Den indelta arméns arbetskommenderingar 1815 - 1865

[Hem][Militaria][Historia][Släktforskning][Föregående sida] [Den indelte soldaten] [Regementen per kommendering] [Kommenderingar per regemente]
[Home][Military][Previous Page]
 

Arbetskommenderingar

Den indelta arméns arbetsuppgifter var inte enbart militäriska utan den användes också som arbetskraft vid ett stort antal mer civila arbeten, inte mist vid kanalbyggen varav Göta kanal var den största. För kronan utgjorde de indelta knektarna en stor och billig arbetskraftsreserv.
Dessa arbetskommenderingar gällde enbart rothållet inom indelningsverket, dvs de roterade knektarna inom infanteriet samt de roterade båtsmännen inom båtsmanshållet. Rusthållsregementena, dvs kavalleriet var undantagna från dessa kommenderingar.

Förutom nedanstående arbetskommenderingar fick rothållet även utföra fångbevakningskommenderingar bl.a. på Karlstens fästning i Marstrand. Dessa kommenderingar var impopulära bland knektarna. De indelta knektarna hade order att skjuta skarpt vid flyktförsök. Vanligen pågick fångbevakningskommenderingar i 6 månader i stöten. År 1825 inrättades i Stockholm Långholmens korrektionsanstalt. Här ansvarade Södermanlands regemente för den yttre bevakningen. Den bemannades av 33 knektar som byttes ut var tredje månad. De flesta regementena i Mälardalen plus Hälsinge regemente deltog i dessa bevakningsuppdrag. År 1832 fanns 945 interner på Långholmen. Dagtid arbetade de ofta utomhus och då vaktades de av knektarna. År 1853 utbröt ett upplopp på fängelset och de indelta knektarna fick problem att bemästra situationen, bl.a. beroende på brist på ammunition. Förstärkning fick inkallas bl.a. från Livgardet och man lyckades återfå kontrollen genom att skjuta skarpt mot alla fönster. Detta tvingade in de 511 fångarna i cellerna. Ingen fånge lyckades rymma och trots den häftiga beskjutningen skadades ingen. Vid en rymning år 1861 dödades en knekt vid Hälsinge regemente. 
Den 15 maj 1880 avslutades den militära bevakningen vid Långholmen och därmed upphörde kommenderingarna dit.

Denna sida behandlar arbetskommenderingar under 1800-talet men naturligtvis förekom en stor mängd kommenderingar även under 1600- och 1700-talen. Under den karolinska tiden var dock arbetskommenderingarna begränsade. De fick då till exempel inte inkräkta på regementenas övningsverksamhet. Under 1700- talet var byggnationen av Sveaborg en stor arbetsplats dit många knektar var kommenderade. Arbetena med Sveaborg inleddes 1744 och från detta år och fram till utbrottet av Pommerska kriget 1757 var det en enorm slukare av arbetskraft. Som mest fanns cirka 6.000 knektar årligen på Sveaborg.
Inte så sällan skadades knektarna vid dessa kommenderingar, ibland lemlästades de för livet. Många avled också tillföljd av de skador de ådrog sig.

[Kommenderingar per regemente]

Regementen per kommendering 

Nedan finns en förteckning på de kommenderingar som rothållet utförde under perioden 1815 - 1865.

[Kanalbyggen] [Ström- och årensningar][Väganläggningar] [Statens järnvägar][Slottsarbeten][Städer][Diverse][Fästningar][Totalt per regemente][Största arbetskommenderingarna]

Kanalbyggen

Almarestäket 

År 1822 arbetade 30 knektar med kanalbygge vid Almarestäket.

Regemente Antal
Jönköpings regemente 30

Gränsö kanal

Under perioden 1815 - 1816 arbetade 46 knektar med Gränsö kanal.

Regemente Antal
Kalmar regemente

46

Göta kanal

Under perioden 1815 - 1835 beordrades 41.371 man ur rothållet till Göta kanal för att arbeta med kanalbygget. År 1844 beordrads ytterligare 50 man och år 1847 200 man. Totalt tjänstgjorde 41.621 knektar och båtsmän med byggandet kanalen. Av dessa kom 6.539 knektar från Första Livgrenadjärsregementet.
Arbetet med kanalen och truppernas vistelse där reglerades genom Kungl. Maj:ts "Reglemente för arbetskommenderingar vid Göta kanalbyggnad", utfärdad den 24 april 1812. Arbetsstyrkan sammanhölls i militära former. Varje kommendering delades, beroende på förhållandena vid arbetsplatsen, upp i särskilda arbetskompanier om 100 - 250 man under erforderligt befäl. Arbetena utfördes på beting. Arbetsordningen omfattade 17 timmar varav 12 timmar var rent arbete. Normalt började arbetet kl 5 på morgonen med revelj en timme tidigare och dagligt korum och pågick till kl 8 på kvällen. Tapto var kl 9 på kvällen. Allt arbete utfördes med handkraft och enkla verktyg som skottkärror och spadar. Disciplinen var militäriskt sträng. 
Varje kompani exercerade 4 timmar på sön- och helgdagar och tre till fyra dagar ägnades åt skarp målskjutning, mer än vid ett regementsmöte. Vid varje arbetsställe fanns också tillgång till sjukhus och en läkare.
All personal var avlönad av kanalbolaget och lönen utbetalades var 14:e dag. Dagpenningen var 13 skilling och 4 runstycken för de meniga knektarna. Varje man fick betala för sin egen proviant. Maten lagades i särskilda kokhus av kockar som togs ut av arbetsmanskapet, en på varje femtiotal. 
Varje deltagande knekt erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bröstbild på ena sidan och den andra med inskriptionen "För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget". 
Greve Baltzar von Platen var initiativtagare till kanalbygget. År 1808 fick han av Kungl. Maj:t uppdrag att utreda kanalbygget. Den 11 maj 1810 utfärdade regeringen privilegier och bolagsregler för kanalbolaget och arbetet kunde börja. Arbetet med kanalen inleddes i liten skala med ryska krigsfångar 1810. Men arbetet tog riktig fart först år 1814 då Sverige inleder sin långa fredsperiod. Som mest arbetade 7 000 man vid kanalbygget, men oftast var arbetsstyrkan 2 000-3 000 man. Västgötadelen invigdes 1822 och östgötadelen 26 september 1832. Efter von Platens död den 8/12 1829 övertog greve Franc Sparre ledningen av kanalbygget. 

Göta kanal sträcker sig från Mem vid Slätbaken (vid Östersjön) i Östergötland till Sjötorp vid Vänern i Västergötland. Kanalen är 190,5 km lång, därav grävd kanal 87,3 km. Kanalen är i regel 14 m bred vid bottnen, 26 m vid ytan samt 3 m djup. Totalt finns 58 slussar längs sträckan.

Regemente Antal
Bohusläns regemente  
Dalregementet  
Första Livgrenadjärsregementet 6.539
Hälsinge regemente  
Jönköpings regemente  
Kalmar regemente  
Kronobergs regemente  
Närkes regemente  
Skaraborgs regemente  
Södermanlands regemente  
Upplands regemente  
Värmlands regemente  
Västgöta båtsmanskompani  
Västgötadals regemente  
Västmanlands regemente  
Älvsborgs regemente  
Östgöta båtsmanskompani  

Hjälmare kanal

Vid Hjälmare kanal tjänstgjorde under perioden 1819 - 1829 hela 5.492 man varav cirka 1.835 man kom från Närkes regemente. En generalorder från 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft endast fick uttas genom kontraktering på orten.
Hjälmare kanal är 14 km lång och sträcker sig från Hjälmaren till Arbogaån. Kanalen har 9 slussar och en nivåskillnad på 21 m.

Regemente Antal
Hälsinge regemente  
Kronobergs regemente  
Närkes regemente 1.835
Skaraborgs regemente  
Södermanlands regemente  
Upplands regemente  
Värmlands regemente  
Västgötadals regemente  
Västmanlands regemente  

Karlstads kanal 

År 1836 arbetade 58 man med Karlstads kanal.

Regemente Antal
Närkes regemente 29
Värmlands regemente 4
Västgötadals regemente 25

Ströms kanal

Under perioden 1830 - 1832 arbetade 225 knektar med Ströms kanal. 

Regemente Antal
Bohusläns regemente  
Jönköpings regemente  
Västgötadals regemente  

Strömsholms kanal

Mellan 1842 - 1858 arbetade 1.436 knektar med Strömsholms kanal.
Kanalen sträcker sig utmed Kolbäcksån från Bergslagen till Mälaren och har en längd av 110 km (ca 10 km grävd), 26 slussar och en nivåskillnad på ca 100 m. Den byggdes mellan 1777 - 1795 och byggdes om 1842-60.

Regemente Antal
Dalregementet  
Närkes regemente  
Värmlands regemente  
Västmanlands regemente  

Säffle kanal 

År 1836 arbetade 15 man med Säffle kanal. En generalorder från 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft endast fick uttas genom kontraktering på orten.
Kanalen går utmed Byälven från Vänern till Glafsfjorden, Värmland och har en längd på 80 km, varav konstgjord del ca 400 m. Den byggdes 1827-37 (ombyggd 1866-73).

Regemente Antal
Värmlands regemente 15

Södertälje kanal

Mellan 1815 - 1827 arbetade 1.596  knektar med Södertälje kanal.
Kanalen förbinder Södertäljeviken i Mälaren med Igelstaviken i Östersjön. Den är 5 km lång, varav 3,3 km grävd. Den invigdes 1819.

Regemente Antal
Kronobergs regemente 250
Södermanlands regemente 1.346

Trollhätte kanal

Trollhätte kanal öppnades 1800 och byggdes om 1838 - 1844. Under perioden 1827 - 1829 beordrades cirka 450 knektar till kanalen. En generalorder från den 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft till bygget endast fick anskaffas genom kontraktering. Trots detta så beordrades under perioden 1838 - 1844 8.200 man för arbete med kanalen.
Totalt tjänstgjorde 8.650 knektar vid dessa arbeten.
Kanalen är en vattenväg mellan Vassbotten i Vänern vid Vänersborg och Göta älvs mynning i Kattegatt vid Göteborg. Den är ca 84 km lång, varav 11 km grävd kanal, med en sammanlagd nivåskillnad på 43,8 m. 

Regemente Antal
Bohusläns regemente  
Jönköpings regemente  
Kalmar regemente  
Kronobergs regemente  
Närkes regemente  
Skaraborgs regemente  
Värmlands regemente  
Västgötadals regemente  
Älvsborgs regemente  

Väddö kanal

Vid Väddö kanal, Roslagen, tjänstgjorde under perioden 1820 - 1831 hela 2.930 man med kanalbygget. 

Regemente Antal
Hälsinge regemente  
Upplands regemente  
Värmlands regemente  
Västmanlands regemente  

Åkers kanal 

År 1822 arbetade 160 knektar med Åkers kanal och år 1823 75 man.
Kanalen ligger i s.ö. Uppland och sträcker sig från sjön Garnsviken till Trälhavet vid Åkersberga. Den är 10,7 km lång, varav 3,7 km är konstgjord. Kanalen byggdes 1820-25,

Regemente Antal
Hälsinge regemente 160
Västmanlands regemente 75

 

Ström- och å-rensningar mm

Under perioden 1815 - 1865 har de indelta knektarna även deltagit i ett flertal arbeten med att rensa åar och strömmar. Den 29 augusti 1830 inträffade en olycka i samband med rensningsarbetena av Göta älv som krävde 1 underofficer och 46 knektars liv ur Västgötadals regemente. En brand bröt ut i ett sågverk vid Lilla Edet. Soldater ur Västgötadals regemente beordrades att hjälpa till med släckningsarbetet. När elden var släkt återvände soldaterna till den andra älvstranden på en färja. Färjan var dock överbelastad och den kantrade varvid en stor andel av soldaterna tillsammans med färjkarlen drunknade. 

Plats Årtal Totalt 
antal
Regemente Antal
Eriksund 1823 - 1824 50    
      Västmanlands regemente 50
Göta älv 1826 - 1832 1100    
      Bohusläns regemente  
      Jönköpings regemente  
      Västgötadals regemente  
      Älvsborgs regemente  
Strömrensningar 1819 - 1826 1670    
      Dalregementet 200
      Hälsinge regemente 550
      Jämtlands regemente 75
      Upplands regemente 150
      Värmlands regemente 150
      Västerbottens regemente 495
      Västmanlands regemente 50
Uppsala å 1826 - 1828 334    
      Upplands regemente  
      Västmanlands regemente  

 

Väganläggningar

Knektarna har även tagits i anspråk för vägbyggnation och vägförbättringar.

Plats Årtal Totalt 
antal
Regemente Antal
Borås - Fleskjum vägen 1836 150    
      Älvsborgs regemente 150
Kårbölevägen, Hälsingland 1833 - 1836 204    
      Hälsinge regemente 204
Landvetter, vägarbete 1823 160    
      Älvsborgs regemente 160
Norra orterna, vägarbete 1815 - 1831 957    
      Hälsinge regemente  
      Jämtlands regemente  
Slottsbrobacken, Värmland 1825 17    
      Värmlands regemente 17
Tyxmark - 
norska gränsen
1815 50    
      Värmlands regemente 50

 

Kommenderingar till Statens järnvägar

Under perioden 1855 - 1865 har 8.653 knektar beordrats till järnvägsbygge vid Statens järnvägar. Det var framför allt stambanorna mellan Stockholm och Malmö respektive Göteborg som de indelta knektarna var med och byggde.
År 1858 var 724 man ur Södermanlands regemente kommenderade att tjänstgöra på arbetslinjen Stockholm-Södertälje. De avgick från hemorten den 17 maj och återkom den 30 september. År 1865 arbetade 300 man ur Södermanlands regemente med att bygga en tunnel genom Södermalm, Stockholm. Denna kommendering pågick mellan 13 maj och 15 oktober. År 1858 var 450 man ur Närkes regemente utkommenderad som rallare och år 1861 400 man.

Regemente Antal
Bohusläns regemente  
Dalregementet  
Hälsinge regemente  
Jönköpings regemente  
Kalmar regemente  
Kronobergs regemente  
Närkes regemente  
Skaraborgs regemente  
Södermanlands regemente  
Upplands regemente  
Västgötadals regemente  
Västmanlands regemente  
Älvsborgs regemente  

 

Slottsarbeten

Även arbeten med att bygga till och förbättra slott ingick i arbetskommenderingarna.

Plats Årtal Totalt
antal
Regemente Antal
Drottningholms slott, Ulriksdals- och  Haga slott 1816 - 1828 422 Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
Gripsholms slott 1845 80 Södermanlands regemente 80
Rosendals slott 1823 25 Upplands regemente 25
  1825 12 Upplands regemente 12
Stockholms slott 1815 - 1831 463 Dalregementet 395
      Södermanlands regemente 17
      Upplands regemente 51
Tullgarns slott 1816 16 Upplands regemente 16
Uppsala slott 1816 - 1825 356 Upplands regemente 356
Västerås slott 1818 25 Västmanlands regemente 25

 

Arbeten i Städer

Också till arbeten i städerna beordrades de indelta knektarna. Under åren 1844 - 1845 hade enheter på totalt 125 man ur Dal- och Hälsinge regementena den föga angenäma och allt annat än hygieniska uppgiften att fylla igen det orena och stinkande sk. Katthavet (Nybron) vid nuvarande Berzelii park. Den fd. sjön hade hade med tiden fyllts med diverse stinkande avfall.
Stockholm har under åren dragit god nytta av den billiga arbetskraften som knektarna ställde till dess förfogande.
I Uppsala byggde år 1833 60 man ur Upplands regemente Gustav Adolf monumentet och genom en generalorder togs år 1836 32 man ur regementet för skolbyggnation. Däremot fann Kungl. Maj:t inga skäl att år 1845 beordra en arbetskommendering för att biträda vid uppförandet av residenset i Östersund.

Plats Årtal Totalt
antal
Regemente Antal
Börshuset 1825 50 Västmanlands regemente 50
Djurgårdskanalen 1827   Upplands regemente 50
Hälsingborg 1815 50 Norra skånska infanteriregementet  
      Södra skånska infanteriregementet  
Kaj-, bro- och hamnbyggnader 1815 - 1843 1359 Dalregementet  
      Hälsinge regemente  
      Kronobergs regemente  
      Närkes regemente  
      Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
      Västmanlands regemente  
  1844 - 1845 125 Dalregementet  
      Hälsinge regemente  
  1855 160 Dalregementet  
      Hälsinge regemente  
Kungsträdgården 1816 - 1818 245 Hälsinge regemente  
      Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
Malmö 1815 200 Norra skånska infanteriregementet  
      Södra skånska infanteriregementet  
Malmö, hamnbyggnader 1840 - 1842 391 Norra skånska infanteriregementet  
      Södra skånska infanteriregementet  
Muddring vid 
Fredrikshov
1816 40 Upplands regemente 40
Operahuset, Stockholm 1815 32 Upplands regemente 32
Publika byggnader 1816 50 Södermanlands regemente 50
Riddarholmskyrkan /
kasernbyggnader
1815 220 Upplands regemente 220
Statybyggnad, Kungsträdgården 1819 30 Upplands regemente 30
Uppsala 1833 60 Upplands regemente 60
  1835 32 Upplands regemente 32
  1836 32 Upplands regemente 32
Vadstena 1816 52 Första Livgrenadjärsregementet 52
Ystad 1838 50 Kronobergs regemente 25
      Norra skånska infanteriregementet 25

 

Diverse olika arbeten av mer privat natur

Kungl. Maj:t fastslog den 14/7 1818 att arbetskommenderingar med den indelta krigsmakten inte var tillåtet om ändamål var av privat natur. Det gjordes dock ett och annat undantag.
År 1841 fick Motala verkstad en arbetskommendering på 40 man ur Kalmar regemente. Motala verkstad ligger i Östergötland och normalt borde Första Livgrenadjärsregementet ha tagits i anspråk för detta. Genom en generalorder från 23/5 1839 var dock Första Livgrenadjärsregementet befriade från arbetskommenderingar förutom till Göta kanal, fästningsbyggnader och rent militära arbetsföretag.
I Åtvidaberg fick baron Adelsvärd genom en generalorder från 21/4 1851 en arbetskommendering för arbete på bruket om 300 man ur Första Livgrenadjärsregementet enligt "fri överenskommelse".

Plats Årtal Totalt
antal
Regemente Antal
Dagmossen 1822 120 Jönköpings regemente 120
Degerfors 1826 40 Västerbottens regemente 40
Känsö 1817 120 Bohusläns regemente 120
  1818 100 Älvsborgs regemente 100
Motala verkstad 1841 40 Kalmar regemente 40
Skellefteå allmänning 1828 4 Västerbottens regemente 4
Västerbotten 1824 16 Västerbottens regemente 16
  1826 2 Västerbottens regemente 2
Åtvidaberg 1851 300 Första Livgrenadjärsregementet 300
Ödskjöldsnoar 1822 200 Västgötadals regemente 200

 

Arbetskommenderingar till mötesplatser, kaserner och fästningar

Naturligtvis användes de indelta knektarna till ett stort antal arbeten på övningshedar, till kasernbyggen och till förbättringsarbeten av landets fästningar. Ett fästningbygge som krävde stora arbetsinsatser under 1800-talet var Karlsborg. Fästningen började byggas år 1819 vid Rödesund och hette i början Vanäs fästning. År 1832 döptes det om till Karlsborg. Nästan 4.000 knektar deltog i byggnationen mellan 1819 och 1857. Cirka en tredje del av dessa kommenderades ut från Skaraborgs regemente.

Plats Årtal Totalt
antal
Regemente Antal
Arsenalgården, Stockholm 1860 60 Upplands regemente 60
Axvall 1816 20 Skaraborgs regemente 20
  1821 264 Skaraborgs regemente 264
Dalarö skans 1815 - 1817 72 Hälsinge regemente  
      Södermanlands regemente  
Eda skans 1815 52 Värmlands regemente 52
Enholmen - Slite 1851 60 Hälsinge regemente 60
  1855 100 Kalmar regemente 100
Eskilstuna
(Carl Gustafs stad)
1836 - 1840 345 Kronobergs regemente  
      Närkes regemente  
      Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
Fristadhed 1816 30 Älvsborgs regemente 30
Frösö skans 1815 50 Jämtlands regemente 50
Garnisonssjukhuset, Stockholm 1817 - 1819 150 Hälsinge regemente  
      Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
Grisslehamn, kasern 1835 10 Södermanlands regemente 10
  1839 6 Västmanlands regemente 6
Haparanda, kasern 1819 40 Västerbottens regemente 40
Herrevadskloster 1815 30 Norra skånska infanteriregementet 30
  1816   Kronobergs regemente 30
Karlberg/Ladugårdsgärde 1833 396 Första Livgrenadjärsregementet 250
      Upplands regemente  
Karlshamn 1815 - 1817 85 Kronobergs regemente 85
Karlskrona 1815 50 Kronobergs regemente 50
  1855 - 1862 459 Kronobergs regemente  
      Norra skånska infanteriregementet  
Karlsten 1815 - 1858 3.083 Bohusläns regemente  
      Första Livgrenadjärsregementet  
      Jönköpings regemente  
      Kronobergs regemente  
      Skaraborgs regemente  
      Värmlands regemente  
      Västgötadals regemente  
      Älvsborgs regemente  
Kasernbyggnader, 
Stockholm
1815 - 1817 378 Hälsinge regemente  
      Upplands regemente  
Kristianstad 1818 12 Norra skånska infanteriregementet 12
Ladugårdsgärde   515 Södermanlands regemente  
Ladugårdsgärde 1818 515 Upplands regemente  
  1823 82 Upplands regemente 82
  1825 25 Södermanlands regemente 25
  1831 396 Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
  1834 550 Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
  1844 8 Södermanlands regemente 8
Landskrona 1816 42 Älvsborgs regemente 42
Malmen 1818 300 Första Livgrenadjärsregementet 300
  1820   Första Livgrenadjärsregementet  
  1821 58 Första Livgrenadjärsregementet 58
Malmköping, trossbod 1824 460 Södermanlands regemente *460
Marieberg, Stockholm 1817 82 Upplands regemente 82
Nya Älvsborg 1816 - 1817 71 Bohusläns regemente  
      Älvsborgs regemente  
Salbohed 1816 - 1818 542 Västmanlands regemente 542
Sannahed 1815 - 1816 428 Närkes regemente 428
Triangelmätning vid Vedum 1819 24 Västgötadals regemente 24
Utnäs löt 1828 22 Västmanlands regemente 22
Vanäs/ Rödesund/ 
Karlsborg
1819 - 1857 3.945 Bohusläns regemente  
      Första Livgrenadjärsregementet  
      Hälsinge regemente  
      Jönköpings regemente  
      Närkes regemente 450
      Skaraborgs regemente 1.315
      Upplands regemente  
      Västgötadals regemente  
      Älvsborgs regemente  
Vaxholm/Fredriksborg/
Rindön och Ridön
1815 - 1843 2.418 Dalregementet  
      Första Livgrenadjärsregementet  
      Hälsinge regemente  
      Närkes regemente  
      Södermanlands regemente  
      Upplands regemente  
      Värmlands regemente  
      Västgötadals regemente  
      Västmanlands regemente  
  1848 200 Närkes regemente 200
  1854 100 Närkes regemente 100
Västerhus boställe 1818 15 Jämtlands regemente 15
Österåsen 1821 12 Jämtlands regemente 12
* Under Södermanlands regementes byggnation av trossboden på Malma hed i Malmköping 1824 så fullgjordes 460 dagsverken (inte 460 knektar) ur Oppunda kompani.

Totalt:
Totalt har arbetskommenderingarna som den indelta knektarna utförde mellan 1815 och 1865 omfattat cirka  96.723 man.
I snitt tillbringade respektive knekt 125 dagar vid varje kommendering. Om 96.723 knektar var utkommenderade fullgjordes cirka 12.000.000 dagar på arbetskommenderingar under dessa 50 år. 

 

Totalt per regemente

Som vi ser av följande tabell bidrog Skaraborgs regemente och Första Livgrenadjärsregementet med flest knektar i arbetskommenderingar under perioden 1815 - 1865.

Regemente Totalt antal
Skaraborgs regemente 8.178
Första Livgrenadjärsregementet 8.123
Västmanlands regemente 7.790
Södermanlands regemente 7.611
Upplands regemente 7.264
Älvsborgs regemente 6.753
Västgötadals regemente 6.302
Jönköpings regemente 6.179
Hälsinge regemente 5.938
Värmlands regemente 5.719
Närkes regemente 5.672
Kalmar regemente 4.869
Bohusläns regemente 4.744
Kronobergs regemente 4.684
Dalregementet 4.492
Jämtlands regemente 860
Västerbottens regemente 597
Norra skånska infanteriregementet 502
Södra skånska infanteriregementet 446

 

De 10 största arbetskommenderingarna

Tabellen nedan visar de 10 kommenderingar som krävde mest arbetsinsatser i antal deltagande knektar under 1815 - 1865. 
Som vi ser av tabellen krävde bygget av Göta kanal (1815 - 1835) överlägset flest antal knektar/båtsmän. Därefter kommer utbyggnaden av statens järnvägar och Trollhätte kanal.

Plats Årtal Totalt antal
Göta kanal 1815 - 1835 41.371
Statens järnvägar 1855 - 1865 8.652
Trollhätte kanal 1838 - 1844 8.200
Hjälmare kanal 1819 - 1829 5.492
Vanäs, Rödesund, Karlsborg 1819 - 1857 3.945
Karlsten 1815 - 1858 3.083
Väddö kanal 1820 - 1831 2.930
Vaxholm/Fredriksborg/Rindön 1815 - 1843 2.418
Strömrensningar 1819 - 1826 1.670
Södertälje kanal 1815 - 1827 1.596

 

Källor

  1. "Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 - 1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2, Oscar Silverstolpe 1923.

  2. Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred, Lars Ericson, 1997

  3. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977

  4. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen, 1989.

  5. Nationalencyklopedin

Överst på sidan

xxxxxxxxxxxxx

web analytics
 
xxxxxxxxxxxxx  

   Hans Högman
Email

Copyright © Hans Högman, granskat 2007-01-10