Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2017-04-29

Båtsmanskompanier under indelningsverket - Flottan

4. Svenska regementen - Flottan

Innehåll denna sida:

Indelt båtsmanshåll:

Blekinges kompanier Södra Möres kompanier

Inledning

Båtsmanshållet var både roterat (rotehåll) och indelt (rusthåll). De indelta båtsmännen fanns runt Karlskrona örlogsstation, dvs i Blekinge samt Södra Möre (Kalmar län). Båtsmännen var organiserade i kompanier och varje kompani i korpralskap om vardera 25 man (24 båtsmän + 1 korpral). Till skillnad mot armén fanns inga övriga befäl hemma i landskapen än kompanichefen. I samtliga rotehåll skulle fram till 1810 fördubblingsbåtsmän sättas upp vid krig. Båtsmanshåll fanns även i städerna, till skillnad från övriga truppslag. Dessa stadsbåtsmän blev dock tidigt vakanssatta. I oktober år 1634 lades alla kustsocknar i landet under båtsmanshållet. 1640 utvidgades båtsmansdistrikten så att alla socknar inom en mil från kusten tilldelades båtsmanshållet. Karlskrona örlogsstation grundades 1680 och ett stort antal båtsmän tvångsförflyttades då till Blekinge. Dessa båtsmanshåll blev indelta och inte som i övriga Sverige roterade (se ovan). Den första gruppen indelningsbåtsmän (rusthållsbåtsmän) togs ut från de landskap som låg längst bort, från båtsmansdistrikten i Norrland och norra Finland. Från Norrland flyttades 488 båtsmän, från Gästrikland 56, Mellan- och södra Sveriges städer 301 och Finland 543, totalt 1.350 båtsmän plus familjer. Dessa förflyttades till Blekinge och södra Möre. Vid slutet av 1600-talet bestod båtsmanssystemet av 6 kompanier indelningsbåtsmän, 21 kompanier roteringsbåtsmän (varav 3 kompanier från städerna).

De roterade båtsmännen utgjordes år 1700 av manskap från:

Roslagens 2 kompanier Östergötlands kompani Tjusts kompani Bohusläns 2 kompanier Ålands o södra Finlands kompani Gotlands 2 kompanier Skånska städernas kompani Norrlands 2 kompanier Södermanlands 2 kompanier Smålands kompani Västergötlands kompani Ölands 2 kompanier Stockholms stads kompani Uppstädernas kompani Under 1717 inför det norska fälttåget omorganiserades båtsmanshållet. Alla båtsmän organiserades i 7 sjöregementen varav 3 organiserades som infanteritrupp. Efter Karl XII:s död indrogs dessa sjöregementen i början av 1719 och den gamla båtsmansorganisationen återtogs.

Indelta båtsmanskompanier

De indelta båtsmanshållen fanns i Blekinge och Södra Möre (Kalmar län). Det fanns dock några båtsmanshåll i dessa områden som var roterade. I Blekinge 27 stycken och i Södra Möre 15. Totalt har det sedan 1684 funnits 2.300 indelta båtsmanshåll varav 1500 i Blekinge och 801 i Södra Möre.

Blekinge båtsmanskompanier

Före 1845 var båtsmännen i Blekinge fördelade på 3 kompanier. Efter 1845 delades kompanierna på 6: 1. Första Blekings indelta kompani (1) 2. Andra Blekings indelta kompani (2) 3. Tredje Blekings indelta kompani (3) 4. Fjärde Blekings indelta kompani (4) 5. Femte Blekings indelta kompani (5) 6. Sjätte Blekings indelta kompani (6) I Blekinge fanns 1500 indelta och 27 roterade båtsmän. De roterade båtsmännen ingick i samma kompanier som de indelta. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Södra Möre båtsmanskompanier

Båtsmansrusthållen i Södra Möre ligger i Kalmar län. 1. Första Södra Möre indelta kompani (7) 2. Andra Södra Möre indelta kompani (8) 3. Tredje Södra Möre indelta kompani (9) I Södra Möre fanns 801 indelta och 15 roterade båtsmän. De roterade båtsmännen ingick i samma kompanier som de indelta. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.

