Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-02-04

Båtsmansrullor

Det finns även en serie rullor som heter Båtsmansrullor. Båtmansrullorna började föras först på 1880-talet (möjligen finns de redan från 1870-talet). Båtsmansrullorna är en guldgruva för de som har båtsmän i slutet av 1800-talet då dessa rullor är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. Båtsmansrullorna söks under respektive örlogsstation.

Husförhörslängd (HFL)

I detta exempel skall vi leta uppgifter om båtsmannen Nils August Björk i flottans rullor. I en husförhörslängd har vi hittat båtsmannen Nils August Björk, f. 1833-01-28 i Tystberga socken, Södermanlands län. Husförhörslängden avser Bogsta socken i Södermanland: Bogsta AI:12 (1856-1860) Bild 75 / sid 62. Nils båtsmansnamn är Björk.

Handledning 3b: Hur man söker båtsmän i Flottan

Innehåll denna sida:
Handledningar:
Ovan, utdrag ur Bogsta AI:12 (1856-1860) Bild 75 / sid 62 (AID: v54596.b75.s62, NAD: SE/ULA/10132). På bilden ovan ser vi båtsmannen Nils August Björk, född den 28 januari 1833 i Tystberga socken, Södermanland. Hans hustru är Anna Sofia Ersdotter, född den 3 november 1829 i Nicolai socken (Nyköping). Paret har ett barn, sonen Johan August, född den 28 oktober 1857 i Bogsta socken. Vi ser även att makarna flyttade till Båtsmanstorpet i Bogsta den 26 oktober 1857, enbart två dagar innan hon föder sonen. Anna Sofia var med andra ord höggravid då de flyttade in i båtsmanstorpet. Bogsta socken ligger vid sjön Runnviken, nordost om Nyköping i Södermanlands län, inte långt från Tystberga socken. Av rubriken på sidan i HFL ser vi att båtsmanstorpet hette Knutstugan.

Båtsmanskompaniet

Eftersom båtsmanstorpet låg i Södermanlands kan vi nästan antaga att Björk tjänstgjorde vid ett av de två båtsmanskompanier som fanns uppsatta i Södermanland. De var Södermanlands Första- respektive Andra båtsmanskompani. Första kompaniet fanns i Stockholms län och Andra i Södermanlands län vilket bör innebära att Björk fanns vid Södermanlands Andra båtsmanskompani. Båda kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation. För att vara helt säker på båtsmanskompaniet bör man dock titta i Grill. Det finns ett exempel ovan på hur man söker i Grill efter båtsmanskompanierna så jag tänker inte gå igenom detta på nytt här. Däremot kommer jag att lägga ut referenser till de aktuella sidorna i Grill nedan. För mer information om Grill, se ovan.

Grill

I sockenregistret i Grill finner vi en referens till rätt band och sida i Grill för det båtsmanskompani som hade rotar i Bogsta. Se Tryckt litteratur GrillReg:1 (0-9999) Bild 100 / sid 7 (AID: v792967.b100.s7, NAD: SE/AD/00001). Här finner vi en referens till sid 34 i band 3 av Grill som omfattar båtsmanskompanierna. På sid 34 hittar vi Södermanlands Andra båtsmanskompani. Vi ser även att båtsmansrote 65 är Berga och Eke (under Ökna) i Rönö härad. Se Tryckt litteratur Grill:3 (1858-1858) Bild 230 / sid 35 (AID: v792655.b230.s35, NAD: SE/AD/00001).

Flottans generalmönsterrullor

Vi vet nu att båtsman 65 Nils August Björk tjänstgjorde vid Södermanlands Andra båtsmanskompani och att rotens namn var Berga och Eke. Eftersom Björk flyttar till båtsmanstorpet i oktober 1857 kan vi nog anta att Björk rekryterades som båtsman detta år. Detta avsnitt skall handla om båtsmansrullorna men de började föras först på 1880-talet så vi tittar först i flottans generalmönsterrullor för åren runt 1857 för att vara säkra på att vi har hittat rätt. Vi tittar i rullserien "Rullor flottan 1635-1915". Serie IV omfattar kompanierna under Karlskrona Örlogsstation medan serie XIIIc omfattar kompanierna under Stockholms station. Eftersom Södermanlands Andra båtsmanskompani tillhörde Stockholms örlogsstation så söker vi i serie XIIIc eftr båtsman 65 Björk. Vi hittar kompaniet i en rulla för 1857: "Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:344 (1857-1858) Bild 20".
Ovan, utdrag ur Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:344 (1857-1858) Bild 210 (AID: v399341a.b210, NAD: SE/KrA/0503036). På bilden ovan ser vi att båtsman 65 Nils August Hamberg Björk antogs som båtsman vid kompaniets generalmönstring den 27 juni 1857. Eftersom Björk var född 1833 var han 24 år gammal då han antogs. Han har i rullan namnet Hamberg. Den tidigare båtsmannen på roten Anders Björk, avlider den 22 april 1857 enligt rullan (syns inte på utdraget ovan) varvid Nils anställdes på roten i hans ställe.
Ovan, utdrag ur Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:351 (1862-1863) Bild 150 (AID: v399348.b150, NAD: SE/KrA/0503036). På denna bild ovan från kompaniets generalmönstring år 1862 ser vi nu att Nils står med namnet Nils August Hamberg Björk. Hans födelsedatum är 28 januari 1833.

