På Britts sida har jag hittat 5 indelta soldater som alla tillhört Södermanlands regemente.

Soldater

Eric Ersson Hjert

Eric Erssons soldatnamn var Hjert. Han är född 1792-07-11 i Lerbo socken (D). Död 1856-08-25 i Jönsbo, Björkvik sn (D). Gift. Soldat. Hjert anställs 1812? som soldat vid Södermanlands regemente, Livkompaniet. Bor först som soldat i Bråtens soldattorp, Julsta rote nr 134 i Björkviks socken. Källa: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente 152 (1817-1817) Bild 50. Han får transport (förflyttning) den 29/5 1815 till Slantens soldattorp, Valla rote nr 130. Båda i Björkvik sn (D). Källa: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente 152 (1817-1817) Bild 49. Eric var 6 fot 1 1/2 tum lång. Hjert begär avsked vid Generalmönstringsmötet den 15/7 1823 för sjuklighet (fel på benen). Han flyttar då till Jönsbo, Björkviks sn. Bråten har också kallats för Stridens soldattorp. I Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente 154 (1823-1823) Bild 900 finns följande anteckningar: "Bensot? i benen, får avsked" samt i bilaga "Soldaten vid Kongl. Södermanlands regemente och Lifkompaniet nr 130 Hjert som besvärats av 4 år gamla varaktiga röta......? om hvilkas fullkomliga läkning nu ...... icke är någon förhoppning, är genom detta oduglig till krigstjänst hvilket intygas så sannt mig ........ till lif och själ?. Malmköping 15 juli 1823. Anders Hedman Regementsläkare". Se bild intill. I denna GMR finns även uppgift om att han varit anställd i 11 tjänsteår vilket bör innebära att han anställdes 1812. Uppgifter om antal tjänsteår brukar i regel alltid vara korrekt i GMR. Bråtens soldattorp, nr 134: Bråtens soldattorp, nr 134, kallades också Stridens soldattorp, var 5,5 x 8,5 m. Ladugård och loge var 4,8 x 13 m. Roten omfattade Julsta 1 (huvudrote och stavas idag Hjulsta) med 2/3 andel, Hålstorp med 1/12 andel, Skarpåker 1 med 1/12 och Löfsta med 1/6 andel. Slantens soldattorp, nr 130: Slantens soldattorp, nr 130 finns kvar i ursprungligt skick (1987) och har måtten 5,3 x 7,3 m. Ladugården grund har måtten 5,5 x 2,7 m. Roten omfattade hade 1878 Walla 4 (huvudrote) med andel 4/13 andel, Gåsmossen 1 med 2/13 andel, Målartorp 1 med 1/4 andel, Wabbenäs 1 med 1/2 andel och Skuttinge 1 med 4/13 andel. Slanten ligger i västra delen av socknen på norrsidan om sjön Hålvetten. Se karta Källa: (2) nr 134: sid nr 90-91 samt nr 130: sid 80-82.

