Copyright © Hans Högman 2020-10-27
Svenska frivilligkåren i
Finland - 7
Svenska flygflottiljen i Finland, F
19 - Flygarna
Inledning
Svenska frivilligflottiljen i Finland eller F 19
Finland var ett svenskt frivilligt flygförband som
bildade en flygflottilj som verkade 1940 i Finland
under vinterkriget.
För att hjälpa Finland satte den svenska flygstaben
upp ett frivilligt flygförband med en jaktflygdivision
och en bombflygdivision. Chef för flottiljen blev
major Hugo Beckhammar. I början av januari 1940
förbereddes flygflottiljens huvudbas i Veitsiluoto,
söder om Kemi i norra Finland.
Sveriges regering beslöt den 30 december att ställa
stridsflygplan till frivilliga flygförbandets förfogande;
fyra bombplan B 4 Hawker Hart och tolv jaktplan J 8
Gloster Gladiator. Mer information om de svenska
flygplanen.
Den 10 januari flögs flygplanen med besättningar
från Sverige till F 19 basen i Veitsiluoto. Planen vara
alla utrustade med kommunikationsradio.
Två dagar senare, den 12 januari, undsatte man en
hårt ansatt finsk armégrupp som höll stånd vid
Joutsijärvi trots upprepade ryska anfall. Under januari
månad byggdes fem framskjutna flygbaser.
Svenska frivilligkåren var beteckningen på den
militära kår bestående av svenska medborgare som
anmält sig som frivilliga på Finlands sida i Vinterkriget
1939-1940 mellan Finland och Sovjetunionen.
Mer information om F 19 och Svenska frivilligkåren i
Finland under Vinterkriget 1939 - 1940.
Flygarna vid Svenska Frivilliga
Flygflottiljen
Jaktdivisionens flygare, Bombgruppens flygare
Uniformerna som flygarna bär på fotografierna
nedan är inte deras svenska uniformer utan de
uniformer som användes av flygflottiljen F 19 i
Finland under Vinterkriget, med finska
gradbeteckningar, truppslagstecken etc. Fotograf:
Karl Johan Åke Sundström, 1940.
Flottiljchefen vid F 19, major Gustaf Hugo
Beckhammar, född 30 oktober 1895 i Längbro,
Örebro län, död 31 mars 1981 i Linköping. Tjänste-nr
901. Under 1939–1940 medverkade Hugo
Beckhammar som flottiljchef vid Svenska
frivilligflottiljen i Finland (F 19). Major Beckhammar
erhöll finska Frihetskorset av 3. Klass.
År 1926 utnämndes Beckhammar till löjtnant i
flygvapnet och befordrades 1931 till kapten. År 1937
befordrades Beckhammar till major och utnämndes
till chef för flygstabens operationsavdelning. Han blev
överstelöjtnant 1941 och överste
1942. Överste Beckhammar var
flottiljchef vid Östgöta flygflottilj F 3
mellan 1941 och 1951. Gift 20 juni
1925.
Bilden till höger visar flottiljchefen vid
F 19, major Hugo Beckhammar. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004273.
Stabschefen vid F 19, kapten Björn Gustaf
Eriksson Bjuggren, "Bjuggas", född 29 januari 1904 i
Karlsborg, död 4 april 1968 i Stockholm. Tjänste-nr
750. Under 1939–1940 medverkade Björn Bjuggren
som stabschef i Svenska frivilligflottiljen i Finland (F
19). Kapten Bjuggren erhöll finska Frihetskorset av
4. klass.
Kapten i Flygvapnet 1937 och blev major 1941,
flottiljchef för Jämtlands flygflottilj (F 4) åren
1942–1947, från 1943 som överstelöjtnant och från
1946 som överste. Han blev chef för
Flygkrigshögskolan (FKHS) 1947, och därefter
eskaderchef vid Första flygeskadern, och
generalmajor 1952, och stannade på
posten till 1964, då han blev
generallöjtnant i reserven.
Bilden till höger visar stabschefen vid
F 19, kapten Björn Bjuggren. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004345.
Flottiljadjutant vid F 19, löjtnant Kurt Bengt
Greger Fredrik Hjalmarsson Falk, adjungerad
signalofficer vid F 19, pensionerad som generalmajor.
Tjänste-nr 751. Greger Falk var född 13 mars 1910 i
Visby, död 20 januari 1990 i Djursholm.
Falk blev löjtnant i Flygvapnet 1936. Under
vinterkriget 1939–1940 deltog Falk som
flottiljadjutant i Svenska frivilligflottiljen i Finland vid
Sallafronten. Löjtnant Falk erhöll finska
Frihetskorset av 4. klass.
Tillbaka i Sverige utnämndes han till kapten 1940,
major 1944, överstelöjtnant 1947, överste 1951 och
generalmajor 1959. Falk var chef för
Södermanlands flygflottilj 1949-1951.
Författare till boken "F19 - en krönika".
Bilden till höger visar flottiljadjutanten
vid F 19, löjtnant Björn Bjuggren. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004275.
Jaktdivisionen
Chef för jaktdivisionen vid F 19, kapten Karl
Gunnar Åke Söderberg, född den 22 april 1903 i
Enköping, död den 2 augusti 1989 i Täby. Tjänste-nr
872. Åke Söderberg var jaktdivisionens chef fram till
28 februari 1940 då han fick tjänstledigt för att åka till
Stockholm där hans hustru två dagar tidigare fött
deras gemensamma son Pekka, dvs den 26 februari
1940. Söderberg var kapten vid svenska Flygvapnet,
sedermera major. Gift 16 oktober
1937 samt omgift 3 december 1965.
Bilden till höger visar chefen för
jaktdivisionens vid F 19, kapten Åke
Söderberg. Bild: Flygvapenmuseum,
ID: FVMF.004286.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik
Friedrich Heinrich Ian Arnold Iacobi, född 7 maj
1916 i Stockholm, död den 22 augusti 2008 i
Danderyd. Tjänste-nr 873. Han blev fänrik och
jaktpilot vid Svea flygflottilj (F 8) 1939. Den 12 januari
1940 blev Iacobi den första svenska piloten på F 19
att skjuta ner ett sovjetiskt flygplan. I slutet av
februari utsågs han till jaktflygchef vid F 19 efter att
kapten Åke Söderberg återvänt till Sverige. Efter
vinterkriget fortsatte han sin tjänstgöring vid
Flygvapnet och utnämndes på Skånska flygflottiljen (F
10) till löjtnant 1941 och överste av första graden
1963. Mellan 1962 och 1966 var han
flottiljchef vid F 10.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
och sedermera chefen för
jaktdivisionen vid F 19, fänrik Ian
Iacobi. Bild: Flygvapenmuseum, ID:
FVMF.004280.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik
Martin Wennerström, född den 8 oktober 1917 i
Lidingö, död 5 februari 1999 i Uppsala. Tjänste-nr
874. Under tjänstgöringen vid F 19 svarade
Wennerström för en nedskjutning av ett sovjetiska
flygplan. Wennerström återvände till Flygvapnet efter
vinterkriget där han tjänstgjorde vid Bråvalla
flygflottilj F 13. Den 1 juli 1941
befordrades han till löjtnant. Gift 30
juni 1945.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
vid F 19, fänrik Martin Wennerström.
Bild: Flygvapenmuseum, ID:
FVMF.004288.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik Per-
Johan Erik Salwén, född 28 juni 1917 i Enköping, död
19 juni 1943 i Malmö. Tjänste-nr 875. Under
tjänstgöringen vid F 19 sköt Salwén ned tre sovjetiska
flygplan. Efter vinterkriget erhöll fänrik Per-Johan
Salwén det finska Frihetskorset av 4. Klass. Efter
kriget tjänstgjorde Salwén vid Skånska flygflottiljen F
10 som löjtnant. Han omkom vid en testflygning med
prototypen till det nya svenska
jaktflygplanet J 22 som kraschade den
19 januari 1943. Gift 19 juli 1941.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
vid F 19, fänrik Per-Johan Salwén. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004281.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik Einar
Tehler, född 5 februari 1917 i Varberg, död 30 juni
1986 i Vällingby (AB). Tjänste-nr 895. Under
tjänstgöringen vid F 19 sköt Salwén ned två sovjetiska
bombplan. Före vinterkriget var han fänrik i
Flygvapnets reserv. Tehler återvände till Flygvapnet
efter vinterkriget där han tjänstgjorde
vid Göta flygflottilj F 9. Gift 5 januari
1943.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
vid F 19, fänrik Einar Tehler. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004285.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik
Roland Carl Ludvig Martin, född 13 februari 1917 i
Munktorp (U), död 4 december 1940 Danderyd,
Stockholm. Tjänste-nr 869. Under tjänstgöringen vid
F 19 svarade Wennerström för en nedskjutning av ett
sovjetiska jaktplan. Roland Martin kraschade under
en nattflygning vid Ljungbyhed med
en SK14 (NA 16-4M). Martin var då
officerskadett på Krigsflygskolan i
Ljungbyhed. Ogift.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
vid F 19, fänrik Roland Martin. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004285.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik John
Magnus Sjöqvist, född 14 mars 1918 i Karlshamn,
Blekinge, död 23 januari 1940 vid Märkäjärvi, Finland.
Tjänste-nr 897. Under ett flyganfall den 23 januari
1940 mot de sovjetiska enheterna vid Märkäjärvi
sårades han i luftstrid med sovjetiskt jaktflyg och
hans Gladiator J 8 exploderade och störtade varvid
han omkom. I Sverige var han flygkadett innan
vinterkriget.
I mitten på mars, efter krigsslutet, hittades Sjöqvists
stoft som fördes till Sverige för begravning. Han
gravsattes på Norra kyrkogården i
Solna den 12 juni 1940. Hans
föräldrar instiftade en minnesfond,
Kadett John Sjöqvists Minnesfond.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
fänrik John Sjöqvist. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004263.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik Carl-
Olof Steninger, född 8 juni 1918 i Mörkö (AB), död 17
maj 1946 i Stockholm. Tjänste-nr 896. Under
tjänstgöringen vid F 19 svarade Steninger för två
nedskjutningar av sovjetiska bombplan tillsammans
med fänrik Arne Frykholm. Före vinterkriget var
Steninger fänrik i Flygvapnets reserv. Steninger
återvände till Flygvapnet efter vinterkriget där han
tjänstgjorde som löjtnant vid Svea flygflottilj F 8.
Enligt Oskars församlings dödsbok
(AB) avled Steninger i en flygolycka.
Ogift.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
fänrik Carl-Olof Steninger. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004283.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik Arne
Frykholm, född 1 februari 1917 i Madras Indien, död
4 juni 2000 på Lidingö. Hans far Harald Frykholm var
missionär i södra Indien. Tjänste-nr 865. Under sin tid
vid F 19 medverkade han i två luftsegrar som han
delade med fänrik Carl-Olof Steninger.
Efter studierna gjorde han sin värnplikt inom
flygvapnet. Samtidigt som han studerade medicin vid
Uppsala universitet 1938 sökte han in till F 5
Ljungbyhed för att utbilda sig till stridspilot. Efter
flygutbildningen placerades han som fänrik vid F 8
Svea flygflottilj i Barkaby. Efter vinterkrigets slut
tjänstgjorde han vid 3:e divisionen på F 8. Efter Andra
världskrigets slut avslutade Frykholm sina
medicinstudier. År 1949 anställdes
han som specialflygläkare vid
Flygvapnet. Han lämnade Flygvapnet
1969.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
fänrik Arne Frykholm. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004279.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik
Joseph Gideon Karlsson, född den 10 juni 1918 i
Kristinehamn (S), död 7 november 1972 i Oskars fs,
Stockholm. Tjänste-nr 871. Före vinterkriget var
Steninger fänrik i Flygvapnets reserv.
Gift 3 december 1942, omgift 27 juli
1962. Trafikinspektör i det civila.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
fänrik Gideon Karlsson. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004264.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, Fänrik Åke
“Sammy” Nettelbladt-Hollsten, född 4 maj 1913 i
Umeå, död 15 januari 1965 i Järfälla. Tjänste-nr 868.
Fänrik vid svenska Flygvapnet innan
Vinterkriget. Gift 24 juni 1945. 1:e
Trafikledare i det civila.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
fänrik Åke Nettelbladt-Hollsten. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004287.
Flygförare på jaktdivisionen vid F 19, fänrik Hans-
Olof Palme, född 4 augusti 1918 i Sigtuna, död 21
februari 2000 i Stockholm. Tjänste-nr 870. Flygkadett
vid svenska Flygvapnet i Uppsala
innan vinterkriget. Gift 1 februari
1947. Civilingenjör i det civila.
Bilden till höger visar jaktflygföraren
fänrik Hans-Olof Palme. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004289.
Bombgruppen
Flygförare på bombgruppen vid F 19, löjtnant Per
Einar Sterner, född 20 augusti 1909 i Överluleå (BD)
/ Värneresborg (P) [*1], död 1983 på Malta. Sterner
var chef för bombgruppen vid F 19. Sterner var
löjtnant vid svenska Flygvapnet och bombpilot på
Jämtlands flygflottilj F 4 på Frösön före kriget. Efter
vinterkriget tjänstgör Sterner som kapten och
kommunikationsofficer på F4 i Östersund. Den 13
november 1942 utsågs han till Riddare av Kungliga
Wasaorden för ” väl förrättade allmänna värv och
uppdrag”. År 1947 befordras Sterner till major och
året därpå fick han mottaga Svärdsorden. Sterner
flyttade efter sin pensionering till Malta där han avled
1983. Gift 30 december 1939 / 30 juni 1945.
[*1] I de olika orter som Sterner bott på anges i
kyrkböckerna olika födelseorter; Överluleå respektive
Värnerborg. Det rör sig om en och samma person då
hans värnpliktnummer (636 50/29) är densamma i alla
kyrkböcker. Sannolikt är Vänersborg den rätta
födelseorten då det enligt Värnersborgs födelsebok finns
en Per Einar Sterner född där den 20 augusti 1909. Jag
har inte hittar honom i Överluleås födelsebok för 1909.
Bilden till höger visar
bombflygföraren löjtnant Per Sterner.
Porträttfotografierna från F 19 togs 20
och 21 januari 1940 och Per Sterner
var då krigsfånge i Sovjet varför han
inte finns med på dessa fotografier.
På bilden bär han svenska flygvapnets
uniform m/1930.
Anfallet på ryska flygbasen i Märkäjärvi 12
januari 1940:
Under ett flyganfall som F 19 utförde mot en rysk
flygbas vid Märkäjärvi den 12 januari 1940 var Per
Sterner flygförare på en Hart B4 med löjtnant
Anders Zachau som flygskytt/spanare i baksitsen då
de kolliderade med flygförare fänrik Arne Jungs Hart
B4 och hans flygskytt översergeant Matti Sundsten.
Båda planen störtade till marken bakom ryska
linjerna.
Både Per Sterner och Arne Jung lyckades rädda sig
med fallskärm. Båda flygskyttarna följde med
planen mot marken men Matti Sundsten klarade sig
oskadd medan Anders Zachau omkom. De två Hart
planen hade svängt för att undkomma rysk
luftvärnseld efter ett anfall och under
undanmanövern råkade det ena planet ränna in i det
andra underifrån.
Sterner och Jung stötte på varandra några timmar
senare. Efter tre dygn utomhus i mycket sträng kyla
och djup snö tillfångatogs de av sovjetiska soldater
och blev krigsfångar. Båda svenskarna utsattes för
hårda förhör. Sterner misshandlades med
pistolkolvar, och Jung ställdes framför en vaktstyrka
och hotades med arkebusering om han inte talade.
Matti Sundsten lyckades på skidor ta sig tillbaka till
de egna linjerna.
Den 10 maj 1940, efter krigsslutet, utväxlades Jung
och Sterner vid den nya gränsen nordväst om
Viborg. För att rädda sina liv hade de av NKVD
(Sovjetiska underrättelsetjänsten) tvingats att skriva
på ett avtal för att agera som spioner för Sovjets
räkning när de väl var tillbaka i Sverige. Sterner och
Jung informerade dock finska och svenska militära
underrättelsetjänsterna. I Helsingfors placerades de
båda piloterna tre veckor i en karantän.
Överste Adlercreutz vid svenska Försvarsstabens
underrättelseavdelning övertalade Sterner och
Jung att fungera som kontraspioner med början i
september 1940. För Sterners del innebar det att
man kunde sätta fast sovjetiske spionen Sidorenko.
För mer information om flyganfallet den 12 januari
1940.
Flygförare på bombgruppen vid F 19, fänrik Arne
Torsten Edvard Jung, född 23 september 1918 i
Kalmar, död 14 september 1995 i Gränna.
Jung avlade officersexamen vid Ljungbyhed 1939 och
fick en tjänst som fänrik vid bombflottiljen F 4 på
Frösön. Efter vinterkriget fortsatte Jung i flygvapnet
och blev löjtnant 1941, överstelöjtnant 1957 och var
vid Skaraborgs flygflottilj (F 7) från 1959. Under ett
flyganfall som F 19 utförde mot en rysk flygbas vid
Märkäjärvi den 12 januari 1940 var Arne Jung
flygförare på en Hart B4 med flygskytt översergeant
Matti Sundsten i baksitsen då de kolliderade med
flygförare fänrik Per Sterners Hart B4 och hans
flygskytt/spanare löjtnant Anders Zachau. Båda
planen störtade till marken bakom ryska linjerna. Se
vidare ovan. Arne Jung var brorson till general och
överbefälhavare Helge Jung. Gift 28 juli 1972.
Bilden till höger visar bombflygföraren
fänrik Arne Jung. Porträttfotografierna
från F 19 togs 20 och 21 januari 1940
och Arne Jung var då krigsfånge i
Sovjet varför han inte finns med på
dessa fotografier. På bilden bär han
svenska flygvapnets uniform m/1930.
Underrättelsetjänsten ville även
engagera Jung som dubbelagent 1940, men han
ansåg sig inte klara av en sådan utsatt position. I
stället valde Arne Ljung att återgå till aktiv tjänst i
flygvapnet. I slutet av 1960-talet hade han avancerat
till överstelöjtnant och flygchef på F 13 i Norrköping.
Jung led hela tiden av minnen från tortyren i Sovjet
och valde att lämna officersyrket vid 50 års ålder.
Flygförare på bombgruppen vid F 19, fänrik Nils
Åke Mörne, född 16 mars 1914 i Köla (S), död 28
augusti 1943 i Stockholm. Tjänste-nr 864. Åke Mörne
erhöll det finska Frihetskorset av 4. Klass. Efter
vinterkriget återvände Mörne i tjänst vid Flygvapnet
och befordrades till löjtnant. Han blev testpilot för
Flygvapnet vid Malmslätt. Liksom Per-Johan Salwén
var han med och testade det nya jaktplanet J 22. Han
lämnade Flygvapnet och blev reservofficer, tog
anställning som pilot på dåvarande ABA.
Under kvällen den 27 augusti 1943 var han co-pilot
på ABA:s DC-3 “Gladan” (SE-BAF) som lyfte från en
flygplats i Storbritannien med destination Sverige.
Huvudpilot var chefspilot Karl Gunnar Lindner.
Planet sköts ned av tyskt stridsflyg efter midnatt
över Nordsjön varvid alla ombord
omkom. Gift 29 mars 1942.
Bilden till höger visar
bombflygföraren fänrik Åke Mörne.
Bild: Flygvapenmuseum, ID:
FVMF.004272.
Flygförare på bombgruppen vid F 19, fänrik Fritz
Olof Gunnar Färnström, född 25 februari 1915 i
Falköping (R), död 6 maj 2008 i Köpenhamn,
Danmark. Tjänste-nr: 866. Han blev fänrik i svenska
Flygvapnet 1939. Färnström var också friidrottare
(stående höjdhopp) och tävlade för klubben IFK
Lidingö. Han vann SM-guld i stående
höjdhopp åren 1936 och 1938. Gift 1
september 1945.
Bilden till höger visar
bombflygföraren fänrik Gunnar
Färnström. Bild: Flygvapenmuseum,
ID: FVMF.004284.
I flyganfallet mot den ryska flygbasen i Märkäjärvi
den 12 januari 1940 var Färnström flygförare i en
Hawker Hart B 4 med akterskytt Thure Hansson.
Under återfärden sköts Färnströms bombplan ned av
tre ryska Polikarpov I-15bis jaktflygplan. Färnström
lyckades dock nödlanda det skadade planet.
Färnström och Hansson kunde därefter på skidor
(skidor och stavar fanns fastspända på utanpå
flygplanskroppen) ta sig till de egna linjerna dit de
anlände följande dag efter att övernattat i en koja i
skogen. Se vidare “Anfallet på ryska flygbasen i
Märkäjärvi 12 januari 1940” ovan.
Flygskytt på bombgruppen vid F 19, översergeant
Bengt Johan Matti Sundsten, född 24 februari
1917 i Arjeplog (BD), död 8 augusti 1977 på Frösön
(Z). Tjänste-nr: 857. Sundsten anställdes vid
flygvapnet och var furir på F 4 på Frösön (Z) i Sverige
innan vinterkriget. Han tjänstgjorde på F 4 fram till
pensioneringen 1967.
Vid flyganfallet på den ryska flygbasen vid Märkäjärvi
den 12 januari 1940 var Matti Sundsten akterskytt i
fänrik Arne Jungs Hart B4. Vid en undanmanöver
under häftig luftvärnseld kolliderar Arne Jungs och
Per Sterners Hart B4 och båda planen störtar till
marken. Båda flygförarna räddar sig i fallskärm men
Mattit Sundsten hade fastnat i sin sits och kom inte
ut ur planet. Han överlevde mirakulöst nog, planet
rätade upp sig i fallet och slog i två granar vilket
bromsade fallet. Sundsten föll genom durken och
landade oskadd. Han lyckades efter fyra dygn på
skidor i 40-gradig kyla och i djup snö, nattetid ta sig
tillbaka till de egna linjerna. De svenska planen hade
personskidor och stavar fastspända på utsidan
flygplanens bakkroppar. Förutom förfrysningsskador
hade han klarat sig relativt bra och efter vård på
Rovaniemi sjukhus var snart tillbaka i tjänst igen. Se
vidare “Anfallet på ryska flygbasen i Märkäjärvi 12
januari 1940” ovan.
Matti Sundsten erhöll den finska
Frihetsmedaljen av 1. Klass.
Gift 22 augusti 1942 i Gällivare (BD).
Bilden till höger visar flygskytten
översergeant Matti Sundsten. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004291.
Flygskytt på bombgruppen vid F 19, sergeant
Thure Amandus Hansson, född 1 maj 1915 i
Vilhelmina (AC), död 18 december 2003 i Danderyd
(AB). Tjänste-nr: 858. Före vinterkriget tjänstgjorde
Hansson som korpral vid Jämtlands
flygflottilj F 4 på Frösön. Trafikledare.
Gift 1 oktober 1944 och 13 maj 1953.
Bilden till höger visar flygskytten
sergeant Thure Hansson. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004290.
I flyganfallet mot den ryska flygbasen
i Märkäjärvi den 12 januari 1940 var Färnström
flygförare i en Hawker Hart B 4 med akterskytt Thure
Hansson. Under återfärden sköts Färnströms
bombplan ned av tre ryska Polikarpov I-15bis
jaktflygplan. Färnström lyckades dock nödlanda det
skadade planet. Färnström och Hansson kunde
därefter på skidor (skidor och stavar fanns
fastspända på utanpå flygplanskroppen) ta sig till de
egna linjerna dit de anlände följande dag efter att
övernattat i en koja i skogen. Se vidare “Anfallet på
ryska flygbasen i Märkäjärvi 12 januari 1940” ovan.
Thure Hansson erhöll den finska Frihetsmedaljen
av 1. Klass.
Flygsignalist/flygskytt på bombgruppen vid F 19,
sergeant Knut Roland Sahlberg, född 11 november
1919 i Östersund, död 22 December 2006 i Gnesta
(D). Tjänste-nr: 907. Före vinterkriget tjänstgjorde
Sahlberg som korpral vid Jämtlands
flygflottilj F 4 på Frösön.
Gift 24 juni 1945.
Bilden till höger visar flygskytten
sergeant Roland Sahlberg. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004268.
I flyganfallet mot den ryska flygbasen
i Märkäjärvi den 12 januari 1940 skulle Sahlberg vara
flygskytt i fänrik Per Sterners Hart B4. Istället fick
löjtnant Anders Zachau ta den platsen. Zachau
omkom då planet han satt i störtade efter en krasch
med en annan Hart B4. Bytet av akterskytt räddade
således Sahlberg liv.
Flygsignalist/flygskytt på bombgruppen vid F 19,
sergeant Thord Erik Thorstensson Medalen, född
18 december1914 i Berg (Z), död 9 maj 1998 Rystad
(E). Tjänste-nr: 859. Före vinterkriget tjänstgjorde
Thorstensson Medalen som korpral
vid Jämtlands flygflottilj F 4 på
Frösön. Ingenjör. Gift 31 maj 1953.
Bilden till höger visar flygskytten
sergeant Thord Erik Medalen. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004269.
Flottiljfotograf på F 19, sergeant Karl Johan Åke
Sundström, född 17 juni 1918 i Edefors (BD), död 2
maj 2001 i Sundbyberg (AB). Tjänste-nr: 771. Före och
efter vinterkriget var Sundström korpral vid
Jämtlands flygflottilj F 4 på Frösön. Gift 13 februari
1943. Senare, fotograf i det civila. Det
är Åke Sundström som tagit
porträttfotografierna ovan.
Bilden till höger visar flottiljfotograf
sergeant Åke Sundström. Bild:
Flygvapenmuseum, ID: FVMF.004256.
