Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-02-04

Hur man söker soldater i finska regementen - Sverige-tiden

Inledning

Fram till 1809 bestod Sverige av 4 landsdelar: Götaland Svealand Norrland Finland Efter kriget med Ryssland 1808 – 1809 förlorade vi den finska landsdelen varefter Finland hamnade under rysk överhöghet. Under den svenska tiden och även ett bra tag därefter var förvaltningsspråket i Finland svenska. Först under slutet av 1800-talet blir förvaltningsspråket finska. I Finland fördes kyrkböcker precis som i övriga Sverige och dessa fördes på svenska. I det militära var kommandospråket svenska även i de regementen som var uppsatta i Finland. En viktig anledning till detta var att man i fält under krig med förluster skulle kunna slå samman regementen eller helt enkelt flytta soldater mellan regementen. Då var det viktigt att alla soldater förstod samma kommandospråk – svenska. Vidare var en klar majoritet av alla officerare i de finska regementena svenskar. De militära rullor som fördes för de regementen som fanns i Finland fram till 1809, generalmönsterrullor etc. finns i de allra flesta fall på svenska Krigsarkivet i Stockholm. Även dessa finska militära rullor är förda på svenska. Landskapsregementena i den finska delen sattes upp samtidigt som de övriga Sverige (1620-tal) och dessa regementen godkändes senare i Sveriges regeringsform år1634. Inom Sveriges egentliga gränser skulle det rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland). I infanteriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning:

Handledning 5: Hur man söker soldater i Finland

Innehåll denna sida:

Infanteriet

I infanteriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning: 1 Upplands regemente 2 Skaraborgs regemente 3 Åbo läns infanteriregemente (Fin) 4 Södermanlands regemente 5 Kronobergs/Jönköpings regemente 6 Björneborgs läns regemente (Fin) 7 Dalregementet 8 Östgöta infanteriregemente 9 Tavastehus läns regemente (Fin) 10 Hälsinge regemente 11 Älvsborgs regemente 12 Västgöta-Dals regemente 13 Viborgs infanteriregemente (Fin) 14 Savolax regemente (Fin) 15 Västmanlands regemente 16 Västerbottens regemente 17 Kalmar regemente 18 Nylands infanteriregemente (Fin) 19 Närke-Värmlands regemente 20 Österbottens regemente (Fin)
Regementena i blå färg ovan är de regementen som sattes upp i Finland. När det yngre indelningsverket beslutades 1682 så omfattade detta även de regementen som var uppsatta i Finland. Årtalen när respektive regemente blev indelt varierade både i Riks-Sverige och i den finska landsdelen. För de flesta regementen så skedde detta under slutet av 1600-talet. Ett regemente, Österbottens regemente, blev dock indelt först 1733. Uppgifter om regementena i Finland: Finska infanteriregementen Finska kavalleriregementen Värvade regementen

Freden i Fredrikshamn 1809

Som nämts ovan betod Sverige fram till 1809 av 4 landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland och Finland. Enligt fredsvillkoren, som undertecknades söndagen den 17 september 1809 i Fredrikshamn, skulle Sverige inte bara avstå de sex landskap som utgjorde landsdelen Finland utan även Åland och östra Västerbottens län, dvs den del av Västerbotten som då utgjordes av större delen av Torneå Lappland i nutida Finland. Den nya riksgränsen drogs vid Torneå- och Muonio älvar. Västerbottens län omfattade vid denna tid inte bara dagens Västerbottens län utan även dagens Norrbottens län plus större delen av norra Finland. Så Norrland sträckte sig mycket längre österut före 1809. Sveriges fredsförhandlare i Fredrikshamn var greven och generalen Curt von Stedingk. Fredsvillkoren stadfästes i Stockholm den 3 oktober 1809 och i S:t Petersburg den 13 oktober 1809. De finska förbanden upplöstes formellt i februari 1810. I enlighet med fredsavtalet hamnade nu Finland under rysk överhöghet och bildade det ryska Storfurstendömet Finland fram till den 6 december 1917 då Finland blev en självständig stat. Perioden benämns i Finland som Autonomitiden. Den svenska förvaltningsmodellen och svensk lag fortsatte att gälla även efter 1809 i Finland. Förvaltningsspråket förblev svenska ända fram till slutet av 1800-talet som därefter övergick till finska.

Västerbottens regemente efter 1809:

De svenska landavträdelserna öster om Torneå älv gjorde att Västerbottens regementes rekryteringsområde drabbades hårt. I princip förlorade Torneå kompani i Västerbottens regemente samtliga sina rotar då dessa låg öster om Torneå älv och sträckte sig fram till Kemi älv, dvs ett område som omfattade betydande delar av dagens finska Lappland. Kompaniet hade 113 rotar i detta nu förlorade område. Västerbottens regemente organiserades därefter på enbart 7 kompanier med bara 743 rotar. Se även Karta över den finska länsindelningen enligt 1634-års regeringsform.

