Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-08-20

Arbetskommenderingar

Den indelta arméns arbetsuppgifter var inte enbart militäriska utan den användes också som arbetskraft vid ett stort antal mer civila arbeten, inte mist vid kanalbyggen varav Göta kanal var den största. För kronan utgjorde de indelta knektarna en stor och billig arbetskraftsreserv. Dessa arbetskommenderingar gällde enbart rothållet inom indelningsverket, dvs de roterade knektarna inom infanteriet samt de roterade båtsmännen inom båtsmanshållet. Rusthållsregementena, dvs kavalleriet var undantagna från dessa kommenderingar.

Fångbevakningar

Förutom nedanstående arbetskommenderingar fick rothållet även utföra fångbevakningskommenderingar bl.a. på Karlstens fästning  i Marstrand. Dessa kommenderingar var impopulära bland knektarna. De indelta knektarna hade order att skjuta skarpt vid flyktförsök. Vanligen pågick fångbevakningskommenderingar i 6 månader i stöten. År 1825 inrättades i Stockholm Långholmens korrektionsanstalt. Här ansvarade Södermanlands regemente för den yttre bevakningen. Den bemannades av 33 knektar som byttes ut var tredje månad. De flesta regementena i Mälardalen plus Hälsinge regemente deltog i dessa bevakningsuppdrag. År 1832 fanns 945 interner på Långholmen. Dagtid arbetade de ofta utomhus och då vaktades de av knektarna. År 1853 utbröt ett upplopp på fängelset och de indelta knektarna fick problem att bemästra situationen, bl.a. beroende på brist på ammunition. Förstärkning fick inkallas bl.a. från Livgardet och man lyckades återfå kontrollen genom att skjuta skarpt mot alla fönster. Detta tvingade in de 511 fångarna i cellerna. Ingen fånge lyckades rymma och trots den häftiga beskjutningen skadades ingen. Vid en rymning år 1861 dödades en knekt vid Hälsinge regemente. Den 15 maj 1880 avslutades den militära bevakningen vid Långholmen och därmed upphörde kommenderingarna dit.

Arbetskommenderingar under 1800-talet

Denna sida behandlar arbetskommenderingar under 1800-talet men naturligtvis förekom en stor mängd kommenderingar även under 1600- och 1700-talen. Under den karolinska tiden var dock arbetskommenderingarna begränsade. Dessa kommenderingar fick då inte inkräkta på regementenas övningsverksamhet. Under 1700- talet var byggnationen av Sveaborg en stor arbetsplats dit många knektar var kommenderade. Arbetena med Sveaborg inleddes 1744 och från detta år och fram till utbrottet av Pommerska kriget 1757 var det en enorm slukare av arbetskraft. Som mest fanns cirka 6.000 knektar årligen på Sveaborg. Inte så sällan skadades knektarna vid dessa kommenderingar, ibland lemlästades de för livet. Många avled också tillföljd av de skador de ådrog sig. [Sammanställning, kommenderingar regemente per regemente]

Deltagande förband per kommendering

Nedan finns en förteckning på de arbetskommenderingar som rothållet utförde under perioden 1815 - 1865. [Kanalbyggen] [Ström- och å-rensningar] [Väganläggningar] [Statens järnvägar] [Slottsarbeten] [Stadsarbeten] [Diverse kommenderingar] [Arbeten på fästningar] [Totalt per regemente] [Största arbetskommenderingarna]

Kanalbyggen

Almarestäket 1822

År 1822 arbetade 30 knektar med kanalbygge vid Almarestäket. Jönköpings regemente, 30 st

Gränsö kanal 1815 - 1816

Under perioden 1815 - 1816 arbetade 46 knektar med Gränsö kanal. Kalmar regemente ,  46 st

