Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskad 2017-04-29

Värvade regementen - Kavalleriet

5b. Värvade regementen - Kavalleriet

Inledning

De indelta regementena har i stort bestått till moderna tider medan de värvade regementena har kommit och gått (ett undantag är de olika gardesregementena). När man skall lista värvade regementen måste man därför göra detta utifrån tidsperiod. De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige och Finland. De värvade regementena däremot sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade provinserna i Baltikum och nordtyskland

Värvade kavalleriregementen 1700 - 1721 (Stora Nordiska kriget)

Drabantkåren (ca: 150 man)

Under Karl XII:s delades år 1700 Kungliga Majestäts Livgarde till Häst och Fot varvid Drabanterna organiserades som en egen kår som Kungen själv förde befälet över. Se vidare Drabanterna.

Adelsfanan i Estland och Ingermanland (600 man)

Adelsfanan i Estland och Ingermanland bestod av 6 kompanier. Garnisonsförband i Riga och Reval 1708. Fånget i Reval resp. Riga 1710. Äldsta bevarade rullorna är från 1642. Se även Adelsfanan i Sverige/Finland.

Adelsfanan i Livland och på Ösel (300 man)

Värvat i Livland, Ösel. Tidigast kända adelsryttare i Livland är från 1615. Rullor fins från 1641. Ingick i början av kriget i Schlippenbach avdelning, därefter i Lewenhaupts armé och med denne till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709. En mindre del var kvar i Riga och blev fånget där 1710.

Adelsfanan i Pommern (160 man)

Värvat i Pommern. Äldsta rullorna är från 1690. Fanan mobiliserades under kriget först 1710. Fånget i Stralsund 1715.

Adelsfanan i Bremen-Verden (144 man)

Värvat i Bremen-Verden. Äldsta rullan är från 1645. Fanan verkar inte ha varit sammandragen under kriget.

Kunglig Majestäts Livregementes dragoner / Livdragonregementet (600 man)

Uppsatt genom värvning i hela Sverige år 1700. År 1707 uppgick regementet till 1500 man. Fånget efter Poltava 1709 och därefter återuppsatt om än med vissa svårigheter. Införlivades efter 1721 i det yngre Livdragonregementet (Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente).

Drottningens Livregemente till häst / Estniska kavalleriregementet (800 man)

Värvat i Estland. Regementet har sitt ursprung i Wellingks värvade kavalleriregemente, Taubes Estländska dragonregemente och Skantzenstiernas Ingermanländska lantdragoner, uppsatta 1675-76. År 1679 slogs dessa regementen samman till von der Pahlens Estländska kavalleriregemente, även kallat Unga Drottningens Livregemente till häst. Deltog i Lybeckers anfall mot Ingermanland 1708. Regementet fanns i Reval 1709-10 och fånget där då staden föll 1710.

Pommerska kavalleriregementet (800 man)

Värvat i Pommern. Regementet sattes upp 1688 med Nils Bielkes kavalleriregemente som stam (uppsatt 1685). Deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen 1702-05. Fyra kompanier deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713. De återstående kompanierna fånget vid Stralsunds fall 1715. Ett 30-tal man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige. De sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Bremiska kavalleriregementet (800 man)

Uppsatt 1688 av von Günterroth genom värvning i Hertigdömet Bremen. Regementet var då organiserat med 4 kavalleri kompanier och 4 dragonkompanier. År 1693 omvandlat till kavalleriregemente. Halva regementet deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen 1702-07. Garnisonsförband i Stralsund 1712. Fyra kompanier deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713. De återstående kompanierna fånget vid Stralsunds fall 1715. Två officerare och 24 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet.

Bremiska dragonregementet

Bremen (800 man)

Uppsatt 1699 av överste Krassow i Bremen genom värvning. Regementet deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen 1705-06. Garnisonsförband i Stralsund 1712. Deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713. Några kompanier fånget vid Stralsunds fall 1715. Åtta officerare och 109 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet.

Karelska Lantdragonskvadronen (313 man)

Uppsatt på ödeshemman i Viborgs-, Nyslotts-, Tavastehus och Nylands län i Finland. 4 kompanier. I Ingermanland 1700, sedan Schlippenbachs armé. Överförd till Lewenhaupt från 1704? och med denna armé till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709, därefter nyuppsatt och utvidgat till regemente. Ingick därefter i Armén i Finland, deltog i reträtten till Sverige efter slaget vid Storkyro. Av totalt 504 man redovisas 1716 67 man och 22 hästar. Var 1718 förlagda i Svealand. År 1719 slogs de samman med Brakels Ingermanländska dragoner. År 1721 upplöstes förbandet och manskapet sattes in i Kymmenegårds läns infanteriregemente.

Livländskt dragonregemente I (600 man)

Uppsatt genom värvning 1700 i Livland. Blev 1703 stamtrupp för Meijerfelts dragonregemente. Fånget efter Poltava 1709. Ej återuppsatt.

Ingermanländska dragonregementet (600 man)

Uppsatt 1700 genom värvning i Ingermanland av general O. Willingk. Först besättning i Ingermanland sedan i Armén i Finland. Deltog i Lybeckers anfall mot Ingermanland 1708. En del av regementet fånget i Viborg 1710. Återstoden ingick i Finska armén som Brakels dragoner. År 1719 slogs de samman med Zöges dragoner.

Livländskt dragonregemente II (600 man)

Uppsatt 1700 genom värvning i Livland av A. J. Schlippenbach. Förbandet led stora förluster vid Hummelshof, år 1703 endast 79 man kvar. Återuppsatt och mönstrat i Reval samma år. Med Lewenhaupt till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709. Schlipenbach liksom en del av manskapet gick efter slaget över i rysk tjänst. Förbandet ej återuppsatt.

Livländsk dragonskvadron I (ca: 200 man)

Uppsatt 1701 genom värvning av A. J. Schlippenbach i Livland. Med Lewenhaupt till Ukraina.

Livländsk dragonskvadron II (123 man)

Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer i Livland. Först besättning i Kokenhausen, sedan i Schlippenbachs armé. Från 1705 ingick de i Lewenhaupts armé. Nära på förintat vid Howelshof 1708. Återstoden fånget i Riga 1710.

Öselska Lantdragonskvadronen (200 man)

Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer, prästerskap och ståndspersoner på Ösel. Det var tänkt att förbandet skulle räkna 400 man men kom enbart upp i 200. Först i Schlippenbachs armé. Från 1705 ingick de i Lewenhaupts armé och med denne till Ukraina. Skvadronen ingick efter Ljesna i Schlippenbachs dragonregemente. Fånget efter Poltava 1709. Förbandet återuppsattes ej.

Estländska Lantdragonskvadronen (200 man)

Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer, prästerskap och ståndspersoner i Estland. Ingick i Schlippenbachs armé. Förbandet led stora förluster vid Rappin 1701. Återstoden infördes därefter i Öselska lantdragonerna.

Laurentzens fridragoner

Uppsatt1701 i Livland av borgarna i städerna Wenden, Wolmar, Walks och Lemsal. De ingick först i Schlippenbachs armé därefter i Lewenhaupts. Upplöst 1706.

Lewenhaupts frikompani

Värvat i Livland. Deltog i Lewenhaupts armé i Livland och Kurland. Antagligen är detta frikompani det år 1704 omnämnda Erik Humblas frikompani.

Enspännarkompaniet

Enspännarkompani var ett kompani som tillhörde generalkvartermästaren och användes bl.a. då denne rekognoserade och utstack lägerplatser.

Verdiska dragonregementet (1000 man)

Uppsatt 1702 genom värvning i Hertigdömet Bremen av generalguvernören Nils Gyllenstierna. Först i Pommern, därefter ingick de i Rehnskiölds avdelning 1706-06. Marfeltskår under 1706. Kvar i Polen 1708 under Krassow. Därefter förlagda i Pommern och Bremen- Verden. Deltog i Stenbocksfälttåg 1712 och större delen fånget i Tönningen 1713. Återstoden fånget vid Stralsunds fall 1715. Tre officerare och 33 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Pommerska dragonregementet (1000 man)

Uppsatt 1703 i Pommern genom värvning av generalguvernören Nils Gyllenstierna. Förlagt i Pommern. År 1704 instacks 150 man ur förbandet i det nyuppsatta Dückers dragonregemente. Under 1705-06 ingick de i Rehnskiölds avdelning, 1706 Mardefelts. Kvar i Polen 1708 och därefter åter förlagt i Pommern. År 1711 instacks 75 man ur regementet i Bassewitz dragonregemente. Deltog i Stenbocksfälttåg 1712 och fånget i Tönningen 1713. Nyuppsatt och förlagt i Stralsund. Större delen av förbandet gick förlorat vid slaget i Stresow. Återstoden fånget vid Stralsunds fall 1715. Sju officerare och 126 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet.

Stenbocks dragonregemente (1000 man)

Uppsatt 1704 genom värvning av generalmajor Magnus Stenbock. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Meijerfelts dragonregemente (1250 man)

Uppsatt 1704 i Polen genom värvning med en skvadron ur G.E. d'Albedyhls dragoner som stam. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1250. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Taubes eller Schlesiska dragonregemente (1000 man)

Uppsatt 1704 genom värvning med 150 man ur Verdiska dragonregementet som stam. Resten värvades i Bremen, Pommern, Livland och Kurland. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Dückers, eller Preussiska dragonregementet (1000 man)

Uppsatt 1704 genom värvning med 150 man ur Pommerska dragonregementet som stam. Resten värvades i Pommern, Bremen, Livland och Kurland. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Görtz´dragonregemente (1500 man)

Uppsatt 1706 av överste H.W. von Görtz med resterna ur det vid Kalisch upprivna Görtz infanteriregementet som stam. Då Görtz avled 1707 uppdelades regementet på två mindre: H.O. d'Albedyhls dragoner och Nils Gyllenstiernas dragoner om vardera 750 man. Båda regementena fångna efter Poltava 1709. Det var några av H.O. d'Albedyhls dragoner, som vid Perevolotjna, efter slaget Poltava 1709, gav sitt berömda svar när de tillfrågades om de ville ta upp striden med de annalkande ryssarna eller ej.

Bassewitz´ dragonregemente, eller Dragonregementet i Wismar (600 man)

Uppsatt 1711 med 350 man ur Bremiska och Pommerska dragonregementena som stam. Övriga värvades i Wismar och Pommern. Förbandet var besättning i Wismar vid belägringen 1711. Deltog i Stenbocksfälttåg 1712 och fånget i Tönningen 1713. Återuppsatt och deltog med 222 man i Stralsunds försvar och fall 1715. Tre officerare och 71 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Schwerins dragonregemente (200 man)

Uppsatt 1710 genom värvning i Stiftet Bremen av överste P.B. von Schwerin. Schwerin skulle värva 200 man, övrigt manskap skulle tas från de Pommerska och Bremiska regementena. Någon överföring från dessa regementen blev dock aldrig av. År 1712 var förbandet förlagt i Stade och blev fånget där vid stadens fall. Återuppsattes ej.

Vietinghoffs, eller Barthska dragonregementet (300 man)

Uppsatt 1714 av överstelöjtnant O. Vietinghoff i Wismar. Besättning i Stralsund och fånget vid stadens fall 1715. En officer och 12 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Rudenska kommandot (445 man)

Efter de allierades landstigning på Rügen blev överstelöntnant Tettenborns styrka avskuren. Styrkan om 28 officerare och 445 lyckades dock undkomma till till ön Ruden och därifrån ta sig till Sverige. Där bildade de stam för det Tyska dragonregementet. Detta regemente sattes upp 1716 av spillrorna av de Pommerska och Bremiska regementena, Artillerifältstaten i Pommern samt Benderska och Niesterska dragonerna. Den första generalmönstringen i Sverige skedde ägde rum på vårvintern 1716.

Polska regementet till häst

Värvat i Polen och Litauien. Förbandet härstammar från de polska och litauiska frikompanierna som 1706 bildade Vallack- eller Volloscherregementet. Med resterna från dessa förband som stam bildades i Bender 1712 det Niesterska dragonregementet. Större delen av förbandet gick förlorat vid Stralsunds fall 1715. Av återstoden instacks 2 officerare och 21 man i det Tyska dragonregementet. Av polacker och andra bildades det Polska regementet, vilket deltog i 1718-års fälttåg, 99 man starkt.

Smiegelskis polska dragonkår (100 man)

Uppsatt 1711 i Polen som frikår. Deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713.

Benderska dragonregementet

Uppsatt 1712 av svenskt manskap i Bender. Till Pommern och Stralsunds försvar. Fånget vid Stralsunds fall 1715. Två officerare och 14 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Franska dragonregementet, eller Grenadjärerna till häst (600 man)

Främlingsregemente, uppsatt 1707 genom värvning. Kvarlämnat i Polen 1707 under Crassow. Förbandet upplöstes efter reträtten mot Pommern 1709. De var även till viss del i polsk tjänst (Stanislaws). Ett tiotal tog sig ned till Karl XII i Demotika där de instacks i det Niesterska dragonregementet.

Tyska dragonregementet

Se det Rudenska kommandot.

Värvade kavalleriregimenten 1755

Finska lätta dragonkåren (1770), sedermera Livgardet till häst. Finland. > 6 kompanier, >300 man Svenska husarregementet (1758), sedermera Mörnerska husaregementet respektive Kronprinsens husarregemente. Adelfanan, Sverige/Finland. 6 kompanier.

 Värvade kavalleriregementen 1805

Lätta Lifdragon regementet (Livgardet till häst), Sverige. 6 kompanier, 1505 man. Mörnerska husarregementet, Sverige, >8 kompanier, >400 man Karelska dragoncorpsen, Finland, 2 kompanier, 200 man Nylands dragonregemente, Finland, 8 kompanier, 550 man

Artilleriet 1700 - 1721

Artilleriregementet , 40 kompanier, 1784 man (år 1700)

Artilleriet 1755

Artilleriregementet , 40 kompanier

Artilleriet 1805

Svea artilleriregemente, Sverige, 13 kompanier, 1040 man Göta artilleriregemente, Sverige, 16 kompanier, 1305 man Vendes artilleriregemente, Sverige, >9 kompanier, > 720 man Finska artilleriregementet, Finland, 10 kompanier, 800 man Se även Artilleriet  Relaterade länkar Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Referenslitteratur

Källreferenser

Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs. 2000. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman, granskat 2017-04-29

Värvade regementen - Kavalleriet

5b. Värvade regementen -

Kavalleriet

Inledning

De indelta regementena har i stort bestått till moderna tider medan de värvade regementena har kommit och gått (ett undantag är de olika gardesregementena). När man skall lista värvade regementen måste man därför göra detta utifrån tidsperiod. De indelta regementena sattes enbart upp i Sverige och Finland. De värvade regementena däremot sattes upp både i Sverige/Finland och i de värvade provinserna i Baltikum och nordtyskland

Värvade kavalleriregementen

1700 - 1721 (Stora Nordiska

kriget)

Drabantkåren (ca: 150 man)

Under Karl XII:s delades år 1700 Kungliga Majestäts Livgarde till Häst och Fot varvid Drabanterna organiserades som en egen kår som Kungen själv förde befälet över. Se vidare Drabanterna.

Adelsfanan i Estland och Ingermanland (600

man)

Adelsfanan i Estland och Ingermanland bestod av 6 kompanier. Garnisonsförband i Riga och Reval 1708. Fånget i Reval resp. Riga 1710. Äldsta bevarade rullorna är från 1642. Se även Adelsfanan i Sverige/Finland.

Adelsfanan i Livland och på Ösel (300 man)

Värvat i Livland, Ösel. Tidigast kända adelsryttare i Livland är från 1615. Rullor fins från 1641. Ingick i början av kriget i Schlippenbach avdelning, därefter i Lewenhaupts armé och med denne till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709. En mindre del var kvar i Riga och blev fånget där 1710.

Adelsfanan i Pommern (160 man)

Värvat i Pommern. Äldsta rullorna är från 1690. Fanan mobiliserades under kriget först 1710. Fånget i Stralsund 1715.

Adelsfanan i Bremen-Verden (144 man)

Värvat i Bremen-Verden. Äldsta rullan är från 1645. Fanan verkar inte ha varit sammandragen under kriget.

Kunglig Majestäts Livregementes dragoner /

Livdragonregementet (600 man)

Uppsatt genom värvning i hela Sverige år 1700. År 1707 uppgick regementet till 1500 man. Fånget efter Poltava 1709 och därefter återuppsatt om än med vissa svårigheter. Införlivades efter 1721 i det yngre Livdragonregementet (Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente).

Drottningens Livregemente till häst /

Estniska kavalleriregementet (800 man)

Värvat i Estland. Regementet har sitt ursprung i Wellingks värvade kavalleriregemente, Taubes Estländska dragonregemente och Skantzenstiernas Ingermanländska lantdragoner, uppsatta 1675-76. År 1679 slogs dessa regementen samman till von der Pahlens Estländska kavalleriregemente, även kallat Unga Drottningens Livregemente till häst. Deltog i Lybeckers anfall mot Ingermanland 1708. Regementet fanns i Reval 1709-10 och fånget där då staden föll 1710.

Pommerska kavalleriregementet (800 man)

Värvat i Pommern. Regementet sattes upp 1688 med Nils Bielkes kavalleriregemente som stam (uppsatt 1685). Deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen 1702-05. Fyra kompanier deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713. De återstående kompanierna fånget vid Stralsunds fall 1715. Ett 30-tal man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige. De sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Bremiska kavalleriregementet (800 man)

Uppsatt 1688 av von Günterroth genom värvning i Hertigdömet Bremen. Regementet var då organiserat med 4 kavalleri kompanier och 4 dragonkompanier. År 1693 omvandlat till kavalleriregemente. Halva regementet deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen 1702-07. Garnisonsförband i Stralsund 1712. Fyra kompanier deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713. De återstående kompanierna fånget vid Stralsunds fall 1715. Två officerare och 24 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet.

Bremiska dragonregementet

Bremen (800

man)

Uppsatt 1699 av överste Krassow i Bremen genom värvning. Regementet deltog i det Holsteinska fälttåget 1700. Med huvudarmén i Polen 1705-06. Garnisonsförband i Stralsund 1712. Deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713. Några kompanier fånget vid Stralsunds fall 1715. Åtta officerare och 109 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet.

Karelska Lantdragonskvadronen (313 man)

Uppsatt på ödeshemman i Viborgs-, Nyslotts-, Tavastehus och Nylands län i Finland. 4 kompanier. I Ingermanland 1700, sedan Schlippenbachs armé. Överförd till Lewenhaupt från 1704? och med denna armé till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709, därefter nyuppsatt och utvidgat till regemente. Ingick därefter i Armén i Finland, deltog i reträtten till Sverige efter slaget vid Storkyro. Av totalt 504 man redovisas 1716 67 man och 22 hästar. Var 1718 förlagda i Svealand. År 1719 slogs de samman med Brakels Ingermanländska dragoner. År 1721 upplöstes förbandet och manskapet sattes in i Kymmenegårds läns infanteriregemente.

Livländskt dragonregemente I (600 man)

Uppsatt genom värvning 1700 i Livland. Blev 1703 stamtrupp för Meijerfelts dragonregemente. Fånget efter Poltava 1709. Ej återuppsatt.

Ingermanländska dragonregementet (600

man)

Uppsatt 1700 genom värvning i Ingermanland av general O. Willingk. Först besättning i Ingermanland sedan i Armén i Finland. Deltog i Lybeckers anfall mot Ingermanland 1708. En del av regementet fånget i Viborg 1710. Återstoden ingick i Finska armén som Brakels dragoner. År 1719 slogs de samman med Zöges dragoner.

Livländskt dragonregemente II (600 man)

Uppsatt 1700 genom värvning i Livland av A. J. Schlippenbach. Förbandet led stora förluster vid Hummelshof, år 1703 endast 79 man kvar. Återuppsatt och mönstrat i Reval samma år. Med Lewenhaupt till Ukraina. Fånget efter Poltava 1709. Schlipenbach liksom en del av manskapet gick efter slaget över i rysk tjänst. Förbandet ej återuppsatt.

Livländsk dragonskvadron I (ca: 200 man)

Uppsatt 1701 genom värvning av A. J. Schlippenbach i Livland. Med Lewenhaupt till Ukraina.

Livländsk dragonskvadron II (123 man)

Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer i Livland. Först besättning i Kokenhausen, sedan i Schlippenbachs armé. Från 1705 ingick de i Lewenhaupts armé. Nära på förintat vid Howelshof 1708. Återstoden fånget i Riga 1710.

Öselska Lantdragonskvadronen (200 man)

Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer, prästerskap och ståndspersoner på Ösel. Det var tänkt att förbandet skulle räkna 400 man men kom enbart upp i 200. Först i Schlippenbachs armé. Från 1705 ingick de i Lewenhaupts armé och med denne till Ukraina. Skvadronen ingick efter Ljesna i Schlippenbachs dragonregemente. Fånget efter Poltava 1709. Förbandet återuppsattes ej.

Estländska Lantdragonskvadronen (200

man)

Uppsatt år 1700 av kronoarrendatorer, prästerskap och ståndspersoner i Estland. Ingick i Schlippenbachs armé. Förbandet led stora förluster vid Rappin 1701. Återstoden infördes därefter i Öselska lantdragonerna.

Laurentzens fridragoner

Uppsatt1701 i Livland av borgarna i städerna Wenden, Wolmar, Walks och Lemsal. De ingick först i Schlippenbachs armé därefter i Lewenhaupts. Upplöst 1706.

Lewenhaupts frikompani

Värvat i Livland. Deltog i Lewenhaupts armé i Livland och Kurland. Antagligen är detta frikompani det år 1704 omnämnda Erik Humblas frikompani.

Enspännarkompaniet

Enspännarkompani var ett kompani som tillhörde generalkvartermästaren och användes bl.a. då denne rekognoserade och utstack lägerplatser.

Verdiska dragonregementet (1000 man)

Uppsatt 1702 genom värvning i Hertigdömet Bremen av generalguvernören Nils Gyllenstierna. Först i Pommern, därefter ingick de i Rehnskiölds avdelning 1706-06. Marfeltskår under 1706. Kvar i Polen 1708 under Krassow. Därefter förlagda i Pommern och Bremen-Verden. Deltog i Stenbocksfälttåg 1712 och större delen fånget i Tönningen 1713. Återstoden fånget vid Stralsunds fall 1715. Tre officerare och 33 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Pommerska dragonregementet (1000 man)

Uppsatt 1703 i Pommern genom värvning av generalguvernören Nils Gyllenstierna. Förlagt i Pommern. År 1704 instacks 150 man ur förbandet i det nyuppsatta Dückers dragonregemente. Under 1705-06 ingick de i Rehnskiölds avdelning, 1706 Mardefelts. Kvar i Polen 1708 och därefter åter förlagt i Pommern. År 1711 instacks 75 man ur regementet i Bassewitz dragonregemente. Deltog i Stenbocksfälttåg 1712 och fånget i Tönningen 1713. Nyuppsatt och förlagt i Stralsund. Större delen av förbandet gick förlorat vid slaget i Stresow. Återstoden fånget vid Stralsunds fall 1715. Sju officerare och 126 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet.

Stenbocks dragonregemente (1000 man)

Uppsatt 1704 genom värvning av generalmajor Magnus Stenbock. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Meijerfelts dragonregemente (1250 man)

Uppsatt 1704 i Polen genom värvning med en skvadron ur G.E. d'Albedyhls dragoner som stam. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1250. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Taubes eller Schlesiska dragonregemente

(1000 man)

Uppsatt 1704 genom värvning med 150 man ur Verdiska dragonregementet som stam. Resten värvades i Bremen, Pommern, Livland och Kurland. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Dückers, eller Preussiska dragonregementet

(1000 man)

Uppsatt 1704 genom värvning med 150 man ur Pommerska dragonregementet som stam. Resten värvades i Pommern, Bremen, Livland och Kurland. Förbandet sattes upp med 600 man men utökades 1707 till 1000. Ingick i den kungliga armén. Fånget efter Poltava 1709. Återuppsattes ej.

Görtz´dragonregemente (1500 man)

Uppsatt 1706 av överste H.W. von Görtz med resterna ur det vid Kalisch upprivna Görtz infanteriregementet som stam. Då Görtz avled 1707 uppdelades regementet på två mindre: H.O. d'Albedyhls dragoner och Nils Gyllenstiernas dragoner om vardera 750 man. Båda regementena fångna efter Poltava 1709. Det var några av H.O. d'Albedyhls dragoner, som vid Perevolotjna, efter slaget Poltava 1709, gav sitt berömda svar när de tillfrågades om de ville ta upp striden med de annalkande ryssarna eller ej.

Bassewitz´ dragonregemente, eller

Dragonregementet i Wismar (600 man)

Uppsatt 1711 med 350 man ur Bremiska och Pommerska dragonregementena som stam. Övriga värvades i Wismar och Pommern. Förbandet var besättning i Wismar vid belägringen 1711. Deltog i Stenbocksfälttåg 1712 och fånget i Tönningen 1713. Återuppsatt och deltog med 222 man i Stralsunds försvar och fall 1715. Tre officerare och 71 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Schwerins dragonregemente (200 man)

Uppsatt 1710 genom värvning i Stiftet Bremen av överste P.B. von Schwerin. Schwerin skulle värva 200 man, övrigt manskap skulle tas från de Pommerska och Bremiska regementena. Någon överföring från dessa regementen blev dock aldrig av. År 1712 var förbandet förlagt i Stade och blev fånget där vid stadens fall. Återuppsattes ej.

Vietinghoffs, eller Barthska

dragonregementet (300 man)

Uppsatt 1714 av överstelöjtnant O. Vietinghoff i Wismar. Besättning i Stralsund och fånget vid stadens fall 1715. En officer och 12 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Rudenska kommandot (445 man)

Efter de allierades landstigning på Rügen blev överstelöntnant Tettenborns styrka avskuren. Styrkan om 28 officerare och 445 lyckades dock undkomma till till ön Ruden och därifrån ta sig till Sverige. Där bildade de stam för det Tyska dragonregementet. Detta regemente sattes upp 1716 av spillrorna av de Pommerska och Bremiska regementena, Artillerifältstaten i Pommern samt Benderska och Niesterska dragonerna. Den första generalmönstringen i Sverige skedde ägde rum på vårvintern 1716.

Polska regementet till häst

Värvat i Polen och Litauien. Förbandet härstammar från de polska och litauiska frikompanierna som 1706 bildade Vallack- eller Volloscherregementet. Med resterna från dessa förband som stam bildades i Bender 1712 det Niesterska dragonregementet. Större delen av förbandet gick förlorat vid Stralsunds fall 1715. Av återstoden instacks 2 officerare och 21 man i det Tyska dragonregementet. Av polacker och andra bildades det Polska regementet, vilket deltog i 1718-års fälttåg, 99 man starkt.

Smiegelskis polska dragonkår (100 man)

Uppsatt 1711 i Polen som frikår. Deltog i Stenbocks fälttåg 1712. Fånget i Tönningen 1713.

Benderska dragonregementet

Uppsatt 1712 av svenskt manskap i Bender. Till Pommern och Stralsunds försvar. Fånget vid Stralsunds fall 1715. Två officerare och 14 man lyckades komma undan och ta sig över till Sverige där de sattes in i Tyska dragonregementet 1716.

Franska dragonregementet, eller

Grenadjärerna till häst (600 man)

Främlingsregemente, uppsatt 1707 genom värvning. Kvarlämnat i Polen 1707 under Crassow. Förbandet upplöstes efter reträtten mot Pommern 1709. De var även till viss del i polsk tjänst (Stanislaws). Ett tiotal tog sig ned till Karl XII i Demotika där de instacks i det Niesterska dragonregementet.

Tyska dragonregementet

Se det Rudenska kommandot.

Värvade kavalleriregimenten 1755

Finska lätta dragonkåren (1770), sedermera Livgardet till häst. Finland. > 6 kompanier, >300 man Svenska husarregementet (1758), sedermera Mörnerska husaregementet respektive Kronprinsens husarregemente. Adelfanan, Sverige/Finland. 6 kompanier.

 Värvade kavalleriregementen 1805

Lätta Lifdragon regementet (Livgardet till häst), Sverige. 6 kompanier, 1505 man. Mörnerska husarregementet, Sverige, >8 kompanier, >400 man Karelska dragoncorpsen, Finland, 2 kompanier, 200 man Nylands dragonregemente, Finland, 8 kompanier, 550 man

Artilleriet 1700 - 1721

Artilleriregementet , 40 kompanier, 1784 man (år 1700)

Artilleriet 1755

Artilleriregementet , 40 kompanier

Artilleriet 1805

Svea artilleriregemente, Sverige, 13 kompanier, 1040 man Göta artilleriregemente, Sverige, 16 kompanier, 1305 man Vendes artilleriregemente, Sverige, >9 kompanier, > 720 man Finska artilleriregementet, Finland, 10 kompanier, 800 man Se även Artilleriet  Relaterade länkar Indelningsverket Svenska krig Länkar, regementshistoria, soldater etc Referenslitteratur

Källreferenser

Stora Nordiska Kriget 1712 - 1721, Fanor och uniformer. Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs. 2000. Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, 1976. Facimil utgåva av "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, av C. Grill från 1856, utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988. Överst på sidan