Roterade båtsmanskompanier

Det roterade båtsmanshållet bestod av 3.351 båtsmansrotar och var fördelade på 22 båtsmanskompanier. Rotarna i dessa kompanier fanns på öarna och längs kusttrakterna i Uppland, Södermanland, Östergötland, Småland, Öland, Gotland, Halland, Västergötland, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och södra Västerbotten. 1845 tillhörde 9 kompanier Karlskrona örlogsstation, 10 Stockholms örlogsstation och 3 Göteborgs örlogsstation. Fram till 1810 skulle samtliga rotar ställa upp fördubblingsbåtsmän vid krig. Siffrorna inom parantes är kompaniets nummer.  

Roslags båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1641. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Kompaniet utökades senare till två kompanier, därefter till fyra. Kompanier 1845: 1. Norra Roslags 1:a båtsmanskompani (28) 2. Norra Roslags 2:a båtsmanskompani (29) 3. Södra Roslags 1:a båtsmanskompani (15) 4. Södra Roslags 2:a båtsmanskompani (16) 67 av båtsmännen i Roslags kompanier fanns i Uppsala län, övriga i Stockholms län. Totalt hade roslagskompanierna 529 båtsmän, varav 125 fanns i norra 1:a, 142 i norra 2:a, 125 i södra 1:a och 137 i södra 2:a. Kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation.

 Södermanlands båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1641. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompanier 1845: 1. Första Södermanlands båtsmanskompani (13) 2. Andra Södermanlands båtsmanskompani (14) Första kompaniet fanns i Stockholms län (134) och andra i Södermanlands län (142), totalt 276 båtsmän. Kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation.

Östergötlands båtsmanskompani

Ett kompani uppsatt 1641. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompaniet 1845: Östergötlands båtsmanskompani (12) Samtliga rotar (194) fanns i Östergötlands län. Kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Tjust båtsmanskompani

Kompaniet 1845: Tjust båtsmanskompani (10) Samtliga rotar (118) fanns i Kalmar län. Kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Smålands båtsmanskompani

Ett kompani uppsatt 1635. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompaniet 1845: Smålands båtsmanskompani (11) Samtliga rotar (121) fanns i Kalmar län. Kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation.

 Ölands båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1637. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Ölands 1:a båtsmanskompani (17) Ölands 2:a båtsmanskompani (18) Första kompaniet fanns på norra Öland (125) och andra på södra Öland (138), totalt 263 båtsmän. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.

 Gotlands båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1647. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Gotlands 1:a båtsmanskompani (19) Gotlands 2:a båtsmanskompani (20) Första kompaniet fanns på norra Gotland (122) och andra på södra Gotland (138), totalt 260 båtsmän. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Hallands båtsmanskompanier

Uppsatt 1675. Ingick år 1675 i 2:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Södra Hallands 1:a båtsmanskompani (25) Norra Hallands 1:a båtsmanskompani (26) Både södra kompaniet (135) och norra (229) fanns i Hallands län, totalt 364 båtsmän. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.

 Bohusläns båtsmanskompanier

Uppsatt 1661. Ingick år 1661 i 2:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Första Bohusläns båtsmanskompani (21) Andra Bohusläns båtsmanskompani (22) Första kompaniet (289) låg i norra delen av Göteborgs och Bohuslän och andra (188) i södra delen av länet, totalt 477 båtsmän. Första kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation (tidigare Göteborgs örlogsstation) och andra kompaniet Göteborgs örlogsstation (som vid mitten av 1800-talet enbart var en depot till Stockholms örlogsstation).  

Västergötlands båtsmanskompani

Uppsatt 1638. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Kompaniet 1845: Västergötlands båtsmanskompani (27) Samtliga rotar (87) fanns i Älvsborgs län. Kompaniet tillhörde först Göteborgs örlogsstation men då den lades ned under mitten av 1800-talet, Stockholms örlogsstation.  

Norrlands båtsmanskompanier

År 1638 fanns ett båtsmanskompani uppsatt kallat Norrlands båtsmanskompani. Från början fanns enbart detta kompani och omfattade Gästrikland, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Efter omorganisationen av båtsmanshållet och upprättandet av det yngre båtsmanshållet år 1687 delades kompaniet i två kompanier, 1. Norrlands första båtsmanskompani 2. Norrlands andra båtsmanskompani Andra kompaniet rekryterades i Ångermanland. År 1716 delas de två norrländska båtsmanskompanierna ytterligare. De bildar nu fyra kompanier: 1. Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del 2. Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del 3. Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del 4. Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del Ett likartat men något annorlunda namn stöter man på bl.a. i Grills verk, nämligen: Första Norrlands 1:adels båtsmanskompani, Första Norrlands 2:adels båtsmanskompani, Andra Norrlands 1:adels båtsmanskompani och Andra Norrlands 2:adels båtsmanskompani. Kompanier 1845: 1. Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (30) 2. Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (31) 3. Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (32) 4. Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (33) År 1875 ändras namnen till: 1. Norrlands första båtsmanskompani 2. Norrlands andra båtsmanskompani 3. Norrlands tredje båtsmanskompani 4. Norrlands fjärde båtsmanskompani Rotarnas fördelning på landskap: Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (141) fanns i Gästrikland (39) och i Hälsingland (102) Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (173) fanns i norra Hälsingland (64) och Medelpad (109) Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (173) fanns i södra Ångermanland Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (175) i norra Ångermanland. Totalt fanns 662 norrländska båtsmän. Efter ändring av länsgränsen mellan Västernorrlands- och Västerbottens län kom 13 rotar att hamna i Västerbotten. Mellan 1845 och 1853 kallas Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del för 2:a Norrlands artilleribåtsmanskompani. Efter att Karlskrona örlogsstation tagits i bruk 1680 tvångsförflyttades ett stort antal båtsmän till Karlskrona med omnejd. Totalt flyttades 448 ordinarie- och fördubblingsbåtsmän till Blekinge från Norrlands båtsmanskompani. Mellan 1717 och 1719 organiserades båtsmanshållet i 7 sjöregementen varav 3 organiserades som infanteritrupp. De norrländska båtsmännen kom att infanteriet och slogs ihop till ett regemente, Västernorrlands Änterkarlsregemente. 1719 återtogs den gamla båtsmansorganisationen. Kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation. Under tidsperioden 1756 - 1823 anslogs Norrlands fyra båtsmanskompanier till arméns flotta, Stockholmseskadern i skärgårdsflottan.

Städernas båtsmanshåll

Städerna lades tidigt under båtsmanshållet och båtsmanshållet var den enda skyldighet städerna hade i indelningsverket. Städerna hade dock hela tiden stora vakanser, dvs de fick betala vakansavgift i stället för att underhålla båtsmän. År 1748 började stadsrotarna vakanssättas och ganska snart var de flesta av stadsrotarna vakanssatta. Ett undantag var Stockholm som hade sina stadsbåtsmän kvar till 1842. Det hände dock under krig att städernas vakanssatta rotar uppfordrades. Totalt fanns 1769 båtsmän från städerna varav 892 var ordinarie och 877 fördubblingsbåtsmän. Stadsbåtsmännen ingick normalt i de båtsmanskompanier som fanns i närheten av städerna utom Skånska och Blekingska städernas-, Uppstädernas- och Stockholms stads-båtsmanskompanier. De utgjorde 3 särskilda kompanier.

Stockholms stads båtsmanskompani

Kompaniet bestod av 100 båtsmän och upplöstes först år 1842. I detta kompani ingick även båtsmän från städerna Södertälje, Mariefred, Strängnäs, Torshälla, och Eskilstuna. Enbart från Stockholms stad ingick 100 båtsmän. Stockholms stads båtsmanskompani

Skåne/Blekinges städers båtsmanskompani

Uppsatt 1675. Ingick år 1675 i 1:a skeppsregementet. Skåne/Blekinges städers båtsmanskompani