Indelningsverket i Finland efter 1809

Efter freden med Ryssland 1809 upplöstes vid Borgå lantdag de indelta regementena i Finland för en period av 50 år men själva indelningsverket som sådant bibehölls. Officerarna och underofficerarna fick bo kvar sina befälsboställen på livstid. Rotarna och rusthållen behölls också men i stället för skyldighet att anskaffa och underhålla en soldat/ryttare blev de skyldiga att betala en vakansavgift. Under Krimkriget 1853 – 1856 sattes dock regementen upp i indelningsverkets regi i Finland, trots att det ännu inte förflutit 50 år sedan fredsslutet 1809. De förband som sattes upp i Finland under Krimkriget organiserades på 9 bataljoner om vardera 4 kompanier som i sin tur vardera bestod av 150 soldater. Totalt uppgick således varje bataljon till 600 soldater. Syftet var försvar av Finland. Efter Krimkriget reducerades antalet soldater per bataljon från 600 till 320. De 9 bataljonerna inspekterades av den ryske Tsaren Alexander II år 1863 på en övningshed vid Parola malm. Bataljonerna avrustades slutligen år 1868. Hela indelningsverket avskaffades år 1886.

Grills verk och Finland

För de landskapregementen som var uppsatta i Sverige är Grills "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" en guldgruva för att ta reda på regemente och rotenummer. För de landskapsregementen som sattes upp i Finland är det inte lika lätt då Grills verk skrevs i mitten av 1800-talet, dvs efter att Sverige avträtt den finska rikshalvan till Ryssland. Grill speglar enbart de regementen som fanns i Sverige under 1800-talet. Däremot finns det en skrift från Den Kungliga Krigsvetenskapsakademin "Fd. finska arméns indelning och förläggning" som gavs ut vid ungefär samma tidpunkt som Grills verk och som speglar den finska indelningen. Grill går ned på rote-nivå för de svenska regementena, denna skrift stannar på sockennivå. Jag har skapat några sidor baserade på uppgifterna "Fd. finska arméns indelning och förläggning" som man kan använda sig av för ungefär på samma sätt som Grill, dvs med vetskap om den socken som en soldat hade sitt soldattorp i kan man få reda på vilket regemente och kompani han tjänstgjorde vid. Se vidare Indelningsverket, Finlands indelningar. Se även Karta över den finska länsindelningen enligt 1634-års regeringsform.

Rullor över förbanden i Finland fram till 1809

Förbanden i Finland var fram till 1809 en del av den svenska krigsmakten och således helt integrerade med den svenska armén och flottan. Soldaterna i de indelta förbanden rekryterades på samma sätt som i resten av Sverige. Även soldaterna i Finland fick soldatnamn och det var nästan uteslutande svenska soldatnamn de fick. De är också upptagna i samma typ av rullor, exempelvis generalmönsterrullorna. Arkiv för de finska förbandens handlingar fram till 1809 är svenska Krigsarkivet i Stockholm. Vidare finns även en del handlingar om tiden före 1809 även på finska Riksarkivet, Kansallisarkisto. Det finska Krigsarkivet Sotaarkisto (som är en integrerad del av Riksarkivet) har enbart handlingar för förband efter 1809. Under 1600-talet fram och till 1680-talet, dvs under äldre indelningsverket, togs soldaterna ut via utskrivningar och under det yngre indelningsverket via rotering. Indelningsverket infördes dock med en viss fördröjning i Finland och det sista förbandet att bli indelt var Österbottens regemente år 1733. Efter det stora nordiska krigets slut 1721 och fram till 1809 har det skett en hel del förändringar för förbanden i Finland. Efter freden 1721 samt efter freden 1743 förlorades hundratals rotar då de nu hamnade på ryska sidan av gränsen. Detta påverkade naturligtvis de förband som hade rotar/rusthåll i de förlorade områdena. Det påverkade regementena var Kareliska kavalleriregementet, Viborgs infanteriregemente samt Savolax infanteriregemente. Från 1721 omvandlades de finska kavalleri regementena till dragoner och från 1792 blev de omorganiserade till infanteri och jägarförband. I Finland sattes det även upp ett antal värvade förband, främst använda som garnisonsförband på fästningarna i Finland som Sveaborg, Lovisa och Svartholm fästningar.

Svenska digitala källor

I Sverige är det främst SVAR och ArkivDigital som har skannade militära handlingar. SVAR har skannat generalmönsterrullor för de finska förbanden för tiden före 1809 medan ArkivDigital ännu inte skannat de finska förbanden. Båda dessa leverantörer kräver abonnemang.

Digitala källor i Finland

Vad gäller Finland så finns det ett antal aktörer som har tillgängliggjort digitala handlingar av både kyrkböcker och militära rullor.

Genealogiska Samfundet i Finland - Hiski

Genealogiska Samfundet i Finland grundades redan 1917. GS hemsida finns på http://www.genealogia.fi/ Hiski är deras databas över kyrkböckerna (historieböckerna). Hiski är en förkortning av Historian Kirjat. Registret är en avskrift av de sk. svarta böckerna, vilka i sin tur är en avskrift av de ursprungliga kyrkböckerna. Då de är en sekundär källa bör kontroll göras mot originalkällorna. I registret finns även regementes- och bruksförsamlingar. Hiski finns tillgänglig på http://hiski.genealogia.fi/hiski?se

Finlands Släkthistoriska Förening (FSHF) - Digiarkisto

I deras digitala bildarkiv finner du kyrkoböcker. Kyrkböcker äldre än 125 år kan användas av alla medan yngre material endast är tillgänglig för medlemmar. Sockennamnen anges både på finska och svenska. För medlemmar finns även andra källor till förfogande i deras databas Digitalarkivet (Digiarkisto) som är Finlands Släkthistoriska Förenings bildarkiv. Medlemmar i FSHF har möjlighet att söka efter bilder i databasen. I FSHF:s bilddatabas finns material om regementen och kompanier, särskilt generalmönsterrullor, rekryteringsrullor, meritförteckningar samt lönelistor. Materialet är främst från början av 1720­-talet fram till 1809, men delar av 1600-talets material har också digitaliserats. För närvarande digitaliserar FSHF länsräkenskaper, militärrullor och domböcker. Se: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm

Arkivverket

Fram till 1809 arkiverades alla finska förvaltningshandlingar i de svenska arkiven. Efter 1809 överfördes handlingar rörande Finland till det finska Riksarkivet (Kansallisarkisto). Riksarkivet i Helsingfors (FRA) och de 7 landsarkiven i Finland sorterar under det finska Arkivverket (Arkistolaitos). Digitalarkivet är arkivverkets lagrings- och visningssystem för digitaliserade dokument. Arkivverkets hemsida: http://www.arkisto.fi/sv/arkivverket Riksarkivets hemsida: http://www.arkisto.fi/sv/arkivverket/kansallisarkisto-2 Arkivbestånd: http://www.arkisto.fi/sv/arkivmaterial Digitala arkivet: http://digi.narc.fi/digi/?lang=sv_SE Du söker material i Digitala arkivet med hjälp av valfria sökord. Du kan göra sökningen med såväl egennamn (t.ex. namn på platser) som artnamn (t.ex. kvarn, jordebok). På sidan Sökresultat visas alla arkivbildare, arkiv, serier och arkivenheter som har sparats i Digitala arkivet och i vilkas namn sökordet förekommer. När du klickar på en arkivbildares namn kommer du till de arkiv som hänför sig till arkivbildarens verksamhet. Genom att klicka på arkivets namn kommer du till en förteckning över de serier som det aktuella arkivet innehåller. Arkivens Portti är en infowebbplats som utvecklas och upprätthålls av Arkivverket. Med hjälp av Porttis informationssidor får man råd och tips om hur både handlingarna i pappersformat och de digitaliserade handlingarna kan användas. Hemsida: http://wiki.narc.fi/portti/index.php?w=sv

Söka finska soldater

Den första information man stöter på om att en ana varit soldat brukar man hitta i husförhörslängderna. Man vet därmed också vilken socken som soldattorpet som låg i. I Sverige kan man då utnyttja Grills verk för att ta reda på vilket regemente och kompani och till och med soldatnummer och rotenamn han tillhörde. För de regementen som sattes upp i Finland är det inte lika enkelt då överstelöjtnant Claes Grill skrev sitt verk "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" i mitten av 1800-talet och därför enbart upptar de regementen som fanns i Sverige då. Men det finns hjälp även för de finska regementena under Sverige-tiden och det är en skrift från Den Kungliga Krigsvetenskapsakademin "Fd. finska arméns indelning och förläggning" som jag digitaliserat och lagt upp på min hemsida. Med hjälp av dessa sidor kan man utifrån sockennamnet där soldattorpet låg ta reda på regemente och kompani. Krigsvetenskapsakademins skrift går dock inte ned på rote-nivå som Grills svenska verk gör. Det är Grill som författat även denna skrift. Det som motsvarar våra husförhörslängder heter rippikirjat på finska. Vissa finska församlingars kyrkböcker finns även hos SVAR och ArkivDigital. Nedanstående exempel på hur man söker efter en soldat i generalmönsterrullorna avseende Österbottens regemente, dvs tiden före 1809.

Husförhörslängd, HFL

I detta exempel visas hur vi får fram uppgifter om soldaten Eric Johansson Beckströms kompani och regemente. I en husförhörslängd har vi hittat soldaten Eric Johansson Beckström, född cirka 1717 i Österbottens län, Finland. Vi hittar honom som soldat i husförhörslängden för i Övermalax, Malax (Maalahti) socken. Informationen i HFL ger i övrigt ingen information om hans soldatnummer eller rotens namn. Hans patronymikon är Johansson och hans soldatnamn är Beckström. Enligt Hiski är Erik Beckström gift med Beata Matsdotter och paret får en dotter Margareta den 1737-05-23. Dottern dör året därpå den 1738-09-02. En dotter Elisabeth föds den 1744-02-12. Båda är födda i Malax socken.

Ta reda på regemente och kompani

Nästa uppgift är att ta reda på vilket regemente han tjänstgjorde vid samt i vilket kompani. Här tar vi hjälp av sidan Indelningsverket, Finlands indelningar. Gå först in i Sockenregistret för att se vilka regementen som hade rotar/rusthåll i Malax socken, dvs sök upp Malax socken i förteckningen. Här ser vi att Österbottens regemente hade rotar i Malax socknen. Se exempel nedan! Gå därefter in i Indelningar per regemente och sök upp Österbottens regemente och titta vilket kompani som hade rotar i Malax socken. Här ser vi att det var Närpes kompani som hade rotarna i Malax Bilderna nedan visar hur man söker i sockenregistret för att ta reda på regementet resp. kompani:
Ovan ser vi ett utdrag av de socknar som Österbottens regemente hade rotar i. Tittar vi på Malax socken ser vi att rotarna i denna socknen tillhörde Närpes kompani.