Båtsmansrullorna

Vi hoppar nu framåt i tiden tills vi hittar de första båtsmansrullorna för Södermanlands Andra båtsmanskompani och mer specifikt båtsmansrullan för nr 65 Björk. Varje båtsman fick en egen individuell bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa den enskilde båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. I båtsmansrullorna brukar även en hel del intyg mm vara instuckna. Båtsmansrullorna söks under respektive örlogsstation, så i detta fall söker vi på "Stockholms station" och där letar upp båtsmansrullorna för Södermanlands 2:a båtsmanskompani. Bland dem söker vi sen fram en rulla som omfattar båtsmansnummer 65.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 280 (AID: v741217a.b280, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ser vi första sidan på nr 65 Björks egen båtsmansrulla som var en bok med uppgifter om Björks tjänstgöring. Vi ser redan på en kommentar som skrivits in på etiketten att båtsman nr 65 vid Södermanlands 2:a kompani tog avsked med rotens medgivande den 30 juli 1891.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 291 (AID: v741217a.b291, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi huvudsidan i 65 Björks båtsmansrulla. Här ser vi namnet på båtsmansroten "Berga och Eke" samt platsen för båtsmanstorpet som låg 3/20 mil (dvs 1,5 km) norr om Bogsta kyrka "strax vid vägen". Närmaste postkontor är Ökne i Bogsta socken.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 292 (AID: v741217a.b292, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi sida två ur 65 Björks båtsmansrulla. Här finner vi detaljerade anteckningar om honom. Han är född den 28 januari 1833 i Tystberga socken och antogs som båtsman den 27 juni 1857. Hans namn enligt prästintyg är Nils August Hamberg och vid antagningen var han drygt 24 år gammal och att innan dess var anställd som dräng. När han antogs i juni 1857 var han fortfarande ogift. Enligt husförhörslängden flyttar han in i båtsmanstorpet den 26 oktober 1857 och två dagar senare föder hans hustru en son. Man kan väl anta att paret vigdes mellan juni och oktober 1857 då de får en son. Det finns även längre ned en notering om att Björk är gift. Nr 65 Björk avlägger krigsmanseden den 29 januari 1858. Sist finns en notering om att Björk tog avsked med rotens medgivande den 30 juli 1891. Eftersom Björk var född 1833 var han vid avskedet 58 år gammal. Han hade då tjänstgjort som båtsman i 34 år. Detta innebär att han var behörig till pension. I kolumnen till höger finns information om Nils August Björks utseende. Han hade ljust hår, blå ögon, obetydlig skäggväxt. År 1882 var han 5 fot 9 tum lång, hade blå ögon, mörkt hår och hade grått skägg. samt var magerlagd. År 1882 var han 49 år gammal.

Tjänstgöringsförteckningar

I båtsmansrullorna finns även detaljerade uppgifter om respektive båtsmans tjänstgöring till sjöss samt vid örlogsstationen.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 293 (AID: v741217a.b293, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi att 65 Nils Björk tjänstgjorde som skräddare vid en tjänstgöring 1874.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 293 (AID: v741217a.b293, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi båtsman 65 Björks tjänstgöring både till sjöss samt på Stockholms örlogsstation. Tjänstgöringslistan sträcker sig från 1858 och fram tills dess Björk tog avsked år 1891, dvs under hela hans anställning som båtsman. Under åren 1868 och 1871 tillbringade han 3 månader tills sjöss respektive år. Han befattning ombord var "skaffare". Skaffare var benämningen på den person som hade till uppgift att anskaffa livsmedel till ett örlogsfartyg. I fjärde kolumnen ser vi namnen på fartygen samt vilken typ av fartyg det rörde sig om. I början ser i att han tjänstgjort på kanonjollar (bl.a. på Frigga), senare kanonångslupar (bl.a. Alfhild och Hogland), år 1871 på pansarbåten Gramer. Som vi ser ovan har Björk haft långa tjänstgöringsperioder på örlogsstationen. Flera tjänstgöringar har varat i upp till 12 månader åt gången. Från 1873 verkar Björk enbart ha tjänstgjort "i land", dvs på örlogsstationen. År 1884 tjänstgjorde han 7 drygt 4 månader i galärvarvsvakten. Vid sin sista uppfordran 1889 var han permitterad.

Båtsmanskontrakt

I Nils August Björks båtsmansrulla finns även ett antal lösa handlingar instuckna, bl.a. hans båtsmanskontrakt. Ett båtsmanskontrakt upprättades mellan rotebönderna i båtsmansroten och båtsmannen som skulle tjänstgöra på roten när båtsmannen anställdes. I kontraktet stod hur mycket som rotebönderna skulle betala i engångssumma (lega), i lön och i naturaprodukter av olika slag som matvaror, utsäde, ved, kvarnskjutsar osv (hemkall). Förutom hemkallet utgick även en kronotunna säd till båtsmannen årligen. Roten skulle även hålla soldaten med torp och tillhörande mark. Kontrakten hittas normalt under respektive regemente i armén och under respektive båtsmanskompani i flottan. Båtsmanskontrakten kan även sökas under respektive örlogsstation. Men i Nils August Björks fall fanns, som ovan nämnts, ett antal lösa handlingar instuckna i båtsmansrullan, bl.a. hans båtsmanskontrakt 1857. Kontrakten är ojämnt bevarade men kan finnas kvar för vissa landskap från början av 1800-talet. Vad avser nr 65 Björks del har vi tur för hans kontrakt finns bevarad. Detta kontrakt visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 281 (AID: v741217a.b281, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ser vi Nils August Björks båtsmanskontrakt som upprättades den 24 oktober 1857. Upptill i kontraktet där det framgår båtsmannens namn står hans som drängen Nils August Jansson, Klävsta, Tystberga socken. Därunder finns villkoren listade för rotens åtagande gentemot honom. Längre ned finns även roteböndernas namnteckning. Längst ned på kontraktet har Nils August undertecknat med sitt namn. Han har undertecknat med Nils August Jansson vilket bör betyda att Jansson var hans patronymikon. Vi ser även att korpral Fagerlund bevittnat namnteckning. För transkribering av båtsmanskontraktet ovan, se båtsmanskontrakt.

