Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2017-04-29

Svenska regementen under indelningsverket - Kavalleriet

Kavalleriregementen

2. Svenska regementen - Kavalleriet (2)

Innehåll denna sida:

 

Östgöta kavalleriregemente (Andra livgrenadjärsregementet), I5

Uppsatt 1636 som Östgöta kavalleriregemente (1689 indelt), 1770 kyrassiärer, 1791 slås regemente samman med Östgöta infanteriregemente och kavalleridelen får namnet Livgrenadjärsregementets rusthållsdivision. Regementet blir nu infanteri. År 1816 delas regementet i två delar. Det gamla infanteriregemente får namnet Första Livgrenadjärsregementet (I4) och det fd. kavalleriregementet får namnet Andra Livgrenadjärsregementet (I5).  1816 Andra Livgrenadjärsregementet (I5), 1927 indraget då regementet uppgår i Livgrenadjärsregementet (I4). Detta nya regemente var en sammanslagning av Första Livgrenadjärsregementet (I4) och Andra Livgrenadjärsregementet (I5). Livgrenadjärsregementet nedlades som eget förband 1997. Regementet har sitt ursprung från den rytterifana som sattes upp i Östergötland på 1550-talet. I 1634-års regeringsform benämns regementet som "Östergötlands och Södermanlands ryttare". Senare benämnt Östgöta kavalleriregemente. Dess kompanier var: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Vadstena kompani, Vifolka kompani, Skänninge kompani, Västanstångs kompani och Tjust kompani. I likhet med flera andra kavalleriregementen under slutet på 1700-talet så gjordes regementet om till infanteri regemente år 1791. Ända sedan det Stora Nordiska kriget hade Sverige haft ett överdimensionerat kavalleri. De "avsuttna" ryttarna, nu infanterister, blev inte roterade utan förblev indelta. År 1816 var regementet indelt med 1000 nummer (8 kompanier) i Östergötland och Småland. Östergötlands län 917 nummer och Kalmar län 83. Regementet upphöjdes till livregemente efter förtjänstfulla insatser under Gustav III:s krig 1788 - 1790. Förläggningsort: Från 1922, Linköping. Övningsplats: Malmen. Valspråk: Nulli Secundus (Ingens tvåa) Regementets färg: Rött (=granatens färg) Kompanier 1833: 1. Livkompaniet 2. Tjusts kompani 3. Linköpings kompani 4. Västanstångs kompani 5. Bergslags kompani 6. Vifolka kompani 7. Skänninge kompani 8. Vadstena kompani Segernamn: 1. Wallhof 1626 2. Breitenfeld 1631 3. Lützen 1632 4. Oldendorf 1633 5. Wittstock 1636 6. Leipzig 1642 7. Golombo 1656 8. Gnesen 1656 9. Warschau 1656 10. Fredriksodde 1657 11. Tåget över Bält 1658 12. Kliszow 1702 13. Warschau 1705 14. Malatitze 1708 15. Helsingborg 1710 16. Svensksund 1790  

Bohusläns dragonregemente,  (Bohusläns regemente, I17)