Uppstädernas båtsmanskompani

Uppsatt 1638. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Kallades även Uppstädernas bösseskyttar. Uppstäderna var de städer i riket som låg inne i landet (kuststäderna kallades stapelstäder) och uppstäderna ansågs inte ha så sjövant folk. Dessa båtsmän tjänstgjorde som bösseskyttar, dvs de betjänade kanonerna ombord eller tjänstgjorde som muskötskyttar. År 1675 omfattade kompaniet 249 båtsmän. År 1717 omorganiserade Karl XII båtsmanshållet. Uppstädernas bösseskyttar slogs samman med flottans volontärkompanier till volonteurregementet. Det bestod av 1 fyrverkarkompani och 8 styckekompanier (stycke = kanon). Regementet övades i både artilleri och infanteriexercis och skulle kunna användas både till lands och till sjöss. Efter Karl XII död återgick båtsmanshållets organisation år 1719 till den organisation som fanns före 1717. Uppstädernas båtsmanskompani (Uppstädernas bösseskyttekompani)

Skeppsregementena

Efter 1690 indelades båtsmännen i 17 kompanier som ingick i tre regementen.

1:a skeppsregementet

Södermanlands kompani 1641 Östgöta kompani 1641 Ölands kompani 1637 Gotlands kompani 1647 Smålands kompani 1635 Skåne/Blekinges kompani 1675  

2:a skeppsregementet

Roslags kompani 1640 Norrlands kompani 1638 Västgöta kompani 1638 Bohusläns kompani 1661 Hallands kompani 1675 Uppstädernas bösseskyttar 1638  

3:e skeppsregementet (Finland)

Ålands kompani 1639 Åboläns kompani 1638 Nylands kompani 1640 Österbottens kompani 1637 Österbottens bösseskyttar 1675 Årtalen efter varje kompani är året då det blev uppsatt.

Relaterade länkar

Indelningsverket Båtsmanshållet Norrlands båtsmanskompanier Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden Fördelning per län:  Översikt, flottan] Översikt, samtliga truppslag

Källor

Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, 2: bandet av C. Grill från 1856”, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2017-04-29

Båtsmanskompanier under

indelningsverket - Flottan

4. Svenska regementen -

Flottan

Indelt båtsmanshåll:

Blekinges kompanier Södra Möres kompanier

Inledning

Båtsmanshållet var både roterat (rotehåll) och indelt (rusthåll). De indelta båtsmännen fanns runt Karlskrona örlogsstation, dvs i Blekinge samt Södra Möre (Kalmar län). Båtsmännen var organiserade i kompanier och varje kompani i korpralskap om vardera 25 man (24 båtsmän + 1 korpral). Till skillnad mot armén fanns inga övriga befäl hemma i landskapen än kompanichefen. I samtliga rotehåll skulle fram till 1810 fördubblingsbåtsmän sättas upp vid krig. Båtsmanshåll fanns även i städerna, till skillnad från övriga truppslag. Dessa stadsbåtsmän blev dock tidigt vakanssatta. I oktober år 1634 lades alla kustsocknar i landet under båtsmanshållet. 1640 utvidgades båtsmansdistrikten så att alla socknar inom en mil från kusten tilldelades båtsmanshållet. Karlskrona örlogsstation grundades 1680 och ett stort antal båtsmän tvångsförflyttades då till Blekinge. Dessa båtsmanshåll blev indelta och inte som i övriga Sverige roterade (se ovan). Den första gruppen indelningsbåtsmän (rusthållsbåtsmän) togs ut från de landskap som låg längst bort, från båtsmansdistrikten i Norrland och norra Finland. Från Norrland flyttades 488 båtsmän, från Gästrikland 56, Mellan- och södra Sveriges städer 301 och Finland 543, totalt 1.350 båtsmän plus familjer. Dessa förflyttades till Blekinge och södra Möre. Vid slutet av 1600-talet bestod båtsmanssystemet av 6 kompanier indelningsbåtsmän, 21 kompanier roteringsbåtsmän (varav 3 kompanier från städerna).