Olika intyg

Prästintyg

När en båtsman eller soldat rekryterades kräves ett antal intyg, bl.a. ett prästintyg. Även 65 Björks prästintyg finns instucket i hans båtsmansrulla och visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 282 (AID: v741217a.b282, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan är Nils Augusts prästintyg från den 21 juni 1857 då han antogs som båtsman vid Södermanlands 2. båtsmanskompani. Det är undertecknat av prästen i Nils Auguts hemmasocken, komminister Åhman i Tysberga prästgård. Intyget avser drängen Nils August Hamberg i Käfta Norrgård och anger att hans födelsedatum är 28 januari 1833. Hans patronymikon är som vi sett tidigare Jansson men innan han rekryterades har han tydligen tagit ett släktnamn, Hamberg. Vidare kan vi läsa att han har försvarliga kunskaper i Kristendom, har skött nattvarden samt har en oklanderlig vandel. Det intygas också att Nils August är ogift samt att han har vaccinerats. Den vaccination som nämns ovan är vaccination mot smittkoppor som blev obligatorisk redan år 1816.
För att försäkra oss om att Nils August redan tagit släktnamnet Hamberg innan han blev båtsman tittar vi i den husförhörslängd där han bodde strax innan han rekryterades 1857. Han bor då i Klävsta, Tystberga socken.
Ovan, utdrag ur Tystberga AI:12 (1856-1860) Bild 45 / sid 41 (AID: v62663.b45.s41, NAD: SE/ULA/11611). Bilden ovan är vänstra sidan i husförhörslängden. Som framgår ovan har drängen Nils August redan innan han blir båtsman tagit efternamnet Hamberg.
Ovan, utdrag ur Tystberga AI:12 (1856-1860) Bild 45 / sid 41 (AID: v62663.b45.s41, NAD: SE/ULA/11611). Bilden ovan är högra sidan i husförhörslängden. Ovan ser vi att Nils August flyttar till Bogsta socken 1857 för att där ta anställning som båtsman. I kommentaren längst till höger framgår att Nils August Hamberg ingick äktenskap med pigan Anna Sofia Ersdotter den 23 augusti 1857, dvs innan han flyttar till båtsmanstorpet i Bogsta vilket sker i oktober 1857.

Läkarintyg

När en båtsman eller soldat rekryterades kräves ett antal intyg, bl.a. ett läkarintyg. Även 65 Björks läkartintyg finns instucket i hans båtsmansrulla och visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 283 (AID: v741217a.b283, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan är Nils Augusts läkarintyg från den 27 juni 1857 då han antogs som båtsman vid Södermanlands 2. båtsmanskompani. Det är undertecknat av provinsialläkaren i Nyköping. I detta intyg har drängen Nils August plötsligt fått efternamnet Holmberg, men skall vara Hamberg. I intyget framgår att Nils August har en sund och stark kroppsbeskaffenhet och byggnad samt frisk. Han är duglig för krigstjänst.

Intyg från förre arbetsgivaren

När en båtsman eller soldat rekryterades kräves ett antal intyg, bl.a. ett intyg från förre arbetsgivaren. Detta krävdes för att klargöra att personen ifråga inte var uppbunden av ett kontrakt hos en arbetsgivare när hans skulle antas som båtsman/soldat. Hade en dräng som rekryterats som soldat/båtsman kvar tid på sitt kontrakt med en bonde kunde han bli soldat/båtsman först efter att detta kontrakt gått ut. Detta skedde i regel i oktober varje år. Soldatkontrakt bröt ej legokontrakt. Även 65 Björks intyg från arbetsgivaren finns instucket i hans båtsmansrulla och visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 284 (AID: v741217a.b284, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan är Nils Augusts intyg från sin förre arbetsgivare från den 25 juni 1857 då han antogs som båtsman vid Södermanlands 2. båtsmanskompani. Det är undertecknat av Pehr Eric Carlsson i Klävsta, Tystberga socken. Nils August Hamberg har tjänat som dräng hos Carlsson i 3 år enligt intyget. Under den tiden har han enligt ovan uppfört sig ärligt, nyktert och beskedligt är godkänd att ta ny anställning.

Torpsyneprotokoll

Torpbesiktningar hölls med ett visst antal års mellanrum, vanligen vart tredje år. När en soldat/båtsman fick avsked eller förflyttades skede alltid en besiktning. Förutom soldaten/båtsmannen var då rotebönderna samt representanter för både militära och civila myndigheter närvarande. Det var inte bara byggnaderna som granskades utan också brunnar, gärdesgårdar och andra inhägnader. Speciella protokoll, sk. torpsyneprotokoll, upprättades över torpets brister samt vad som skulle rättas till. Det fanns två syften med dessa torpinspektioner. Dels ville man försäkra sig om att torpet höll den förväntade standarden och hade det skick som soldaten/båtsmannen hade rätt till och som rotebönderna var förpliktade att tillse men samtidigt ville man också försäkra sig om att soldaten/båtsmannen inte vanskötte torpet. Bilden tillhöger visar en pågående torpsyn från slutet av 1800-talet. I protokollet som upprättades vid torpsynen framgår oftast vilka personer som var närvarande samt vad man kom överens om att åtgärda på torpet och vem som var skyldig att bekosta detta. Soldaten/båtsmannen skulle normalt stå för de mindre reparationerna av torpet och rotebönderna för de större. I protokollet finns till höger två kolumner som anger vem som skulle stå för respektive reparationskostnad, dvs en kolumn för roten och en för båtsmannen/soldaten. Se nedan. Torpsyneprotokollen hittas normalt under respektive regemente i armén och under respektive båtsmanskompani i flottan. Men i Nils August Björks fall fanns, som ovan nämnts, ett antal lösa handlingar instuckna i båtsmansrullan, bl.a. ett torpsyneprotokoll på hans båtsmanstorp från 1886. Man kan även hitta torpsyneprotokoll under Krigskollegium, husesynskontoret. För 1700-talet finns bara spridda torpsyneprotokoll bevarade och det är först in på 1800-talet som man kan förvänta sig att hitta ett eller fler torpsyneprotokoll för det torp man är intresserad av. Nedan, torpsyneprotokoll av båtsmanstorp 65 i Bogsta socken från september 1886.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 286 (AID: v741217a.b286, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan visar översta delen av det torpsyneprotokoll som upprättades vid den inspektion av båtsmanstorp 65 vid Södermanlands 2. båtsmanskompani som förrättades den 14 september 1866 i Bogsta socken. Av texten framgår att laga syn förrättades av kronolänsman, biträdd av de två nämndemännen Carl Olsson och Nils Alfred Nilsson. Närvarande vid synen var båtsmanskompaniets chef, rotebönderna samt båtsman Björk. Vi kan även läsa av texten att torpets boningshus var byggt av timmer, brädklätt utvändigt och hade tak av tegel på bräder.
Nertill på syneprotokollet finns den totala summa som respektive part skall betala för reparationerna. Rotens andel uppgick till 111,60 Kr och båtsmannens 3 Kr. Båtsmannens del av kostanden var således liten. Ovanstående protokoll är mycket omfattande och upptar tre sidor i rullan. För att titta hela protokollet se torpsyneprotokoll för båtsmanstorp.