Vid freden i Roskilde 1658 blev bland annat Bohuslän svenskt. Året efter Karl X:s död, dvs 1661 sattes en kavalleri- respektive en dragon-avdelning upp i Bohuslän. Båda förbanden var formerade på 2 kompanier á 150 man. Kavalleriavdelningens kallades Bohus-Jämtlands kavalleribataljon och dess förste chef var major Otto Mörner. Från 1670 kallas avdelningen för Bohusläns kavallerikompani. Dragonavdelningens 2 bohuslänska kompanier skulle tillsammans med 4 kompanier i Skåne och 2 kompanier i Jämtland bilda ett dragonregemente. Regementets kallades Dragonregementet i f d danska provinserna eller Skåne- Bohusläns-Jämtlands dragonregemente och dess förste chef var Mats Kagg. Han efterträddes 1664 av George Sperling. Från 1670 kallas regementet Skåne-Bohusläns dragonregemente, 1679 Bohusläns dragonbataljon. Indelt 1685. Förutom de trupper som omnämns ovan inkvarterades år 1660 även ett kavalleriregemente om 4 kompanier i Bohuslän. Regementschef var överste Rutger von Ascheberg. År 1674 fick han order om att värva ett komplett kavalleriregemente i södra Bohuslän och Halland. Hans eget kavalleriregemente samt den bohuslänska kavalleriavdelningen skulle tjäna som stam i det nya regementet. Regementet fick namn efter Karl X:s drottning, Riksänkedrottningens livregemente till häst. Regementet kallades även Aschebergska regementet. År 1684 omorganiseras regementet och blir nu indelt med rusthåll. Regementet räknade då 800 man med 4 kompanier i södra Bohuslän och 4 i Halland. I Halland hade en bataljon om 600 man satts upp redan 1647. År 1675 låg denna bataljon i garnison i Riga. Bataljonen drogs in då änkedrottningens regemente indelades i Halland. Rutger von Ascheberg behöll chefskapet fram till l695 då han efterträddes av Christian Ludwig von Ascheberg. Från dragonregementet avskiljdes 1675 de jämtländska kompanierna. I stället ökades de bohuslänska kompanierna till 4. Chef över dragonregementet blir nu Moritz von Post. Dragonregementets styrka var på 504 man fördelade på 8 kompanier och erhöll namnet Tyska- eller Gröna dragonerna och inkvarterades i norra Bohuslän. År 1720 sker en sammanslagning. Dragonerna i norra Bohuslän slås ihop med de 4 kavallerikompanierna i Änkedrottningens regemente som fanns i södra Bohuslän till ett kavalleriregemente på 904 nummer. Regementet får namnet Bohusläns kavalleri- och dragonregemente. Södra bataljonen förblir kavalleri och norra dragoner. Chef för det nya regementet blir greve Thure Gabriel Bjelke. År 1727 organiserades regementet om till Bohusläns dragonregemente eller Bohusläns gröna dragoner. Kompanier: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Södernäs kompani, Bullarens och Söderbygdens kompani, Södra kompaniet, Tanums kompani och Fräkne kompani. Den halländska delen av Änkedrottningens regemente drogs in och lades till båtsmanshållet. Från år 1776, Bohusläns lätta dragonregemente (eller Bohusläns regemente till häst och fot). Norra bataljonens 504 nummer omorganiserades till infanteri med rothållsnatur detta år. År 1791, då flera beridna förband omorganiserades till infanteri, omorganiserades även södra bataljonen till infanteri. Hela regementet är nu infanteri och får namnet Bohusläns regemente. Rusthållarna i den södra bataljonen får erlägga hästvakansavgift. Bohusläns regemente drogs in 1992. Regementets traditioner förs vidare av hemvärnet i Bohuslän. Bohusläns regemente var indelt med 904 nummer i Bohuslän. Norra bataljonen hade 504 nummer. Efter att Norra bataljonen blev infanteri blev det roterat. Södra bataljonen förblev indelt fram till 1830-talet, därefter roterat. Fälttåg Under Karl XI:s danska krig sändes Aschebergs regemente redan 1675 till Skåne. Den 17 augusti 1676 deltog regementet i slaget vid Halmstad. Regementet var formerat på 3 skvadroner och stod på vänstra flygeln. Regementet deltog i slaget vid Lund den 4 december 1676 där det reducerat på 149 man var formerat på 2 skvadroner och stod i första delen av striden i vänstra flygeln i andra träffen. Efter slaget återstod enbart manskap för en skvadron. På våren 1677 förstärktes regementet med 400 rekryter. Den 14 juli 1677 fanns regementet med i slaget vid Landskrona, formerade på 3 skvadroner i första träffens vänstra flygel. 