Göta kanal 1815 - 1835

Projekteringen av kanalen påbörjades 1810 då Kanalbolaget erhöll priviliegebrevet av Karl XIII för byggandet av kanalen. Under perioden 1815 - 1835 beordrades 41.371 man ur rothållet till Göta kanal för att arbeta med kanalbygget. År 1844 beordrads ytterligare 50 man och år 1847 200 man. Totalt tjänstgjorde 41.621 knektar och båtsmän med byggandet kanalen. Av dessa kom 6.539 knektar från Första Livgrenadjärsregementet. Arbetet med kanalen och truppernas vistelse där reglerades genom Kungl. Maj:ts "Reglemente för arbetskommenderingar vid Göta kanalbyggnad", utfärdad den 24 april 1812. Arbetsstyrkan sammanhölls i militära former. Varje kommendering delades, beroende på förhållandena vid arbetsplatsen, upp i särskilda arbetskompanier om 100 - 250 man under erforderligt befäl. Arbetena utfördes på beting. Arbetsordningen omfattade 17 timmar varav 12 timmar var rent arbete. Normalt började arbetet kl 5 på morgonen med revelj en timme tidigare och dagligt korum och pågick till kl 8 på kvällen. Tapto var kl 9 på kvällen. Allt arbete utfördes med handkraft och enkla verktyg som skottkärror och plåtskodda spadar. Disciplinen var militäriskt sträng. Arbetet pågick årligen 6 dagar i veckan under perioden maj - oktober. Varje kompani exercerade 4 timmar på sön- och helgdagar och tre till fyra dagar ägnades åt skarp målskjutning, mer än vid ett regementsmöte. Vid varje arbetsställe fanns också tillgång till sjukhus och en läkare. All personal var avlönad av kanalbolaget och lönen utbetalades var 14:e dag. Dagpenningen var 13 skilling och 4 runstycken för de meniga knektarna. Varje man fick betala för sin egen proviant. Maten lagades i särskilda kokhus av kockar som togs ut av arbetsmanskapet, en på varje femtiotal. Varje deltagande knekt erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bröstbild på ena sidan och den andra med inskriptionen "För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget". Greve Baltzar von Platen var initiativtagare till kanalbygget. År 1808 fick han av Kungl. Maj:t uppdrag att utreda kanalbygget. Den 11 maj 1810 utfärdade regeringen privilegier och bolagsregler för kanalbolaget och arbetet kunde börja. Arbetet med kanalen inleddes i liten skala med ryska krigsfångar 1810. Men arbetet tog riktig fart först år 1814 då Sverige inleder sin långa fredsperiod. Som mest arbetade 7 000 man vid kanalbygget, men oftast var arbetsstyrkan 2 000-3 000 man. Västgötadelen invigdes 1822 och östgötadelen 26 september 1832. Efter von Platens död den 8/12 1829 övertog greve Franc Sparre ledningen av kanalbygget. Göta kanal sträcker sig från Mem vid Slätbaken (vid Östersjön) i Östergötland till Sjötorp vid Vänern i Västergötland. Kanalen är 190,5 km lång, därav grävd kanal 87,3 km. Kanalen är i regel 14 m bred vid bottnen, 26 m vid ytan samt 3 m djup. Totalt finns 58 slussar längs sträckan. Totalt grävde man upp 8 miljoner kubikmeter jord samt sprängde och bortforslade 200 000 kubikmeter berg. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Dalregementet   3. Första Livgrenadjärsregementet, 6.539 st 4. Hälsinge regemente   5. Jönköpings regemente   6. Kalmar regemente   7. Kronobergs regemente   8. Närkes regemente   9. Skaraborgs regemente   10. Södermanlands regemente   11. Upplands regemente   12. Värmlands regemente   13. Västgöta båtsmanskompani   14. Västgötadals regemente   15. Västmanlands regemente   16. Älvsborgs regemente   17. Östgöta båtsmanskompani

Hjälmare kanal 1819 - 1829

Vid Hjälmare kanal tjänstgjorde under perioden 1819 - 1829 hela 5.492 man varav cirka 1.835 man kom från Närkes regemente. En generalorder från 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft endast fick uttas genom kontraktering på orten. Hjälmare kanal är 14 km lång och sträcker sig från Hjälmaren till Arbogaån. Kanalen har 9 slussar och en nivåskillnad på 21 m. Deltagande förband: 1. Hälsinge regemente   2. Kronobergs regemente   3. Närkes regemente , 1.835 st 4. Skaraborgs regemente   5. Södermanlands regemente   6. Upplands regemente   7. Värmlands regemente   8. Västgötadals regemente   9. Västmanlands regemente

Karlstads kanal 1836

År 1836 arbetade 58 man med Karlstads kanal. Deltagande förband: 1. Närkes regemente , 29 st 2. Värmlands regemente, 4 st 3. Västgötadals regemente, 25 st

Den indelta arméns arbetskommenderingar

1815 - 1865 (1)

Innehåll:

Kommenderingar till Statens järnvägar

Under perioden 1855 - 1865 har 8.653 knektar beordrats till järnvägsbygge vid Statens järnvägar. Det var framför allt stambanorna mellan Stockholm och Malmö respektive Göteborg som de indelta knektarna var med och byggde. År 1858 var 724 man ur Södermanlands regemente kommenderade att tjänstgöra på arbetslinjen Stockholm-Södertälje. De avgick från hemorten den 17 maj och återkom den 30 september. År 1865 arbetade 300 man ur Södermanlands regemente med att bygga en tunnel genom Södermalm, Stockholm. Denna kommendering pågick mellan 13 maj och 15 oktober. År 1858 var 450 man ur Närkes regemente utkommenderad som rallare och år 1861 400 man. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Dalregementet   3. Hälsinge regemente   4. Jönköpings regemente   5. Kalmar regemente   6. Kronobergs regemente   7. Närkes regemente   8. Skaraborgs regemente   9. Södermanlands regemente   10. Upplands regemente   11. Västgötadals regemente   12. Västmanlands regemente   13. Älvsborgs regemente

Slottsarbeten

Även arbeten med att bygga till och förbättra slott ingick i arbetskommenderingarna.

Källreferenser

1. "Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 - 1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2, Oscar Silverstolpe 1923. 2. Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred, Lars Ericson, 1997 3. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 4. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen, 1989. 5. Nationalencyklopedin

Diverse olika arbeten av mer privat natur

Kungl. Maj:t fastslog den 14/7 1818 att arbetskommenderingar med den indelta krigsmakten inte var tillåtet om ändamålet var av privat natur. Det gjordes dock ett och annat undantag. År 1841 fick Motala verkstad en arbetskommendering på 40 man ur Kalmar regemente. Motala verkstad ligger i Östergötland och normalt borde Första Livgrenadjärsregementet ha tagits i anspråk för detta. Genom en generalorder från 23/5 1839 var dock Första Livgrenadjärsregementet befriade från arbetskommenderingar förutom till Göta kanal, fästningsbyggnader och rent militära arbetsföretag. I Åtvidaberg fick baron Adelsvärd genom en generalorder från 21/4 1851 en arbetskommendering för arbete på bruket om 300 man ur Första Livgrenadjärsregementet enligt "fri överenskommelse".
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

Ströms kanal 1830 - 1832

Under perioden 1830 - 1832 arbetade 225 knektar med Ströms kanal. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Jönköpings regemente   3. Västgötadals regemente

Strömsholms kanal 1842 - 1858

Mellan 1842 - 1858 arbetade 1.436 knektar med Strömsholms kanal. Kanalen sträcker sig utmed Kolbäcksån från Bergslagen till Mälaren och har en längd av 110 km (ca 10 km grävd), 26 slussar och en nivåskillnad på ca 100 m. Den byggdes mellan 1777 - 1795 och byggdes om 1842-60. Deltagande förband: 1. Dalregementet   2. Närkes regemente   3. Värmlands regemente   4. Västmanlands regemente

Säffle kanal 1836

År 1836 arbetade 15 man med Säffle kanal. En generalorder från 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft endast fick uttas genom kontraktering på orten. Kanalen går utmed Byälven från Vänern till Glafsfjorden, Värmland och har en längd på 80 km, varav konstgjord del ca 400 m. Den byggdes 1827-37 (ombyggd 1866-73). Deltagande förband: Värmlands regemente, 15 st

Södertälje kanal 1815 - 1827

Mellan 1815 - 1827 arbetade 1.596  knektar med Södertälje kanal. Kanalen förbinder Södertäljeviken i Mälaren med Igelstaviken i Östersjön. Den är 5 km lång, varav 3,3 km grävd. Den invigdes 1819. Deltagande förband: 1. Kronobergs regemente, 250 st 2. Södermanlands regemente, 1.346 st

Trollhätte kanal 1838 - 1844

Trollhätte kanal öppnades 1800 och byggdes om 1838 - 1844. Under perioden 1827 - 1829 beordrades cirka 450 knektar till kanalen. En generalorder från den 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft till bygget endast fick anskaffas genom kontraktering. Trots detta så beordrades under perioden 1838 - 1844 8.200 man för arbete med kanalen. Totalt tjänstgjorde 8.650 knektar vid dessa arbeten. Kanalen är en vattenväg mellan Vassbotten i Vänern vid Vänersborg och Göta älvs mynning i Kattegatt vid Göteborg. Den är ca 84 km lång, varav 11 km grävd kanal, med en sammanlagd nivåskillnad på 43,8 m. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Jönköpings regemente   3. Kalmar regemente   4. Kronobergs regemente   5. Närkes regemente   6. Skaraborgs regemente   7. Värmlands regemente   8. Västgötadals regemente   9. Älvsborgs regemente

Väddö kanal 1820 - 1831

Vid Väddö kanal, Roslagen, tjänstgjorde under perioden 1820 - 1831 hela 2.930 man med kanalbygget. Deltagande förband: 1. Hälsinge regemente   2. Upplands regemente   3. Värmlands regemente   4. Västmanlands regemente

Åkers kanal 1822

År 1822 arbetade 160 knektar med Åkers kanal och år 1823 75 man. Kanalen ligger i s.ö. Uppland och sträcker sig från sjön Garnsviken till Trälhavet vid Åkersberga. Den är 10,7 km lång, varav 3,7 km är konstgjord. Kanalen byggdes 1820-25. Deltagande förband: 1. Hälsinge regemente, 160 st 2. Västmanlands regemente, 75 st

Ström- och å-rensningar mm

Under perioden 1815 - 1865 har de indelta knektarna även deltagit i ett flertal arbeten med att rensa åar och strömmar. Den 29 augusti 1830 inträffade en olycka i samband med rensningsarbetena av Göta älv som krävde 1 underofficer och 46 knektars liv ur Västgötadals regemente. En brand bröt ut i ett sågverk vid Lilla Edet. Soldater ur Västgötadals regemente beordrades att hjälpa till med släckningsarbetet. När elden var släkt återvände soldaterna till den andra älvstranden på en färja. Färjan var dock överbelastad och den kantrade varvid en stor andel av soldaterna tillsammans med färjkarlen drunknade.

Eriksund 1823 - 1824

Västmanlands regemente, 50 st

Göta älv 1826 - 1832 (1.100 man)

1. Bohusläns regemente   2. Jönköpings regemente   3. Västgötadals regemente   4. Älvsborgs regemente

Strömrensningar 1819 - 1826

 (1.670 man)

1. Dalregementet, 200 st 2. Hälsinge regemente, 550 st 3. Jämtlands regemente, 75 st 4. Upplands regemente, 150 st 5. Värmlands regemente 150 6. Västerbottens regemente, 495 st 7. Västmanlands regemente, 50 st

Uppsala å 1826 - 1828 (334 man)

1. Upplands regemente   2. Västmanlands regemente

Väganläggningar

Knektarna har även tagits i anspråk för vägbyggnation och vägförbättringar.

Arbeten i Städer

Också till arbeten i städerna beordrades de indelta knektarna. Under åren 1844 - 1845 hade enheter på totalt 125 man ur Dal- och Hälsinge regementena den föga angenäma och allt annat än hygieniska uppgiften att fylla igen det orena och stinkande sk. Katthavet (Nybron) vid nuvarande Berzelii park. Den fd. sjön hade hade med tiden fyllts med diverse stinkande avfall. Stockholm har under åren dragit god nytta av den billiga arbetskraften som knektarna ställde till dess förfogande. I Uppsala byggde år 1833 60 man ur Upplands regemente Gustav Adolf monumentet och genom en generalorder togs 32 man ur regementet år 1836 för skolbyggnation. Däremot fann Kungl. Maj:t inga skäl att år 1845 beordra en arbetskommendering för att biträda vid uppförandet av residenset i Östersund.  

Arbetskommenderingar till mötesplatser, kaserner och fästningar

Naturligtvis användes de indelta knektarna till ett stort antal arbeten på övningshedar, till kasernbyggen och till förbättringsarbeten av landets fästningar. Ett fästningbygge som krävde stora arbetsinsatser under 1800-talet var Karlsborg. Fästningen började byggas år 1819 vid Rödesund och hette i början Vanäs fästning. År 1832 döptes det om till Karlsborg. Nästan 4.000 knektar deltog i byggnationen mellan 1819 och 1857. Cirka en tredje del av dessa kommenderades ut från Skaraborgs regemente.
* Under Södermanlands regementes byggnation av trossboden på Malma hed i Malmköping 1824 så fullgjordes 460 dagsverken (inte 460 knektar) ur Oppunda kompani.

Totalt

Totalt har arbetskommenderingarna som den indelta knektarna utförde mellan 1815 och 1865 omfattat cirka 96.723 man. I snitt tillbringade respektive knekt 125 dagar vid varje kommendering. Om 96.723 knektar var utkommenderade fullgjordes cirka 12.000.000 dagar på arbetskommenderingar under dessa 50 år.

Totalt per regemente

Som vi ser av följande tabell bidrog Skaraborgs regemente och Första Livgrenadjärsregementet med flest knektar till arbetskommenderingar under perioden 1815 - 1865.
Som vi ser i tabellen ovan bidrog Skaraborgs regemente och Första Livgrenadjärsregementet med flest soldater i olika arbetskommenderingar under perioden 1815 - 1865, båda med över 8.000 man.

De 10 största arbetskommenderingarna

Tabellen nedan visar de 10 kommenderingar som krävde mest arbetsinsatser i antal deltagande knektar under 1815 - 1865. Som vi ser av tabellen krävde bygget av Göta kanal (1815 - 1835) överlägset flest antal knektar/båtsmän. Därefter kommer utbyggnaden av statens järnvägar och Trollhätte kanal.
Det enskilda projekt som drog allra flest militära arbetskommenderingar var byggandet av Göta kanal.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-08-20

Arbetskommenderingar

Den indelta arméns arbetsuppgifter var inte enbart militäriska utan den användes också som arbetskraft vid ett stort antal mer civila arbeten, inte mist vid kanalbyggen varav Göta kanal var den största. För kronan utgjorde de indelta knektarna en stor och billig arbetskraftsreserv. Dessa arbetskommenderingar gällde enbart rothållet inom indelningsverket, dvs de roterade knektarna inom infanteriet samt de roterade båtsmännen inom båtsmanshållet. Rusthållsregementena, dvs kavalleriet var undantagna från dessa kommenderingar.

Fångbevakningar

Förutom nedanstående arbetskommenderingar fick rothållet även utföra fångbevakningskommenderingar bl.a. på Karlstens fästning i Marstrand. Dessa kommenderingar var impopulära bland knektarna. De indelta knektarna hade order att skjuta skarpt vid flyktförsök. Vanligen pågick fångbevakningskommenderingar i 6 månader i stöten. År 1825 inrättades i Stockholm Långholmens korrektionsanstalt. Här ansvarade Södermanlands regemente för den yttre bevakningen. Den bemannades av 33 knektar som byttes ut var tredje månad. De flesta regementena i Mälardalen plus Hälsinge regemente deltog i dessa bevakningsuppdrag. År 1832 fanns 945 interner på Långholmen. Dagtid arbetade de ofta utomhus och då vaktades de av knektarna. År 1853 utbröt ett upplopp på fängelset och de indelta knektarna fick problem att bemästra situationen, bl.a. beroende på brist på ammunition. Förstärkning fick inkallas bl.a. från Livgardet och man lyckades återfå kontrollen genom att skjuta skarpt mot alla fönster. Detta tvingade in de 511 fångarna i cellerna. Ingen fånge lyckades rymma och trots den häftiga beskjutningen skadades ingen. Vid en rymning år 1861 dödades en knekt vid Hälsinge regemente. Den 15 maj 1880 avslutades den militära bevakningen vid Långholmen och därmed upphörde kommenderingarna dit.

Arbetskommenderingar under 1800-talet

Denna sida behandlar arbetskommenderingar under 1800-talet men naturligtvis förekom en stor mängd kommenderingar även under 1600- och 1700-talen. Under den karolinska tiden var dock arbetskommenderingarna begränsade. Dessa kommenderingar fick då inte inkräkta på regementenas övningsverksamhet. Under 1700- talet var byggnationen av Sveaborg en stor arbetsplats dit många knektar var kommenderade. Arbetena med Sveaborg inleddes 1744 och från detta år och fram till utbrottet av Pommerska kriget 1757 var det en enorm slukare av arbetskraft. Som mest fanns cirka 6.000 knektar årligen på Sveaborg. Inte så sällan skadades knektarna vid dessa kommenderingar, ibland lemlästades de för livet. Många avled också tillföljd av de skador de ådrog sig. [Sammanställning, kommenderingar regemente per regemente]

Deltagande förband per

kommendering

Nedan finns en förteckning på de arbetskommenderingar som rothållet utförde under perioden 1815 - 1865. [Kanalbyggen] [Ström- och å-rensningar]  [Väganläggningar] [Statens järnvägar] [Slottsarbeten] [Stadsarbeten] [Diverse kommenderingar] [Arbeten på fästningar] [Totalt per regemente] [Största arbetskommenderingarna]

Kanalbyggen

Almarestäket 1822

År 1822 arbetade 30 knektar med kanalbygge vid Almarestäket. Jönköpings regemente, 30 st

Gränsö kanal 1815 - 1816

Under perioden 1815 - 1816 arbetade 46 knektar med Gränsö kanal. Kalmar regemente ,  46 st

Göta kanal 1815 - 1835

Projekteringen av kanalen påbörjades 1810 då Kanalbolaget erhöll priviliegebrevet av Karl XIII för byggandet av kanalen. Under perioden 1815 - 1835 beordrades 41.371 man ur rothållet till Göta kanal för att arbeta med kanalbygget. År 1844 beordrads ytterligare 50 man och år 1847 200 man. Totalt tjänstgjorde 41.621 knektar och båtsmän med byggandet kanalen. Av dessa kom 6.539 knektar från Första Livgrenadjärsregementet. Arbetet med kanalen och truppernas vistelse där reglerades genom Kungl. Maj:ts "Reglemente för arbetskommenderingar vid Göta kanalbyggnad", utfärdad den 24 april 1812. Arbetsstyrkan sammanhölls i militära former. Varje kommendering delades, beroende på förhållandena vid arbetsplatsen, upp i särskilda arbetskompanier om 100 - 250 man under erforderligt befäl. Arbetena utfördes på beting. Arbetsordningen omfattade 17 timmar varav 12 timmar var rent arbete. Normalt började arbetet kl 5 på morgonen med revelj en timme tidigare och dagligt korum och pågick till kl 8 på kvällen. Tapto var kl 9 på kvällen. Allt arbete utfördes med handkraft och enkla verktyg som skottkärror och plåtskodda spadar. Disciplinen var militäriskt sträng. Arbetet pågick årligen 6 dagar i veckan under perioden maj - oktober. Varje kompani exercerade 4 timmar på sön- och helgdagar och tre till fyra dagar ägnades åt skarp målskjutning, mer än vid ett regementsmöte. Vid varje arbetsställe fanns också tillgång till sjukhus och en läkare. All personal var avlönad av kanalbolaget och lönen utbetalades var 14:e dag. Dagpenningen var 13 skilling och 4 runstycken för de meniga knektarna. Varje man fick betala för sin egen proviant. Maten lagades i särskilda kokhus av kockar som togs ut av arbetsmanskapet, en på varje femtiotal. Varje deltagande knekt erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bröstbild på ena sidan och den andra med inskriptionen "För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget". Greve Baltzar von Platen var initiativtagare till kanalbygget. År 1808 fick han av Kungl. Maj:t uppdrag att utreda kanalbygget. Den 11 maj 1810 utfärdade regeringen privilegier och bolagsregler för kanalbolaget och arbetet kunde börja. Arbetet med kanalen inleddes i liten skala med ryska krigsfångar 1810. Men arbetet tog riktig fart först år 1814 då Sverige inleder sin långa fredsperiod. Som mest arbetade 7 000 man vid kanalbygget, men oftast var arbetsstyrkan 2 000-3 000 man. Västgötadelen invigdes 1822 och östgötadelen 26 september 1832. Efter von Platens död den 8/12 1829 övertog greve Franc Sparre ledningen av kanalbygget. Göta kanal sträcker sig från Mem vid Slätbaken (vid Östersjön) i Östergötland till Sjötorp vid Vänern i Västergötland. Kanalen är 190,5 km lång, därav grävd kanal 87,3 km. Kanalen är i regel 14 m bred vid bottnen, 26 m vid ytan samt 3 m djup. Totalt finns 58 slussar längs sträckan. Totalt grävde man upp 8 miljoner kubikmeter jord samt sprängde och bortforslade 200 000 kubikmeter berg. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Dalregementet   3. Första Livgrenadjärsregementet, 6.539 st 4. Hälsinge regemente   5. Jönköpings regemente   6. Kalmar regemente   7. Kronobergs regemente   8. Närkes regemente   9. Skaraborgs regemente   10. Södermanlands regemente   11. Upplands regemente   12. Värmlands regemente   13. Västgöta båtsmanskompani   14. Västgötadals regemente   15. Västmanlands regemente   16. Älvsborgs regemente   17. Östgöta båtsmanskompani

Hjälmare kanal 1819 - 1829

Vid Hjälmare kanal tjänstgjorde under perioden 1819 - 1829 hela 5.492 man varav cirka 1.835 man kom från Närkes regemente. En generalorder från 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft endast fick uttas genom kontraktering på orten. Hjälmare kanal är 14 km lång och sträcker sig från Hjälmaren till Arbogaån. Kanalen har 9 slussar och en nivåskillnad på 21 m. Deltagande förband: 1. Hälsinge regemente   2. Kronobergs regemente   3. Närkes regemente , 1.835 st 4. Skaraborgs regemente   5. Södermanlands regemente   6. Upplands regemente   7. Värmlands regemente   8. Västgötadals regemente   9. Västmanlands regemente

Karlstads kanal 1836

År 1836 arbetade 58 man med Karlstads kanal. Deltagande förband: 1. Närkes regemente , 29 st 2. Värmlands regemente, 4 st 3. Västgötadals regemente, 25 st

Den indelta arméns

arbetskommenderingar

1815 - 1865 (1)

Arbeten i Städer

Också till arbeten i städerna beordrades de indelta knektarna. Under åren 1844 - 1845 hade enheter på totalt 125 man ur Dal- och Hälsinge regementena den föga angenäma och allt annat än hygieniska uppgiften att fylla igen det orena och stinkande sk. Katthavet (Nybron) vid nuvarande Berzelii park. Den fd. sjön hade hade med tiden fyllts med diverse stinkande avfall. Stockholm har under åren dragit god nytta av den billiga arbetskraften som knektarna ställde till dess förfogande. I Uppsala byggde år 1833 60 man ur Upplands regemente Gustav Adolf monumentet och genom en generalorder togs 32 man ur regementet år 1836 för skolbyggnation. Däremot fann Kungl. Maj:t inga skäl att år 1845 beordra en arbetskommendering för att biträda vid uppförandet av residenset i Östersund.  

Diverse olika arbeten av mer

privat natur

Kungl. Maj:t fastslog den 14/7 1818 att arbetskommenderingar med den indelta krigsmakten inte var tillåtet om ändamålet var av privat natur. Det gjordes dock ett och annat undantag. År 1841 fick Motala verkstad en arbetskommendering på 40 man ur Kalmar regemente. Motala verkstad ligger i Östergötland och normalt borde Första Livgrenadjärsregementet ha tagits i anspråk för detta. Genom en generalorder från 23/5 1839 var dock Första Livgrenadjärsregementet befriade från arbetskommenderingar förutom till Göta kanal, fästningsbyggnader och rent militära arbetsföretag. I Åtvidaberg fick baron Adelsvärd genom en generalorder från 21/4 1851 en arbetskommendering för arbete på bruket om 300 man ur Första Livgrenadjärsregementet enligt "fri överenskommelse".

Källreferenser

1. "Indelta arméns arbetskommenderingar 1815 - 1865" , ur Svensk militär tidskrift 1923, häfte 2, Oscar Silverstolpe 1923. 2. Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred, Lars Ericson, 1997 3. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 4. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen, 1989. 5. Nationalencyklopedin

Ströms kanal 1830 - 1832

Under perioden 1830 - 1832 arbetade 225 knektar  med Ströms kanal. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Jönköpings regemente   3. Västgötadals regemente

Strömsholms kanal 1842 - 1858

Mellan 1842 - 1858 arbetade 1.436 knektar med Strömsholms kanal. Kanalen sträcker sig utmed Kolbäcksån från Bergslagen till Mälaren och har en längd av 110 km (ca 10 km grävd), 26 slussar och en nivåskillnad på ca 100 m. Den byggdes mellan 1777 - 1795 och byggdes om 1842-60. Deltagande förband: 1. Dalregementet   2. Närkes regemente   3. Värmlands regemente   4. Västmanlands regemente

Säffle kanal 1836

År 1836 arbetade 15 man med Säffle kanal. En generalorder från 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft endast fick uttas genom kontraktering på orten. Kanalen går utmed Byälven från Vänern till Glafsfjorden, Värmland och har en längd på 80 km, varav konstgjord del ca 400 m. Den byggdes 1827-37 (ombyggd 1866-73). Deltagande förband: Värmlands regemente, 15 st

Södertälje kanal 1815 - 1827

Mellan 1815 - 1827 arbetade 1.596  knektar med Södertälje kanal. Kanalen förbinder Södertäljeviken i Mälaren med Igelstaviken i Östersjön. Den är 5 km lång, varav 3,3 km grävd. Den invigdes 1819. Deltagande förband: 1. Kronobergs regemente, 250 st 2. Södermanlands regemente, 1.346 st

Trollhätte kanal 1838 - 1844

Trollhätte kanal öppnades 1800 och byggdes om 1838 - 1844. Under perioden 1827 - 1829 beordrades cirka 450 knektar till kanalen. En generalorder från den 9 februari 1836 fastställde att arbetskraft till bygget endast fick anskaffas genom kontraktering. Trots detta så beordrades under perioden 1838 - 1844 8.200 man för arbete med kanalen. Totalt tjänstgjorde 8.650 knektar vid dessa arbeten. Kanalen är en vattenväg mellan Vassbotten i Vänern vid Vänersborg och Göta älvs mynning i Kattegatt vid Göteborg. Den är ca 84 km lång, varav 11 km grävd kanal, med en sammanlagd nivåskillnad på 43,8 m. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Jönköpings regemente   3. Kalmar regemente   4. Kronobergs regemente   5. Närkes regemente   6. Skaraborgs regemente   7. Värmlands regemente   8. Västgötadals regemente   9. Älvsborgs regemente

Väddö kanal 1820 - 1831

Vid Väddö kanal, Roslagen, tjänstgjorde under perioden 1820 - 1831 hela 2.930 man med kanalbygget. Deltagande förband: 1. Hälsinge regemente   2. Upplands regemente   3. Värmlands regemente   4. Västmanlands regemente

Åkers kanal 1822

År 1822 arbetade 160 knektar med Åkers kanal och år 1823 75 man. Kanalen ligger i s.ö. Uppland och sträcker sig från sjön Garnsviken till Trälhavet vid Åkersberga. Den är 10,7 km lång, varav 3,7 km är konstgjord. Kanalen byggdes 1820-25. Deltagande förband: 1. Hälsinge regemente, 160 st 2. Västmanlands regemente, 75 st

Ström- och å-rensningar mm

Under perioden 1815 - 1865 har de indelta knektarna även deltagit i ett flertal arbeten med att rensa åar och strömmar. Den 29 augusti 1830 inträffade en olycka i samband med rensningsarbetena av Göta älv som krävde 1 underofficer och 46 knektars liv ur Västgötadals regemente. En brand bröt ut i ett sågverk vid Lilla Edet. Soldater ur Västgötadals regemente beordrades att hjälpa till med släckningsarbetet. När elden var släkt återvände soldaterna till den andra älvstranden på en färja. Färjan var dock överbelastad och den kantrade varvid en stor andel av soldaterna tillsammans med färjkarlen drunknade.

Eriksund 1823 - 1824

Västmanlands regemente, 50 st

Göta älv 1826 - 1832 (1.100 man)

1. Bohusläns regemente   2. Jönköpings regemente   3. Västgötadals regemente   4. Älvsborgs regemente

Strömrensningar 1819 - 1826

 (1.670 man)

1. Dalregementet, 200 st 2. Hälsinge regemente, 550 st 3. Jämtlands regemente, 75 st 4. Upplands regemente, 150 st 5. Värmlands regemente 150 6. Västerbottens regemente, 495 st 7. Västmanlands regemente, 50 st

Uppsala å 1826 - 1828 (334 man)

1. Upplands regemente   2. Västmanlands regemente

Väganläggningar

Knektarna har även tagits i anspråk för vägbyggnation och vägförbättringar.

Kommenderingar till Statens

järnvägar

Under perioden 1855 - 1865 har 8.653 knektar  beordrats till järnvägsbygge vid Statens järnvägar. Det var framför allt stambanorna mellan Stockholm och Malmö respektive Göteborg som de indelta knektarna var med och byggde. År 1858 var 724 man ur Södermanlands regemente kommenderade att tjänstgöra på arbetslinjen Stockholm-Södertälje. De avgick från hemorten den 17 maj och återkom den 30 september. År 1865 arbetade 300 man ur Södermanlands regemente med att bygga en tunnel genom Södermalm, Stockholm. Denna kommendering pågick mellan 13 maj och 15 oktober. År 1858 var 450 man ur Närkes regemente utkommenderad som rallare och år 1861 400 man. Deltagande förband: 1. Bohusläns regemente   2. Dalregementet   3. Hälsinge regemente   4. Jönköpings regemente   5. Kalmar regemente   6. Kronobergs regemente   7. Närkes regemente   8. Skaraborgs regemente   9. Södermanlands regemente   10. Upplands regemente   11. Västgötadals regemente   12. Västmanlands regemente   13. Älvsborgs regemente

Slottsarbeten

Även arbeten med att bygga till och förbättra slott ingick i arbetskommenderingarna.

Arbetskommenderingar till

mötesplatser, kaserner och

fästningar

Naturligtvis användes de indelta knektarna till ett stort antal arbeten på övningshedar, till kasernbyggen och till förbättringsarbeten av landets fästningar. Ett fästningbygge som krävde stora arbetsinsatser under 1800-talet var Karlsborg. Fästningen började byggas år 1819 vid Rödesund och hette i början Vanäs fästning. År 1832 döptes det om till Karlsborg. Nästan 4.000 knektar deltog i byggnationen mellan 1819 och 1857. Cirka en tredje del av dessa kommenderades ut från Skaraborgs regemente.
* Under Södermanlands regementes byggnation av trossboden på Malma hed i Malmköping 1824 så fullgjordes 460 dagsverken (inte 460 knektar) ur Oppunda kompani.

Totalt

Totalt har arbetskommenderingarna som den indelta knektarna utförde mellan 1815 och 1865 omfattat cirka 96.723 man. I snitt tillbringade respektive knekt 125 dagar vid varje kommendering. Om 96.723 knektar var utkommenderade fullgjordes cirka 12.000.000 dagar på arbetskommenderingar under dessa 50 år.

Totalt per regemente

Som vi ser av följande tabell bidrog Skaraborgs regemente och Första Livgrenadjärsregementet med flest knektar till arbetskommenderingar under perioden 1815 - 1865.
Som vi ser i tabellen ovan bidrog Skaraborgs regemente och Första Livgrenadjärsregementet  med flest soldater i olika arbetskommenderingar under perioden 1815 - 1865, båda med över 8.000 man.

De 10 största

arbetskommenderingarna

Tabellen nedan visar de 10 kommenderingar som krävde mest arbetsinsatser i antal deltagande knektar under 1815 - 1865. Som vi ser av tabellen krävde bygget av Göta kanal (1815 - 1835) överlägset flest antal knektar/båtsmän. Därefter kommer utbyggnaden av statens järnvägar och Trollhätte kanal.
Det enskilda projekt som drog allra flest militära arbetskommenderingar var byggandet av Göta kanal.