Pension

Hur gick det med 65 Nils August Björk när han tog avsked från flottan? Fick han pension? Vi vet av Björks båtsmansrulla att han tog avsked med rotens medgivande den 30 juli 1891. Eftersom Björk var född 1833 var han när tog avsked 58 år gammal. Han hade då tjänstgjort som båtsman i 34 år. Detta innebär att han var behörig till pension. Vi tittar därför i Flottans pensionskassas arkiv för år 1891. I början av varje rulla finns ett register över de olika båtsmanskompanierna i rullan med en hänvisning till respektive kompanis sida i rullan. Se nedan:
Utdrag ur Flottans pensionskassa P2:18 (1885-1892) Bild 20 (AID: v779837.b20, NAD: SE/KrA/0079). Pärmsidan i pensionsrullan som omfattar åren 1885 - 1892.
Ovan, utdrag ur Flottans pensionskassa P2:18 (1885-1892) Bild 40 (AID: v779837.b40, NAD: SE/KrA/0079). På bilden ovan ser vi en del av registret som visar att Södermanlands 2. båtsmanskompani börjar på sidan 198 i rullan.
Ovan, utdrag ur Flottans pensionskassa P2:18 (1885-1892) Bild 2030 / sid 198 (AID: v779837.b2030.s198, NAD: SE/KrA/0079). På bilden ovan ser vi att Nils August Hamberg Björks pensionsbrev utfärdades den 17 augusti 1891. Sida 2:
Björk placerades i klass 4, den lägsta klassen och fick en årlig pension på 42 Kr utgående från augusti 1891. Vi ser även att pensionen år 1910 höjdes till 67 Kr per år. I kolumnen längst till höger har vi en uppgift om att Björk avlider den 7 november 1912. Hur mycket motsvarar en årlig pension på 42 Kr år 1891 i dagens penningvärde? Enligt "Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008" motsvarar 42 Kr år 1891 följande: "42 SEK år 1891 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 37379 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)". Så, mätt i dagens penningvärde fick Björk en årlig pension på 37379 Kr vilket innebär ca: 3115 Kr per månad. År 1910 höjdes hans pension till 67 Kr per år. Enligt samma källa som ovan motsvarar det: "67 SEK år 1910 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 33241 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)". Höjningen av pensionen innebar med andra ord ingen större ökning av pensionen. För mer information om pension och gratialister, se Pension och gratialister Slagning i register: I Sveriges befolkning 1880 bor båtsman Nils August Björk i Bogsta by med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I torpet bor även sonen Karl Viktor, skogsvaktare, född 1864. I Sveriges befolkning 1890 bor kronobåtsman Nils August Björk i Knutstugan, Bogsta socken, med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I Sveriges befolkning 1900 bor kyrkvaktmästaren och förre båtsmannen Nils August Björk i Knutstugan, Bogsta socken, med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I Sveriges befolkning 1910 finns informationen att Nils August Björk, här benämnd Hagberg (?), var understödstagare och f.d. båtsman. Nils August bor i Krutstugan (skall vara Knutstugan), Bogsta socken, med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I Sveriges dödsbok 1901 - 2013 finns informationen att Nils August Hamberg Björk avlider den 7 november 1912 i Knutstugan, Bogsta socken. Uppenbarligen fick Nils August Björk bo kvar på båtsmanstorpet efter att han gick i pension 1891.

Fler exempel på båtsmansrullor - Norrlands Andra båtsanskompani

Exempel på båtsmansrulla från Ljustorp, Medelpad avseende båtsman 170 Johan Norberg Smed vid Norrlands Andra båtsanskompani. Smed var född 1869 i Ljustorp och antogs som båtsman 1886. Vi får även en detaljerad kroppsbeskrivning av Smed: "tämligen stark kroppsbyggnad, ljusbrunt hår och grå ögon. Längd 1,61 m. Normalt färgsinne." Här får vi en mer exakt beskrivning av var båtsmanstorpet låg vid denna tid: "Båtsmanstorpet finns en halv mil från Ljustorps kyrka i Åsäng." Även båtsmännen på rote 172 vid Norrlands Andra båtsanskompani som vi följt ovan finns i båtsmansrullorna. Källa: Stockholms station: Norrlands 2. båtsmanskompani D5:6 (0-9999) Bild 1560 (AID: v741258a.b1560, NAD: SE/KrA/0530F056Ö). Den båtsman som finns i denna båtsmansrulla är Johan Fredrik Fredriksson Wernholm, född 1858 i Råneå socken, Västerbottens län. Han antogs som båtsmansrekryt på rote 172 år 1879. Wernholm hade brunt hår och bruna ögon. Normalt färgsinne. Båtsmanstorpet 172 låg vid denna tid: 1/4 mil från Ljustorps kyrka i Öppom. Wernholm var kvar i tjänst till 1896 då han tog avsked. I hans tjänstgöringslista ser vi all hans tjänstgöring vid Stockholms station och de fartyg han har mönstrat på, bl.a. ångfregatten Vanadis 1880 - 1881. I hans båtsmansrulla finns även upptaget de bestraffningar han utsatts för i tjänsten. Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
xxx Söka soldater xxxx

 
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-02-28

Båtsmansrullor

Det finns även en serie rullor som heter Båtsmansrullor. Båtmansrullorna började föras först på 1880- talet (möjligen finns de redan från 1870-talet). Båtsmansrullorna är en guldgruva för de som har båtsmän i slutet av 1800-talet då dessa rullor är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. Båtsmansrullorna söks under respektive örlogsstation.