1678 finns regementet i Bohuslän i den armé som stod under befäl av riksamiralen Stenbock. Den 22 juli 1678 deltog regementet vid undsättningen av Bohus fästning. Av dragonregementet tillhörde den skånska avdelningen huvudarmén i södra Sverige under hela Karls XI:s danska krig. Denna avdelning är med i Halmstad 17/8 1676, i Lund 4/12 1676 samt Landskrona 14/7 1677. Den bohuslänska avdelningen tillhörde den västkustarmé som fanns i Bohuslän och deltog i striden vid Uddevalla den 28 augusti 1677, undsättningen av Bohus fästning 1678 samt återtåget till Uddevalla 1679. Under det stora nordiska kriget uppbådades de båda regementena år 1700 till tjänstgöring vid den danska Norge-gränsen. Efter freden med Danmark i augusti 1700 återgick båda regementena till sina hemrotar. Först 1709 uppbådades regementena igen, dragonregementet med uppgift att skydda den bohuslänska gränsen. Aschebergs regemente tågade 1710 till Växjö där de förenade sig med huvudarmén som stod under befäl av general Stenbock. Regementet deltog i slaget vid Helsingborg den 28/2 1710 där de var anförda av major Soop och stod i högra flygelns första träff formerade på 8 skvadroner. I början av 1715 var båda regementena med i den armé om 6.000 man som under befäl av general Mörner drogs samman för att infalla in i danska Norge från bohuslänska sidan samtidigt som Karl XII inföll i Norge från Värmland. I slutet av februari gick den bohuslänska avdelningen över gränsen vid Högen och tågade förbi fästningarna Fredrikshall och Fredriksstad till Moss. Den 8 mars förenades avdelningen med Karl XII:s kolonn vid Hölen. Även 1718-års norska fälttåg bevistades av de båda regementena. Dragon regementet inklusive halva kavalleriregementet ingick i kungens kolonn som tågade till Fredrikshall. Den andra delen av kavalleriregementet ingick i Dückers kolonn som inföll i Norge vid Svinesund. År 1720 slås de båda regementena samman enligt ovan och från 1727 under namnet Bohusläns dragonregemente. Gustav III:s ryska krig 1788 - 1790 Då danskarna under befäl av prinsen av Hessen i slutet av september 1788 inföll i Bohuslän tillfångatogs större delen av den norra bataljonen inklusive överste Tranefelt i slaget vid Kvistrum, Uddevalla den 29 september 1788. Bataljonen frigavs dock mot löfte att inte mer deltaga i kriget. På sensommaren 1789 överförs en bataljon, antagligen den avsuttna norra bataljonen, till Finland där de ingår i gm Armfelts avdelning och var sysselsatta med kustbevakning mellan Helsingfors och Eknäs. Ca: 300 man ur bataljonen deltar i anfallet av ryssarnas förskansningar på Elgsö natten till den 30 september 1789. Krigen 1807 - 1814 I januari 1807 skeppas en bataljon till Pommern och ingår i Överste Tavasts brigad. Bataljonen blev tillsammans med de övriga svenska styrkorna i Stralsund innestängda den 30 januari då fransmännen belägrade staden. Delar av bataljonen var med vid det stora utfallet från Stralsund den 1 april då fransmännen drevs ut ur Pommern. Den 16 - 17 april 1807 var bataljonen med bland de styrkor som under befäl av överste Cardell blev kringrända av fransmännen och tillfångatagna. År 1808 ingick regementet i den mot Norge samlade armén där de fanns i andra brigadens vänstra flygel. Brigaden inföll i Norge den 3 maj vid Jakobsrud och trängde fram till Prestbakke och Torgelsrud. Efter ett anfall den 10 juni från de danska styrkorna i Norge fick brigaden dra sig tillbaka närmare gränsen. En del av regementet under befäl av kapten Ström gjorde den 12 september 1808 ett tappert anfall vid Bärby och tvingade de fientliga styrkorna där att dra sig tillbaka. Regementet deltog inte i Tyskland år 1813 men väl i det norska fälttåget 1814. Regementet var då formerade på 3 bataljoner och ingick i arméns 4:e division under gm Mörner och 8:e brigaden under överste Haij. Överste Haij var nu regementschef för bohuslänningarna. Denna brigad samlades i slutet av juli i Strömstad där regementets första och tredje bataljon gick ombord på skärgårdsflottan som avseglade den 26/7. Bataljonerna intog norra Sandön och då Krageröe utanför Fredriksstad erövrades den 3/8 landsteg bataljonerna på öns östra sida. Den 9/8 gick en del av Mörners division, där 1:a bataljonen ingick, till Rolsön för att rensa denna från norrmän. Bataljonen fick order att rekognosera vid Kiölbergsbron där de drev en fiendestyrka till vänstra stranden. Följande dag forcerades passagen över Kiölbergsbron. Detta skedde inför kronprins Carl Johans ögon. Förläggningsort: Från 1913, Uddevalla. Övningsplats: Från 1692 Stenehed, från 1724 även Backamo (söder om Uddevalla). Från 1770 enbart Backamo. Regementets färg: Grönt Valspråk: Uthållighet, mod och tapperhet - en krigsmans förnämsta dygder.  Kompanier 1833: 1. Livkompaniet 2. Lane kompani 3. Södra kompaniet 4. Fräkne kompani 5. Stångenäs kompani 6. Bullarens kompani 7. Tanums kompani 8. Sotenäs kompani Segernamn: 1. Lund 1676 2. Landskrona 1677 3. Gadebusch 1712 4. Svensksund 1790

Västgöta kavalleriregemente (Västgöta regemente), I6

Uppsatt 1628 som Västgöta regemente till häst (1691 indelt). 1634 Västgöta och Dals ryttare, 1655 Västgöta kavalleriregemente. År 1792 omorganiseras regementet till dragonregemente, från 1802 med namnet Västgöta linjedragonregemente och från 1806 Västgöta dragonregemente. År 1811 omorganiseras åter regementet, nu till infanteri med namnet Västgöta regemente, I6. Indraget 1927. Rusthållen fanns i södra och mellersta Västergötland. Regementet har sitt ursprung från de ryttarfanor som sattes upp i Västergötland under 1500-talet. År 1628 bildade de ett regemente, Västgöta regemente till häst och fick 1655 namnet Västgöta kavalleriregemente. I 1634-års regeringsform benämns regementet som "Västgöta och Dals ryttare". Västgöta regemente (efter 1811) var indelt med 1000 nummer (8 kompanier) i Skaraborgs län (791), Älvsborgs län (208) och Göteborgs- och Bohuslän (1). Dess kompanier var: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Södra Vassbo kompani, Älvsborgs kompani, Gudhems kompani, Barne Härads kompani och Vartofta kompani. Förläggningsort: Från 1916, Vänersborg. Övningsplats: Från 1689 Eggby ängar (norr om Skara), från 1745 Axevalla hed (väst om Skövde). Regementets färg: Gult och svart. Kompanier, från 1833: 1. Livkompaniet 2. Laske kompani 3. Älvsborgs kompani 4. Barne kompani 5. Kåkinds kompani 6. Vadsbo kompani 7. Guhhems kompani 8. Vartofta kompani Segernamn: Skara 1611 Skillingahed 1612 Wallhof* 1626 Dirschau 1627 Stuhm 1629 Burgstall 1631 Breitenfeld 1631 Lützen 1632 Warschau* 1656 Tåget över Bält* 1658 Lund 1676 Gadebusch* 1712 De segernamn utan asterix är de namn som finns på regementets fana, men enligt fankommittén 1892 bör även segernamnen med asterix ingå. I slagen vid Stuhm, Burgstall och Lund under kungliga krona, vilket innebar att kungen personligen anförde regementet under striderna. 

Relaterade länkar

Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden Referenslitteratur Överst på sidan
Östgöta kavalleriregemente (Andra livgrenadjärsregementet), I5 Bohusläns dragonregemente,  (Bohusläns regemente, I17) Västgöta kavalleriregemente (Västgöta regemente), I6
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Östgöta kavalleriregemente (Andra livgrenadjärsregementet), I5
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2017-04-29

Svenska regementen under

indelningsverket - Kavalleriet

Kavalleriregementen

2. Svenska regementen -

Kavalleriet (2)

 

Östgöta kavalleriregemente (Andra

livgrenadjärsregementet), I5

Uppsatt 1636 som Östgöta kavalleriregemente (1689 indelt), 1770 kyrassiärer, 1791 slås regemente samman med Östgöta infanteriregemente och kavalleridelen får namnet Livgrenadjärsregementets rusthållsdivision. Regementet blir nu infanteri. År 1816 delas regementet i två delar. Det gamla infanteriregemente får namnet Första Livgrenadjärsregementet (I4) och det fd. kavalleriregementet får namnet Andra Livgrenadjärsregementet (I5).  1816 Andra Livgrenadjärsregementet (I5), 1927 indraget då regementet uppgår i Livgrenadjärsregementet (I4). Detta nya regemente var en sammanslagning av Första Livgrenadjärsregementet (I4) och Andra Livgrenadjärsregementet (I5). Livgrenadjärsregementet nedlades som eget förband 1997. Regementet har sitt ursprung från den rytterifana som sattes upp i Östergötland på 1550-talet. I 1634- års regeringsform benämns regementet som "Östergötlands och Södermanlands ryttare". Senare benämnt Östgöta kavalleriregemente. Dess kompanier var: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Vadstena kompani, Vifolka kompani, Skänninge kompani, Västanstångs kompani och Tjust kompani. I likhet med flera andra kavalleriregementen under slutet på 1700-talet så gjordes regementet om till infanteri regemente år 1791. Ända sedan det Stora Nordiska kriget hade Sverige haft ett överdimensionerat kavalleri. De "avsuttna" ryttarna, nu infanterister, blev inte roterade utan förblev indelta. År 1816 var regementet indelt med 1000 nummer (8 kompanier) i Östergötland och Småland. Östergötlands län 917 nummer och Kalmar län 83. Regementet upphöjdes till livregemente efter förtjänstfulla insatser under Gustav III:s krig 1788 - 1790. Förläggningsort: Från 1922, Linköping. Övningsplats: Malmen. Valspråk: Nulli Secundus (Ingens tvåa) Regementets färg: Rött (=granatens färg) Kompanier 1833: 1. Livkompaniet 2. Tjusts kompani 3. Linköpings kompani 4. Västanstångs kompani 5. Bergslags kompani 6. Vifolka kompani 7. Skänninge kompani 8. Vadstena kompani Segernamn: 1. Wallhof 1626 2. Breitenfeld 1631 3. Lützen 1632 4. Oldendorf 1633 5. Wittstock 1636 6. Leipzig 1642 7. Golombo 1656 8. Gnesen 1656 9. Warschau 1656 10. Fredriksodde 1657 11. Tåget över Bält 1658 12. Kliszow 1702 13. Warschau 1705 14. Malatitze 1708 15. Helsingborg 1710 16. Svensksund 1790  

Bohusläns dragonregemente,  (Bohusläns

regemente, I17)