De roterade båtsmännen utgjordes år 1700

av manskap från:

Roslagens 2 kompanier Östergötlands kompani Tjusts kompani Bohusläns 2 kompanier Ålands o södra Finlands kompani Gotlands 2 kompanier Skånska städernas kompani Norrlands 2 kompanier Södermanlands 2 kompanier Smålands kompani Västergötlands kompani Ölands 2 kompanier Stockholms stads kompani Uppstädernas kompani Under 1717 inför det norska fälttåget omorganiserades båtsmanshållet. Alla båtsmän organiserades i 7 sjöregementen varav 3 organiserades som infanteritrupp. Efter Karl XII:s död indrogs dessa sjöregementen i början av 1719 och den gamla båtsmansorganisationen återtogs.

Indelta båtsmanskompanier

De indelta båtsmanshållen fanns i Blekinge och Södra Möre (Kalmar län). Det fanns dock några båtsmanshåll i dessa områden som var roterade. I Blekinge 27 stycken och i Södra Möre 15. Totalt har det sedan 1684 funnits 2.300 indelta båtsmanshåll varav 1500 i Blekinge och 801 i Södra Möre.

Blekinge båtsmanskompanier

Före 1845 var båtsmännen i Blekinge fördelade på 3 kompanier. Efter 1845 delades kompanierna på 6: 1. Första Blekings indelta kompani (1) 2. Andra Blekings indelta kompani (2) 3. Tredje Blekings indelta kompani (3) 4. Fjärde Blekings indelta kompani (4) 5. Femte Blekings indelta kompani (5) 6. Sjätte Blekings indelta kompani (6) I Blekinge fanns 1500 indelta och 27 roterade båtsmän. De roterade båtsmännen ingick i samma kompanier som de indelta. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Södra Möre båtsmanskompanier

Båtsmansrusthållen i Södra Möre ligger i Kalmar län. 1. Första Södra Möre indelta kompani (7) 2. Andra Södra Möre indelta kompani (8) 3. Tredje Södra Möre indelta kompani (9) I Södra Möre fanns 801 indelta och 15 roterade båtsmän. De roterade båtsmännen ingick i samma kompanier som de indelta. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.

Roterade båtsmanskompanier

Det roterade båtsmanshållet bestod av 3.351 båtsmansrotar och var fördelade på 22 båtsmanskompanier. Rotarna i dessa kompanier fanns på öarna och längs kusttrakterna i Uppland, Södermanland, Östergötland, Småland, Öland, Gotland, Halland, Västergötland, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och södra Västerbotten. 1845 tillhörde 9 kompanier Karlskrona örlogsstation, 10 Stockholms örlogsstation och 3 Göteborgs örlogsstation. Fram till 1810 skulle samtliga rotar ställa upp fördubblingsbåtsmän vid krig. Siffrorna inom parantes är kompaniets nummer.  

Roslags båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1641. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Kompaniet utökades senare till två kompanier, därefter till fyra. Kompanier 1845: 1. Norra Roslags 1:a båtsmanskompani (28) 2. Norra Roslags 2:a båtsmanskompani (29) 3. Södra Roslags 1:a båtsmanskompani (15) 4. Södra Roslags 2:a båtsmanskompani (16) 67 av båtsmännen i Roslags kompanier fanns i Uppsala län, övriga i Stockholms län. Totalt hade roslagskompanierna 529 båtsmän, varav 125 fanns i norra 1:a, 142 i norra 2:a, 125 i södra 1:a och 137 i södra 2:a. Kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation.

 Södermanlands båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1641. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompanier 1845: 1. Första Södermanlands båtsmanskompani (13) 2. Andra Södermanlands båtsmanskompani (14) Första kompaniet fanns i Stockholms län (134) och andra i Södermanlands län (142), totalt 276 båtsmän. Kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation.

Östergötlands båtsmanskompani

Ett kompani uppsatt 1641. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompaniet 1845: Östergötlands båtsmanskompani (12) Samtliga rotar (194) fanns i Östergötlands län. Kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Tjust båtsmanskompani

Kompaniet 1845: Tjust båtsmanskompani (10) Samtliga rotar (118) fanns i Kalmar län. Kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Smålands båtsmanskompani

Ett kompani uppsatt 1635. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompaniet 1845: Smålands båtsmanskompani (11) Samtliga rotar (121) fanns i Kalmar län. Kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation.