Husförhörslängd (HFL)

I detta exempel skall vi leta uppgifter om båtsmannen Nils August Björk i flottans rullor. I en husförhörslängd har vi hittat båtsmannen Nils August Björk, f. 1833-01-28 i Tystberga socken, Södermanlands län. Husförhörslängden avser Bogsta socken i Södermanland: Bogsta AI:12 (1856-1860) Bild 75 / sid 62. Nils båtsmansnamn är Björk.

Handledning 3b: Hur man

söker båtsmän i Flottan

Ovan, utdrag ur Bogsta AI:12 (1856-1860) Bild 75 / sid 62 (AID: v54596.b75.s62, NAD: SE/ULA/10132). På bilden ovan ser vi båtsmannen Nils August Björk, född den 28 januari 1833 i Tystberga socken, Södermanland. Hans hustru är Anna Sofia Ersdotter, född den 3 november 1829 i Nicolai socken (Nyköping). Paret har ett barn, sonen Johan August, född den 28 oktober 1857 i Bogsta socken. Vi ser även att makarna flyttade till Båtsmanstorpet i Bogsta den 26 oktober 1857, enbart två dagar innan hon föder sonen. Anna Sofia var med andra ord höggravid då de flyttade in i båtsmanstorpet. Bogsta socken ligger vid sjön Runnviken, nordost om Nyköping i Södermanlands län, inte långt från Tystberga socken. Av rubriken på sidan i HFL ser vi att båtsmanstorpet hette Knutstugan.

Båtsmanskompaniet

Eftersom båtsmanstorpet låg i Södermanlands kan vi nästan antaga att Björk tjänstgjorde vid ett av de två båtsmanskompanier som fanns uppsatta i Södermanland. De var Södermanlands Första- respektive Andra båtsmanskompani. Första kompaniet fanns i Stockholms län och Andra i Södermanlands län vilket bör innebära att Björk fanns vid Södermanlands Andra båtsmanskompani. Båda kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation. För att vara helt säker på båtsmanskompaniet bör man dock titta i Grill. Det finns ett exempel ovan på hur man söker i Grill efter båtsmanskompanierna så jag tänker inte gå igenom detta på nytt här. Däremot kommer jag att lägga ut referenser till de aktuella sidorna i Grill nedan. För mer information om Grill, se ovan.

Grill

I sockenregistret i Grill finner vi en referens till rätt band och sida i Grill för det båtsmanskompani som hade rotar i Bogsta. Se Tryckt litteratur GrillReg:1 (0- 9999) Bild 100 / sid 7 (AID: v792967.b100.s7, NAD: SE/AD/00001). Här finner vi en referens till sid 34 i band 3 av Grill som omfattar båtsmanskompanierna. På sid 34 hittar vi Södermanlands Andra båtsmanskompani. Vi ser även att båtsmansrote 65 är Berga och Eke (under Ökna) i Rönö härad. Se Tryckt litteratur Grill:3 (1858-1858) Bild 230 / sid 35 (AID: v792655.b230.s35, NAD: SE/AD/00001).

Flottans generalmönsterrullor

Vi vet nu att båtsman 65 Nils August Björk tjänstgjorde vid Södermanlands Andra båtsmanskompani och att rotens namn var Berga och Eke. Eftersom Björk flyttar till båtsmanstorpet i oktober 1857 kan vi nog anta att Björk rekryterades som båtsman detta år. Detta avsnitt skall handla om båtsmansrullorna men de började föras först på 1880-talet så vi tittar först i flottans generalmönsterrullor för åren runt 1857 för att vara säkra på att vi har hittat rätt. Vi tittar i rullserien "Rullor flottan 1635-1915". Serie IV omfattar kompanierna under Karlskrona Örlogsstation medan serie XIIIc omfattar kompanierna under Stockholms station. Eftersom Södermanlands Andra båtsmanskompani tillhörde Stockholms örlogsstation så söker vi i serie XIIIc eftr båtsman 65 Björk. Vi hittar kompaniet i en rulla för 1857: "Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:344 (1857-1858) Bild 20".
Ovan, utdrag ur Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:344 (1857-1858) Bild 210 (AID: v399341a.b210, NAD: SE/KrA/0503036). På bilden ovan ser vi att båtsman 65 Nils August Hamberg Björk antogs som båtsman vid kompaniets generalmönstring den 27 juni 1857. Eftersom Björk var född 1833 var han 24 år gammal då han antogs. Han har i rullan namnet Hamberg. Den tidigare båtsmannen på roten Anders Björk, avlider den 22 april 1857 enligt rullan (syns inte på utdraget ovan) varvid Nils anställdes på roten i hans ställe.
Ovan, utdrag ur Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:351 (1862-1863) Bild 150 (AID: v399348.b150, NAD: SE/KrA/0503036). På denna bild ovan från kompaniets generalmönstring år 1862 ser vi nu att Nils står med namnet Nils August Hamberg Björk. Hans födelsedatum är 28 januari 1833.

