Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2017-04-29

Svenska regementen under indelningsverket - Infanteriet (7)

Infanteriregementen

1. Svenska regementen - Infanteriet (7)

Innehåll denna sida:

Livregementets grenadjärer, I3

År 1791 omvandlades Livregementet till häst till en brigad och delades i tre kårer: 1. Livregementsbrigadens kyrassiärkår (senare Livregementets dragoner, K2), 2. Livregementsbrigadens lätta dragonkår (senare Livregementets husarer, K3) och 3. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon (senare Livregementets grenadjärer, I3). 1815 fick samtliga tre kårer status som självständiga kårer. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon byter namn år 1808 till Livregementetbrigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår. 1893 bildas Livregementet till fot, I3 efter sammanslagning av Livregementets grenadjärkår och Närkes regemente. Vid denna tidpunkt förs även Felingsbrorotarna vid Kungsörs kompani, Västmanlands regemente över till det nya Livregementet till fot. År 1904 byter regementet namn till Livregementets grenadjärer, I3. Regementet nedlagt år 2000. Livregementets grenadjärkår var 1815 indelt med 500 nummer (4 kompanier) i Västmanland och Södermanland (375 i Västmanlands län, 14 i Stockholms län och 111 i Södermanlands län). Kompanier, Livregementets grenadjärkår 1815: 1. Livkompaniet 2. Östra Västmanlands kompani 3. Södermanlands kompani 4. Kungsörs kompani Förläggningsort: från 1912 Örebro. Övningsplats: Från 1767 Sannanhed, norra delen Livregementets grenadjärer, färg: Vitt och Ljusblått. Valspråk: Artibus et armis recuperatur gloria (Vetande och vapen skänker ära). Kompanier efter 1893: 1. Livkompaniet 2. Södermanlands kompani 3. Kungsörs kompani 4. Örebro kompani 5. Östra Närkes kompani 6. Askersunds kompani 7. Västra Närkes kompani 8. Kristinehamns kompani Segernamn, Livregementes Grenadjärer: Lützen 1632 Oldendorf 1633 Wittstock 1636 Leipzig 1642 Warszawa 1656 Fredriksodde 1657 Tåget över Bält 1658 Lund 1676 Landskrona 1677 Narva 1700 Düna 1701 Kliszow 1702 Fraustadt 1706 Holovczyn 1708 Malatitze 1708 Helsingborg 1710 Gadebusch 1712 Svensksund 1790  

Värmlands fältjägarkår, I26

Uppsatt 1790 som Värmlands fotjägarbataljon (värvat). 1812 Värmlands fältjägarregemente, 1876 Värmlands fältjägarkår, 1901 indraget. Värmlands fotjägarbataljon sattes upp 1790 för att försvara gränsen mot det danska Norge. Bataljonen sattes upp med 3 kompanier om 100 man vardera. De var till en början underställda Närke-Värmlands regemente. 150 man hölls i ständig garnison i Karlstad. Denna garnison indrogs 1796. Under fälttåget till Norge 1808 ingick fotjägarbataljonen i 1:a brigaden under överste Lejonstedt och fanns på arméns högra flygel. Tillsammans med Närke-Värmlands jägare utgjorde de en stark bataljon på 600 man. Bataljonen deltog i striderna vid Lier den 18 april 1808 där de under kapten Liljeström och kapten Materns utmärkte sig. De deltog även i striderna vid Masterud den 1 maj, vid Mobäck den 18 maj, vid Magnor den 19 juli samt vid samma ställe den 22 september. De deltog sedermera i George Adlersparres tåg tillsammans med Närke-Värmlands regemente till Stockholm för att avsätta Gustav IV Adolf. År 1812 tillförs ytterligare en bataljon om 3 kompanier, nu totalt 600 man och Värmlands fältjägarregemente bildas. År 1813 skeppas regementet till Tyskland för att delta i kriget mot Napoleon. Här tilldelas regementet den svenska arméns 4:e brigad under överste Reuterskiöld och 2:a divisionen under generallöjtnant Sandels. De deltar sen i arméns alla marscher och bevistar slagen vid Grossbeeren den 23 augusti, Dennewitz den 6 augusti och Leipzig den 18 oktober. Regementet deltog dock inte aktivt i slagen utom vid stormningen av Leipzig där regementet utmärkte sig med tapperhet. Därefter deltog regementet i fälttåget till Holstein samt till Belgien under 1814. I Belgien användes regementet inklusive hela brigaden vid blockaden av fästningen Maastricht på den högra Maas stranden mellan 10 mars och 9 april. Efter återkomsten till Sverige sommaren 1814 deltog regementet i det norska fälttåget. Här ingick regementet i 7:e brigaden under överste von Platen och 4:e divisionen under gm Mörner. De överflyttades dock i redan början till von Vegesacks avdelning som i början av fälttåget belägrade Fredriksstens fästning och sen marscherade norrut. De 6 augusti deltog de i striderna vid Rakkestad. Jägarregementets ena bataljon gick där i spetsen för en styrka som stormade över en bro, som var byggd framför norrmännens högra flank, och lyckades driva bort fienden. Andra bataljonen stormade under överstelöjtnant Holmstedts ledning främst i en styrka som gick över en annan mindre bro mitt i fronten. Regementet deltog även i striderna vid Trögstad den 10 augusti. År 1902 bildar fd. Värmlands fältjägarkår tillsammans med Hallands infanteribataljon (I28) regementet Waxholms grenadjärregemente  (I26). År 1928 uppgick detta regemente i Göta livgarde som dess första bataljon. Förläggningsort, Värmlands fältjägarregemente:  Från 1790 Karlstad, 1810 Varpnäs mo, 1832 Trossnäs fält. Förläggningsort, Vaxholms grenadjärregemente: förlades först i Stockholm men från 1906 på Rindön öster om Vaxholm. Färg: Mellanblå. Hallands bataljon, I28 bildades 1813 som Hallands beväringsbataljon (I28) om 600 man, 1818 Hallands infanteribataljon, 1887 Hallands bataljon. Övningsplats: De övade först i Varberg, från 1833 i Halmstad och från 1857 på Skedalahed.  

Karlskrona grenadjärregemente, I7

Karlskrona grenadjärregemente sattes upp 1902 genom sammanslagning av Smålands grenadjärkår och Blekinge bataljon. Blekinge bataljon hade tidigare satts upp 1887 och upptog i sin tur en stor del ur det tidigare nedlagda Marinregementet. Karlskrona grenadjärregemente var förlagd i Karlskrona och hade Rosenholm som övningsplats. Smålands grenadjärkår (som härstammar från Smålands ryttare) hade Ränneslätt som övningshed och Blekinge bataljon hade Bredåkra hed utanför Ronneby. Indraget 1927 (se vidare I11). Förläggningsort: Från 1906 i nybyggda kaserner i Gräsvik norr om Karlskrona. Regementets färg: Rött och gult. 1928 överförs regementet till Kronobergs regemente ( I11) som dess 3:e bataljon men var alltjämt förlagd i Karlskrona. Denna bataljon lades ned 1939.

Blekinge bataljon, I30

Härstammar från Marinregementet, Karlskrona. Marinregementet bildades 1845 ur det år 1832 bildade sjöartilleriregementet. År 1871 överförs Marinregementet till armén och bildar 1887 Blekinge bataljon (övertog en stor del av Marinregementets befäl). Bataljonen bildades som stam för Blekinge läns beväring. Indraget 1901 då de överförs till Karlskrona grenadjärregemente. Förläggningsort: 1890 Bredåkra hed, 1891 Ronneby.

Fd. Kavalleriregementen, nu infanteri

Ända sedan det Stora Nordiska kriget hade Sverige haft ett överdimensionerat kavalleri. Några kavalleriregementen omorganiserades till infanteri under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. De "avsuttna" ryttarna, nu infanterister, blev inte roterade utan förblev indelta.

Andra livgrenadjärsregementet, I5 

Uppsatt 1636 som Östgöta kavalleriregemente (1689 indelt), I likhet med flera andra kavalleriregementen under slutet på 1700-talet så gjordes regementet om till infanteri regemente år 1791. Från år 1816 är namnet Andra Livgrenadjärsregementet (I5). För regementets historia, se Östgöta kavalleriregemente.

Bohusläns regemente, I17

Uppsatt år 1720 med namnet Bohusläns kavalleri- och dragonregemente. År 1776 Bohusläns lätta dragonregemente (eller Bohusläns regemente till häst och fot). Norra bataljonen ombildats nu till infanteri. År 1791, då flera beridna förband omorganiserades till infanteri, omorganiserades även detta regemente till infanteri (nu södra bataljonen) med namnet Bohusläns regemente. För regementets historia, se  Bohusläns dragonregemente. 

Västgöta regemente, I6

Uppsatt 1628 som Västgöta regemente till häst (1691 indelt). År 1811 omorganiseras åter regementet, nu till infanteri med namnet Västgöta regemente. Indraget 1927. För regementets historia, se  Västgöta kavalleriregemente.

Smålands grenadjärkår, I7

Uppsatt 1543 som Smålands ryttare, 1684 Smålands kavalleriregemente (1695 indelt). År 1812 delas regementet, som då hette Smålands dragonregemente, i två delar. Första bataljonen förblir kavalleri och behåller namnet dragonregementet men får 1822 namnet Smålands husarregemente. Den nybildade delen (2:a bataljonen) får namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon. 1824 Smålands grenadjärbataljon, 1888 Smålands grenadjärkår. 1901 indraget då Smålands grenadjärkår slås ihop med Blekinge bataljon och bildar 1902 ett nytt regemente, Karlskrona grenadjärregemente. Blekinge bataljon hade tidigare satts upp 1886 och upptog i sin tur en stor del ur det tidigare nedlagda Marinregementet. Karlskrona grenadjärregemente var förlagd i Karlskrona och hade Rosenholm som övningsplats. Blekinge bataljon hade Bredåkra hed utanför Ronneby som övningsplats. Övningshed: Smålands grenadjärkår hade Kvarnarp som övningshed, från 1834 Ränneslätt. För dragonregementets historia, se  Smålands kavalleriregemente, K4.

Relaterade länkar

Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden Referenslitteratur Överst på sidan Infanteriregementen, sida:    -1-   -2-  -3-   -4-   -5-   -6-   -7-
Livregementets grenadjärer, I3 Värmlands fältjägarkår, I26 (Waxholms grenadjärregemente)
Karlskrona grenadjärregemente, I7 Blekinge bataljon, I30 Andra livgrenadjärsregementet, I5   (Östgöta kavalleriregemente) Bohusläns regemente, I17 (Bohusläns dragonregemente) Västgöta regemente, I6 (Västgöta kavalleriregemente)
Smålands grenadjärkår, I7 (Smålands kavalleriregemente)
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2017-04-29

Svenska regementen

under indelningsverket -

Infanteriet (7)

Infanteriregementen

1. Svenska regementen -

Infanteriet (7)

Livregementets grenadjärer, I3

År 1791 omvandlades Livregementet till häst till en brigad och delades i tre kårer: 1. Livregementsbrigadens kyrassiärkår (senare Livregementets dragoner, K2), 2. Livregementsbrigadens lätta dragonkår (senare Livregementets husarer, K3) och 3. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon (senare Livregementets grenadjärer, I3). 1815 fick samtliga tre kårer status som självständiga kårer. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon byter namn år 1808 till Livregementetbrigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår. 1893 bildas Livregementet till fot, I3 efter sammanslagning av Livregementets grenadjärkår och Närkes regemente. Vid denna tidpunkt förs även Felingsbrorotarna vid Kungsörs kompani, Västmanlands regemente över till det nya Livregementet till fot. År 1904 byter regementet namn till Livregementets grenadjärer, I3. Regementet nedlagt år 2000. Livregementets grenadjärkår var 1815 indelt med 500 nummer (4 kompanier) i Västmanland och Södermanland (375 i Västmanlands län, 14 i Stockholms län och 111 i Södermanlands län). Kompanier, Livregementets grenadjärkår 1815: 1. Livkompaniet 2. Östra Västmanlands kompani 3. Södermanlands kompani 4. Kungsörs kompani Förläggningsort: från 1912 Örebro. Övningsplats: Från 1767 Sannanhed, norra delen Livregementets grenadjärer, färg: Vitt och Ljusblått. Valspråk: Artibus et armis recuperatur gloria (Vetande och vapen skänker ära). Kompanier efter 1893: 1. Livkompaniet 2. Södermanlands kompani 3. Kungsörs kompani 4. Örebro kompani 5. Östra Närkes kompani 6. Askersunds kompani 7. Västra Närkes kompani 8. Kristinehamns kompani Segernamn, Livregementes Grenadjärer: Lützen 1632 Oldendorf 1633 Wittstock 1636 Leipzig 1642 Warszawa 1656 Fredriksodde 1657 Tåget över Bält 1658 Lund 1676 Landskrona 1677 Narva 1700 Düna 1701 Kliszow 1702 Fraustadt 1706 Holovczyn 1708 Malatitze 1708 Helsingborg 1710 Gadebusch 1712 Svensksund 1790  

Värmlands fältjägarkår, I26

Uppsatt 1790 som Värmlands fotjägarbataljon (värvat). 1812 Värmlands fältjägarregemente, 1876 Värmlands fältjägarkår, 1901 indraget. Värmlands fotjägarbataljon sattes upp 1790 för att försvara gränsen mot det danska Norge. Bataljonen sattes upp med 3 kompanier om 100 man vardera. De var till en början underställda Närke-Värmlands regemente. 150 man hölls i ständig garnison i Karlstad. Denna garnison indrogs 1796. Under fälttåget till Norge 1808 ingick fotjägarbataljonen i 1:a brigaden under överste Lejonstedt och fanns på arméns högra flygel. Tillsammans med Närke- Värmlands jägare utgjorde de en stark bataljon på 600 man. Bataljonen deltog i striderna vid Lier den 18 april 1808 där de under kapten Liljeström och kapten Materns utmärkte sig. De deltog även i striderna vid Masterud den 1 maj, vid Mobäck den 18 maj, vid Magnor den 19 juli samt vid samma ställe den 22 september. De deltog sedermera i George Adlersparres tåg tillsammans med Närke-Värmlands regemente till Stockholm för att avsätta Gustav IV Adolf. År 1812 tillförs ytterligare en bataljon om 3 kompanier, nu totalt 600 man och Värmlands fältjägarregemente bildas. År 1813 skeppas regementet till Tyskland för att delta i kriget mot Napoleon. Här tilldelas regementet den svenska arméns 4:e brigad under överste Reuterskiöld och 2:a divisionen under generallöjtnant Sandels. De deltar sen i arméns alla marscher och bevistar slagen vid Grossbeeren den 23 augusti, Dennewitz den 6 augusti och Leipzig den 18 oktober. Regementet deltog dock inte aktivt i slagen utom vid stormningen av Leipzig där regementet utmärkte sig med tapperhet. Därefter deltog regementet i fälttåget till Holstein samt till Belgien under 1814. I Belgien användes regementet inklusive hela brigaden vid blockaden av fästningen Maastricht på den högra Maas stranden mellan 10 mars och 9 april. Efter återkomsten till Sverige sommaren 1814 deltog regementet i det norska fälttåget. Här ingick regementet i 7:e brigaden under överste von Platen och 4:e divisionen under gm Mörner. De överflyttades dock i redan början till von Vegesacks avdelning som i början av fälttåget belägrade Fredriksstens fästning och sen marscherade norrut. De 6 augusti deltog de i striderna vid Rakkestad. Jägarregementets ena bataljon gick där i spetsen för en styrka som stormade över en bro, som var byggd framför norrmännens högra flank, och lyckades driva bort fienden. Andra bataljonen stormade under överstelöjtnant Holmstedts ledning främst i en styrka som gick över en annan mindre bro mitt i fronten. Regementet deltog även i striderna vid Trögstad den 10 augusti. År 1902 bildar fd. Värmlands fältjägarkår tillsammans med Hallands infanteribataljon (I28) regementet Waxholms grenadjärregemente (I26). År 1928 uppgick detta regemente i Göta livgarde som dess första bataljon. Förläggningsort, Värmlands fältjägarregemente:   Från 1790 Karlstad, 1810 Varpnäs mo, 1832 Trossnäs fält. Förläggningsort, Vaxholms grenadjärregemente: förlades först i Stockholm men från 1906 på Rindön öster om Vaxholm. Färg: Mellanblå. Hallands bataljon, I28 bildades 1813 som Hallands beväringsbataljon (I28) om 600 man, 1818 Hallands infanteribataljon, 1887 Hallands bataljon. Övningsplats: De övade först i Varberg, från 1833 i Halmstad och från 1857 på Skedalahed.  

Karlskrona grenadjärregemente,

I7

Karlskrona grenadjärregemente  sattes upp 1902 genom sammanslagning av Smålands grenadjärkår och Blekinge bataljon. Blekinge bataljon hade tidigare satts upp 1887 och upptog i sin tur en stor del ur det tidigare nedlagda Marinregementet. Karlskrona grenadjärregemente var förlagd i Karlskrona och hade Rosenholm som övningsplats. Smålands grenadjärkår (som härstammar från Smålands ryttare) hade Ränneslätt som övningshed och Blekinge bataljon hade Bredåkra hed utanför Ronneby. Indraget 1927 (se vidare I11). Förläggningsort: Från 1906 i nybyggda kaserner i Gräsvik norr om Karlskrona. Regementets färg: Rött och gult. 1928 överförs regementet till Kronobergs regemente ( I11) som dess 3:e bataljon men var alltjämt förlagd i Karlskrona. Denna bataljon lades ned 1939.

Blekinge bataljon, I30

Härstammar från Marinregementet, Karlskrona. Marinregementet bildades 1845 ur det år 1832 bildade sjöartilleriregementet. År 1871 överförs Marinregementet till armén och bildar 1887 Blekinge bataljon (övertog en stor del av Marinregementets befäl). Bataljonen bildades som stam för Blekinge läns beväring. Indraget 1901 då de överförs till Karlskrona grenadjärregemente. Förläggningsort: 1890 Bredåkra hed, 1891 Ronneby.

Fd. Kavalleriregementen, nu

infanteri

Ända sedan det Stora Nordiska kriget hade Sverige haft ett överdimensionerat kavalleri. Några kavalleriregementen omorganiserades till infanteri under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. De "avsuttna" ryttarna, nu infanterister, blev inte roterade utan förblev indelta.

Andra livgrenadjärsregementet, I5 

Uppsatt 1636 som Östgöta kavalleriregemente  (1689 indelt), I likhet med flera andra kavalleriregementen under slutet på 1700-talet så gjordes regementet om till infanteri regemente år 1791. Från år 1816 är namnet Andra Livgrenadjärsregementet (I5). För regementets historia, se Östgöta kavalleriregemente.

Bohusläns regemente, I17

Uppsatt år 1720 med namnet Bohusläns kavalleri- och dragonregemente. År 1776 Bohusläns lätta dragonregemente (eller Bohusläns regemente till häst och fot). Norra bataljonen ombildats nu till infanteri. År 1791, då flera beridna förband omorganiserades till infanteri, omorganiserades även detta regemente till infanteri (nu södra bataljonen) med namnet Bohusläns regemente. För regementets historia, se  Bohusläns dragonregemente. 

Västgöta regemente, I6

Uppsatt 1628 som Västgöta regemente till häst  (1691 indelt). År 1811 omorganiseras åter regementet, nu till infanteri med namnet Västgöta regemente. Indraget 1927. För regementets historia, se  Västgöta kavalleriregemente.

Smålands grenadjärkår, I7

Uppsatt 1543 som Smålands ryttare, 1684 Smålands kavalleriregemente (1695 indelt). År 1812 delas regementet, som då hette Smålands dragonregemente, i två delar. Första bataljonen förblir kavalleri och behåller namnet dragonregementet men får 1822 namnet Smålands husarregemente. Den nybildade delen (2:a bataljonen) får namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon. 1824 Smålands grenadjärbataljon, 1888 Smålands grenadjärkår. 1901 indraget då Smålands grenadjärkår slås ihop med Blekinge bataljon och bildar 1902 ett nytt regemente, Karlskrona grenadjärregemente. Blekinge bataljon hade tidigare satts upp 1886 och upptog i sin tur en stor del ur det tidigare nedlagda Marinregementet. Karlskrona grenadjärregemente var förlagd i Karlskrona och hade Rosenholm som övningsplats. Blekinge bataljon hade Bredåkra hed utanför Ronneby som övningsplats. Övningshed: Smålands grenadjärkår hade Kvarnarp som övningshed, från 1834 Ränneslätt. För dragonregementets historia, se  Smålands kavalleriregemente, K4.

Relaterade länkar

Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Förbandsnummervid de svenska förbanden Referenslitteratur Överst på sidan Infanteriregementen, sida:    -1-   -2-  -3-   -4-   -5-   -6-   -7-