 Ölands båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1637. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Ölands 1:a båtsmanskompani (17) Ölands 2:a båtsmanskompani (18) Första kompaniet fanns på norra Öland (125) och andra på södra Öland (138), totalt 263 båtsmän. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.

 Gotlands båtsmanskompanier

Ett kompani uppsatt 1647. Ingick år 1645 i 1:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Gotlands 1:a båtsmanskompani (19) Gotlands 2:a båtsmanskompani (20) Första kompaniet fanns på norra Gotland (122) och andra på södra Gotland (138), totalt 260 båtsmän. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.  

Hallands båtsmanskompanier

Uppsatt 1675. Ingick år 1675 i 2:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Södra Hallands 1:a båtsmanskompani (25) Norra Hallands 1:a båtsmanskompani (26) Både södra kompaniet (135) och norra (229) fanns i Hallands län, totalt 364 båtsmän. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.

 Bohusläns båtsmanskompanier

Uppsatt 1661. Ingick år 1661 i 2:a skeppsregementet. Kompanier 1845: Första Bohusläns båtsmanskompani (21) Andra Bohusläns båtsmanskompani (22) Första kompaniet (289) låg i norra delen av Göteborgs och Bohuslän och andra (188) i södra delen av länet, totalt 477 båtsmän. Första kompaniet tillhörde Karlskrona örlogsstation (tidigare Göteborgs örlogsstation) och andra kompaniet Göteborgs örlogsstation (som vid mitten av 1800-talet enbart var en depot till Stockholms örlogsstation).  

Västergötlands båtsmanskompani

Uppsatt 1638. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Kompaniet 1845: Västergötlands båtsmanskompani (27) Samtliga rotar (87) fanns i Älvsborgs län. Kompaniet tillhörde först Göteborgs örlogsstation  men då den lades ned under mitten av 1800-talet, Stockholms örlogsstation.  

Norrlands båtsmanskompanier

År 1638 fanns ett båtsmanskompani uppsatt kallat Norrlands båtsmanskompani. Från början fanns enbart detta kompani och omfattade Gästrikland, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Efter omorganisationen av båtsmanshållet och upprättandet av det yngre båtsmanshållet år 1687 delades kompaniet i två kompanier, 1. Norrlands första båtsmanskompani 2. Norrlands andra båtsmanskompani Andra kompaniet rekryterades i Ångermanland. År 1716 delas de två norrländska båtsmanskompanierna ytterligare. De bildar nu fyra kompanier: 1. Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del 2. Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del 3. Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del 4. Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del Ett likartat men något annorlunda namn stöter man på bl.a. i Grills verk, nämligen: Första Norrlands 1:adels båtsmanskompani, Första Norrlands 2:adels båtsmanskompani, Andra Norrlands 1:adels båtsmanskompani och Andra Norrlands 2:adels båtsmanskompani. Kompanier 1845: 1. Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (30) 2. Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (31) 3. Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (32) 4. Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (33) År 1875 ändras namnen till: 1. Norrlands första båtsmanskompani 2. Norrlands andra båtsmanskompani 3. Norrlands tredje båtsmanskompani 4. Norrlands fjärde båtsmanskompani Rotarnas fördelning på landskap: Första Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (141) fanns i Gästrikland (39) och i Hälsingland (102) Första Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (173) fanns i norra Hälsingland (64) och Medelpad (109) Andra Norrlands båtsmanskompanis 1:a del (173) fanns i södra Ångermanland Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del (175) i norra Ångermanland. Totalt fanns 662 norrländska båtsmän. Efter ändring av länsgränsen mellan Västernorrlands- och Västerbottens län kom 13 rotar att hamna i Västerbotten. Mellan 1845 och 1853 kallas Andra Norrlands båtsmanskompanis 2:a del för 2:a Norrlands artilleribåtsmanskompani. Efter att Karlskrona örlogsstation tagits i bruk 1680 tvångsförflyttades ett stort antal båtsmän till Karlskrona med omnejd. Totalt flyttades 448 ordinarie- och fördubblingsbåtsmän till Blekinge från Norrlands båtsmanskompani. Mellan 1717 och 1719 organiserades båtsmanshållet i 7 sjöregementen varav 3 organiserades som infanteritrupp. De norrländska båtsmännen kom att infanteriet och slogs ihop till ett regemente, Västernorrlands Änterkarlsregemente. 1719 återtogs den gamla båtsmansorganisationen. Kompanierna tillhörde Stockholms örlogsstation. Under tidsperioden 1756 - 1823 anslogs Norrlands fyra båtsmanskompanier till arméns flotta, Stockholmseskadern i skärgårdsflottan.