Båtsmansrullorna

Vi hoppar nu framåt i tiden tills vi hittar de första båtsmansrullorna för Södermanlands Andra båtsmanskompani och mer specifikt båtsmansrullan för nr 65 Björk. Varje båtsman fick en egen individuell bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa den enskilde båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. I båtsmansrullorna brukar även en hel del intyg mm vara instuckna. Båtsmansrullorna söks under respektive örlogsstation, så i detta fall söker vi på "Stockholms station" och där letar upp båtsmansrullorna för Södermanlands 2:a båtsmanskompani. Bland dem söker vi sen fram en rulla som omfattar båtsmansnummer 65.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 280 (AID: v741217a.b280, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ser vi första sidan på nr 65 Björks egen båtsmansrulla som var en bok med uppgifter om Björks tjänstgöring. Vi ser redan på en kommentar som skrivits in på etiketten att båtsman nr 65 vid Södermanlands 2:a kompani tog avsked med rotens medgivande den 30 juli 1891.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 291 (AID: v741217a.b291, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi huvudsidan i 65 Björks båtsmansrulla. Här ser vi namnet på båtsmansroten "Berga och Eke" samt platsen för båtsmanstorpet som låg 3/20 mil (dvs 1,5 km) norr om Bogsta kyrka "strax vid vägen". Närmaste postkontor är Ökne i Bogsta socken.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 292 (AID: v741217a.b292, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi sida två ur 65 Björks båtsmansrulla. Här finner vi detaljerade anteckningar om honom. Han är född den 28 januari 1833 i Tystberga socken och antogs som båtsman den 27 juni 1857. Hans namn enligt prästintyg är Nils August Hamberg och vid antagningen var han drygt 24 år gammal och att innan dess var anställd som dräng. När han antogs i juni 1857 var han fortfarande ogift. Enligt husförhörslängden flyttar han in i båtsmanstorpet den 26 oktober 1857 och två dagar senare föder hans hustru en son. Man kan väl anta att paret vigdes mellan juni och oktober 1857 då de får en son. Det finns även längre ned en notering om att Björk är gift. Nr 65 Björk avlägger krigsmanseden den 29 januari 1858. Sist finns en notering om att Björk tog avsked med rotens medgivande den 30 juli 1891. Eftersom Björk var född 1833 var han vid avskedet 58 år gammal. Han hade då tjänstgjort som båtsman i 34 år. Detta innebär att han var behörig till pension. I kolumnen till höger finns information om Nils August Björks utseende. Han hade ljust hår, blå ögon, obetydlig skäggväxt. År 1882 var han 5 fot 9 tum lång, hade blå ögon, mörkt hår och hade grått skägg. samt var magerlagd. År 1882 var han 49 år gammal.

Tjänstgöringsförteckningar

I båtsmansrullorna finns även detaljerade uppgifter om respektive båtsmans tjänstgöring till sjöss samt vid örlogsstationen.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 293 (AID: v741217a.b293, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi att 65 Nils Björk tjänstgjorde som skräddare vid en tjänstgöring 1874.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 293 (AID: v741217a.b293, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ovan ser vi båtsman 65 Björks tjänstgöring både till sjöss samt på Stockholms örlogsstation. Tjänstgöringslistan sträcker sig från 1858 och fram tills dess Björk tog avsked år 1891, dvs under hela hans anställning som båtsman. Under åren 1868 och 1871 tillbringade han 3 månader tills sjöss respektive år. Han befattning ombord var "skaffare". Skaffare var benämningen på den person som hade till uppgift att anskaffa livsmedel till ett örlogsfartyg. I fjärde kolumnen ser vi namnen på fartygen samt vilken typ av fartyg det rörde sig om. I början ser i att han tjänstgjort på kanonjollar (bl.a. på Frigga), senare kanonångslupar (bl.a. Alfhild och Hogland), år 1871 på pansarbåten Gramer. Som vi ser ovan har Björk haft långa tjänstgöringsperioder på örlogsstationen. Flera tjänstgöringar har varat i upp till 12 månader åt gången. Från 1873 verkar Björk enbart ha tjänstgjort "i land", dvs på örlogsstationen. År 1884 tjänstgjorde han 7 drygt 4 månader i galärvarvsvakten. Vid sin sista uppfordran 1889 var han permitterad.

Båtsmanskontrakt

I Nils August Björks båtsmansrulla finns även ett antal lösa handlingar instuckna, bl.a. hans båtsmanskontrakt. Ett båtsmanskontrakt upprättades mellan rotebönderna i båtsmansroten och båtsmannen som skulle tjänstgöra på roten när båtsmannen anställdes. I kontraktet stod hur mycket som rotebönderna skulle betala i engångssumma (lega), i lön och i naturaprodukter av olika slag som matvaror, utsäde, ved, kvarnskjutsar osv (hemkall). Förutom hemkallet utgick även en kronotunna säd till båtsmannen årligen. Roten skulle även hålla soldaten med torp och tillhörande mark. Kontrakten hittas normalt under respektive regemente i armén och under respektive båtsmanskompani i flottan. Båtsmanskontrakten kan även sökas under respektive örlogsstation. Men i Nils August Björks fall fanns, som ovan nämnts, ett antal lösa handlingar instuckna i båtsmansrullan, bl.a. hans båtsmanskontrakt 1857. Kontrakten är ojämnt bevarade men kan finnas kvar för vissa landskap från början av 1800-talet. Vad avser nr 65 Björks del har vi tur för hans kontrakt finns bevarad. Detta kontrakt visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 281 (AID: v741217a.b281, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). På bilden ser vi Nils August Björks båtsmanskontrakt som upprättades den 24 oktober 1857. Upptill i kontraktet där det framgår båtsmannens namn står hans som drängen Nils August Jansson, Klävsta, Tystberga socken. Därunder finns villkoren listade för rotens åtagande gentemot honom. Längre ned finns även roteböndernas namnteckning. Längst ned på kontraktet har Nils August undertecknat med sitt namn. Han har undertecknat med Nils August Jansson vilket bör betyda att Jansson var hans patronymikon. Vi ser även att korpral Fagerlund bevittnat namnteckning. För transkribering av båtsmanskontraktet ovan, se båtsmanskontrakt.

