Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2017-04-29

Värvade regementen - Infanteriet

5a. Värvade regementen - Infanteriet

Inledning

De indelta regementena har i stort bestått till moderna tider medan de värvade regementena har kommit och gått (ett undantag är de olika gardesregementena). När man skall lista värvade regementen måste man därför göra detta utifrån tidsperiod. De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige och Finland. De värvade regementena däremot sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade provinserna i Baltikum och nordtyskland

Värvade infanteriregementen 1700 - 1721 (Stora Nordiska kriget)

Kunglig Majestäts Livgarde till Fot (3000 man)

Regementet var uppsatt i Sverige och har samma anor som Drabantkåren. Under det stora nordiska kriget utökades gardet till 4 bataljoner om 1800 man (varav en grenadjär bataljon). År 1701 togs ett kompani vardera från Svenska och Tyska Livregementena till Fot, samt från Drottningens livregemente. År 1703 inlemmades en bataljon från Upplands och Östgöta-Södermanlands tremänningar, 150 man från Jämtlands dragonregemente samt från vad som nyvärvades. År 1707 uppgick Livgardet till Fot till 3000 man. Fången efter Poltava 1709. Nyuppsattes därefter genom värvning i hela Sverige men kunde inte trots stora ansträngningar inte uppbringas till mer än 13 kompanier. Mer information.

Riksänkedrottningens Livregemente i Pommern (1200 man)

Uppsatt i svenska Pommern. Härstammar från Erskines bataljon 1679 och von Sydows dragonregemente 1680. År 1680 slogs dessa enheter samman till ett regemente. Från 1693 kallat Riksänkedrottningens Livregemente i Pommern. Fånget i Stralsund 1715.

Kunglig Majestäts Svenska Livregemente till Fot (1100 man)

Uppsatt i Sverige. Ursprungligen en bataljon Västgöta sjättingar från Älvsborgs län som var garnisonsförband i Göteborg. Efter Skånska kriget tillfördes de den år 1678 uppsatta Nils Bielkes Uppländska dragonskvadron samt avdankat manskap från Douglas värvade dragoner och Marinregementet. Regementet fick då namnet Svenska Livregementet till Fot. År 1682 efter Arvprinsens födelse benämndes regementet Prins Carls Livregemente. År 1687 återfick de sitt gamla namn. År 1701 deltog 300 man ur regementet i sjöexpeditionen till Arkangelsk. Fånget i Wismar 1716. Återstoden av regementet slogs samman med Tyska Livregementet och insattes efter Karl XII:s död i Bergsregementet.

Kunglig Majestäts Tyska Livregemente till Fot (1200 man)

Uppsatt i Sverige. 8 kompanier ur Livgardet förlades 1660 i Riga som Tyska Gardet eller Gardet på Livländska sidan. År 1672 överfördes regementet till Pommern. Efter Skånska kriget förlorade regementet sin status som garde och förlades i Halmstad och Landskrona som garnisonsförband. Från 1680 kallat Tyska Livregementet till Fot. Fånget i Stralsund 1715. Återstoden slogs samman med Svenska livregementet till fot.

Drottningen Livregemente till Fot (1000 man)

Uppsatt i Sverige. Uppsatt 1674 som Bergsregementet. Var garnisonsförband i Malmö. Regementet fick rang och värdighet som Drottningens livregemente efter Karl XI:s förmälning med den danska prinsessan Ulrika Eleonora. Kallades efter drottningens död även för Gamla Malmöhus regemente. Fånget 1715 vid Stralsunds fall. Återstoden insattes i Bergsregementet 1719.

Pommerska infanteriregementet (1200 man)

Uppsatt i svenska Pommern. Uppsattes 1628 genom sammanslagning av två pommerska frikompanier, två kompanier från det upplösta dragonregementet von Sydow och en bataljon under befäl av KG Jordan. År 1688 utvidgat till regemente genom sammanslagning av två kretskompanier och nyvärvning. År 1707 utökat till 18 kompanier om 1800 man. Fånget i Stralsund 1715.

Garnisonsregementet i Stralsund (1200 man)

Regementet ursprungligen värvat i Sverige av Ture Oxenstierna. Garnisonsförband i Stralsund. Ena bataljonen fången i Tönningen 1713, den andra fången i Stralsund 1715. Av krigsfångar från Stralsund uppsattes senare ett berömt preussiskt infanteriregemente, Printz von Anhalt-Dessau.

Guvernörsregemente i Wismar (1200 man)

Härstammar från Riksamiralens (senare Riksfältherrens) Livregemente, uppsatt 1661 av Karl Gustav Wrangel. Regementet var först garnisonstrupp i Pommern och Bremen-Verden men från 1693 i Wismar då de erhöll sitt slutliga namn. Regementet ingick bland de trupper som 1699 utlånades till Hertigen av Holstein. Fånget vid Wismars fall 1716. Manskapet tvångsenrollerades vid de danska och preussiska fotregementena.

Garnisonsregemente i Wismar (1200 man)

Uppsatt 1679 med dragonregementet von Sydow som stam. En bataljon om 5 kompanier i Holsteinsk tjänst 1695 och den bataljonen erhöll 1698 namnet Hertiginnans Livbataljon. Bataljonen återgick i svensk tjänst 1711 och lades då som garnison i Stade. Fånget där 1712. Resterande kompanier (7 st) fånget i Stralsund 1715.