Generalmönsterrullorna, GMR

Vi tror oss nu veta att han tjänstgjorde vid Närpes kompani, Österbottens regemente och detta förenklar sökningen betydligt när man försöker finna honom i regementes generalmönsterrullor (GMR) för den tid då han var soldat. Generalmönsterrullorna för de finska regementena (fram till 1809) finns tillgängliga hos svenska SVAR (kräver abonnemang). Svenska ArkivDigital har ännu inte skannat de finska regementena. Tittar vi på de generalmönsterrullor som finns för Österbottens regemente är lämplig att börja med en GMR under andra hälften av 1730-talet eftersom Beckström är född cirka 1717. Den information som går att få fram om Beckström är att han var soldat 99 vid Närpes kompani, Österbottens regemente och antogs som soldat den 17 mars 1737. Han var gift med Beata Matsdotter (Hiski). Han blev tillfångatagen 1741 av ryssarna under Hattarna krig 1741 - 1743. Han återkom hem efter kriget 1743. Vid tidpunkten för Erik Beckstöms rekrytering 1737 var generalmajor Gustaf Creutz chef för Österbottens regemente. Creutz tillträdde som regementschef den 16 maj 1728 var regementets chef fram till 1739. Den 14 augusti 1739 efterträddes han av generalmajor Joachim George von Ganschou. Närpes kompani, Österbottens regemente, hade 24 rotar i Malax socken. Övriga rotar i kompaniet fördelades på följande socknar: Lappfjärd 29, Närpes 60 och Mustasaari 35. Totalt 148 rotar. Då Österbottens regemente blev indelt först i augusti 1733 tog det ett par år innan soldattorpen var uppförda. Först efter 1735 stod de flesta soldattorpen inflyttningsklara. Till regementchefens boställe utsågs kronobostället Tottesund i nuvarande Maxmo socken. Boställe för kompanicheften vid Närpes kompanis var Klemets i Näsby, Närpes socken. Kompanichef för Närpes kompani var år 1735 major Friedrich Johan von Wachenfeldt. Löjtnant vid kompaniet vid samma tidpunkt var Abraham Fontell. I samband med att regementet blev indelt bytte två kompanier namn - Siikajoki och Kalajoki kompani. Istället antas namnen Lohteå- respektive Närpes kompani.

Uniformen

Vilken typ av uniform bar vår infanterisoldat, Erik Beckström?

Han antogs som soldat 1737. Hur såg den uniform ut som Österbottens regemente bar vid denna tid? Efter det stora nordiska kriget 1721 fortsatte infanteriet att bära den blå-gula enhetsuniformen. Denna uniform var i stort sätt oförändrad från 1721 och fram till 1765. Vissa regementen bar dock något avvikande färger. Bilden nedan visar en infanterisoldat i den blå-gula enhetsuniformen.
Soldat i den blå-gula karolineruniformen. Foto Hans Högman 2001.
Handledningar:

Kavalleriet

I kavalleriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning: 1 Upplands ryttare (Livregementet till häst) 2 Västgöta kavalleriregemente 3 Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente (Fin) 4 Smålands kavalleriregemente 5 Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente (Fin) 6 Östgöta kavalleriregemente 7 Karelska eller Viborgs och Nyslotts läns kavalleriregemente (Fin) 8 Skånska kavalleriregementet
Intill ser vi att enbart Österbottens regemente hade rotar i Malax socken.

Andra rullor

Några andra rullor som kan vara värd att titta i är "Rullor 1620 - 1723" och "Rullor 1724- ".

Rullor 1620 - 1723

"Rullor 1620 - 1723" täcker tiden under det äldre indelningsverket med dess utskrivningar samt för tiden under det yngre indelningsverket fram till och med 1723. Denna serie är den viktigaste källserien rörande stormaktstiden för tiden före det yngre indelningsverkets genomförande på 1680-talet. Därefter är den ett komplement till samlingen generalmönsterrullor. Medan generalmönsterrullorna är samlade regemente för regemente är denna samling ordnad år för år.

Rullor 1724 -

"Rullor 1724 -" är en värdefull källa och ett komplement till generalmönsterrullorna (GMR). Denna serie kan eventuellt täcka in luckor i respektive regementes rullserier. Dessa rullor är uppställda på samma sätt som GMR.

Malax socken, Österbotten

Var låg soldattorp 99 Kallestorp tillhörandes Närpes kompani någonstans? Ja, det låg i Övermalax, Malax socken, Österbotten, Finland. Malax (finska Maalahti) är en kommun i landskapet Österbotten i Finland. Malax har cirka 5 576 invånare och har en yta på 1 954,94 km², varav 1 433,63 km² är vatten. Malax ligger vid Finlands västkust och gränsar i norr till Vasa stad och Korsholms kommun, i väster till Korsnäs kommun, i söder till Närpes stad samt i öster till Kurikka och Laihela kommuner. Malax är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (cirka 89 %) och finska som minoritetsspråk. Malax har tre församlingar: Bergö församling, Malax församling och Petalax församling. Malax församling är en församling i Korsholms prosteri inom Borgå stift i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. År 1776 delades Österbottens län och bildade Vasa- respektive Uleborgs län.
Karta Malax socken, Österbotten, Finland.

Relaterade länkar

Soldatforskning - en guide till de militära källorna Exempel på noteringar i generalmönsterrullor Exempel på generalmönsterrulla från 1845

Bilder

Bilder Hans Högman, 2015.

Källor

Fd. finska arméns indelning och förläggning, Kongl. Krigs-vetenskaps-Akademins tidskrift, n:o 9, september 1852 samt n:o 10 oktober 1852 Släktforskning i Finland, Ritva Winter, Sveriges Släktforskarförbund 2015. Soldatforska, hur jag finner mina militära förfäder, Lars Ericson Wolke, Sveriges Släktforskarförbund 2012 Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
xxx Söka soldater xxxx

 
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-02-28

Hur man söker soldater i finska

regementen - Sverige-tiden

Inledning

Fram till 1809 bestod Sverige av 4 landsdelar: Götaland Svealand Norrland Finland Efter kriget med Ryssland 1808 – 1809 förlorade vi den finska landsdelen varefter Finland hamnade under rysk överhöghet. Under den svenska tiden och även ett bra tag därefter var förvaltningsspråket i Finland svenska. Först under slutet av 1800-talet blir förvaltningsspråket finska. I Finland fördes kyrkböcker precis som i övriga Sverige och dessa fördes på svenska. I det militära var kommandospråket svenska även i de regementen som var uppsatta i Finland. En viktig anledning till detta var att man i fält under krig med förluster skulle kunna slå samman regementen eller helt enkelt flytta soldater mellan regementen. Då var det viktigt att alla soldater förstod samma kommandospråk – svenska. Vidare var en klar majoritet av alla officerare i de finska regementena svenskar. De militära rullor som fördes för de regementen som fanns i Finland fram till 1809, generalmönsterrullor etc. finns i de allra flesta fall på svenska Krigsarkivet i Stockholm. Även dessa finska militära rullor är förda på svenska. Landskapsregementena i den finska delen sattes upp samtidigt som de övriga Sverige (1620-tal) och dessa regementen godkändes senare i Sveriges regeringsform år1634. Inom Sveriges egentliga gränser skulle det rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland). I infanteriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning:

Handledning 5: Hur man

söker soldater i Finland

Infanteriet

I infanteriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning: 1 Upplands regemente 2 Skaraborgs regemente 3 Åbo läns infanteriregemente (Fin) 4 Södermanlands regemente 5 Kronobergs/Jönköpings regemente 6 Björneborgs läns regemente (Fin) 7 Dalregementet 8 Östgöta infanteriregemente 9 Tavastehus läns regemente (Fin) 10 Hälsinge regemente 11 Älvsborgs regemente 12 Västgöta-Dals regemente 13 Viborgs infanteriregemente (Fin) 14 Savolax regemente (Fin) 15 Västmanlands regemente 16 Västerbottens regemente 17 Kalmar regemente 18 Nylands infanteriregemente (Fin) 19 Närke-Värmlands regemente 20 Österbottens regemente (Fin)
Regementena i blå färg ovan är de regementen som sattes upp i Finland. När det yngre indelningsverket beslutades 1682 omfattade detta även de regementen som var uppsatta i Finland. Årtalen när respektive regemente blev indelt varierade både i Riks-Sverige och i den finska landsdelen. För de flesta regementen så skedde detta under slutet av 1600-talet. Ett regemente, Österbottens regemente, blev dock indelt först 1733. Uppgifter om regementena i Finland: Finska infanteriregementen Finska kavalleriregementen Värvade regementen

Freden i Fredrikshamn 1809

Som nämts ovan betod Sverige fram till 1809 av 4 landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland och Finland. Enligt fredsvillkoren, som undertecknades söndagen den 17 september 1809 i Fredrikshamn, skulle Sverige inte bara avstå de sex landskap som utgjorde landsdelen Finland utan även Åland och östra Västerbottens län, dvs den del av Västerbotten som då utgjordes av större delen av Torneå Lappland i nutida Finland. Den nya riksgränsen drogs vid Torneå- och Muonio älvar. Västerbottens län omfattade vid denna tid inte bara dagens Västerbottens län utan även dagens Norrbottens län plus större delen av norra Finland. Så Norrland sträckte sig mycket längre österut före 1809. Sveriges fredsförhandlare i Fredrikshamn var greven och generalen Curt von Stedingk. Fredsvillkoren stadfästes i Stockholm den 3 oktober 1809 och i S:t Petersburg den 13 oktober 1809. De finska förbanden upplöstes formellt i februari 1810. I enlighet med fredsavtalet hamnade nu Finland under rysk överhöghet och bildade det ryska Storfurstendömet Finland fram till den 6 december 1917 då Finland blev en självständig stat. Perioden benämns i Finland som Autonomitiden. Den svenska förvaltningsmodellen och svensk lag fortsatte att gälla även efter 1809 i Finland. Förvaltningsspråket förblev svenska ända fram till slutet av 1800-talet som därefter övergick till finska.

Västerbottens regemente efter 1809:

De svenska landavträdelserna öster om Torneå älv gjorde att Västerbottens regementes rekryteringsområde drabbades hårt. I princip förlorade Torneå kompani i Västerbottens regemente samtliga sina rotar då dessa låg öster om Torneå älv och sträckte sig fram till Kemi älv, dvs ett område som omfattade betydande delar av dagens finska Lappland. Kompaniet hade 113 rotar i detta nu förlorade område. Västerbottens regemente organiserades därefter på enbart 7 kompanier med bara 743 rotar. Se även Karta över den finska länsindelningen enligt 1634-års regeringsform.