Olika intyg

Prästintyg

När en båtsman eller soldat rekryterades kräves ett antal intyg, bl.a. ett prästintyg. Även 65 Björks prästintyg finns instucket i hans båtsmansrulla och visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 282 (AID: v741217a.b282, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan är Nils Augusts prästintyg från den 21 juni 1857 då han antogs som båtsman vid Södermanlands 2. båtsmanskompani. Det är undertecknat av prästen i Nils Auguts hemmasocken, komminister Åhman i Tysberga prästgård. Intyget avser drängen Nils August Hamberg i Käfta Norrgård och anger att hans födelsedatum är 28 januari 1833. Hans patronymikon är som vi sett tidigare Jansson men innan han rekryterades har han tydligen tagit ett släktnamn, Hamberg. Vidare kan vi läsa att han har försvarliga kunskaper i Kristendom, har skött nattvarden samt har en oklanderlig vandel. Det intygas också att Nils August är ogift samt att han har vaccinerats. Den vaccination som nämns ovan är vaccination mot smittkoppor som blev obligatorisk redan år 1816.
För att försäkra oss om att Nils August redan tagit släktnamnet Hamberg innan han blev båtsman tittar vi i den husförhörslängd där han bodde strax innan han rekryterades 1857. Han bor då i Klävsta, Tystberga socken.
Ovan, utdrag ur Tystberga AI:12 (1856-1860) Bild 45 / sid 41 (AID: v62663.b45.s41, NAD: SE/ULA/11611). Bilden ovan är vänstra sidan i husförhörslängden. Som framgår ovan har drängen Nils August redan innan han blir båtsman tagit efternamnet Hamberg.
Ovan, utdrag ur Tystberga AI:12 (1856-1860) Bild 45 / sid 41 (AID: v62663.b45.s41, NAD: SE/ULA/11611). Bilden ovan är högra sidan i husförhörslängden. Ovan ser vi att Nils August flyttar till Bogsta socken 1857 för att där ta anställning som båtsman. I kommentaren längst till höger framgår att Nils August Hamberg ingick äktenskap med pigan Anna Sofia Ersdotter den 23 augusti 1857, dvs innan han flyttar till båtsmanstorpet i Bogsta vilket sker i oktober 1857.

Läkarintyg

När en båtsman eller soldat rekryterades kräves ett antal intyg, bl.a. ett läkarintyg. Även 65 Björks läkartintyg finns instucket i hans båtsmansrulla och visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 283 (AID: v741217a.b283, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan är Nils Augusts läkarintyg från den 27 juni 1857 då han antogs som båtsman vid Södermanlands 2. båtsmanskompani. Det är undertecknat av provinsialläkaren i Nyköping. I detta intyg har drängen Nils August plötsligt fått efternamnet Holmberg, men skall vara Hamberg. I intyget framgår att Nils August har en sund och stark kroppsbeskaffenhet och byggnad samt frisk. Han är duglig för krigstjänst.

Intyg från förre arbetsgivaren

När en båtsman eller soldat rekryterades kräves ett antal intyg, bl.a. ett intyg från förre arbetsgivaren. Detta krävdes för att klargöra att personen ifråga inte var uppbunden av ett kontrakt hos en arbetsgivare när hans skulle antas som båtsman/soldat. Hade en dräng som rekryterats som soldat/båtsman kvar tid på sitt kontrakt med en bonde kunde han bli soldat/båtsman först efter att detta kontrakt gått ut. Detta skedde i regel i oktober varje år. Soldatkontrakt bröt ej legokontrakt. Även 65 Björks intyg från arbetsgivaren finns instucket i hans båtsmansrulla och visas nedan.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 284 (AID: v741217a.b284, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan är Nils Augusts intyg från sin förre arbetsgivare från den 25 juni 1857 då han antogs som båtsman vid Södermanlands 2. båtsmanskompani. Det är undertecknat av Pehr Eric Carlsson i Klävsta, Tystberga socken. Nils August Hamberg har tjänat som dräng hos Carlsson i 3 år enligt intyget. Under den tiden har han enligt ovan uppfört sig ärligt, nyktert och beskedligt är godkänd att ta ny anställning.

Torpsyneprotokoll

Torpbesiktningar hölls med ett visst antal års mellanrum, vanligen vart tredje år. När en soldat/båtsman fick avsked eller förflyttades skede alltid en besiktning. Förutom soldaten/båtsmannen var då rotebönderna samt representanter för både militära och civila myndigheter närvarande. Det var inte bara byggnaderna som granskades utan också brunnar, gärdesgårdar och andra inhägnader. Speciella protokoll, sk. torpsyneprotokoll, upprättades över torpets brister samt vad som skulle rättas till. Det fanns två syften med dessa torpinspektioner. Dels ville man försäkra sig om att torpet höll den förväntade standarden och hade det skick som soldaten/båtsmannen hade rätt till och som rotebönderna var förpliktade att tillse men samtidigt ville man också försäkra sig om att soldaten/båtsmannen inte vanskötte torpet. Bilden tillhöger visar en pågående torpsyn från slutet av 1800- talet. I protokollet som upprättades vid torpsynen framgår oftast vilka personer som var närvarande samt vad man kom överens om att åtgärda på torpet och vem som var skyldig att bekosta detta. Soldaten/båtsmannen skulle normalt stå för de mindre reparationerna av torpet och rotebönderna för de större. I protokollet finns till höger två kolumner som anger vem som skulle stå för respektive reparationskostnad, dvs en kolumn för roten och en för båtsmannen/soldaten. Se nedan. Torpsyneprotokollen hittas normalt under respektive regemente i armén och under respektive båtsmanskompani i flottan. Men i Nils August Björks fall fanns, som ovan nämnts, ett antal lösa handlingar instuckna i båtsmansrullan, bl.a. ett torpsyneprotokoll på hans båtsmanstorp från 1886. Man kan även hitta torpsyneprotokoll under Krigskollegium, husesynskontoret. För 1700-talet finns bara spridda torpsyneprotokoll bevarade och det är först in på 1800-talet som man kan förvänta sig att hitta ett eller fler torpsyneprotokoll för det torp man är intresserad av. Nedan, torpsyneprotokoll av båtsmanstorp 65 i Bogsta socken från september 1886.
Ovan, utdrag ur Stockholms station: Södermanlands 2. båtsmanskompani D6:3 (0-9999) Bild 286 (AID: v741217a.b286, NAD: SE/KrA/0530F064Ö). Bilden ovan visar översta delen av det torpsyneprotokoll som upprättades vid den inspektion av båtsmanstorp 65 vid Södermanlands 2. båtsmanskompani som förrättades den 14 september 1866 i Bogsta socken. Av texten framgår att laga syn förrättades av kronolänsman, biträdd av de två nämndemännen Carl Olsson och Nils Alfred Nilsson. Närvarande vid synen var båtsmanskompaniets chef, rotebönderna samt båtsman Björk. Vi kan även läsa av texten att torpets boningshus var byggt av timmer, brädklätt utvändigt och hade tak av tegel på bräder.
Nertill på syneprotokollet finns den totala summa som respektive part skall betala för reparationerna. Rotens andel uppgick till 111,60 Kr och båtsmannens 3 Kr. Båtsmannens del av kostanden var således liten. Ovanstående protokoll är mycket omfattande och upptar tre sidor i rullan. För att titta hela protokollet se torpsyneprotokoll för båtsmanstorp.

