Copyright © Hans Högman, granskat 2020-03-16
Värvade regementen - Kavalleriet
5b. Värvade regementen -
Kavalleriet
Inledning
De indelta regementena har i stort bestått till
moderna tider medan de värvade regementena har
kommit och gått (ett undantag är de olika
gardesregementena). När man skall lista värvade
regementen måste man därför göra detta utifrån
tidsperiod.
De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige
och Finland. De värvade regementena däremot
sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade
provinserna i Baltikum och nordtyskland
Värvade kavalleriregementen
1700 - 1721 (Stora Nordiska
kriget)
Drabantkåren (ca: 150 man)
Under Karl XII:s delades år 1700 Kungliga Majestäts
Livgarde till Häst och Fot varvid Drabanterna
organiserades som en egen kår som Kungen själv
förde befälet över. Se vidare Drabanterna.
Adelsfanan i Estland och Ingermanland (600
man)
Adelsfanan i Estland och Ingermanland bestod av 6
kompanier. Garnisonsförband i Riga och Reval 1708.
Fånget i Reval resp. Riga 1710. Äldsta bevarade
rullorna är från 1642.
Se även Adelsfanan i Sverige/Finland.
Adelsfanan i Livland och på Ösel (300 man)
Värvat i Livland, Ösel. Tidigast kända adelsryttare i
Livland är från 1615. Rullor fins från 1641. Ingick i
början av kriget i Schlippenbach avdelning, därefter i
Lewenhaupts armé och med denne till Ukraina.
Fånget efter Poltava 1709. En mindre del var kvar i
Riga och blev fånget där 1710.
Adelsfanan i Pommern (160 man)
Värvat i Pommern. Äldsta rullorna är från 1690.
Fanan mobiliserades under kriget först 1710. Fånget
i Stralsund 1715.
Adelsfanan i Bremen-Verden (144 man)
Värvat i Bremen-Verden. Äldsta rullan är från 1645.
Fanan verkar inte ha varit sammandragen under
kriget.
Kunglig Majestäts Livregementes dragoner /
Livdragonregementet (600 man)
Uppsatt genom värvning i hela Sverige år 1700. År
1707 uppgick regementet till 1500 man. Fånget efter
Poltava 1709 och därefter återuppsatt om än med
vissa svårigheter. Införlivades efter 1721 i det yngre
Livdragonregementet (Åbo och Björneborgs läns
kavalleriregemente).
Drottningens Livregemente till häst /
Estniska kavalleriregementet (800 man)
Värvat i Estland. Regementet har sitt ursprung i
Wellingks värvade kavalleriregemente, Taubes
Estländska dragonregemente och Skantzenstiernas
Ingermanländska lantdragoner, uppsatta 1675-76.
År 1679 slogs dessa regementen samman till von der
Pahlens Estländska kavalleriregemente, även kallat
Unga Drottningens Livregemente till häst. Deltog i
Lybeckers anfall mot Ingermanland 1708.
Regementet fanns i Reval 1709-10 och fånget där då
staden föll 1710.
Pommerska kavalleriregementet (800 man)
Värvat i Pommern. Regementet sattes upp 1688 med
Nils Bielkes kavalleriregemente som stam (uppsatt
1685). Deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med
huvudarmén i Polen 1702-05. Fyra kompanier deltog
i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713.
De återstående kompanierna fånget vid Stralsunds
fall 1715. Ett 30-tal man lyckades komma undan och
ta sig över till Sverige. De sattes in i Tyska
dragonregementet 1716.
Bremiska kavalleriregementet (800 man)
Uppsatt 1688 av von Günterroth genom värvning i
Hertigdömet Bremen. Regementet var då
organiserat med 4 kavalleri kompanier och 4
dragonkompanier. År 1693 omvandlat till
kavalleriregemente. Halva regementet deltog i det
Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen
1702-07. Garnisonsförband i Stralsund 1712. Fyra
kompanier deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i
Tönningen 1713. De återstående kompanierna
fånget vid Stralsunds fall 1715. Två officerare och 24
man lyckades komma undan och ta sig över till
Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet.
Bremiska dragonregementet
Bremen (800
man)
Uppsatt 1699 av överste Krassow i Bremen genom
värvning. Regementet deltog i det Holsteinska
fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen 1705-06.
Garnisonsförband i Stralsund 1712. Deltog i
Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713.
Några kompanier fånget vid Stralsunds fall 1715.
Åtta officerare och 109 man lyckades komma undan
och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska
dragonregementet.
Karelska Lantdragonskvadronen (313 man)
Uppsatt på ödeshemman i Viborgs-, Nyslotts-,
Tavastehus och Nylands län i Finland. 4 kompanier. I
Ingermanland 1700, sedan Schlippenbachs armé.
Överförd till Lewenhaupt från 1704? och med denna
armé till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709, därefter
nyuppsatt och utvidgat till regemente. Ingick
därefter i Armén i Finland, deltog i reträtten till
Sverige efter slaget vid Storkyro. Av totalt 504 man
redovisas 1716 67 man och 22 hästar. Var 1718
förlagda i Svealand. År 1719 slogs de samman med
Brakels Ingermanländska dragoner. År 1721
upplöstes förbandet och manskapet sattes in i
Kymmenegårds läns infanteriregemente.
Livländskt dragonregemente I (600 man)
Uppsatt genom värvning 1700 i Livland. Blev 1703
stamtrupp för Meijerfelts dragonregemente. Fånget
efter Poltava 1709. Ej återuppsatt.
Ingermanländska dragonregementet (600
man)
Uppsatt 1700 genom värvning i Ingermanland av
general O. Willingk. Först besättning i Ingermanland
sedan i Armén i Finland. Deltog i Lybeckers anfall
mot Ingermanland 1708. En del av regementet
fånget i Viborg 1710. Återstoden ingick i Finska
armén som Brakels dragoner. År 1719 slogs de
samman med Zöges dragoner.
Livländskt dragonregemente II (600 man)
Uppsatt 1700 genom värvning i Livland av A. J.
Schlippenbach. Förbandet led stora förluster vid
Hummelshof, år 1703 endast 79 man kvar.
Återuppsatt och mönstrat i Reval samma år. Med
Lewenhaupt till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709.
Schlipenbach liksom en del av manskapet gick efter
slaget över i rysk tjänst. Förbandet ej återuppsatt.
Livländsk dragonskvadron I (ca: 200 man)
Uppsatt 1701 genom värvning av A. J. Schlippenbach
i Livland. Med Lewenhaupt till Ukraina.
Livländsk dragonskvadron II (123 man)
Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer i Livland.
Först besättning i Kokenhausen, sedan i
Schlippenbachs armé. Från 1705 ingick de i
Lewenhaupts armé. Nära på förintat vid Howelshof
1708. Återstoden fånget i Riga 1710.
Öselska Lantdragonskvadronen (200 man)
Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer, prästerskap
och ståndspersoner på Ösel. Det var tänkt att
förbandet skulle räkna 400 man men kom enbart
upp i 200. Först i Schlippenbachs armé. Från 1705
ingick de i Lewenhaupts armé och med denne till
Ukraina. Skvadronen ingick efter Ljesna i
Schlippenbachs dragonregemente. Fånget efter
Poltava 1709. Förbandet återuppsattes ej.
Estländska Lantdragonskvadronen (200
man)
Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer, prästerskap
och ståndspersoner i Estland. Ingick i
Schlippenbachs armé. Förbandet led stora förluster
vid Rappin 1701. Återstoden infördes därefter i
Öselska lantdragonerna.
Laurentzens fridragoner
Uppsatt1701 i Livland av borgarna i städerna
Wenden, Wolmar, Walks och Lemsal. De ingick först i
Schlippenbachs armé därefter i Lewenhaupts.
Upplöst 1706.
Lewenhaupts frikompani
Värvat i Livland. Deltog i Lewenhaupts armé i Livland
och Kurland. Antagligen är detta frikompani det år
1704 omnämnda Erik Humblas frikompani.
Enspännarkompaniet
Enspännarkompani var ett kompani som tillhörde
generalkvartermästaren och användes bl.a. då
denne rekognoserade och utstack lägerplatser.
Verdiska dragonregementet (1000 man)
Uppsatt 1702 genom värvning i Hertigdömet
Bremen av generalguvernören Nils Gyllenstierna.
Först i Pommern, därefter ingick de i Rehnskiölds
avdelning 1706-06. Marfeltskår under 1706. Kvar i
Polen 1708 under Krassow. Därefter förlagda i
Pommern och Bremen-Verden. Deltog i
Stenbocksfälttåg 1712 och större delen fånget i
Tönningen 1713. Återstoden fånget vid Stralsunds
fall 1715. Tre officerare och 33 man lyckades komma
undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i
Tyska dragonregementet 1716.
Pommerska dragonregementet (1000 man)
Uppsatt 1703 i Pommern genom värvning av
generalguvernören Nils Gyllenstierna. Förlagt i
Pommern. År 1704 instacks 150 man ur förbandet i
det nyuppsatta Dückers dragonregemente. Under
1705-06 ingick de i Rehnskiölds avdelning, 1706
Mardefelts. Kvar i Polen 1708 och därefter åter
förlagt i Pommern. År 1711 instacks 75 man ur
regementet i Bassewitz dragonregemente. Deltog i
Stenbocksfälttåg 1712 och fånget i Tönningen 1713.
Nyuppsatt och förlagt i Stralsund. Större delen av
förbandet gick förlorat vid slaget i Stresow.
Återstoden fånget vid Stralsunds fall 1715. Sju
officerare och 126 man lyckades komma undan och
ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska
dragonregementet.
Stenbocks dragonregemente (1000 man)
Uppsatt 1704 genom värvning av generalmajor
Magnus Stenbock. Förbandet sattes upp med 600
man men utökades 1707 till 1000. Ingick i den
kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709.
Återuppsattes ej.
Meijerfelts dragonregemente (1250 man)
Uppsatt 1704 i Polen genom värvning med en
skvadron ur G.E. d'Albedyhls dragoner som stam.
Förbandet sattes upp med 600 man men utökades
1707 till 1250. Ingick i den kungliga armén. Fånget
efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.
Taubes eller Schlesiska dragonregemente
(1000 man)
Uppsatt 1704 genom värvning med 150 man ur
Verdiska dragonregementet som stam. Resten
värvades i Bremen, Pommern, Livland och Kurland.
Förbandet sattes upp med 600 man men utökades
1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget
efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.
Dückers, eller Preussiska dragonregementet
(1000 man)
Uppsatt 1704 genom värvning med 150 man ur
Pommerska dragonregementet som stam. Resten
värvades i Pommern, Bremen, Livland och Kurland.
Förbandet sattes upp med 600 man men utökades
1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget
efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.
Görtz´dragonregemente (1500 man)
Uppsatt 1706 av överste H.W. von Görtz med
resterna ur det vid Kalisch upprivna Görtz
infanteriregementet som stam. Då Görtz avled 1707
uppdelades regementet på två mindre: H.O.
d'Albedyhls dragoner och Nils Gyllenstiernas
dragoner om vardera 750 man. Båda regementena
fångna efter Poltava 1709. Det var några av H.O.
d'Albedyhls dragoner, som vid Perevolotjna, efter
slaget Poltava 1709, gav sitt berömda svar när de
tillfrågades om de ville ta upp striden med de
annalkande ryssarna eller ej.
Bassewitz´ dragonregemente, eller
Dragonregementet i Wismar (600 man)
Uppsatt 1711 med 350 man ur Bremiska och
Pommerska dragonregementena som stam. Övriga
värvades i Wismar och Pommern. Förbandet var
besättning i Wismar vid belägringen 1711. Deltog i
Stenbocksfälttåg 1712 och fånget i Tönningen 1713.
Återuppsatt och deltog med 222 man i Stralsunds
försvar och fall 1715. Tre officerare och 71 man
lyckades komma undan och ta sig över till Sverige
där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.
Schwerins dragonregemente (200 man)
Uppsatt 1710 genom värvning i Stiftet Bremen av
överste P.B. von Schwerin. Schwerin skulle värva 200
man, övrigt manskap skulle tas från de Pommerska
och Bremiska regementena. Någon överföring från
dessa regementen blev dock aldrig av. År 1712 var
förbandet förlagt i Stade och blev fånget där vid
stadens fall. Återuppsattes ej.
Vietinghoffs, eller Barthska
dragonregementet (300 man)
Uppsatt 1714 av överstelöjtnant O. Vietinghoff i
Wismar. Besättning i Stralsund och fånget vid
stadens fall 1715. En officer och 12 man lyckades
komma undan och ta sig över till Sverige där de
sattes in i Tyska dragonregementet 1716.
Rudenska kommandot (445 man)
Efter de allierades landstigning på Rügen blev
överstelöntnant Tettenborns styrka avskuren.
Styrkan om 28 officerare och 445 lyckades dock
undkomma till till ön Ruden och därifrån ta sig till
Sverige. Där bildade de stam för det Tyska
dragonregementet. Detta regemente sattes upp
1716 av spillrorna av de Pommerska och Bremiska
regementena, Artillerifältstaten i Pommern samt
Benderska och Niesterska dragonerna. Den första
generalmönstringen i Sverige skedde ägde rum på
vårvintern 1716.
Polska regementet till häst
Värvat i Polen och Litauien. Förbandet härstammar
från de polska och litauiska frikompanierna som
1706 bildade Vallack- eller Volloscherregementet.
Med resterna från dessa förband som stam bildades
i Bender 1712 det Niesterska dragonregementet.
Större delen av förbandet gick förlorat vid Stralsunds
fall 1715. Av återstoden instacks 2 officerare och 21
man i det Tyska dragonregementet. Av polacker och
andra bildades det Polska regementet, vilket deltog i
1718-års fälttåg, 99 man starkt.
Smiegelskis polska dragonkår (100 man)
Uppsatt 1711 i Polen som frikår. Deltog i Stenbocks
fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713.
Benderska dragonregementet
Uppsatt 1712 av svenskt manskap i Bender. Till
Pommern och Stralsunds försvar. Fånget vid
Stralsunds fall 1715. Två officerare och 14 man
lyckades komma undan och ta sig över till Sverige
där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.
Franska dragonregementet, eller
Grenadjärerna till häst (600 man)
Främlingsregemente, uppsatt 1707 genom värvning.
Kvarlämnat i Polen 1707 under Crassow. Förbandet
upplöstes efter reträtten mot Pommern 1709. De var
även till viss del i polsk tjänst (Stanislaws). Ett tiotal
tog sig ned till Karl XII i Demotika där de instacks i
det Niesterska dragonregementet.
Tyska dragonregementet
Se det Rudenska kommandot.
Värvade kavalleriregimenten 1755
•
Finska lätta dragonkåren (1770), sedermera
Livgardet till häst. Finland. > 6 kompanier, >300
man
•
Svenska husarregementet (1758), sedermera
Mörnerska husaregementet respektive
Kronprinsens husarregemente.
•
Adelfanan, Sverige/Finland. 6 kompanier.
Värvade kavalleriregementen 1805
•
Lätta Lifdragon regementet (Livgardet till häst),
Sverige. 6 kompanier, 1505 man.
•
Mörnerska husarregementet, Sverige, >8
kompanier, >400 man
•
Karelska dragoncorpsen, Finland, 2 kompanier,
200 man
•
Nylands dragonregemente, Finland, 8
kompanier, 550 man
Artilleriet 1700 - 1721
•
Artilleriregementet , 40 kompanier, 1784 man
(år 1700)
Artilleriet 1755
•
Artilleriregementet , 40 kompanier
Artilleriet 1805
•
Svea artilleriregemente, Sverige, 13 kompanier,
1040 man
•
Göta artilleriregemente, Sverige, 16 kompanier,
1305 man
•
Vendes artilleriregemente, Sverige, >9
kompanier, > 720 man
•
Finska artilleriregementet, Finland, 10
kompanier, 800 man
Se även Artilleriet
Relaterade länkar
•
Indelningsverket
•
Svenska krig
•
Länkar, regementshistoria, soldater etc
•
Referenslitteratur
Källreferenser
•
Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och
uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs.
2000.
•
Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och
flotta 1755, Ulla Johansson, 1976.
•
Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af
svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856,
utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet
1988.
Överst på sidan