Vid freden i Roskilde 1658 blev bland annat Bohuslän svenskt. Året efter Karl X:s död, dvs 1661 sattes en kavalleri- respektive en dragon-avdelning upp i Bohuslän. Båda förbanden var formerade på 2 kompanier á 150 man. Kavalleriavdelningens kallades Bohus-Jämtlands kavalleribataljon och dess förste chef var major Otto Mörner. Från 1670 kallas avdelningen för Bohusläns kavallerikompani. Dragonavdelningens 2 bohuslänska kompanier skulle tillsammans med 4 kompanier i Skåne och 2 kompanier i Jämtland bilda ett dragonregemente. Regementets kallades Dragonregementet i f d danska provinserna eller Skåne-Bohusläns-Jämtlands dragonregemente och dess förste chef var Mats Kagg. Han efterträddes 1664 av George Sperling. Från 1670 kallas regementet Skåne-Bohusläns dragonregemente, 1679 Bohusläns dragonbataljon. Indelt 1685. Förutom de trupper som omnämns ovan inkvarterades år 1660 även ett kavalleriregemente om 4 kompanier i Bohuslän. Regementschef var överste Rutger von Ascheberg. År 1674 fick han order om att värva ett komplett kavalleriregemente i södra Bohuslän och Halland. Hans eget kavalleriregemente samt den bohuslänska kavalleriavdelningen skulle tjäna som stam i det nya regementet. Regementet fick namn efter Karl X:s drottning, Riksänkedrottningens livregemente till häst.  Regementet kallades även Aschebergska regementet. År 1684 omorganiseras regementet och blir nu indelt med rusthåll. Regementet räknade då 800 man med 4 kompanier i södra Bohuslän och 4 i Halland. I Halland hade en bataljon om 600 man satts upp redan 1647. År 1675 låg denna bataljon i garnison i Riga. Bataljonen drogs in då änkedrottningens regemente indelades i Halland. Rutger von Ascheberg behöll chefskapet fram till l695 då han efterträddes av Christian Ludwig von Ascheberg. Från dragonregementet avskiljdes 1675 de jämtländska kompanierna. I stället ökades de bohuslänska kompanierna till 4. Chef över dragonregementet blir nu Moritz von Post. Dragonregementets styrka var på 504 man fördelade på 8 kompanier och erhöll namnet Tyska- eller Gröna dragonerna och inkvarterades i norra Bohuslän. År 1720 sker en sammanslagning. Dragonerna i norra Bohuslän slås ihop med de 4 kavallerikompanierna i Änkedrottningens regemente som fanns i södra Bohuslän till ett kavalleriregemente på 904 nummer. Regementet får namnet Bohusläns kavalleri- och dragonregemente. Södra bataljonen förblir kavalleri och norra dragoner. Chef för det nya regementet blir greve Thure Gabriel Bjelke. År 1727 organiserades regementet om till Bohusläns dragonregemente eller Bohusläns gröna dragoner. Kompanier: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Södernäs kompani, Bullarens och Söderbygdens kompani, Södra kompaniet, Tanums kompani och Fräkne kompani. Den halländska delen av Änkedrottningens regemente  drogs in och lades till båtsmanshållet. Från år 1776, Bohusläns lätta dragonregemente (eller Bohusläns regemente till häst och fot). Norra bataljonens 504 nummer omorganiserades till infanteri med rothållsnatur detta år. År 1791, då flera beridna förband omorganiserades till infanteri, omorganiserades även södra bataljonen till infanteri. Hela regementet är nu infanteri och får namnet Bohusläns regemente. Rusthållarna i den södra bataljonen får erlägga hästvakansavgift. Bohusläns regemente drogs in 1992. Regementets traditioner förs vidare av hemvärnet i Bohuslän. Bohusläns regemente var indelt med 904 nummer i Bohuslän. Norra bataljonen hade 504 nummer. Efter att Norra bataljonen blev infanteri blev det roterat. Södra bataljonen förblev indelt fram till 1830-talet, därefter roterat. Fälttåg Under Karl XI:s danska krig sändes Aschebergs regemente redan 1675 till Skåne. Den 17 augusti 1676 deltog regementet i slaget vid Halmstad. Regementet var formerat på 3 skvadroner och stod på vänstra flygeln. Regementet deltog i slaget vid Lund den 4 december 1676 där det reducerat på 149 man var formerat på 2 skvadroner och stod i första delen av striden i vänstra flygeln i andra träffen. Efter slaget återstod enbart manskap för en skvadron. På våren 1677 förstärktes regementet med 400 rekryter. Den 14 juli 1677 fanns regementet med i slaget vid Landskrona, formerade på 3 skvadroner i första träffens vänstra flygel. 