Bremiska infanteriregementet (1128 man)

Härstammar Bidals kretsbataljon, uppsatt 1682. År 1700 1 bataljon om 800 man, från 1703 regemente om 1128 man. År 1707 utgår 255 man till Pommerska infanteriregementet. Fånget i Stralsund 1715.

Garnisonsregemente i Stade (1200 man)

Uppsatt 1680 med dragonregementet Wangelin som stam. Ena bataljonen gick i Holsteinsk tjänst som garnisonsförband i Tönningen år 1699. Den andra bataljonen var kvar i Stade och fånget där då fästningen föll 1712. Bataljonen i Holstein återgick i svensk tjänst 1714 och förlades i Wismar. Fånget där vid Wismars kapitulation 1716.

Guvernementsregementet i Riga (1000 man)

Uppsatt i dåvarande Livland. Härstammar från det Estniska värvade regementet, uppsatt 1690-91. Var i Riga vid belägringen år 1700. Fånget i Riga 1710.

Garnisonsregementet i Riga (1000 man)

Uppsatt i dåvarande Livland. Härstammar från det år 1656 uppsatta Riksskattemästarens-, sedermera Rikskanslärens Livregemente till häst. År 1686 omorganiserades regementet till infanteri och fick då sitt slutgiltiga namn. Var i Riga vid belägringen år 1700. Deltog bl.a. vid övergången av Düna 1701. Fånget i Riga 1710.

Livländskt infanteriregemente 1 (1400 man)

RUppsatt i dåvarande Livland. Regementet härstammar från Kolonikompanierna i Kexholm och Nöteborg, uppsatta 1623. År 1667 inlemmades i det nyuppsatta Koloni, från 1674 benämnt Blå Regementet. De sammanslogs 1699 med Skyttes regemente (fd. Taubes infanteriregemente i Riga, uppsatt 1657). Fånget i Riga 1710.

Garnisonsregemente i Narva (1400 man)

Ursprungligen uppsatt 1658 som Skånska regementet med manskap från Skåne, Blekinge och Halland. De överfördes till Ingermanland och förlades i Narva och blev då benämnt Garnisonsregementet. Huvuddelen fånget vid Narvas fall 1704. Kexholmsbesättningen ur regementet insattes senare i den Finska värvade bataljonen.

Estländskt infanteriregemente 1 (1000 man)

Uppsatt 1700 i Reval av generalguvernören A.J. de la Gardie med Freiburgs kompani ur Garnisonsregementet i Narva som stam. Delar av regementet fånget i Narva 1704. Återstoden ingick sen i Lewenhaupts armé 1707 och halva styrkan förlorades i Ljesna. Återstoden införlivades med Västerbottens regemente och blev fången efter Poltava 1709.

Livländsk infanteribataljon 1 (480 man)

Uppsatt 1700 i Livland. Utvidgad till regemente 1703. Fånget i Riga 1710.

Livländsk infanteribataljon 2 (450 man)

Uppsatt 1700 i Livland. Utvidgad till regemente 1703 med 12 kompanier om vardera 84 man. Större delen av regementet strök med vid Vinna 1708. Därefter återuppsatt som garnisonsförband i Reval. Fånget där 1710.

Ingermanländsk infanteriregemente (1000 man)

Uppsatt år 1700 i Ingermanland och Kexholms län av generalguvernören O. Wellingk. Fånget i Viborg 1710.

Livländskt infanteriregemente II (800 man)

Uppsatt 1700-01 i Livland. Fånget i Reval 1710.

Livländsk infanteribataljon III (400 man)

Uppsatt 1700 i Livland. Fånget i Dorpat 1704.

Estländskt infanteriregemente, Jerwiska kretsen (1000 man)

Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Huvuddelen fånget vid Narvas fall 1704.

Estländskt infanteriregemente, Wieriska kretsen I (1000 man)

Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid Narvas fall 1704.

Estländskt infanteriregemente, Wieriska kretsen II (1000 man)

Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid Narvas fall 1704.

Estländskt infanteriregemente, Harriska kretsen (1000 man)

Uppsatt 1701-02 som estländsk lantmilis, sedan värvat. Fånget i Reval 1710.

Estländskt infanteriregemente II (1000 man)

Uppsatt 1702. Fånget i Reval 1710.

Livländskt infanteriregemente III (1000 man)

Uppsatt 1703. Fånget i Riga 1710.

Elbingska garnisonsregementet (1200 man)

Uppsatt 1703 i Ebling. Huvuddelen förlorat vid Elbings fall 1710. Därefter nyuppsatt och deltog i Stenbocks fälttåg. Fånget i Tönningen 1713. En mindre del fånget i Stralsund och på Rügen 1715.

Livländskt infanteriregemente IV (1000 man)

Uppsatt 1703 i Livland. Garnisonsförband i Pernau. Fånget där 1710.

Livländsk infanteribataljon IV (600 man)

Uppsatt 1703 i Livland. Fånget i Dorpat 1704.

Livländskt infanteriregemente V (1000 man)

Uppsatt 1704 i Livland. Garnisonsförband i Riga. Fånget där 1710.

Schweizisk bataljon (600 man)

Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska krigsfångar från slaget vid Freustadt.

Fransk bataljon (600 man)

Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska krigsfångar från slaget vid Freustadt.