Johan Ersson Modig

Johan Ersson Modig var född 1817-08-15 i Slantens soldattorp, Björkviks socken (D). Död 1901-08-25 i Solberga, Bettna sockenn (D). Döpt 1817-08-17 i Björkvik sockenn (D). Yrke: soldat. Han anställdes den 20/9 1838 och antagen (approberad) som soldat vid Södermanlands regemente, Livkompaniet vid generalmönstringen den 15 juni 1839. Han flyttar då till Åsätters soldattorp, rote Åsätter nr 139. Innan dess kom han från Vadstorp, Björkviks socken. Den 20/9 1865 tar Johan avsked som soldat och flyttar då till Sjöstugans torp, Åkerö ägor, Bettna socken (D). Johan var 5 fot 9 1/2 tum lång. Följande anteckning finns i GMR, Södermanlands regemente 158 (1839- 1840) Bild 1600): "Petter Modig, intereimavsked den 20 september 1838. Ersatt samma dag genom utlejdning med rekryten Johan Modig". Kontraktet mellan den nya och gamle soldaten. I GMR den 18 juni 1863 Södermanlands regemente 165 (1863-1863) Bild 870, finns denna anteckning: "Begär och får avsked för sjukdom enligt läkarbetyg, men med förbihåll? att kvarstå till fyllda 25 tjänsteår. Anmäles till underhåll på expectance. Tjent väl". "Anmäld till underhåll" innebar att han fick pensionsunderhåll, sk. gratial. Han hade vid generalmönstringen den 18/6 1863 varit i tjänst i 24 3/4 år. Expectance (vänta) innebar att han fick vänta på pensionen till han hade formell rätt till den, dvs fått rätt antal tjänsteår. Johan är son till Eric Hjert ovan. Johans prästintyg respektive läkarintyg inför rekryteringen. Exempel på intyg från Johans arbetsgivare, Exempel på ett torpsyneprotokoll, Åsätters soldattorp. Åsätters soldattorp, nr 139: Åsätters soldattorp, nr 139 eller Snytan som den också kallades finns ej kvar längre. Den lär har rivits i slutet av 1940-talet. Grunden till stugan mäter 5 x 5,2 m. Ladugården med lada 4 x 7 m. Roten omfattade gårdarna Åsäter 1 (huvudrote) med 4/7 andel, Kolstugan 1 med andel 1/7 och Ulfstorp 1 med andel 2/7. Se karta Källa: (2) sid 101-102.

Bengt Sundin [Ekström]

Bengt Sundin är född 1769, "Närking". Död den 30 mars 1809 (död i fält). Källa: Rulla 1724-, 1809, Södermanlands regemente, Oppunda kompani (SVAR: K03635). Sundin anställdes som soldat vid Södermanlands regemente, Oppunda kompani den 26/10 1792. Han var 5 fot 8 (168 cm) lång. Han ersatte då en tidigare soldat som dog i juni 1792 och approberades i Södermanlands regementes generalmönstring den 27 maj 1793. Källa: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente 148 (1793-1793) Bild 283 / sid 555. Som soldat bodde han i soldattorpet Stora Dal i rote nr 450 Sundby, Dunkers socken (D). I Hfl för Dunkers socken finns en anteckning med frågetecken som säger: "Död i fält 1808?" Året stämmer dock inte. Ny soldat (Wargeringssoldaten Anders Wad) anställdes på roten den 23/7 1809. Bengt avled på Norrtälje sjukhus den 30 mars 1809 (källa Södermanlands soldatregister). Följande notis står i soldatregistret om Bengt Sundin: ”Fördes skadad, eller sjuk till Norrtälje sjh 1809-03-23”, dvs en vecka innan han avled. Detta stämmer bra med var Södermanlands regemente befanns sig vid denna tid, nämligen på Åland. Här inkvarterades regementet över vintern 1808/1809 med bevakningsuppdrag som uppgift. I januari 1809 frös isen och ryska styrkor trängde fram till Kymlinge, halvvägs mellan Åbo och Åland. De svenska förbanden på Åland uppgick till cirka 5.500 man. Den 16 - 17 mars 1809 marscherar de svenska styrkorna tillbaka till Sverige över isen. Regementets 2:a bataljon utgjorde arriärgardet under major von Engelbrechtens ledning. Som sista förband lämnade de sina ställningar vid Bomarsund under eftermiddagen den 16 mars. Natten den 17-18 mars anlände huvudstyrkan i snöstorm till Grisslehamn. Hela vägen angreps den sörmländska bataljonen av kosackpatruller. Vid Signhildsskär anfölls 2:a bataljonen av 2 ryska skvadroner från var sitt håll. Bataljonen tvingades kapitulera och tillfångatogs. Oppunda kompani som Bengt Sundin tjänstgjorde vid ingick i den 1:a bataljonen och de nådde fram till Grisslehamn. Bengt Sundin kan ha blivit sjuk eller skadad vid striderna under tillbakamarschen och efter ankomsten till Grisslehamn tagits till Norrtälje sjukhus för vård den 23/3 där han sen avlider den 30/3. Innan Bengt Sundin blev soldat arbetade han som kusk på Sörby sätesgård i Norrbyås socken, Örebro län (T). Hans namn var då Bengt Ekström (källa: Hfl Norrbyås AI:7, sid 77 samt flyttlängd B:1, Norrbyås). Enligt Hfl är han född i Ekeby socken (T) 1768. Både i Dunkers kyrkböcker och i GMR står han dock med födelseår 1769. I Ekeby C:3, födda, 1718 – 1800, finns en Bengt Jansson född 27 maj 1768 (enda Bengt född detta år i Ekeby). Fadern var vargeringssoldaten och skomakardrängen Jan Bengtsson och modern Gunilla Larsdotter. Denne Bengt Jansson kan vara identiskt med Bengt Ekström men detta återstår att bevisa. Sundby soldattorp, nr 450: Sundby soldattorp, nr 450 eller Stora Dal finns fortfarande kvar (1989). Det är dock tillbyggt 1928. Roten omfattade gårdarna Sundby (huvudrote) och Häckelsta. Båda gårdarna var på 1 mantal. Stora Dal ligger i det sydvästra hörnet av socknen. Se karta Roten hade nummer 423 år 1686, nummer 436 år 1688 och från 1690 (ev. 1710) nummer 450. Källa: (1) sid 152.