Indelningsverket i Finland efter

1809

Efter freden med Ryssland 1809 upplöstes vid Borgå lantdag de indelta regementena i Finland för en period av 50 år men själva indelningsverket som sådant bibehölls. Officerarna och underofficerarna fick bo kvar sina befälsboställen på livstid. Rotarna och rusthållen behölls också men i stället för skyldighet att anskaffa och underhålla en soldat/ryttare blev de skyldiga att betala en vakansavgift. Under Krimkriget 1853 – 1856 sattes dock regementen upp i indelningsverkets regi i Finland, trots att det ännu inte förflutit 50 år sedan fredsslutet 1809. De förband som sattes upp i Finland under Krimkriget organiserades på 9 bataljoner om vardera 4 kompanier som i sin tur vardera bestod av 150 soldater. Totalt uppgick således varje bataljon till 600 soldater. Syftet var försvar av Finland. Efter Krimkriget reducerades antalet soldater per bataljon från 600 till 320. De 9 bataljonerna inspekterades av den ryske Tsaren Alexander II år 1863 på en övningshed vid Parola malm. Bataljonerna avrustades slutligen år 1868. Hela indelningsverket avskaffades år 1886.

Grills verk och Finland

För de landskapregementen som var uppsatta i Sverige är Grills "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" en guldgruva för att ta reda på regemente och rotenummer. För de landskapsregementen som sattes upp i Finland är det inte lika lätt då Grills verk skrevs i mitten av 1800-talet, dvs efter att Sverige avträtt den finska rikshalvan till Ryssland. Grill speglar enbart de regementen som fanns i Sverige under 1800-talet. Däremot finns det en skrift från Den Kungliga Krigsvetenskapsakademin "Fd. finska arméns indelning och förläggning" som gavs ut vid ungefär samma tidpunkt som Grills verk och som speglar den finska indelningen. Grill går ned på rote-nivå för de svenska regementena, denna skrift stannar på sockennivå. Jag har skapat några sidor baserade på uppgifterna "Fd. finska arméns indelning och förläggning" som man kan använda sig av för ungefär på samma sätt som Grill, dvs med vetskap om den socken som en soldat hade sitt soldattorp i kan man få reda på vilket regemente och kompani han tjänstgjorde vid. Se vidare Indelningsverket, Finlands indelningar. Se även Karta över den finska länsindelningen enligt 1634-års regeringsform.

Rullor över förbanden i Finland

fram till 1809

Förbanden i Finland var fram till 1809 en del av den svenska krigsmakten och således helt integrerade med den svenska armén och flottan. Soldaterna i de indelta förbanden rekryterades på samma sätt som i resten av Sverige. Även soldaterna i Finland fick soldatnamn och det var nästan uteslutande svenska soldatnamn de fick. De är också upptagna i samma typ av rullor, exempelvis generalmönsterrullorna. Arkiv för de finska förbandens handlingar fram till 1809 är svenska Krigsarkivet i Stockholm. Vidare finns även en del handlingar om tiden före 1809 även på finska Riksarkivet, Kansallisarkisto. Det finska Krigsarkivet Sotaarkisto (som är en integrerad del av Riksarkivet) har enbart handlingar för förband efter 1809. Under 1600-talet fram och till 1680-talet, dvs under äldre indelningsverket, togs soldaterna ut via utskrivningar och under det yngre indelningsverket via rotering. Indelningsverket infördes dock med en viss fördröjning i Finland och det sista förbandet att bli indelt var Österbottens regemente år 1733. Efter det stora nordiska krigets slut 1721 och fram till 1809 har det skett en hel del förändringar för förbanden i Finland. Efter freden 1721 samt efter freden 1743 förlorades hundratals rotar då de nu hamnade på ryska sidan av gränsen. Detta påverkade naturligtvis de förband som hade rotar/rusthåll i de förlorade områdena. Det påverkade regementena var Kareliska kavalleriregementet, Viborgs infanteriregemente samt Savolax infanteriregemente. Från 1721 omvandlades de finska kavalleri regementena till dragoner och från 1792 blev de omorganiserade till infanteri och jägarförband. I Finland sattes det även upp ett antal värvade förband, främst använda som garnisonsförband på fästningarna i Finland som Sveaborg, Lovisa och Svartholm fästningar.

Svenska digitala källor

I Sverige är det främst SVAR och ArkivDigital som har skannade militära handlingar. SVAR har skannat generalmönsterrullor för de finska förbanden för tiden före 1809 medan ArkivDigital ännu inte skannat de finska förbanden. Båda dessa leverantörer kräver abonnemang.

Digitala källor i Finland

Vad gäller Finland så finns det ett antal aktörer som har tillgängliggjort digitala handlingar av både kyrkböcker och militära rullor.

Genealogiska Samfundet i Finland - Hiski

Genealogiska Samfundet i Finland grundades redan 1917. GS hemsida finns på http://www.genealogia.fi/ Hiski är deras databas över kyrkböckerna (historieböckerna). Hiski är en förkortning av Historian Kirjat. Registret är en avskrift av de sk. svarta böckerna, vilka i sin tur är en avskrift av de ursprungliga kyrkböckerna. Då de är en sekundär källa bör kontroll göras mot originalkällorna. I registret finns även regementes- och bruksförsamlingar. Hiski finns tillgänglig på http://hiski.genealogia.fi/hiski?se

Finlands Släkthistoriska Förening (FSHF) -

Digiarkisto

I deras digitala bildarkiv finner du kyrkoböcker. Kyrkböcker äldre än 125 år kan användas av alla medan yngre material endast är tillgänglig för medlemmar. Sockennamnen anges både på finska och svenska. För medlemmar finns även andra källor till förfogande i deras databas Digitalarkivet (Digiarkisto) som är Finlands Släkthistoriska Förenings bildarkiv. Medlemmar i FSHF har möjlighet att söka efter bilder i databasen. I FSHF:s bilddatabas finns material om regementen och kompanier, särskilt generalmönsterrullor, rekryteringsrullor, meritförteckningar samt lönelistor. Materialet är främst från början av 1720­-talet fram till 1809, men delar av 1600-talets material har också digitaliserats. För närvarande digitaliserar FSHF länsräkenskaper, militärrullor och domböcker. Se: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm

Arkivverket

Fram till 1809 arkiverades alla finska förvaltningshandlingar i de svenska arkiven. Efter 1809 överfördes handlingar rörande Finland till det finska Riksarkivet (Kansallisarkisto). Riksarkivet i Helsingfors (FRA) och de 7 landsarkiven i Finland sorterar under det finska Arkivverket (Arkistolaitos). Digitalarkivet är arkivverkets lagrings- och visningssystem för digitaliserade dokument. Arkivverkets hemsida: http://www.arkisto.fi/sv/arkivverket Riksarkivets hemsida: http://www.arkisto.fi/sv/arkivverket/kansallisarkisto-2 Arkivbestånd: http://www.arkisto.fi/sv/arkivmaterial Digitala arkivet: http://digi.narc.fi/digi/?lang=sv_SE Du söker material i Digitala arkivet med hjälp av valfria sökord. Du kan göra sökningen med såväl egennamn (t.ex. namn på platser) som artnamn (t.ex. kvarn, jordebok). På sidan Sökresultat visas alla arkivbildare, arkiv, serier och arkivenheter som har sparats i Digitala arkivet och i vilkas namn sökordet förekommer. När du klickar på en arkivbildares namn kommer du till de arkiv som hänför sig till arkivbildarens verksamhet. Genom att klicka på arkivets namn kommer du till en förteckning över de serier som det aktuella arkivet innehåller. Arkivens Portti är en infowebbplats som utvecklas och upprätthålls av Arkivverket. Med hjälp av Porttis informationssidor får man råd och tips om hur både handlingarna i pappersformat och de digitaliserade handlingarna kan användas. Hemsida: http://wiki.narc.fi/portti/index.php?w=sv

Söka finska soldater

Den första information man stöter på om att en ana varit soldat brukar man hitta i husförhörslängderna. Man vet därmed också vilken socken som soldattorpet som låg i. I Sverige kan man då utnyttja Grills verk för att ta reda på vilket regemente och kompani och till och med soldatnummer och rotenamn han tillhörde. För de regementen som sattes upp i Finland är det inte lika enkelt då överstelöjtnant Claes Grill skrev sitt verk "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket" i mitten av 1800-talet och därför enbart upptar de regementen som fanns i Sverige då. Men det finns hjälp även för de finska regementena under Sverige-tiden och det är en skrift från Den Kungliga Krigsvetenskapsakademin "Fd. finska arméns indelning och förläggning" som jag digitaliserat och lagt upp på min hemsida. Med hjälp av dessa sidor kan man utifrån sockennamnet där soldattorpet låg ta reda på regemente och kompani. Krigsvetenskapsakademins skrift går dock inte ned på rote-nivå som Grills svenska verk gör. Det är Grill som författat även denna skrift. Det som motsvarar våra husförhörslängder heter rippikirjat på finska. Vissa finska församlingars kyrkböcker finns även hos SVAR och ArkivDigital. Nedanstående exempel på hur man söker efter en soldat i generalmönsterrullorna avseende Österbottens regemente, dvs tiden före 1809.

Husförhörslängd, HFL

I detta exempel visas hur vi får fram uppgifter om soldaten Eric Johansson Beckströms kompani och regemente. I en husförhörslängd har vi hittat soldaten Eric Johansson Beckström, född cirka 1717 i Österbottens län, Finland. Vi hittar honom som soldat i husförhörslängden för i Övermalax, Malax (Maalahti) socken. Informationen i HFL ger i övrigt ingen information om hans soldatnummer eller rotens namn. Hans patronymikon är Johansson och hans soldatnamn är Beckström. Enligt Hiski är Erik Beckström gift med Beata Matsdotter och paret får en dotter Margareta den 1737-05-23. Dottern dör året därpå den 1738-09-02. En dotter Elisabeth föds den 1744-02-12. Båda är födda i Malax socken.

Ta reda på regemente och kompani

Nästa uppgift är att ta reda på vilket regemente han tjänstgjorde vid samt i vilket kompani. Här tar vi hjälp av sidan Indelningsverket, Finlands indelningar. Gå först in i Sockenregistret för att se vilka regementen som hade rotar/rusthåll i Malax socken, dvs sök upp Malax socken i förteckningen. Här ser vi att Österbottens regemente hade rotar i Malax socknen. Se exempel nedan! Gå därefter in i Indelningar per regemente och sök upp Österbottens regemente och titta vilket kompani som hade rotar i Malax socken. Här ser vi att det var Närpes kompani som hade rotarna i Malax Bilderna nedan visar hur man söker i sockenregistret för att ta reda på regementet resp. kompani:

Kavalleriet

I kavalleriet fanns följande svenska och finländska regementen, upptagna i ståndordning: 1 Upplands ryttare (Livregementet till häst) 2 Västgöta kavalleriregemente 3 Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente (Fin) 4 Smålands kavalleriregemente 5 Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente (Fin) 6 Östgöta kavalleriregemente 7 Karelska eller Viborgs och Nyslotts läns kavalleriregemente (Fin) 8 Skånska kavalleriregementet
Intill ser vi att enbart Österbottens regemente hade rotar i Malax socken.
Ovan ser vi ett utdrag av de socknar som Österbottens regemente hade rotar i. Tittar vi på Malax socken ser vi att rotarna i denna socknen tillhörde Närpes kompani.