Städernas båtsmanshåll

Städerna lades tidigt under båtsmanshållet och båtsmanshållet var den enda skyldighet städerna hade i indelningsverket. Städerna hade dock hela tiden stora vakanser, dvs de fick betala vakansavgift i stället för att underhålla båtsmän. År 1748 började stadsrotarna vakanssättas och ganska snart var de flesta av stadsrotarna vakanssatta. Ett undantag var Stockholm som hade sina stadsbåtsmän kvar till 1842. Det hände dock under krig att städernas vakanssatta rotar uppfordrades. Totalt fanns 1769 båtsmän från städerna varav 892 var ordinarie och 877 fördubblingsbåtsmän. Stadsbåtsmännen ingick normalt i de båtsmanskompanier som fanns i närheten av städerna utom Skånska och Blekingska städernas-, Uppstädernas- och Stockholms stads- båtsmanskompanier. De utgjorde 3 särskilda kompanier.

Stockholms stads båtsmanskompani

Kompaniet bestod av 100 båtsmän och upplöstes först år 1842. I detta kompani ingick även båtsmän från städerna Södertälje, Mariefred, Strängnäs, Torshälla, och Eskilstuna. Enbart från Stockholms stad ingick 100 båtsmän. Stockholms stads båtsmanskompani

Skåne/Blekinges städers båtsmanskompani

Uppsatt 1675. Ingick år 1675 i 1:a skeppsregementet. Skåne/Blekinges städers båtsmanskompani

Uppstädernas båtsmanskompani

Uppsatt 1638. Ingick år 1645 i 2:a skeppsregementet. Kallades även Uppstädernas bösseskyttar. Uppstäderna var de städer i riket som låg inne i landet (kuststäderna kallades stapelstäder) och uppstäderna ansågs inte ha så sjövant folk. Dessa båtsmän tjänstgjorde som bösseskyttar, dvs de betjänade kanonerna ombord eller tjänstgjorde som muskötskyttar. År 1675 omfattade kompaniet 249 båtsmän. År 1717 omorganiserade Karl XII båtsmanshållet. Uppstädernas bösseskyttar slogs samman med flottans volontärkompanier till volonteurregementet. Det bestod av 1 fyrverkarkompani och 8 styckekompanier (stycke = kanon). Regementet övades i både artilleri och infanteriexercis och skulle kunna användas både till lands och till sjöss. Efter Karl XII död återgick båtsmanshållets organisation år 1719 till den organisation som fanns före 1717. Uppstädernas båtsmanskompani (Uppstädernas bösseskyttekompani)

Skeppsregementena

Efter 1690 indelades båtsmännen i 17 kompanier som ingick i tre regementen.

1:a skeppsregementet

Södermanlands kompani 1641 Östgöta kompani 1641 Ölands kompani 1637 Gotlands kompani 1647 Smålands kompani 1635 Skåne/Blekinges kompani 1675  

2:a skeppsregementet

Roslags kompani 1640 Norrlands kompani 1638 Västgöta kompani 1638 Bohusläns kompani 1661 Hallands kompani 1675 Uppstädernas bösseskyttar 1638  

3:e skeppsregementet (Finland)

Ålands kompani 1639 Åboläns kompani 1638 Nylands kompani 1640 Österbottens kompani 1637 Österbottens bösseskyttar 1675 Årtalen efter varje kompani är året då det blev uppsatt.

Relaterade länkar

Indelningsverket Båtsmanshållet Norrlands båtsmanskompanier Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden Fördelning per län:  Översikt, flottan] Översikt, samtliga truppslag

Källor

Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, 2: bandet av C. Grill från 1856”, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan