utbildning i sitt yrke, och senast vid uppropet låtit ingiva, förutom skriftlig ansökan om inskrivning utan personlig inställelse, dels vederbörliga intyg utvisande att han av anledning utav omförmälda slag vistas utomlands, dels ock av läkare, företrädesvis militärläkare, utfärdat bevis, att han är till krigstjänst duglig, skolande, därest nämnda intyg och bevis äro utfärdade av utländsk ämbetsmyndighet eller läkare, tillika med bevis av tjänsteman vid svensk beskickning eller konsulat styrkas, att intygsgivaren enligt gällande bestämmelser är behörig utfärda intyg eller bevis av den beskaffenhet, som är i fråga.
Vapenför värnpliktig inskrives till vapentjänst, övriga värnpliktiga till annan befattning vid hären eller flottan, vartill de må finnas lämpliga. Vapenföra värnpliktiga kan även inskrivas till vissa för flottan behövliga yrken
.

10. Vapenför värnpliktig:
Vapenför värnpliktig, som inskrives i hären, uttages till vapentjänst vid fotfolket, kavalleriet, artilleriet, ingenjörstrupperna eller trängen. Den, som uttages till artilleriet, tilldelas antingen a) fältartilleriet eller b) fästningsartilleriet. Den, som uttages till ingenjörstrupperna, skall göra antingen a) fältingenjörstjänst, b) fältsignaltjänst eller c) trängtjänst. Den, som uttages till trängen, skall göra antingen a) sjukvårdstjänst eller b) egentlig trängtjänst.
Vapenför värnpliktig, som inskrives i flottan, tilldelas någon av flottans stationer och uttages antingen till allmän tjänst eller till särskild tjänst varmed förstås dels fästningstjänst, dels tjänst i någon av de i följande punkt nämnda befattningarna.

11. Icke vapenför värnpliktig:
Värnpliktig, som inte är vapenför, uttages till någon av följande särskilda befattningar vid hären eller flottan, nämligen: präst, auditör, läkare, fältskär, apotekare, veterinär, redogörare, och skrivare, hovslagare, sadelmakare, vapensmed, smed, plåtslagare, filare och maskinarbetare, kopparslagare, gjutare, eldare, skeppstimmerman och blockmakare, snickare, segelsömmare, repslagare, bagare, skräddare samt skomakare.

12. Inskrivningsnummer:
Då värnpliktig inskrives eller, utan att vara inskriven, från härens eller flottans stam överföres till beväringen eller landstormen, tilldelas honom ett inskrivningsnummer, vilket han sedan behåller under hela sin beväringstid. Värnpliktig, som undergått inskrivning och sedermera vunnit anställning vid härens eller flottans stam, återfår, om han därifrån överföres till beväringen eller landstormen, sitt forna inskrivningsnummer.
Inskrivningsnumret, som består av ett helt och ett delat tal, har följande betydelse:

T.ex. inskrivningsnummer 26 38/1890 anger, att den värnpliktige har 26 till nummer bland de värnpliktiga, som år 1890 inskrevs inom eller överförts till kompaniområde N:o 38. Värnpliktig skall känna och när som helst kunna ur minnet uppge sitt inskrivningsnummer.

 

III. Tjänstgöring och övningstid

13. Övningstid:
Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det vapen till vilket han uttagits, samt att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisats. Den tjänstgöring, vilken för värnpliktigs utbildning under fredstid är lagstadgad, utgör 42 dagar samt fullgörs:
vid rytteriet, artilleriet, ingenjörstrupperna och flottan under det första året, men vid fotfolket och trängen under 2 år med 27 dagar under första året och 15 dagar under det därpå följande.

Dessa bestämmelser angående de värnpliktigas övningstid tillämpas först från och med år 1893.
Intill dess skall:
vid rytteriet, artilleriet, ingenjörstrupperna och flottans värnpliktiga, tillhörande första årsklassen, övas under vardera åren

och värnpliktiga, tillhörande andra årsklassen, under år 1887 15 dagar; samt
vid fotfolket och trängen värnpliktiga, tillhörande första årsklassen, övas under vardera av åren

och värnpliktiga, tillhörande andra årsklassen i 15 dagar.

14. Var tjänstgöringen under fredstid skall fullgöras:
Denna tjänstgöring under fredstid  fullgöres av beväringsman i allmänhet vid den truppavdelning av hären eller station av flottan, som han är tilldelad. Dock kan han, efter därom skriftligen gjord ansökan, av befälhavaren för det inskrivningsområde, till vilken han hör, erhålla tillstånd att undergå övning vid annan truppavdelning av behörigt vapenslag eller annan station av flottan. Nämnda ansökan skall för detta ändamål inom 4 veckor före vapenövningens början avlämnas eller insändas till befälhavaren för det kompaniområde, till vilken beväringsmannen tillhör. Blir den samma bifallen, erhåller beväringsmannen ett tillståndsbevis, utfärdat av inskrivningsområdesbefälhavaren.