Tyskt värvat regemente / Bajerska infanteriregementet (1200 man)

Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska krigsfångar från slaget vid Freustadt. Fånget vid Kalisch 1706.

Värvat främlingsregemente (1200 man)

Uppsatt 1706. Vid uttåget från Polen 1709 deserterade 960 man. Återstoden sattes in i andra förband.

Sachsiska infanteriregementet (1152 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708. Klimatet och den ovana kosten gick hårt åt Sachsarna. Förbandet överfördes till Sverige under 1709 och deltog i det skånska fälttåget 1710. Deltog i båda av de norska fälttågen 1716 0ch 1718. Upplöstes 1721.

Sachsisk infanteribataljon I

(510 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Garnisonstrupp i Viborg 1709. Förbandet överfördes till Sverige och deltog i det skånska fälttåget 1710. Kapitulerade till danska styrkor vid Fjelkinge i jan. 1710. Ej återuppsatt.

Sachsisk infanteribataljon II

(521 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708. Bataljonen förintades vid Kolkanpää i okt. 1708. Endast 67 överlevande inmönstrades i Viborg 1709 där de understacks Schommers regemente.

Sachsisk infanteribataljon III (518 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708. Bataljonen förintades vid Kolkanpää i okt. 1708. Endast 55 överlevande inmönstrades i Viborg 1709 där de understacks Schommers regemente.

Stadsmajoren i Revals bataljon (454 man)

Uppsatt i Estland år 1707 från resterna de estländska kretsregementena. Garnisonsförband i Reval och fånget där vid stadens fall 1710.

Tysk infanteribataljon

(335 man)

Uppsatt 1710 av tyska krigsfångar från slaget vid Hälsingborg. Tjänstgjorde i Flottan under 1711. Överfördes till Schommers regemente 1712 som hade reducerats kraftigt pga pesten.

Bremiska lantregementet

(959 man)

Uppsatt 1710 i Bremen som lantmilis. Garnisonsförband i Stade 1712. Flertalet i förbandet deserterade innan staden föll.

Lantregemente i Stettin (1200 man)

Uppsatt 1710 som lantmilis. Garnisonstrupp i Stettin 1715. Fånget och upplöst i Stralsund 1715.

Anklamska lantregementet

Uppsatt 1710 i Pommern som lantmilis. Deltog som fästningsbesättning i försvaret av Stettin och Stralsund och upplöstes efter städernas kapitulation 1715.

Rügenska lant- eller Marinregementet (500 man)

Uppsatt 1710 i Pommern som lantmilis. Uppbringades först 1715. Upplöstes efter kapitulationen av Stralsund 1715.

Finska värvade bataljonen

Uppsatt 1711 i Baltikum och Kexholms län från resterna av regementena i Baltikum och Kexholms län. Förbandet deltog i kriget i Finland samt Armfeldts fälttåg in i Trondheims län 1718. Upplöst 1719.  

Rehnländska infanteriregementet (534 man)

Uppsatt i Zweibrücken, Tyskland 1712. Trädde i svensk tjänst 1714. Förbandet deltog i försvaret av Stralsund 1715 och blev efter stadens kapitulation instuckna i danska och preussiska förband.

Värvade infanteriregimenten 1755

Livdrabantkåren, Sverige, 150 man Livgardet till fot, Sverige, 18 kompanier Cronhjelmska regementet, Sverige/Finland, 8 kompanier Cronhjorts regemente, Sverige, 8 kompanier Drottningens Livregemente till fot, Stralsund, 12 kompanier Hamiltonska regementet (Sedermera Göta Livgarde), Finland, 8 kompanier Hessensteinska regementet, Sverige, 8 kompanier Kronprinsens regemente, Sverige, 8 kompanier Posseska regementet, Stralsund, 8 kompanier Spenska regementet, Stralsund, 8 kompanier

 Cronhjelmska regementet

Ett värvat garnisonsregemente bildat 1722 av resterna från ett antal regementen, bl.a Bergsregementet (regemente 1712), Malmö regemente (f d Bergsregementet från 1674, från 1693 kallat Malmöska regementet), Skånska tremänningsregementet och Östra skånska regementet. Regementet var förlagt i: Skåne fram till 1739, Finland till 1743 Göteborg m.fl. 1751/52 Därefter på Sveaborg, Finland fram till 1808 då de blev fångna vid fästningens kapitulationen. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Johan Cronhielm var regementets chef 1752 - 1762. Just år 1755 var delar av regementet kommenderat till Stockholm och Tavastehus. Regementet var organiserat på 8 kompanier. Olika namn som regementet haft: Adlerfelts regemente 1721-1737 von Willebrandts regemente 1737-1743 Rutensparres regemente 1743-1749 von Lantingshausens reg. 1749-1752 Cronhielms regemente 1752-1762 Björnbergs regemente                1762-1772 von Saltzas regemente                1773-1773 Skyttes regemente  1773-1777 Flemmings regemente                 1777-1788 Stackelbergska regementet   1788-1801 Jägerhornska regementet            1801-1808  

Cronhjorts regemente

Regementet sattes upp 1721 genom en sammanslagning av rester från Västra och östra Skånska regementena (uppsatta 1712) samt med folk från Bergsregementet (uppsatt som bataljon 1701). I början var regementet stationerat i södra Sverige men tjänstgjorde som garnisonstrupp i Stralsund mellan 1724 - 1730. År 1755 var delar av regementet förlagt i Landskrona och Kristianstad. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Dess förste chef var Karl Posse 1721 - 1728. Regementet bar namnet Cronhjorts regemente 1749 - 1755. Ny chef 1755 blev Johan Maximilan von Löwenfels varvid regementet erhöll namnet Löwenfelska regementet Regementet var organiserat på 8 kompanier.  Drottningens Livregemente till fot År 1720 sammanslogs Upplands femmänningsregemente (uppsatt 1703) och Västgöta femmänningsregemente (uppsatt 1703) och bildade Stralsundska garnisonsregementet. Dess förste regementschef var J.W. von Beckern. År 1722 erhöll regementet namnet Drottningens Livregemente till fot och förblev förlagda i Stralsund. År 1815 övergick regementet i preussisk tjänst. År 1755 var Livkompaniet förlagt i Göteborg. Regementet var organiserat på 12 kompanier.

Hamiltonska regementet

Regementet sattes upp 1742 efter kontrakt med Gustav David Hamilton året innan. Regementet var först i garnison i södra Sverige men flyttades senare till Finland. År 1755 var regementet stationerat i Helsingfors. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Dess förste chef var Gustav Hamilton1741 - 1758 och regementet bar då namnet Hamiltonska regementet. Från 1772 kallades regementet Änkedrottningens regemente. År 1755 fanns delar av regementet kommenderat till Stockholm. Regementet upplöstes i samband med Sveaborgs fall 1808. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

 Hessensteinska regementet

Regementet sattes först upp som Västgöta tremänningsregemente. År 1719 förlades regementet i Göteborg. Regementet sammanslogs då med delar av Västgöta femmänningsregemente (uppsatt 1703), Västra skånska regementet, Östra skånska regementet och Bergsregementet till Garnisonsregementet i Göteborg. År 1801 upplöstes regementet och fördelades på Göta artilleriregemente och Skärgårdsflottans sjöartilleri. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1747 - 1769 bar regementet namnet Hessensteinska regementet. År 1755 var de olika kompanierna i regementet förlagda i Göteborg, på Karlstens fästning och på Bohus fästning samt vissa delar även i Finland. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

Kronprinsens regemente

Regementet sattes upp som garnisonsregemente i Halland år 1719. De hade då namnet Smålands tre- eller femmänningsregemente till fot eller T. S. Horns värvade regemente. I regementet ingick då soldater från Smålands tremänningsregemente (nyuppsatt 1712) samt från Smålands femmänningsregemente (uppsatt 1703). År 1721 tillfördes även delar av det reducerade Östgöta tremänningsregemente till fot (nyuppsatt 1712). Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1747 - 1771 bar regementet namnet Kronprinsens regemente eller Prins Gustavs regemente (Gustav III). Namn på regementet: Prins Gustavs regemente till fot 1747 - 1753 Kronprinsens regemente till fot 1753 - 1771 Prins Adolf Fredriks regemente till fot 1771 - 1772 Konungens Eget värvade regemente 1772 - 1829 Regementet drogs in 1828 och avmönstrades i Landskrona den 18 maj 1829. År 1755 var delar av regementet förlagt i Landskrona samt i Lovisa, Finland. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

 Posseska regementet

Regementet sattes upp i Stralsund 1743 på grund av kapitulation med Mauritz Posse. Regementet användes huvudsakligen som garnisonsregemente i Stralsund. Några kompanier var förlagda i Malmö 1754 där en generalmönstring skedde samma år. Mellan 1749 och 1760 bar regementet namnet Posses regemente efter befälhavaren. År 1766 reducerades regementet och resterna tillfördes det Blixenska regementet i Stralsund. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

Spenska regementet

Regementet sattes upp i Stralsund 1749 på grund av kapitulation med Gabriel Spens. Regementet var huvudsakligen förlagt i Stralsund. År 1754 var överstelöjtnantens bataljon förlagd i Göteborg. Större delen av regementet gick i franskfångenskap 1812 och återkom från fångenskapen först 1814. I oktober 1815 överlämnades regementet till preussisk tjänst. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1749 - 1765 bar regementet namnet Spenska regementet. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

Värvade infanteriregementen 1805

Svea Livgarde (fd Livgardet till fot), Sverige, 10 kompanier, 1200 man Göta gardesregemente (sedermera Göta Livgarde), Sverige, 10 kompanier, 1200 man Finska gardesregementet (sedermera Göta Livgarde), Sverige, 6 kompanier, >600 man Kungens eget värvade regemente, Sverige, 11 kompanier, 1000 man Drottningens livregemente, Sverige, 12 kompanier, 1200 man Engelbrechtenska regementet, Sverige, 12 kompanier, 1200 man Värmlands fältjägarebataljon, Sverige, 3 kompanier, 300 man Enkedrottningens lifregemente, Finland, 8 kompanier, 800man Jägerhornska regementet, Finland, 8 kompanier, 800 man Savolaks jägareregemente, Finland, 10 kompanier, 1330 man Karelska jägarecorpsen, Finland, 4 kompanier, 400 man Adlercreutzska regementet, Finland, 13 kompanier, 2000 man  Relaterade länkar Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Referenslitteratur

Källreferenser

Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs. 2000. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2017-04-29

Värvade regementen - Infanteriet

5a. Värvade regementen -

Infanteriet

Inledning

De indelta regementena har i stort bestått till moderna tider medan de värvade regementena har kommit och gått (ett undantag är de olika gardesregementena). När man skall lista värvade regementen måste man därför göra detta utifrån tidsperiod. De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige och Finland. De värvade regementena däremot sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade provinserna i Baltikum och nordtyskland

Värvade infanteriregementen

1700 - 1721 (Stora Nordiska

kriget)

Kunglig Majestäts Livgarde till Fot (3000

man)

Regementet var uppsatt i Sverige och har samma anor som Drabantkåren. Under det stora nordiska kriget utökades gardet till 4 bataljoner om 1800 man (varav en grenadjär bataljon). År 1701 togs ett kompani vardera från Svenska och Tyska Livregementena till Fot, samt från Drottningens livregemente. År 1703 inlemmades en bataljon från Upplands och Östgöta-Södermanlands tremänningar, 150 man från Jämtlands dragonregemente samt från vad som nyvärvades. År 1707 uppgick Livgardet till Fot till 3000 man. Fången efter Poltava 1709. Nyuppsattes därefter genom värvning i hela Sverige men kunde inte trots stora ansträngningar inte uppbringas till mer än 13 kompanier. Mer information.

Riksänkedrottningens Livregemente i

Pommern (1200 man)

Uppsatt i svenska Pommern. Härstammar från Erskines bataljon 1679 och von Sydows dragonregemente 1680. År 1680 slogs dessa enheter samman till ett regemente. Från 1693 kallat Riksänkedrottningens Livregemente i Pommern. Fånget i Stralsund 1715.

Kunglig Majestäts Svenska Livregemente till

Fot (1100 man)

Uppsatt i Sverige. Ursprungligen en bataljon Västgöta sjättingar från Älvsborgs län som var garnisonsförband i Göteborg. Efter Skånska kriget tillfördes de den år 1678 uppsatta Nils Bielkes Uppländska dragonskvadron samt avdankat manskap från Douglas värvade dragoner och Marinregementet. Regementet fick då namnet Svenska Livregementet till Fot. År 1682 efter Arvprinsens födelse benämndes regementet Prins Carls Livregemente. År 1687 återfick de sitt gamla namn. År 1701 deltog 300 man ur regementet i sjöexpeditionen till Arkangelsk. Fånget i Wismar 1716. Återstoden av regementet slogs samman med Tyska Livregementet och insattes efter Karl XII:s död i Bergsregementet.

Kunglig Majestäts Tyska Livregemente till

Fot (1200 man)

Uppsatt i Sverige. 8 kompanier ur Livgardet förlades 1660 i Riga som Tyska Gardet eller Gardet på Livländska sidan. År 1672 överfördes regementet till Pommern. Efter Skånska kriget förlorade regementet sin status som garde och förlades i Halmstad och Landskrona som garnisonsförband. Från 1680 kallat Tyska Livregementet till Fot. Fånget i Stralsund 1715. Återstoden slogs samman med Svenska livregementet till fot.

Drottningen Livregemente till Fot (1000

man)

Uppsatt i Sverige. Uppsatt 1674 som Bergsregementet. Var garnisonsförband i Malmö. Regementet fick rang och värdighet som Drottningens livregemente efter Karl XI:s förmälning med den danska prinsessan Ulrika Eleonora. Kallades efter drottningens död även för Gamla Malmöhus regemente. Fånget 1715 vid Stralsunds fall. Återstoden insattes i Bergsregementet 1719.

Pommerska infanteriregementet (1200

man)

Uppsatt i svenska Pommern. Uppsattes 1628 genom sammanslagning av två pommerska frikompanier, två kompanier från det upplösta dragonregementet von Sydow och en bataljon under befäl av KG Jordan. År 1688 utvidgat till regemente genom sammanslagning av två kretskompanier och nyvärvning. År 1707 utökat till 18 kompanier om 1800 man. Fånget i Stralsund 1715.

Garnisonsregementet i Stralsund (1200

man)

Regementet ursprungligen värvat i Sverige av Ture Oxenstierna. Garnisonsförband i Stralsund. Ena bataljonen fången i Tönningen 1713, den andra fången i Stralsund 1715. Av krigsfångar från Stralsund uppsattes senare ett berömt preussiskt infanteriregemente, Printz von Anhalt-Dessau.

Guvernörsregemente i Wismar (1200 man)

Härstammar från Riksamiralens (senare Riksfältherrens) Livregemente, uppsatt 1661 av Karl Gustav Wrangel. Regementet var först garnisonstrupp i Pommern och Bremen-Verden men från 1693 i Wismar då de erhöll sitt slutliga namn. Regementet ingick bland de trupper som 1699 utlånades till Hertigen av Holstein. Fånget vid Wismars fall 1716. Manskapet tvångsenrollerades vid de danska och preussiska fotregementena.

Garnisonsregemente i Wismar (1200 man)

Uppsatt 1679 med dragonregementet von Sydow som stam. En bataljon om 5 kompanier i Holsteinsk tjänst 1695 och den bataljonen erhöll 1698 namnet Hertiginnans Livbataljon. Bataljonen återgick i svensk tjänst 1711 och lades då som garnison i Stade. Fånget där 1712. Resterande kompanier (7 st) fånget i Stralsund 1715.