Johan Hagström Ersson

Johan Hagström Ersson är född 1794-09-20 i Länna socken (D). Död 1808-07-16. Soldat. Hagström anställdes som soldat vid Södermanlands regemente, Strängnäs kompani den 30/9 1802. Den tidigare soldaten på roten fick avsked med hedermedalj i juni 1802. Johan fick soldatnr 700 (=rotenr) och soldatnamn Hagström. Källa: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente 151 (1806-1807) Bild 68. Han dog den 16 juli 1808. Källa: Rulla 1724-, 1808:1, Södermanlands regemente, Strängnäs kompani. Var 5 fot 10 tum lång. Rote nr 700 var Rösäter i Länna socken (nordvästra hörnet av Länna). Soldattorpet hette Rötorp. Det brann ned 1948. I Rulla 1724-, 1808:1 för Södermanlands regemente, Strängnäs kompani finns följande anteckning om Hagström: "Utmönstrad från Carlstadts sjukhus den 27 juni 1808 och enligt läkaren plågad av en svår obotlig svindel med fullkomlig sanslöshet som gjort honom till alldeles oduglig till Kongl Majts kronotjänst. Detta intygas vördnadsfullt av undertecknad under edlig förbindelse. Håkan Reiman, Sjukhusläkare, Carlstadts sjukhus. 26 juni 1808." Vidare finns där anteckningen: "Död den 16 juli 1808". Rulla 1724-, 1808:1 är en rulla över Westra Arméns sjukhus, utmönstrade manskap hvilka äro obrukbare till vidare. I ingressen av rullan nämns Örebro men anteckningen ovan anger Carlstadts sjukhus. I Rulla 1724-, 1808:2 för Södermanlands regemente, Strängnäs kompani finns Johan Hagström med utan anteckning om sjukdom. Denna mönstring (Besiktnings- och cassationsmönstring) skedde den 4 mars 1808 efter att den bataljon ur regementet som varit nere i Pommern (Pommerska kriget) återvänt till Sverige. För Strängnäs kompani skedde mönstringen i Strängnäs.

Nils Löfgren

Löfgren är född 1740-03-09 i Rödkärr, Härads socken (D). Han är född Pehrsson. Bor i Rödkärr, Härads sn. Yrke: profoss vid Södermanlands regemente. Vet tyvärr inte mer om honom just nu.

Källor

1. Soldater och soldattorp i Dunkers socken av Evert Wahlberg 1989. 2. Björkviks soldater och rotebönder från indelningsverkets tid av Björkviks hembygdsförening, 1987. 3. Handlingar, Södermanlands regementes Museum, Strängnäs. 4. Generalmönstringsrullor, GMR 5. Rulla 1724- 6. Södermanlands soldatregister (Evert Wahlberg). 7. GMR Södermanlands regemente 151 (1806- 1807), Oppunda kompani, bild 185 (Sundin nr 450) Överst på sidan