15. Befriade från övning i fredstid:
Från övning i fredstid befrias:
a) Värnpliktig, som har anställning vid lots- och fyrinrättningarna med livräddningsanstalterna, på ansökan av vederbörande lotskapten;
b) Värnpliktig, som styrker, att han, vid ingången av det år, då han fyller 21 år, varit vid sjömanshus inskriven minst 4 år och därav under minst 12 månader haft anställning i utrikes sjöfart, eller och efter inskrivning å sjömanshus såsom eldare eller maskinist under minst ett år varit i dylik befattning använd, på ansökan av vederbörande sjömanshusdirektion;
c) Värnpliktig, som överförts till beväringen från härens eller flottans stam och därstädes innehaft anställning under minst 2 år.
Värnpliktiga, som överförts till beväringen från härens eller flottans stam och därstädes innehaft anställning under kortare tid än 2 år, erhålla befrielse från övning i fredstid enligt följande grunder:

16. Inkallelse till tjänstgöring:
Värnpliktig inkallas till tjänstgöring under såväl fred som krig av vederbörande befäl antingen genom kungörelse, som minst 2 gånger uppläses i kyrkorna och införes i en eller flera av ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

17. Inställelse av värnpliktig, som tillhör annat kompaniområde:
Beväringsman, som undergått inskrivning utom hemorten samt erhållit tillstånd att övas tillsammans med beväringskontingent från det kompaniområde, där inskrivningen skett, är skyldig att, medhavande tillståndsbevis och inskrivningsbok, utan annan kallelse än den om vapenövningarna utfärdade kungörelsen, inställa sig ifrågavarande beväringskontingents samling för avgång till den bestämda vapenövningsplatsen.

18. Inställelse å eller fortskaffning från övningsorten på egen bekostnad:
Beväringsman kan av kompaniområdesbefälhavaren befrias från skyldigheten att närvara vid beväringskontingentens samling för avgång till övningsorten, i den händelse att hans färd till nämnda ort därigenom i avsevärd mån förkortas. Erhålles sådan befrielse, är beväringsman skyldig att å den tid, som är utsatt för vapenövningens början, på egen bekostnad inställa sig å övningsorten.
Skyldig att på egen bekostnad fortskaffa sig till övningsorten och ävenledes därifrån är den beväringsman, som undergått inskrivning inom det kompaniområde, dit han hör, men som erhållit tillstånd att övas vid annan truppavdelning eller annan station än den, som mottager beväring från nämnda område.
Vederbörande befäl kan även meddela beväringsman tillstånd att på egen bekostnad besörja sin fortskaffning från övningsorten, så vida beväringsmannens färd till hemmet eller annan ort, dit han har befogad anledning att vid övningstidens slut bege sig, i avsevärd mån förkortas.

19. Iakttagande av värnpliktig, som omedelbart inställer sig å övningsort:
Beväringsman, som inställer sig omedelbart å övningsort, anmäler sig vid framkomsten hos vederbörande befälhavare samt uppvisar den omedelbara orden och tillståndsbeviset, om dylika handlingar blivit för honom utfärdade.

20. Inkallelse av värnpliktiga i krigstid:
Då rikets försvar det kräver, må Konungen efter stadsrådets hörande till tjänstgöring inkalla beväringen eller de större eller mindre delar därav, som finns behövliga. Landstormen kan endast uppkallas under krig eller till hemortens försvar.
För vid sjömanshus inskriven beväringsman, som är stadd på utrikes sjöresa, inträder under krigstid tjänstgöringsskyldigheten, så snart han anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt örlogsfartyg.
Beväringsman, som inte är inkallad till tjänstgöring, då landstormen inom hans ort uppbådas, är pliktig utgå med den samma och har då lika skyldighet med landstormsman.

IV. Mönstring, vistelseort och anmälningsskyldighet

21. Mönstring och bostadsuppgift:
De till beväringen hörande värnpliktiga, som under årets lopp inte varit inkallade till tjänstgöring, skall undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vidsträckthet därtill föranleder, sockenvis. Från inställelse vid dylik mönstring är befriade:
a) de å sjömanshus inskrivna;
b) övriga värnpliktiga, vilka till befälet lämna tillförlitlig uppgift om sin bostad. Denna uppgift skall fullständigt angiva beväringsmans bostad efter den 28 oktober det år, mönstringen äger rum, samt, där uppgiften meddelas skriftligen, vara bestyrkt av präst i församlingen eller annan tjänsteman eller av ordföranden i kommunalstämman, kommunalnämnden eller stadsfullmäktige. Senast å mönstringsdagen skall uppgiften ha kommit kompaniområdesbefälet till handa.
Ifrågavarande mönstringar, till vilka kallelse utfärdas genom kungörelse, förrättas av kompaniområdesbefälhavaren årligen under tiden mellan den 25 november och december månads utgång.
Beväringsman må undergå mönstring å ort, där han vistas, även om han inte är mantalsskriven därstädes, men skall då till mönstringen medhava behörigt prästbetyg.