Pension

Hur gick det med 65 Nils August Björk när han tog avsked från flottan? Fick han pension? Vi vet av Björks båtsmansrulla att han tog avsked med rotens medgivande den 30 juli 1891. Eftersom Björk var född 1833 var han när tog avsked 58 år gammal. Han hade då tjänstgjort som båtsman i 34 år. Detta innebär att han var behörig till pension. Vi tittar därför i Flottans pensionskassas arkiv för år 1891. I början av varje rulla finns ett register över de olika båtsmanskompanierna i rullan med en hänvisning till respektive kompanis sida i rullan. Se nedan:
Utdrag ur Flottans pensionskassa P2:18 (1885-1892) Bild 20 (AID: v779837.b20, NAD: SE/KrA/0079). Pärmsidan i pensionsrullan som omfattar åren 1885 - 1892.
Ovan, utdrag ur Flottans pensionskassa P2:18 (1885-1892) Bild 40 (AID: v779837.b40, NAD: SE/KrA/0079). På bilden ovan ser vi en del av registret som visar att Södermanlands 2. båtsmanskompani börjar på sidan 198 i rullan.
Ovan, utdrag ur Flottans pensionskassa P2:18 (1885- 1892) Bild 2030 / sid 198 (AID: v779837.b2030.s198, NAD: SE/KrA/0079). På bilden ovan ser vi att Nils August Hamberg Björks pensionsbrev utfärdades den 17 augusti 1891. Sida 2:
Björk placerades i klass 4, den lägsta klassen och fick en årlig pension på 42 Kr utgående från augusti 1891. Vi ser även att pensionen år 1910 höjdes till 67 Kr per år. I kolumnen längst till höger har vi en uppgift om att Björk avlider den 7 november 1912. Hur mycket motsvarar en årlig pension på 42 Kr år 1891 i dagens penningvärde? Enligt "Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008" motsvarar 42 Kr år 1891 följande: "42 SEK år 1891 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 37379 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)". Så, mätt i dagens penningvärde fick Björk en årlig pension på 37379 Kr vilket innebär ca: 3115 Kr per månad. År 1910 höjdes hans pension till 67 Kr per år. Enligt samma källa som ovan motsvarar det: "67 SEK år 1910 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 33241 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)". Höjningen av pensionen innebar med andra ord ingen större ökning av pensionen. För mer information om pension och gratialister, se Pension och gratialister Slagning i register: I Sveriges befolkning 1880 bor båtsman Nils August Björk i Bogsta by med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I torpet bor även sonen Karl Viktor, skogsvaktare, född 1864. I Sveriges befolkning 1890 bor kronobåtsman Nils August Björk i Knutstugan, Bogsta socken, med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I Sveriges befolkning 1900 bor kyrkvaktmästaren och förre båtsmannen Nils August Björk i Knutstugan, Bogsta socken, med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I Sveriges befolkning 1910 finns informationen att Nils August Björk, här benämnd Hagberg (?), var understödstagare och f.d. båtsman. Nils August bor i Krutstugan (skall vara Knutstugan), Bogsta socken, med sin hustru Anna Sofia Eriksson. I Sveriges dödsbok 1901 - 2013 finns informationen att Nils August Hamberg Björk avlider den 7 november 1912 i Knutstugan, Bogsta socken. Uppenbarligen fick Nils August Björk bo kvar på båtsmanstorpet efter att han gick i pension 1891.

Fler exempel på båtsmansrullor -

Norrlands Andra båtsanskompani

Exempel på båtsmansrulla från Ljustorp, Medelpad avseende båtsman 170 Johan Norberg Smed vid Norrlands Andra båtsanskompani. Smed var född 1869 i Ljustorp och antogs som båtsman 1886. Vi får även en detaljerad kroppsbeskrivning av Smed: "tämligen stark kroppsbyggnad, ljusbrunt hår och grå ögon. Längd 1,61 m. Normalt färgsinne." Här får vi en mer exakt beskrivning av var båtsmanstorpet låg vid denna tid: "Båtsmanstorpet finns en halv mil från Ljustorps kyrka i Åsäng." Även båtsmännen på rote 172 vid Norrlands Andra båtsanskompani som vi följt ovan finns i båtsmansrullorna. Källa: Stockholms station: Norrlands 2. båtsmanskompani D5:6 (0-9999) Bild 1560 (AID: v741258a.b1560, NAD: SE/KrA/0530F056Ö). Den båtsman som finns i denna båtsmansrulla är Johan Fredrik Fredriksson Wernholm, född 1858 i Råneå socken, Västerbottens län. Han antogs som båtsmansrekryt på rote 172 år 1879. Wernholm hade brunt hår och bruna ögon. Normalt färgsinne. Båtsmanstorpet 172 låg vid denna tid: 1/4 mil från Ljustorps kyrka i Öppom. Wernholm var kvar i tjänst till 1896 då han tog avsked. I hans tjänstgöringslista ser vi all hans tjänstgöring vid Stockholms station och de fartyg han har mönstrat på, bl.a. ångfregatten Vanadis 1880 - 1881. I hans båtsmansrulla finns även upptaget de bestraffningar han utsatts för i tjänsten. Överst på sidan