Bremiska infanteriregementet (1128 man)

Härstammar Bidals kretsbataljon, uppsatt 1682. År 1700 1 bataljon om 800 man, från 1703 regemente om 1128 man. År 1707 utgår 255 man till Pommerska infanteriregementet. Fånget i Stralsund 1715.

Garnisonsregemente i Stade (1200 man)

Uppsatt 1680 med dragonregementet Wangelin som stam. Ena bataljonen gick i Holsteinsk tjänst som garnisonsförband i Tönningen år 1699. Den andra bataljonen var kvar i Stade och fånget där då fästningen föll 1712. Bataljonen i Holstein återgick i svensk tjänst 1714 och förlades i Wismar. Fånget där vid Wismars kapitulation 1716.

Guvernementsregementet i Riga (1000 man)

Uppsatt i dåvarande Livland. Härstammar från det Estniska värvade regementet, uppsatt 1690-91. Var i Riga vid belägringen år 1700. Fånget i Riga 1710.

Garnisonsregementet i Riga (1000 man)

Uppsatt i dåvarande Livland. Härstammar från det år 1656 uppsatta Riksskattemästarens-, sedermera Rikskanslärens Livregemente till häst. År 1686 omorganiserades regementet till infanteri och fick då sitt slutgiltiga namn. Var i Riga vid belägringen år 1700. Deltog bl.a. vid övergången av Düna 1701. Fånget i Riga 1710.

Livländskt infanteriregemente 1 (1400 man)

RUppsatt i dåvarande Livland. Regementet härstammar från Kolonikompanierna i Kexholm och Nöteborg, uppsatta 1623. År 1667 inlemmades i det nyuppsatta Koloni, från 1674 benämnt Blå Regementet. De sammanslogs 1699 med Skyttes regemente (fd. Taubes infanteriregemente i Riga, uppsatt 1657). Fånget i Riga 1710.

Garnisonsregemente i Narva (1400 man)

Ursprungligen uppsatt 1658 som Skånska regementet med manskap från Skåne, Blekinge och Halland. De överfördes till Ingermanland och förlades i Narva och blev då benämnt Garnisonsregementet. Huvuddelen fånget vid Narvas fall 1704. Kexholmsbesättningen ur regementet insattes senare i den Finska värvade bataljonen.

Estländskt infanteriregemente 1 (1000 man)

Uppsatt 1700 i Reval av generalguvernören A.J. de la Gardie med Freiburgs kompani ur Garnisonsregementet i Narva som stam. Delar av regementet fånget i Narva 1704. Återstoden ingick sen i Lewenhaupts armé 1707 och halva styrkan förlorades i Ljesna. Återstoden införlivades med Västerbottens regemente och blev fången efter Poltava 1709.

Livländsk infanteribataljon 1 (480 man)

Uppsatt 1700 i Livland. Utvidgad till regemente 1703. Fånget i Riga 1710.

Livländsk infanteribataljon 2 (450 man)

Uppsatt 1700 i Livland. Utvidgad till regemente 1703 med 12 kompanier om vardera 84 man. Större delen av regementet strök med vid Vinna 1708. Därefter återuppsatt som garnisonsförband i Reval. Fånget där 1710.

Ingermanländsk infanteriregemente (1000

man)

Uppsatt år 1700 i Ingermanland och Kexholms län av generalguvernören O. Wellingk. Fånget i Viborg 1710.

Livländskt infanteriregemente II (800 man)

Uppsatt 1700-01 i Livland. Fånget i Reval 1710.

Livländsk infanteribataljon III (400 man)

Uppsatt 1700 i Livland. Fånget i Dorpat 1704.

Estländskt infanteriregemente, Jerwiska

kretsen (1000 man)

Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Huvuddelen fånget vid Narvas fall 1704.

Estländskt infanteriregemente, Wieriska

kretsen I (1000 man)

Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid Narvas fall 1704.

Estländskt infanteriregemente, Wieriska

kretsen II (1000 man)

Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid Narvas fall 1704.

Estländskt infanteriregemente, Harriska

kretsen (1000 man)

Uppsatt 1701-02 som estländsk lantmilis, sedan värvat. Fånget i Reval 1710.

Estländskt infanteriregemente II (1000 man)

Uppsatt 1702. Fånget i Reval 1710.

Livländskt infanteriregemente III (1000

man)

Uppsatt 1703. Fånget i Riga 1710.

Elbingska garnisonsregementet (1200 man)

Uppsatt 1703 i Ebling. Huvuddelen förlorat vid Elbings fall 1710. Därefter nyuppsatt och deltog i Stenbocks fälttåg. Fånget i Tönningen 1713. En mindre del fånget i Stralsund och på Rügen 1715.

Livländskt infanteriregemente IV (1000

man)

Uppsatt 1703 i Livland. Garnisonsförband i Pernau. Fånget där 1710.

Livländsk infanteribataljon IV (600 man)

Uppsatt 1703 i Livland. Fånget i Dorpat 1704.

Livländskt infanteriregemente V (1000 man)

Uppsatt 1704 i Livland. Garnisonsförband i Riga. Fånget där 1710.

Schweizisk bataljon (600 man)

Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska krigsfångar från slaget vid Freustadt.

Fransk bataljon (600 man)

Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska krigsfångar från slaget vid Freustadt.

Tyskt värvat regemente / Bajerska

infanteriregementet (1200 man)

Uppsatt 1706 genom värvning av schweiziska krigsfångar från slaget vid Freustadt. Fånget vid Kalisch 1706.