22. Anmälningsskyldighet vid längre vistelse utom kompaniområdet och vid flyttning:
Beväringsman, som tillhör hären eller är tilldelad flottan, men inte inskriven vid sjömanshus, är skyldig:
att, om han vill vistas utom kompaniområdet, därom före avresan göra anmälan hos sitt kompanibefäl; samt
att vid avflyttning till annat kompaniområde för att där mantalsskrivas, därom göra anmälan såväl före avflyttningen hos det kompanibefäl, varunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompaniområde, inom vilket han inflyttat.

Beväringsman, som tillhör flottans reserv, ävensom annan beväringsman vd flottan, som är inskriven vid sjömanshus, är skyldig:
att, då han flyttar från ett sjömanshus till ett annat, därom göra anmälan, senast en månad efter avflyttningen, hos kompanibefälet vid såväl det ena som det andra av de kompaniområden, inom vilka dessa sjömanshus äro belägna; samt
att, därest han upphör att vara vid sjömanshus inskriven, göra dylik anmälan senast en månad efter avgången, dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde, inom vilket det sjömanshus är beläget, där han senast varit inskriven, dels hos befälet vid det kompani, inom vars område han är bosatt.
Dessa anmälningar må beväringsman göra antingen omedelbart till kompanibefälet eller ock genom vederbörande prästerskap eller sjömanshusdirektion.

23. Beväringsmans förhållande vid överflyttning till annat kompaniområdet:
Vid överflyttning till annat kompaniområde är beväringsman skyldig göra sig underrättad om, vilken tuppavdelning av hären eller station av flottan han vid överflyttningen tilldelats.

V. Underhåll och förmåner

24. Avlöning:
Under marsch fram och tillbaka mellan samlingsplats i hemorten och mötesplatsen erhåller beväringsman för vardera av de 2 första marschdagarna, utom underhåll eller kontant ersättning därför, 20 öre i dagavlöning. För varje marschdag utöver de 2 första skall, där sådan längre marsch förekommer, beväringsman, i stället för nämnda förmåner, erhålla i ett för allt 1 krona 50 öre i marschavlöning.
Under övrig tjänstgöring erhåller beväringsman, jämte underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning, dagavlöning av 20 öre.
Värnpliktig, vilken för inställelse vid inskrivningsförrättning eller vid färd till de årliga vapenövningarna för inställelse å samlingsplats i hemorten, har att från hemvistet i mantalsskrivningsorten tillryggalägga mer än 5 mil och inte förut gjort sig skyldig till förfallolös utevaro från dylik förrättning eller vapenövning, vid vilken han varit pliktig att infinna sig , ånjuter för såväl fram- som återresan gottgörelse med 50 öre för varje överskjutande mil.
Värnpliktig, som vid den tid, då han bör begiva sig till den flottans station, där han skall undergå övning, befinner sig på så avlägsen ort därifrån, att han inte på egen bekostnad kan dit fortskaffa sig, äger, att med företeende av sin inskrivningsbok hos sjömanshuset i närmaste stapelstad, anmäla sig för att erhålla biljett på järnväg eller till billigaste plats å ångfartyg ävensom nödigt förskott å marschavlöning.

25. Ersättning vid begagnande av egna beklädningspersedlar:
Beväringsman äger rättighet att under övningstiden begagna egna beklädningspersedlar, så vida de är i brukbart skick och överensstämmer med fastställda modeller. Ersättning härför utgår med visst belopp, dock endast i den händelse att beväringsman är försedd med hel omgång av egna beklädningspersedlar, med undantag av kappa och huvudbonad.

26. Ersättning vid begagnande av egna småspersedlar:
Beväringsman, som åtager sig att vid inställelse till övning vara försedd med nödiga skjortor, strumpor och skodon, allt i fullgott skick, uppbär för såväl anskaffning som underhåll av dessa persedlar en kontant ersättning av 16 öre för varje dag av övningstiden dock inte för utryckningsdagen eller de dagar, han är intagen å sjukhus.Denna ersättning utbetalas före uppbrottet från mötesplatsen. Hållas persedlarna inte i gott och brukbart skick, innehålles så mycket av ersättningen, som erfordras för avhjälpande av befintliga brister.
Anmärkning till moment 25 och 26: Beväringsman inskriven i flottan uppbär ersättning för egna persedlar efter något olika grunder.

27. Landstormen:
Landstormsman är under tjänstgöringen pliktig att själv förse sig med kläder och att, därest staten inte kan genast vid uppkallandet anskaffa föda, under tiden förse sig även med sådan, mot ersättning av staten för värdet av soldatportion.
Vapen, ammunition samt fälttecken, angivande landstormens egenskap av krigsman, tillhandahålles av staten.

28. Pensionering:
Värnpliktig, som under tjänstgöring ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga därigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensionering vid hären eller flottan bestämma.

VI. Påföljd för försummelser och laga förfall

29. Uteblivande från inskrivning, tjänstgörning och mönstring:
Värnpliktig, som förfallolöst uteblir från inskrivningsförrättning, bötar första gången 10 kronor, och för varje gång, han ånyo därmed beträdes, 20 kronor, samt vare dessutom i varje fall underkastad äventyr att bli hämtad på egen bekostnad.
Värnpliktig, som inställer sig till inskrivning på annan ort, än där han är mantalsskriven, men därvid försummar  avlämna prästbetyg, samt till följd därav inte kan emottagas, anses lika med den, som inte inställt sig till inskrivning.
Uraktlåter värnpliktig, som blivit i föreskriven ordning inkallad till tjänstgöring, utan laga förfall att inställa sig, böte han första gången 20 kronor, och för varje gång, han ånyo därmed beträdes, 40 kronor, samt vare dessutom i varje fall underkastad äventyr att bliva hämtad på egen bekostnad.
Uraktlåter värnpliktig att åtlyda påbud, varigenom han vid utbrott av eller fara för krig eller under fortgång inkallas till tjänstgöring, utan laga förfall att sig inställa, straffas han efter krigslag.
Värnpliktig, som bort inställa sig till den årliga mönstringen i hemorten, men utan laga förfall uteblivit, böte varje gång 5 kronor.

30. Uraktlåtenhet att göra anmälan om flyttning:
Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter att, vid längre vistelse utom kompaniområdet, vid avflyttning till annat kompaniområde eller efter ombyte av eller avgång från sjömanshus, därom göra behörig anmälan, böte varje gång 5 kronor.

31. Böters förvandling:
Böter, påförda efter dessa stadganden i gällande värnpliktslag, förvandlas, vid bristande tillgång till deras gäldande, enligt allmän strafflag.

32. Laga förfall:
Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra värnpliktslagens bestämmelser anses, om man är sjuk, om man är i Konungens eller rikets tjänst uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröva, om de är av den vikt, att de må gälla såsom ursäkt.
För vid sjömanshus inskriven värnpliktig skall under krigstid dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjänstgöring räknas att vara på utrikes sjöresa stadd.
Sjukdom skall, för att såsom för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig att själv anskaffa. Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av präst i församlingen eller av ordförande i kommunalstämman eller ordförande i eller ledamot i kommunalnämnden.

VII. Besvärs ingivande

33. Besvär över inskrivningsnämndens beslut:
Besvär över inskrivningsnämndens beslut skall ställas till inskrivningsrevisionen samt inom 14 dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens Befallningshavande i det län, inom vilket inskrivningsförrättningen ägt rum. Besvären må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften, eller att den samma på hans begäran eller med hans samtycke blivit uppsatt. Besvär skall åtföljas av inskrivningsbok eller annan handling, som vid inskrivningen blivit klaganden tillställd.

34. Besvär över påförda böter:
Böter, vilka påföras för den uteblivande från inskrivningsförrättning, mönstring eller vapenövning, må hos de värnpliktiga omedelbarligen uttagas, därest de inte däremot något invända. Men vilja de för uteblivandet styrka laga förfall eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar - i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av Konungens Befallningshavandes resolution, i vad dem rörer - skall inom 30 dagar därefter till vederbörande kronofogde eller magistrat ingiva de bevis, som till styrkande av deras mot böterna indrivande gjorda invändningar åberopas, vid påföljd för uraktlåtenhet därav, att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga ordning uttagas.
Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens Befallningshavandes beslut, varigenom böter för uteblivande från inskrivnings- eller mönstringsförrättning eller från vapenövning blivit honom slutligen påförda, äger han att inom 30 dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens Befallningshavande ingiva sina till Konungen ställda underdåniga besvär. Besvären må även till Konungens Befallningshavande med posten insändas; och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften, eller att den samma på hans begäran eller med hans samtycke blivit uppsatt.

 

I texten om värnpliktslagen ovan har jag behållit det äldre språkbruk som texten är författad i men däremot moderniserat stavningen. Texten i lagen har med åren fått en något ändrad lydelse. De ändringar som var införda år 1892 finns med i ovanstående text.

Källor:

  Överst på sidan

xxxxxxxxxxxxx

web analytics
 
xxxxxxxxxxxxx  

 

  Hans Högman
E-mail

Copyright © Hans Högman, granskat 2016-11-16 14:12

Sidan publicerades första gången 2004-11-27