Generalmönsterrullorna, GMR

Vi tror oss nu veta att han tjänstgjorde vid Närpes kompani, Österbottens regemente och detta förenklar sökningen betydligt när man försöker finna honom i regementes generalmönsterrullor (GMR) för den tid då han var soldat. Generalmönsterrullorna för de finska regementena (fram till 1809) finns tillgängliga hos svenska SVAR (kräver abonnemang). Svenska ArkivDigital har ännu inte skannat de finska regementena. Tittar vi på de generalmönsterrullor som finns för Österbottens regemente är lämplig att börja med en GMR under andra hälften av 1730-talet eftersom Beckström är född cirka 1717. Den information som går att få fram om Beckström är att han var soldat 99 vid Närpes kompani, Österbottens regemente och antogs som soldat den 17 mars 1737. Han var gift med Beata Matsdotter (Hiski). Han blev tillfångatagen 1741 av ryssarna under Hattarna krig 1741 - 1743. Han återkom hem efter kriget 1743. Vid tidpunkten för Erik Beckstöms rekrytering 1737 var generalmajor Gustaf Creutz chef för Österbottens regemente. Creutz tillträdde som regementschef den 16 maj 1728 var regementets chef fram till 1739. Den 14 augusti 1739 efterträddes han av generalmajor Joachim George von Ganschou. Närpes kompani, Österbottens regemente, hade 24 rotar i Malax socken. Övriga rotar i kompaniet fördelades på följande socknar: Lappfjärd 29, Närpes 60 och Mustasaari 35. Totalt 148 rotar. Då Österbottens regemente blev indelt först i augusti 1733 tog det ett par år innan soldattorpen var uppförda. Först efter 1735 stod de flesta soldattorpen inflyttningsklara. Till regementchefens boställe utsågs kronobostället Tottesund i nuvarande Maxmo socken. Boställe för kompanicheften vid Närpes kompanis var Klemets i Näsby, Närpes socken. Kompanichef för Närpes kompani var år 1735 major Friedrich Johan von Wachenfeldt. Löjtnant vid kompaniet vid samma tidpunkt var Abraham Fontell. I samband med att regementet blev indelt bytte två kompanier namn - Siikajoki och Kalajoki kompani. Istället antas namnen Lohteå- respektive Närpes kompani.

Uniformen

Vilken typ av uniform bar vår

infanterisoldat, Erik Beckström?

Han antogs som soldat 1737. Hur såg den uniform ut som Österbottens regemente bar vid denna tid? Efter det stora nordiska kriget 1721 fortsatte infanteriet att bära den blå-gula enhetsuniformen. Denna uniform var i stort sätt oförändrad från 1721 och fram till 1765. Vissa regementen bar dock något avvikande färger. Bilden nedan visar en infanterisoldat i den blå-gula enhetsuniformen.
Soldat i den blå-gula karolineruniformen. Foto Hans Högman 2001.

Andra rullor

Några andra rullor som kan vara värd att titta i är "Rullor 1620 - 1723" och "Rullor 1724- ".

Rullor 1620 - 1723

"Rullor 1620 - 1723" täcker tiden under det äldre indelningsverket med dess utskrivningar samt för tiden under det yngre indelningsverket fram till och med 1723. Denna serie är den viktigaste källserien rörande stormaktstiden för tiden före det yngre indelningsverkets genomförande på 1680-talet. Därefter är den ett komplement till samlingen generalmönsterrullor. Medan generalmönsterrullorna är samlade regemente för regemente är denna samling ordnad år för år.

Rullor 1724 -

"Rullor 1724 -" är en värdefull källa och ett komplement till generalmönsterrullorna (GMR). Denna serie kan eventuellt täcka in luckor i respektive regementes rullserier. Dessa rullor är uppställda på samma sätt som GMR.

Malax socken, Österbotten

Var låg soldattorp 99 Kallestorp tillhörandes Närpes kompani någonstans? Ja, det låg i Övermalax, Malax socken, Österbotten, Finland. Malax (finska Maalahti) är en kommun i landskapet Österbotten i Finland. Malax har cirka 5 576 invånare och har en yta på 1 954,94 km², varav 1 433,63 km² är vatten. Malax ligger vid Finlands västkust och gränsar i norr till Vasa stad och Korsholms kommun, i väster till Korsnäs kommun, i söder till Närpes stad samt i öster till Kurikka och Laihela kommuner. Malax är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (cirka 89 %) och finska som minoritetsspråk. Malax har tre församlingar: Bergö församling, Malax församling och Petalax församling. Malax församling är en församling i Korsholms prosteri inom Borgå stift i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. År 1776 delades Österbottens län och bildade Vasa- respektive Uleborgs län.

Relaterade länkar

Soldatforskning - en guide till de militära källorna Exempel på noteringar i generalmönsterrullor Exempel på generalmönsterrulla från 1845

Bilder

Bilder Hans Högman, 2015.

Källor

Fd. finska arméns indelning och förläggning, Kongl. Krigs-vetenskaps-Akademins tidskrift, n:o 9, september 1852 samt n:o 10 oktober 1852 Släktforskning i Finland, Ritva Winter, Sveriges Släktforskarförbund 2015. Soldatforska, hur jag finner mina militära förfäder, Lars Ericson Wolke, Sveriges Släktforskarförbund 2012 Överst på sidan