Värvat främlingsregemente (1200 man)

Uppsatt 1706. Vid uttåget från Polen 1709 deserterade 960 man. Återstoden sattes in i andra förband.

Sachsiska infanteriregementet (1152 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708. Klimatet och den ovana kosten gick hårt åt Sachsarna. Förbandet överfördes till Sverige under 1709 och deltog i det skånska fälttåget 1710. Deltog i båda av de norska fälttågen 1716 0ch 1718. Upplöstes 1721.

Sachsisk infanteribataljon I

(510 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Garnisonstrupp i Viborg 1709. Förbandet överfördes till Sverige och deltog i det skånska fälttåget 1710. Kapitulerade till danska styrkor vid Fjelkinge i jan. 1710. Ej återuppsatt.

Sachsisk infanteribataljon II

(521 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708. Bataljonen förintades vid Kolkanpää i okt. 1708. Endast 67 överlevande inmönstrades i Viborg 1709 där de understacks Schommers regemente.

Sachsisk infanteribataljon III (518 man)

Uppsatt 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar. Överfördes till Finland och ingick i Lybeckers fälttåg mot Ingermanland 1708. Bataljonen förintades vid Kolkanpää i okt. 1708. Endast 55 överlevande inmönstrades i Viborg 1709 där de understacks Schommers regemente.

Stadsmajoren i Revals bataljon (454 man)

Uppsatt i Estland år 1707 från resterna de estländska kretsregementena. Garnisonsförband i Reval och fånget där vid stadens fall 1710.

Tysk infanteribataljon

(335 man)

Uppsatt 1710 av tyska krigsfångar från slaget vid Hälsingborg. Tjänstgjorde i Flottan under 1711. Överfördes till Schommers regemente 1712 som hade reducerats kraftigt pga pesten.

Bremiska lantregementet

(959 man)

Uppsatt 1710 i Bremen som lantmilis. Garnisonsförband i Stade 1712. Flertalet i förbandet deserterade innan staden föll.

Lantregemente i Stettin (1200 man)

Uppsatt 1710 som lantmilis. Garnisonstrupp i Stettin 1715. Fånget och upplöst i Stralsund 1715.

Anklamska lantregementet

Uppsatt 1710 i Pommern som lantmilis. Deltog som fästningsbesättning i försvaret av Stettin och Stralsund och upplöstes efter städernas kapitulation 1715.

Rügenska lant- eller Marinregementet (500

man)

Uppsatt 1710 i Pommern som lantmilis. Uppbringades först 1715. Upplöstes efter kapitulationen av Stralsund 1715.

Finska värvade bataljonen

Uppsatt 1711 i Baltikum och Kexholms län från resterna av regementena i Baltikum och Kexholms län. Förbandet deltog i kriget i Finland samt Armfeldts fälttåg in i Trondheims län 1718. Upplöst 1719.  

Rehnländska infanteriregementet (534 man)

Uppsatt i Zweibrücken, Tyskland 1712. Trädde i svensk tjänst 1714. Förbandet deltog i försvaret av Stralsund 1715 och blev efter stadens kapitulation instuckna i danska och preussiska förband.

Värvade infanteriregimenten

1755

Livdrabantkåren, Sverige, 150 man Livgardet till fot, Sverige, 18 kompanier Cronhjelmska regementet, Sverige/Finland, 8 kompanier Cronhjorts regemente, Sverige, 8 kompanier Drottningens Livregemente till fot, Stralsund, 12 kompanier Hamiltonska regementet (Sedermera Göta Livgarde), Finland, 8 kompanier Hessensteinska regementet, Sverige, 8 kompanier Kronprinsens regemente, Sverige, 8 kompanier Posseska regementet, Stralsund, 8 kompanier Spenska regementet, Stralsund, 8 kompanier

 Cronhjelmska regementet

Ett värvat garnisonsregemente bildat 1722 av resterna från ett antal regementen, bl.a Bergsregementet (regemente 1712), Malmö regemente (f d Bergsregementet från 1674, från 1693 kallat Malmöska regementet), Skånska tremänningsregementet och Östra skånska regementet. Regementet var förlagt i: Skåne fram till 1739, Finland till 1743 Göteborg m.fl. 1751/52 Därefter på Sveaborg, Finland fram till 1808 då de blev fångna vid fästningens kapitulationen. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Johan Cronhielm var regementets chef 1752 - 1762. Just år 1755 var delar av regementet kommenderat till Stockholm och Tavastehus. Regementet var organiserat på 8 kompanier. Olika namn som regementet haft: Adlerfelts regemente 1721-1737 von Willebrandts regemente 1737-1743 Rutensparres regemente 1743-1749 von Lantingshausens reg. 1749-1752 Cronhielms regemente 1752-1762 Björnbergs regemente                1762-1772 von Saltzas regemente                1773-1773 Skyttes regemente  1773-1777 Flemmings regemente                 1777-1788 Stackelbergska regementet   1788-1801 Jägerhornska regementet            1801-1808  

Cronhjorts regemente

Regementet sattes upp 1721 genom en sammanslagning av rester från Västra och östra Skånska regementena (uppsatta 1712) samt med folk från Bergsregementet (uppsatt som bataljon 1701). I början var regementet stationerat i södra Sverige men tjänstgjorde som garnisonstrupp i Stralsund mellan 1724 - 1730. År 1755 var delar av regementet förlagt i Landskrona och Kristianstad. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Dess förste chef var Karl Posse 1721 - 1728. Regementet bar namnet Cronhjorts regemente 1749 - 1755. Ny chef 1755 blev Johan Maximilan von Löwenfels varvid regementet erhöll namnet Löwenfelska regementet Regementet var organiserat på 8 kompanier.  Drottningens Livregemente till fot År 1720 sammanslogs Upplands femmänningsregemente (uppsatt 1703) och Västgöta femmänningsregemente (uppsatt 1703) och bildade Stralsundska garnisonsregementet. Dess förste regementschef var J.W. von Beckern. År 1722 erhöll regementet namnet Drottningens Livregemente till fot och förblev förlagda i Stralsund. År 1815 övergick regementet i preussisk tjänst. År 1755 var Livkompaniet förlagt i Göteborg. Regementet var organiserat på 12 kompanier.

Hamiltonska regementet

Regementet sattes upp 1742 efter kontrakt med Gustav David Hamilton året innan. Regementet var först i garnison i södra Sverige men flyttades senare till Finland. År 1755 var regementet stationerat i Helsingfors. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Dess förste chef var Gustav Hamilton1741 - 1758 och regementet bar då namnet Hamiltonska regementet. Från 1772 kallades regementet Änkedrottningens regemente. År 1755 fanns delar av regementet kommenderat till Stockholm. Regementet upplöstes i samband med Sveaborgs fall 1808. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

 Hessensteinska regementet

Regementet sattes först upp som Västgöta tremänningsregemente. År 1719 förlades regementet i Göteborg. Regementet sammanslogs då med delar av Västgöta femmänningsregemente (uppsatt 1703), Västra skånska regementet, Östra skånska regementet och Bergsregementet till Garnisonsregementet i Göteborg. År 1801 upplöstes regementet och fördelades på Göta artilleriregemente och Skärgårdsflottans sjöartilleri. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1747 - 1769 bar regementet namnet Hessensteinska regementet. År 1755 var de olika kompanierna i regementet förlagda i Göteborg, på Karlstens fästning och på Bohus fästning samt vissa delar även i Finland. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

Kronprinsens regemente

Regementet sattes upp som garnisonsregemente i Halland år 1719. De hade då namnet Smålands tre- eller femmänningsregemente till fot eller T. S. Horns värvade regemente. I regementet ingick då soldater från Smålands tremänningsregemente (nyuppsatt 1712) samt från Smålands femmänningsregemente (uppsatt 1703). År 1721 tillfördes även delar av det reducerade Östgöta tremänningsregemente till fot (nyuppsatt 1712). Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1747 - 1771 bar regementet namnet Kronprinsens regemente eller Prins Gustavs regemente (Gustav III). Namn på regementet: Prins Gustavs regemente till fot 1747 - 1753 Kronprinsens regemente till fot 1753 - 1771 Prins Adolf Fredriks regemente till fot 1771 - 1772 Konungens Eget värvade regemente 1772 - 1829 Regementet drogs in 1828 och avmönstrades i Landskrona den 18 maj 1829. År 1755 var delar av regementet förlagt i Landskrona samt i Lovisa, Finland. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

 Posseska regementet

Regementet sattes upp i Stralsund 1743 på grund av kapitulation med Mauritz Posse. Regementet användes huvudsakligen som garnisonsregemente i Stralsund. Några kompanier var förlagda i Malmö 1754 där en generalmönstring skedde samma år. Mellan 1749 och 1760 bar regementet namnet Posses regemente efter befälhavaren. År 1766 reducerades regementet och resterna tillfördes det Blixenska regementet i Stralsund. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

Spenska regementet

Regementet sattes upp i Stralsund 1749 på grund av kapitulation med Gabriel Spens. Regementet var huvudsakligen förlagt i Stralsund. År 1754 var överstelöjtnantens bataljon förlagd i Göteborg. Större delen av regementet gick i franskfångenskap 1812 och återkom från fångenskapen först 1814. I oktober 1815 överlämnades regementet till preussisk tjänst. Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementsnamnet har varierat. Mellan 1749 - 1765 bar regementet namnet Spenska regementet. Regementet var organiserat på 8 kompanier.

Värvade infanteriregementen

1805

Svea Livgarde (fd Livgardet till fot), Sverige, 10 kompanier, 1200 man Göta gardesregemente (sedermera Göta Livgarde), Sverige, 10 kompanier, 1200 man Finska gardesregementet (sedermera Göta Livgarde), Sverige, 6 kompanier, >600 man Kungens eget värvade regemente, Sverige, 11 kompanier, 1000 man Drottningens livregemente, Sverige, 12 kompanier, 1200 man Engelbrechtenska regementet, Sverige, 12 kompanier, 1200 man Värmlands fältjägarebataljon, Sverige, 3 kompanier, 300 man Enkedrottningens lifregemente, Finland, 8 kompanier, 800man Jägerhornska regementet, Finland, 8 kompanier, 800 man Savolaks jägareregemente, Finland, 10 kompanier, 1330 man Karelska jägarecorpsen, Finland, 4 kompanier, 400 man Adlercreutzska regementet, Finland, 13 kompanier, 2000 man  Relaterade länkar Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Referenslitteratur

Källreferenser

Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs. 2000. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan