Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-22

Släkt i Argentina - Söderlunds

Helena Söderlund (född Nordlander)

Helena Söderlund, född Nordlander, är syster till min farmor Gerda Högman. Helena emigrerar till Argentina med make och barn i juli 1927. Följande text är ett sammandrag om detta. Kristina Helena Nordlander, född 1883-06-05, död 1970-12-09. Hon flyttar från Graninge till Viksjö 1904 där hon gifter sig 1904-06-23 med Erik Söderlund, född 1879-10-14, död 1955-11-05. Erik Söderlund var jägmästare på Sunds bruk. Helena och Erik emigrerar med barnen till Argentina 1927. De får tre barn: 1. Erik (1905–1986) 2. Emil (1906-1996) 3. Sylvia Helena (1917-2004 ) Alla barnen är födda i Viksjö (Y). Med på resan 1927 följer även sonen Eriks fästmö Sally Elonora Sundin, född 1910-08-05 i Viksjö, död 2007-05-22 i Argentina. Sonen Emil Söderlund emigrerar till USA i februari 1927 och slår sig ned i Kalifornien. Mer om Emil i USA. Från början var det tänkt att hela familjen skulle åka till USA. Men när resten av familjen skulle emigrera under 1927 var emigrationskvoten till USA redan fylld för året. Då bestämde de sig att flytta till Argentina i stället. Sonen Erik, då 21 år gammal, åker 6 månader före de andra för att rekognosera och hitta en lämplig plats att slå sig ned på i Argentina. Erik kommer först till Buenos Aries där han fick rådet att åka till Yerbal Viejo ungefär mitt i Misiones provinsen i norra Argentina, nära den brasilianska gränsen. Det är ett område med subtropiskt klimat och bördig röd jord. Där fanns redan en etablerad svensk koloni, Villa Svea, grundad av svenskar som några decennier tidigare emigrerat till Brasilien men som tagit sig söderut och slagit sig ned i Misiones, Argentina. De övriga i familjen, inklusive sonen Eriks fästmö Sally Sundin, emigrerar i juli 1927 till Argentina. Det vanligaste var på den tiden att man tog sig till Argentina via Brasilien, men Söderlunds åker direkt till Argentina. De åker med båt från Stockholm till Hamburg och sen därifrån med ny båt till Buenos Aires. Familjen slår sig ned i distriktet Misiones, nära staden Oberá. Misiones ligger i nordöstra delen av Argentina vid gränsen mot Brasilien. I Oberá med omnejd finns en svensk koloni, de flesta härstammande från Norrland. Bilden visar Sarmiento Avenue, Oberá, 2005. Kyrkan i bakgrunden är Cathedral of St. Anthony of Padua (Roman Catholic). Wikipedia. Erik och fästmön Sally hade varit ett par i drygt ett år innan Sally följde med familjen på sitt livs äventyr till Argentina. Sally var då endast 17 år gammal. Kvar i Viksjö fanns Sallys föräldrar Frans Konrad Sundin (1887 - 1955) och Jenny Lovisa Sundin (1890 – 1954), som hon aldrig kom att återse. Kvar i Sverige fanns även Sallys yngre bror Frans Johan (1915 - 1977). Sally, som jag hade många brevkontakter med under 1990-talet, hade samvetskval för att hon lämnade föräldrarna, speciellt mamman som var sjuklig. Men de avrådde henne aldrig att åka i väg. Själv såg Sally fram mot äventyret med resan till Argentina. I Oberá köper familjen Söderlund 104 hektar mark (urskog) och efter ett tag ytterligare 4.400 hektar mark. Marken köpte Erik och Helena Söderlund med hjälp av det relativt stora startkapitalet på 10.000 Kr man tagit med sig från Sverige. Här startar de en plantage där de odlar framför allt yerba, ett mindre träd vars blad sedan skördas och torkas. Av yerbabladen bryggs sedan maté, Argentinas nationaldryck (ett slags te). En plantage kallas i Argentina för charca. Första åren bestod av hårt arbete med att röja mark och familjen bodde då i ett enklare palmhus. Klimatet i Oberá var ovant med både hög värme och hög luftfuktighet vilket var påfrestande. Erik och Sally gifter sig 1936-07-11 i Argentina och får tre barn: 1. Maj-Britt, född 1937 2. Jan-Erik, född 1941 3. Inger, född 1948 Alla tre barnen talar flytande svenska. Sally besökte Sverige tre gånger, den första gången 1955 och den sista 1990. Sonen Jan-Erik besökte Sverige 1958 samt 1992 då han även hade med sig sin fru Nora Seone. Även Erik och Sallys döttrar Maj-Britt och Inger har besökt Sverige ett par gånger. Prins Wilhelm och Prins Lennart gör i slutet av 1940-talet en resa i Argentina, där de bland annat besöker ett antal svenskättlingar. Resultatet av deras resa publiceras i boken: "Röda Jordens Svenskar" (Nordstedts förlag, 1948). Från boken har följande hämtats: "Erik Söderlund heter ägaren, en trygg Ångermanlänning. Han tar emot på trappan till sitt rymliga hus, det är som att komma till en burgen hemmansägare i Östergötland. Brunbränd, fryntlig och med vänlig blick ur de grå ögonen utstrålar han något av en pondus, medvetande om väntade goda skördar som en rationellt skött charca måste ge. Vad han inte vet om hanteringen är inte värt att veta. Vi går husesyn tillsammans med fru Söderlund i det enkla men välskötta hemmet, byggt av stadiga cederplankor, där ett och annat av inredningen för tankarna till Sverige. Sedan blir det sonen Eriks tur att lotsa oss genom planteringarna. Här finns 31 hektar yerba och ungefär hälften så mycket Tung i bäring." Släkten bor fortfarande kvar i Oberá-trakten. Stamtavla, Helena Söderlund

Emigrationen till Sydamerika

Den stora vågen av emigranter till Sydamerika inträffade 1891 och följdes av ytterligare en stor våg 1909. Målet var Brasilien. Emigrationen till Brasilien kom dock i gång redan 1868. Mellan 1868 och 1871 emigrerade nästan 10.000 personer till provinsen Rio Grande do Sul i Brasilien. Brasilien hade ett emigrationskontor i Malmö och bedrev en aktiv invandrarpolitik. Alla som ville emigrera till Brasilien erbjöds gratis resa och förmånliga villkor för köp av jordlotter på 25 hektar med 5-års avbetalning. Även lån till hus, verktyg och vägar beviljades. Gratis resa lockade framför allt de som inte hade råd att betala för biljetter till USA. All emigration till Sydamerika och Brasilien gick via Hamburg, Tyskland. I Brasilien fanns stor efterfrågan på både plantagearbetare och sågverksarbetare. Så alla reste inte över för att bli nybyggare. De flesta emigranterna anlände till Rio de Janeiro. Nybyggarna fortsatte sen till Porto Alegre. Härifrån tog man sig vidare in i landet med järnväg så långt det gick, därefter tog oxkärrorna vid. Färden gick mot Uruguayfloden där man sen med kanoter tog sig fram till sina jordlotter, mitt i urskogen. Det dröjde innan man kom igång med odlingarna. Först var man tvungen att röja i undervegetationen och därefter fälla träden. När de torkat kunde man sen bränna grenar och ris. Först därefter kunde man så bland trädstammarna. Det var dock ett helt annat förhållande att odla i Brasiliens urskogar jämfört med i Sverige. Vissa av dem som emigrerade hade inte ens arbetat med lantbruk i Sverige. Svenskarna var ovana vid de grödor som odlades här, vilken tidpunkt det var lämpligast att så, det subtropiska klimatet där årstiderna var omvända mot Sverige. Livet var mycket hårt och stundtals hopplöst. Sjukdomar som gula febern och dysenteri härjade. Man drabbades av torka och gräshoppssvärmar som förstörde skörden. Uruguayfloden översvämmades då och då. I oktober 1911 drabbades kolonin av en katastrof då floden drabbades av en mycket omfattande översvämning som tog med sig odlingar, hus, boskap etc. Man fick till och med skriva till den svenska regeringen för att be om hjälp. Mellan 1890 och 1913 utvandrade totalt 3.500 svenskar till Brasilien. Enbart under perioden 1909 - 1911 utvandrade 2.500 svenskar. Cirka 900 av dessa återvände hem, de flesta mellan 1911 - 1913. Emigrationsvågen till Brasilien 1909 - 1911 kom att kallas "dödskaravanen", då upp till 20% dog efter vägen, de flesta barn.

Till Argentina

För att få bättre levnadsvillkor än det de fick i Brasiliens tropiska urskogar tog sig många av svenskarna över till Argentina och provinsen Misiones. Misiones ligger mellan Paraná floden och Uruguay floden och är till stor del skogklätt. Namnet Misiones kommer efter de på 1600- och 1700-talen grundade jesuitmissionerna. Redan 1902 kom de första svenskarna hit. De slog sig först ned i Bonpland vid San Javierfloden några mil in på den Argentinska sidan. Bilden till höger visar den Argentinska flaggan. Bild: Wikipedia. För att hitta bättre jordmån tog man sig sen ytterligare 40 km in i regnskogen tills man hittade utmärkt jord, den berömda röda jorden. Denna jord passade perfekt för yerbaträden. År 1913 fanns här en mindre koloni vid en plats som kallas Yerbal Viejo. Vid denna tidpunkt satsade den argentinska regeringen på odling av yerba i Misiones provinsen och svenskarna erbjöds nu att få köpa jordlotter mycket förmånligt och satsade därmed på yerbaodling. Vägen fram till området kom att kallas Picada Suecia (den svenska stigen) och kallas så alltjämt idag. Allt större antal svenska familjer strömmade till området, en tillströmning som pågick ända till 1940-talet. Här fick man nu åter börja röja, bränna och plantera. Det man odlade var majs, bönor, manioka och tobak förutom yerban. Det dröjde dock några år innan yerbabusken började ge någon skörd. Den koloni som växte fram fick namnet Villa Svea. Svenskarna bodde utspridda på sina chacror, jordegendomar. En chacra är egentligen ett ytmått om 25 ha. De första bostäderna var inte något annat än kojor och skjul. Allteftersom började man dock bygga riktiga trähus. När sen tiderna blev bättre byggde man stenhus som bättre stod emot klimatet. År 1915 bildades den Skandinaviska Föreningen Svea. Ett par år senare grundades den första svenska församlingen, Olaus Petri. Verksamheten bedrevs i föreningen Sveas lokaler. År 1917 fick man tillstånd att inrätta en begravningsplats, Den Svenska Kyrkogården och 1918 var församlingen juridiskt och formellt organiserad. Den första permanenta prästen fick man 1942 då pastor Janulf tillsattes. År 1956 invigdes kyrkan Olaus Petri som ligger i centrala Oberá. Ända fram till 1973 hölls predikan på svenska då prästen Sven Arne Flodell slutade. Ett par gånger per år kan man dock fortfarande höra svensk predikan i kyrkan då en svensktalande präst kommer från Sao Paolo i Brasilien. En svensk skola inrättades 1922. Undervisningen bedrevs fram till 1952 då den upphörde. Undervisningen bedrevs under denna tid på svenska. På 1940-talet beräknas 927 svenskar bott i Oberá området. År 1928 byter samhället Villa Svea namn till Oberá då den nya staden grundas. År 1935 fanns i dessa trakter den största svenskkolonin i Sydamerika. Många namn på stadskartan påminner fortfarande om Sverige. Cirka 10 mil från Oberá ligger provinsen Misiones huvudstad Posadas. Staden har 141. 000 invånare (1998) och ligger vid floden Paraná. Posadas är en viktig flodhamn och är centrum för odling av mate, te och tobak.

Yerba - det gröna guldet

Yerbabusken (järnek - Ilex paraguariensis) växer vilt i Misiones och blev den viktigaste grödan som odlades. Bladen är vintergröna, 7-11 cm långa och 3-5,5 cm breda och har en tandad kant. Av bladen på yerbabusken framställs maté, ett slags bittert te samt vanligt te. Yerba maté är Argentinas nationaldryck. Yerba maté dricks också i angränsande länder som Uruguay, Brasilien och Paraguay. Yerba maté dricks i speciella tekoppar med en pip, de ser ut som mycket stora tobakspipor. Teet läggs i koppen och därefter slår man i hett vatten. När teet är bryggt turas man om att suga. Precis som kaffe och tobak är yerba mate beroendeframkallande. Under 1930 och 1940-talen fick man mycket goda inkomster från yerban. I mitten av 1940-talet beslöt den argentinska regeringen att all export av varor skulle gå genom staten. Staten fick därigenom monopol på all export varför odlarna nu tvingades sälja till staten. Prisets sattes av staten som köpte billigt och sålde dyrt. Vinsten gick till statskassan och skulle användas för finansieringen av sociala reformer. Odlarna fick ofta vänta länge på betalningen från staten vilket minskade deras förutsättningar att driva yerbaodlingarna.

Kartor

Söderlunds resa från Europa.
Kartan nedan visar Oberá i Misiones provinsen som ligger i det nordöstra hörnet av Argentina, nära den brasilianska gränsen.

Fotografier

Helena Söderlund, med familj. På bilden står Helena i mitten med maken Erik Söderlund till höger. Mellan dem står sonen Erik och längst till vänster sonen Eriks hustru Sally (född Sundin).
Sally Söderlund, midsommarfirande 1990.
Från vänster, Sylvia Dinesen-Jensen (f. Söderlund och svägerska med Sally), Sally Söderlund och Sallys dotter Maj-Britt Keenan, påsken 2000.
Från vänster, Sally Söderlund och Sallys dotter Maj-Britt Keenan, Sallys dotter Inger Salazar och sittande Sylvia Dinesen-Jensen (f. Söderlund och svägerska med Sally). (Fotot är taget på Maj-Britts veranda år 2000)
Sallys son Jan-Erik Söderlund.

Länkar

Karta, Sveriges landskap Stamtavla, Helena Söderlund Antavla till Gerda Högman och hennes syster Helena Söderlund (f. Nordlander) Stamtavla Nils Nordlander Emil Söderlund i USA https://sv.wikipedia.org/wiki/Mate_(v%C3%A4xt) Yerbabusken https://sv.wikipedia.org/wiki/Argentina

Källor

Misiones, Svenskarna och den röda jorden, Solveig Giambanco, 1996. Mot löftets land, Den svenska utvandringen, Ulf Beijbom, 1995 Känn ditt land, nr 8 - Utvandringen, 1980. Brevkorrespondens med Sally Söderlund Överst på sidan
xxxxx Gen, Sve xxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Bilden visar ett monument byggd till Oberás 50-års jubileum. Monument built for the city's 50th anniversary. Monumento por el cincuentenario de Oberá. Bild Wikipedia, 2007.
Bilden visar San Antonio katedralen i Oberá. Cathedral of St. Anthony of Padua (Roman Catholic). Iglesia de San Antonio, Oberá. Bild Wikipedia, 2007.
Yerba maté-odlingar i provinsen Misiones, Argentina. Bild: Wikipedia.
Exempel på yerba en maté-kopp. Ångande maté-infusion i en kopp som liknar en kalebass, det vanliga kärlet. Bild: Wikipedia.
Släktforskning Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2020-01-22

Släkt i Argentina

- Söderlunds

Helena Söderlund (född

Nordlander)

Helena Söderlund, född Nordlander, är syster till min farmor Gerda Högman. Helena emigrerar till Argentina med make och barn i juli 1927. Följande text är ett sammandrag om detta. Kristina Helena Nordlander, född 1883-06-05, död 1970-12-09. Hon flyttar från Graninge till Viksjö 1904 där hon gifter sig 1904-06-23 med Erik Söderlund, född 1879-10-14, död 1955-11-05. Erik Söderlund var jägmästare på Sunds bruk. Helena och Erik emigrerar med barnen till Argentina 1927. De får tre barn: 1. Erik (1905–1986) 2. Emil (1906-1996) 3. Sylvia Helena (1917-2004 ) Alla barnen är födda i Viksjö (Y). Med på resan 1927 följer även sonen Eriks fästmö Sally Elonora Sundin, född 1910-08-05 i Viksjö, död 2007-05-22 i Argentina. Sonen Emil Söderlund emigrerar till USA i februari 1927 och slår sig ned i Kalifornien. Mer om Emil i USA. Från början var det tänkt att hela familjen skulle åka till USA. Men när resten av familjen skulle emigrera under 1927 var emigrationskvoten till USA redan fylld för året. Då bestämde de sig att flytta till Argentina i stället. Sonen Erik, då 21 år gammal, åker 6 månader före de andra för att rekognosera och hitta en lämplig plats att slå sig ned på i Argentina. Erik kommer först till Buenos Aries där han fick rådet att åka till Yerbal Viejo ungefär mitt i Misiones provinsen i norra Argentina, nära den brasilianska gränsen. Det är ett område med subtropiskt klimat och bördig röd jord. Där fanns redan en etablerad svensk koloni, Villa Svea, grundad av svenskar som några decennier tidigare emigrerat till Brasilien men som tagit sig söderut och slagit sig ned i Misiones, Argentina. De övriga i familjen, inklusive sonen Eriks fästmö Sally Sundin, emigrerar i juli 1927 till Argentina. Det vanligaste var på den tiden att man tog sig till Argentina via Brasilien, men Söderlunds åker direkt till Argentina. De åker med båt från Stockholm till Hamburg och sen därifrån med ny båt till Buenos Aires. Familjen slår sig ned i distriktet Misiones, nära staden Oberá. Misiones ligger i nordöstra delen av Argentina vid gränsen mot Brasilien. I Oberá med omnejd finns en svensk koloni, de flesta härstammande från Norrland. Bilden visar Sarmiento Avenue, Oberá, 2005. Kyrkan i bakgrunden är Cathedral of St. Anthony of Padua (Roman Catholic). Wikipedia. Erik och fästmön Sally hade varit ett par i drygt ett år innan Sally följde med familjen på sitt livs äventyr till Argentina. Sally var då endast 17 år gammal. Kvar i Viksjö fanns Sallys föräldrar Frans Konrad Sundin (1887 - 1955) och Jenny Lovisa Sundin (1890 – 1954), som hon aldrig kom att återse. Kvar i Sverige fanns även Sallys yngre bror Frans Johan (1915 - 1977). Sally, som jag hade många brevkontakter med under 1990-talet, hade samvetskval för att hon lämnade föräldrarna, speciellt mamman som var sjuklig. Men de avrådde henne aldrig att åka i väg. Själv såg Sally fram mot äventyret med resan till Argentina. I Oberá köper familjen Söderlund 104 hektar mark (urskog) och efter ett tag ytterligare 4.400 hektar mark. Marken köpte Erik och Helena Söderlund med hjälp av det relativt stora startkapitalet på 10.000 Kr man tagit med sig från Sverige. Här startar de en plantage där de odlar framför allt yerba, ett mindre träd vars blad sedan skördas och torkas. Av yerbabladen bryggs sedan maté, Argentinas nationaldryck (ett slags te). En plantage kallas i Argentina för charca. Första åren bestod av hårt arbete med att röja mark och familjen bodde då i ett enklare palmhus. Klimatet i Oberá var ovant med både hög värme och hög luftfuktighet vilket var påfrestande. Erik och Sally gifter sig 1936-07-11 i Argentina och får tre barn: 1. Maj-Britt, född 1937 2. Jan-Erik, född 1941 3. Inger, född 1948 Alla tre barnen talar flytande svenska. Sally besökte Sverige tre gånger, den första gången 1955 och den sista 1990. Sonen Jan-Erik besökte Sverige 1958 samt 1992 då han även hade med sig sin fru Nora Seone. Även Erik och Sallys döttrar Maj-Britt och Inger har besökt Sverige ett par gånger. Prins Wilhelm och Prins Lennart gör i slutet av 1940- talet en resa i Argentina, där de bland annat besöker ett antal svenskättlingar. Resultatet av deras resa publiceras i boken: "Röda Jordens Svenskar" (Nordstedts förlag, 1948). Från boken har följande hämtats: "Erik Söderlund heter ägaren, en trygg Ångermanlänning. Han tar emot på trappan till sitt rymliga hus, det är som att komma till en burgen hemmansägare i Östergötland. Brunbränd, fryntlig och med vänlig blick ur de grå ögonen utstrålar han något av en pondus, medvetande om väntade goda skördar som en rationellt skött charca måste ge. Vad han inte vet om hanteringen är inte värt att veta. Vi går husesyn tillsammans med fru Söderlund i det enkla men välskötta hemmet, byggt av stadiga cederplankor, där ett och annat av inredningen för tankarna till Sverige. Sedan blir det sonen Eriks tur att lotsa oss genom planteringarna. Här finns 31 hektar yerba och ungefär hälften så mycket Tung i bäring." Släkten bor fortfarande kvar i Oberá-trakten. Stamtavla, Helena Söderlund

Emigrationen till Sydamerika

Den stora vågen av emigranter till Sydamerika inträffade 1891 och följdes av ytterligare en stor våg 1909. Målet var Brasilien. Emigrationen till Brasilien kom dock i gång redan 1868. Mellan 1868 och 1871 emigrerade nästan 10.000 personer till provinsen Rio Grande do Sul i Brasilien. Brasilien hade ett emigrationskontor i Malmö och bedrev en aktiv invandrarpolitik. Alla som ville emigrera till Brasilien erbjöds gratis resa och förmånliga villkor för köp av jordlotter på 25 hektar med 5-års avbetalning. Även lån till hus, verktyg och vägar beviljades. Gratis resa lockade framför allt de som inte hade råd att betala för biljetter till USA. All emigration till Sydamerika och Brasilien gick via Hamburg, Tyskland. I Brasilien fanns stor efterfrågan på både plantagearbetare och sågverksarbetare. Så alla reste inte över för att bli nybyggare. De flesta emigranterna anlände till Rio de Janeiro. Nybyggarna fortsatte sen till Porto Alegre. Härifrån tog man sig vidare in i landet med järnväg så långt det gick, därefter tog oxkärrorna vid. Färden gick mot Uruguayfloden där man sen med kanoter tog sig fram till sina jordlotter, mitt i urskogen. Det dröjde innan man kom igång med odlingarna. Först var man tvungen att röja i undervegetationen och därefter fälla träden. När de torkat kunde man sen bränna grenar och ris. Först därefter kunde man så bland trädstammarna. Det var dock ett helt annat förhållande att odla i Brasiliens urskogar jämfört med i Sverige. Vissa av dem som emigrerade hade inte ens arbetat med lantbruk i Sverige. Svenskarna var ovana vid de grödor som odlades här, vilken tidpunkt det var lämpligast att så, det subtropiska klimatet där årstiderna var omvända mot Sverige. Livet var mycket hårt och stundtals hopplöst. Sjukdomar som gula febern och dysenteri härjade. Man drabbades av torka och gräshoppssvärmar som förstörde skörden. Uruguayfloden översvämmades då och då. I oktober 1911 drabbades kolonin av en katastrof då floden drabbades av en mycket omfattande översvämning som tog med sig odlingar, hus, boskap etc. Man fick till och med skriva till den svenska regeringen för att be om hjälp. Mellan 1890 och 1913 utvandrade totalt 3.500 svenskar till Brasilien. Enbart under perioden 1909 - 1911 utvandrade 2.500 svenskar. Cirka 900 av dessa återvände hem, de flesta mellan 1911 - 1913. Emigrationsvågen till Brasilien 1909 - 1911 kom att kallas "dödskaravanen", då upp till 20% dog efter vägen, de flesta barn.

Till Argentina

För att få bättre levnadsvillkor än det de fick i Brasiliens tropiska urskogar tog sig många av svenskarna över till Argentina och provinsen Misiones. Misiones ligger mellan Paraná floden och Uruguay floden och är till stor del skogklätt. Namnet Misiones kommer efter de på 1600- och 1700-talen grundade jesuitmissionerna. Redan 1902 kom de första svenskarna hit. De slog sig först ned i Bonpland vid San Javierfloden några mil in på den Argentinska sidan. Bilden till höger visar den Argentinska flaggan. Bild: Wikipedia. För att hitta bättre jordmån tog man sig sen ytterligare 40 km in i regnskogen tills man hittade utmärkt jord, den berömda röda jorden. Denna jord passade perfekt för yerbaträden. År 1913 fanns här en mindre koloni vid en plats som kallas Yerbal Viejo. Vid denna tidpunkt satsade den argentinska regeringen på odling av yerba i Misiones provinsen och svenskarna erbjöds nu att få köpa jordlotter mycket förmånligt och satsade därmed på yerbaodling. Vägen fram till området kom att kallas Picada Suecia (den svenska stigen) och kallas så alltjämt idag. Allt större antal svenska familjer strömmade till området, en tillströmning som pågick ända till 1940- talet. Här fick man nu åter börja röja, bränna och plantera. Det man odlade var majs, bönor, manioka och tobak förutom yerban. Det dröjde dock några år innan yerbabusken började ge någon skörd. Den koloni som växte fram fick namnet Villa Svea. Svenskarna bodde utspridda på sina chacror, jordegendomar. En chacra är egentligen ett ytmått om 25 ha. De första bostäderna var inte något annat än kojor och skjul. Allteftersom började man dock bygga riktiga trähus. När sen tiderna blev bättre byggde man stenhus som bättre stod emot klimatet. År 1915 bildades den Skandinaviska Föreningen Svea. Ett par år senare grundades den första svenska församlingen, Olaus Petri. Verksamheten bedrevs i föreningen Sveas lokaler. År 1917 fick man tillstånd att inrätta en begravningsplats, Den Svenska Kyrkogården och 1918 var församlingen juridiskt och formellt organiserad. Den första permanenta prästen fick man 1942 då pastor Janulf tillsattes. År 1956 invigdes kyrkan Olaus Petri som ligger i centrala Oberá. Ända fram till 1973 hölls predikan på svenska då prästen Sven Arne Flodell slutade. Ett par gånger per år kan man dock fortfarande höra svensk predikan i kyrkan då en svensktalande präst kommer från Sao Paolo i Brasilien. En svensk skola inrättades 1922. Undervisningen bedrevs fram till 1952 då den upphörde. Undervisningen bedrevs under denna tid på svenska. På 1940-talet beräknas 927 svenskar bott i Oberá området. År 1928 byter samhället Villa Svea namn till Oberá då den nya staden grundas. År 1935 fanns i dessa trakter den största svenskkolonin i Sydamerika. Många namn på stadskartan påminner fortfarande om Sverige. Cirka 10 mil från Oberá ligger provinsen Misiones huvudstad Posadas. Staden har 141. 000 invånare (1998) och ligger vid floden Paraná. Posadas är en viktig flodhamn och är centrum för odling av mate, te och tobak.

Yerba - det gröna guldet

Yerbabusken (järnek - Ilex paraguariensis) växer vilt i Misiones och blev den viktigaste grödan som odlades. Bladen är vintergröna, 7-11 cm långa och 3- 5,5 cm breda och har en tandad kant. Av bladen på yerbabusken framställs maté, ett slags bittert te samt vanligt te. Yerba maté är Argentinas nationaldryck. Yerba maté dricks också i angränsande länder som Uruguay, Brasilien och Paraguay. Yerba maté dricks i speciella tekoppar med en pip, de ser ut som mycket stora tobakspipor. Teet läggs i koppen och därefter slår man i hett vatten. När teet är bryggt turas man om att suga. Precis som kaffe och tobak är yerba mate beroendeframkallande. Under 1930 och 1940-talen fick man mycket goda inkomster från yerban. I mitten av 1940-talet beslöt den argentinska regeringen att all export av varor skulle gå genom staten. Staten fick därigenom monopol på all export varför odlarna nu tvingades sälja till staten. Prisets sattes av staten som köpte billigt och sålde dyrt. Vinsten gick till statskassan och skulle användas för finansieringen av sociala reformer. Odlarna fick ofta vänta länge på betalningen från staten vilket minskade deras förutsättningar att driva yerbaodlingarna.

Kartor

Söderlunds resa från Europa.
Kartan nedan visar Oberá i Misiones provinsen som ligger i det nordöstra hörnet av Argentina, nära den brasilianska gränsen.

Fotografier

Helena Söderlund, med familj. På bilden står Helena i mitten med maken Erik Söderlund till höger. Mellan dem står sonen Erik och längst till vänster sonen Eriks hustru Sally (född Sundin).
Sally Söderlund, midsommarfirande 1990.
Från vänster, Sylvia Dinesen-Jensen (f. Söderlund och svägerska med Sally), Sally Söderlund och Sallys dotter Maj-Britt Keenan, påsken 2000.
Från vänster, Sally Söderlund och Sallys dotter Maj- Britt Keenan, Sallys dotter Inger Salazar och sittande Sylvia Dinesen-Jensen (f. Söderlund och svägerska med Sally). (Fotot är taget på Maj-Britts veranda år 2000)
Sallys son Jan-Erik Söderlund.

Länkar

Karta, Sveriges landskap Stamtavla, Helena Söderlund Antavla till Gerda Högman och hennes syster Helena Söderlund (f. Nordlander) Stamtavla Nils Nordlander Emil Söderlund i USA https://sv.wikipedia.org/wiki/Mate_(v%C3%A4x t) Yerbabusken https://sv.wikipedia.org/wiki/Argentina

Källor

Misiones, Svenskarna och den röda jorden, Solveig Giambanco, 1996. Mot löftets land, Den svenska utvandringen, Ulf Beijbom, 1995 Känn ditt land, nr 8 - Utvandringen, 1980. Brevkorrespondens med Sally Söderlund Överst på sidan
Bilden visar ett monument byggd till Oberás 50-års jubileum. Monument built for the city's 50th anniversary. Monumento por el cincuentenario de Oberá. Bild Wikipedia, 2007.
Bilden visar San Antonio katedralen i Oberá. Cathedral of St. Anthony of Padua (Roman Catholic). Iglesia de San Antonio, Oberá. Bild Wikipedia, 2007.
Yerba maté-odlingar i provinsen Misiones, Argentina. Bild: Wikipedia.
Exempel på yerba en maté-kopp. Ångande maté-infusion i en kopp som liknar en kalebass, det vanliga kärlet. Bild: Wikipedia.