1678 finns regementet i Bohuslän i den armé som stod under befäl av riksamiralen Stenbock. Den 22 juli 1678 deltog regementet vid undsättningen av Bohus fästning. Av dragonregementet tillhörde den skånska avdelningen huvudarmén i södra Sverige under hela Karls XI:s danska krig. Denna avdelning är med i Halmstad 17/8 1676, i Lund 4/12 1676 samt Landskrona 14/7 1677. Den bohuslänska avdelningen tillhörde den västkustarmé som fanns i Bohuslän och deltog i striden vid Uddevalla den 28 augusti 1677, undsättningen av Bohus fästning 1678 samt återtåget till Uddevalla 1679. Under det stora nordiska kriget uppbådades de båda regementena år 1700 till tjänstgöring vid den danska Norge-gränsen. Efter freden med Danmark i augusti 1700 återgick båda regementena till sina hemrotar. Först 1709 uppbådades regementena igen, dragonregementet med uppgift att skydda den bohuslänska gränsen. Aschebergs regemente tågade 1710 till Växjö där de förenade sig med huvudarmén som stod under befäl av general Stenbock. Regementet deltog i slaget vid Helsingborg den 28/2 1710 där de var anförda av major Soop och stod i högra flygelns första träff formerade på 8 skvadroner. I början av 1715 var båda regementena med i den armé om 6.000 man som under befäl av general Mörner drogs samman för att infalla in i danska Norge från bohuslänska sidan samtidigt som Karl XII inföll i Norge från Värmland. I slutet av februari gick den bohuslänska avdelningen över gränsen vid Högen och tågade förbi fästningarna Fredrikshall och Fredriksstad till Moss. Den 8 mars förenades avdelningen med Karl XII:s kolonn vid Hölen. Även 1718-års norska fälttåg bevistades av de båda regementena. Dragon regementet inklusive halva kavalleriregementet ingick i kungens kolonn som tågade till Fredrikshall. Den andra delen av kavalleriregementet ingick i Dückers kolonn som inföll i Norge vid Svinesund. År 1720 slås de båda regementena samman enligt ovan och från 1727 under namnet Bohusläns dragonregemente. Gustav III:s ryska krig 1788 - 1790 Då danskarna under befäl av prinsen av Hessen i slutet av september 1788 inföll i Bohuslän tillfångatogs större delen av den norra bataljonen inklusive överste Tranefelt i slaget vid Kvistrum, Uddevalla den 29 september 1788. Bataljonen frigavs dock mot löfte att inte mer deltaga i kriget. På sensommaren 1789 överförs en bataljon, antagligen den avsuttna norra bataljonen, till Finland där de ingår i gm Armfelts avdelning och var sysselsatta med kustbevakning mellan Helsingfors och Eknäs. Ca: 300 man ur bataljonen deltar i anfallet av ryssarnas förskansningar på Elgsö natten till den 30 september 1789. Krigen 1807 - 1814 I januari 1807 skeppas en bataljon till Pommern och ingår i Överste Tavasts brigad. Bataljonen blev tillsammans med de övriga svenska styrkorna i Stralsund innestängda den 30 januari då fransmännen belägrade staden. Delar av bataljonen var med vid det stora utfallet från Stralsund den 1 april då fransmännen drevs ut ur Pommern. Den 16 - 17 april 1807 var bataljonen med bland de styrkor som under befäl av överste Cardell blev kringrända av fransmännen och tillfångatagna. År 1808 ingick regementet i den mot Norge samlade armén där de fanns i andra brigadens vänstra flygel. Brigaden inföll i Norge den 3 maj vid Jakobsrud och trängde fram till Prestbakke och Torgelsrud. Efter ett anfall den 10 juni från de danska styrkorna i Norge fick brigaden dra sig tillbaka närmare gränsen. En del av regementet under befäl av kapten Ström gjorde den 12 september 1808 ett tappert anfall vid Bärby och tvingade de fientliga styrkorna där att dra sig tillbaka. Regementet deltog inte i Tyskland år 1813 men väl i det norska fälttåget 1814. Regementet var då formerade på 3 bataljoner och ingick i arméns 4:e division under gm Mörner och 8:e brigaden under överste Haij. Överste Haij var nu regementschef för bohuslänningarna. Denna brigad samlades i slutet av juli i Strömstad där regementets första och tredje bataljon gick ombord på skärgårdsflottan som avseglade den 26/7. Bataljonerna intog norra Sandön och då Krageröe utanför Fredriksstad erövrades den 3/8 landsteg bataljonerna på öns östra sida. Den 9/8 gick en del av Mörners division, där 1:a bataljonen ingick, till Rolsön för att rensa denna från norrmän. Bataljonen fick order att rekognosera vid Kiölbergsbron där de drev en fiendestyrka till vänstra stranden. Följande dag forcerades passagen över Kiölbergsbron. Detta skedde inför kronprins Carl Johans ögon. Förläggningsort: Från 1913, Uddevalla. Övningsplats: Från 1692 Stenehed, från 1724 även Backamo (söder om Uddevalla). Från 1770 enbart Backamo. Regementets färg: Grönt Valspråk: Uthållighet, mod och tapperhet - en krigsmans förnämsta dygder.  Kompanier 1833: 1. Livkompaniet 2. Lane kompani 3. Södra kompaniet 4. Fräkne kompani 5. Stångenäs kompani 6. Bullarens kompani 7. Tanums kompani 8. Sotenäs kompani Segernamn: 1. Lund 1676 2. Landskrona 1677 3. Gadebusch 1712 4. Svensksund 1790

Västgöta kavalleriregemente (Västgöta

regemente), I6

Uppsatt 1628 som Västgöta regemente till häst (1691 indelt). 1634 Västgöta och Dals ryttare, 1655 Västgöta kavalleriregemente. År 1792 omorganiseras regementet till dragonregemente, från 1802 med namnet Västgöta linjedragonregemente och från 1806 Västgöta dragonregemente. År 1811 omorganiseras åter regementet, nu till infanteri med namnet Västgöta regemente, I6. Indraget 1927. Rusthållen fanns i södra och mellersta Västergötland. Regementet har sitt ursprung från de ryttarfanor som sattes upp i Västergötland under 1500-talet. År 1628 bildade de ett regemente, Västgöta regemente till häst och fick 1655 namnet Västgöta kavalleriregemente. I 1634-års regeringsform benämns regementet som "Västgöta och Dals ryttare". Västgöta regemente (efter 1811) var indelt med 1000 nummer (8 kompanier) i Skaraborgs län (791), Älvsborgs län (208) och Göteborgs- och Bohuslän (1). Dess kompanier var: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Södra Vassbo kompani, Älvsborgs kompani, Gudhems kompani, Barne Härads kompani och Vartofta kompani. Förläggningsort: Från 1916, Vänersborg. Övningsplats: Från 1689 Eggby ängar (norr om Skara), från 1745 Axevalla hed (väst om Skövde). Regementets färg: Gult och svart. Kompanier, från 1833: 1. Livkompaniet 2. Laske kompani 3. Älvsborgs kompani 4. Barne kompani 5. Kåkinds kompani 6. Vadsbo kompani 7. Guhhems kompani 8. Vartofta kompani Segernamn: Skara 1611 Skillingahed 1612 Wallhof* 1626 Dirschau 1627 Stuhm 1629 Burgstall 1631 Breitenfeld 1631 Lützen 1632 Warschau* 1656 Tåget över Bält* 1658 Lund 1676 Gadebusch* 1712 De segernamn utan asterix är de namn som finns på regementets fana, men enligt fankommittén 1892 bör även segernamnen med asterix ingå. I slagen vid Stuhm, Burgstall och Lund under kungliga krona, vilket innebar att kungen personligen anförde regementet under striderna. 

Relaterade länkar

Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden Referenslitteratur Överst på sidan