Copyright © Hans Högman 2017-08-25
Örlogsflottan och
skärgårdsflottan
Flottan - Begrepp och termer
Arklimästare
Underofficer (lägsta underofficversgraden) vid
örlogsflottans artilleristat, ansvarade för kanonerna,
krutet, vapen, ammunition etc ombord. Titeln
konstapel användes även för denna
personalkategori. Övervakade och övade
artilleribetjäningarnas arbete vid kanonerna. Fram
till 1824 var arklimästaren sjöartilleriets lägsta
befälsgrad. Inom flottan kallades aktersta delen av
linjeskeppens understa kanondäck för arkli.
Arméns Flotta
Kallades också för Galärflottan eller skärgårdsflottan.
Arméns flotta sattes upp 1756 och var skild från
örlogsflottan och ställd under egen chef. Denna
flotta var förlagd i Stockholm och kallades efter år
1777 för Svenska eskadern. År 1770 upprättades
arméns flotta i Finland. Denna förlades i Sveaborg
och gick under namnet Finska eskadern. Arméns
flotta slogs ihop med örlogsflottan 1823.
Befaren
Med befaren menas en båtsman som var sjövan, det
vill säga han hade gjort resor till sjöss och kunde
jobbet ombord.
Blågarn
Garn spunnet av blånor (grövre och simplare).
Buldan
En grov vävnad av lin-, jute- eller hampgarn, som
användes till säckar, segel mm. Buldan användes
även till enklare kläder och brukade då vara randig.
Bullfång
Bullfång (pajrock) kallades de kapprockar av vadmal
som användes av båtsmän.
Bussarong
Skjort- eller blusliknande plagg av grovt bomulls-
eller linnetyg. Användes för klädespersedlarnas
bevarande under arbeten i land och till sjöss.
Bösseskytt
De båtsmän som upprättades av städerna kallades
från början för bösseskyttar. Sedermera betecknas de
båtsmän som var beväpnade med eldhandvapen för
bösseskyttar. De utnyttjades som infanteritrupp
ombord och skulle avge eld på nära håll. De kunde
även tjänstgöra vid fartygskanonerna.
Dubbel skjuts
Innebar att då båtsmännen skulle förflyttas
tilldelades dubbelt så många hästar och fordon så
att båtsmännen med sina persedlar kunde
transporteras åkande. Vid fotmarsch disponerade 16
båtsmän två hästar för att forsla persedlarna, vid
dubbel skjuts, fyra hästar.
Edsöre
Straff för begångna brott, då säkerheten ansågs på
ett särskilt sätt åsidosatts.
Enrolleringsbåtsmän
Inhyrda båtsmän.
Frimånader
Den tid, vanligen tre månader, inom vilken
båtsmansvakanser skulle återbesättas av rotarna.
Fördubblingsbåtsmän
Vid krigstid rekryterades även fördubblingsbåtsmän.
Fördubblingsbåtsmännen erhöll i krigstid samma lön
och utrustning som de ordinarie. Under fredstid
hade fördubblingsmännen ingen lön alls.
Hemkall
Bestod av vissa naturaförmåner som båtsmannen
erhöll från roten, t.ex. spannmål, hö, halm mm. som
ersättning eller komplettering av ett båtsmanstorps
avkastning.
Holmskeppare
Holmskeppare tog hand om skepp och redskap då
skeppen låg i land och positionen motsvarade
skepparens till sjöss.
Kofferdimatros / Kofferdibåtsman
Båtsman som i civilt tjänade i handelsflottan.
Kölhalning
Kölhalning innebar att den som skulle bestraffas
bands runt midjan med ett rep. Repet drogs runt
kölen på skeppet. En tyngd fästes vid förövaren som
hissades upp i storrånnocken. Med repet firades sen
mannen ned i vattnet och drogs under kölen och up
på den andra sidan. Straffet avskaffades 1755.
Linjeskepp
Benämningen linjeskepp syftar på ett fartyg som var
tillräckligt kraftfull för att gå i slaglinjen under strid.
Linjeskeppen var i regel två-däckare och förde i
vanligen 24-pundiga kanoner på undre batteridäck
och 18-pundiga på övre. Beteckningen linjeskepp
börjar användas under slutet av 1600-talet.
Lodja
En roddbåt med åtta par åror, 12 m lång och något
mindre än 4 m bred samt åtta bord hög. Den
användes även som segelbåt. Amiralitetskollegium
tillhandahöll segel, tåg och spik medan anskaffandet
av virke och själva byggandet åvilade rotarna. Dessa
båtar användes för att frakta båtsmännen till
örlogsstationerna vid uppfordring.
Regalskepp
Benämning under första hälften av 1600-talet på de
största örlogsskeppen. Dessa skepp var på 200 - 450
läster och hade en bemanning på 100 - 130 man. 1
läst motsvarade ca: 1.600 kg.
Rotelagare
Det var inte enbart bönderna längs kusten som
skulle hålla båtsmän. Även borgarna i städerna
ådrogs att bidra med försörjningen av båtsmän.
Borgarna i en stadsrote som svarade för underhållet
av en båtsman (stadsbåtsman) kallades för rotelagare
(jmf rotebonde).
Skaffare
Befattningshavare ombord på örlogsfartyg med
uppgift att förestå proviantförråd och sörja för
utdelning av proviant och dylikt. Benämningen gäller
även en person med uppgift att anskaffa livsmedel
till ett örlogsfartyg.
Skeppare
Underofficerare i örlogsflottan. De var arbetsledare
för manskapet i det dagliga arbete på däck och uppe
i riggen. Till sin hjälp hade de högbåtsmännen. Det
fanns olika grader bland skepparna, i första hand
under- och överskeppare.
Skärgårdsflottan
Se arméns flotta.
Springa rå
Att springa rå innebar att förövaren hissades upp
under storrån med en tyngd vid ena låret. Fästet
lossades och förövaren försvann ned under
vattenytan. Med hjälp av linan halades han sen in.
Straffet avskaffades 1755.
Spöstraff
Maximistraffet var 40 par spö. Spöstraffet
avskaffades i Sverige 1851.
Styrman
Underofficer och medhjälpare till skepparen, framför
allt med navigering som specialitet.
Stånd
Betecknar det landområde inom vilket ett indelt
förband var förlagt.
Tredje männen
Tredje män eller tremänningar uttog efter mantalet
och rekryteringssättet hade inte samband med
rotarna. Av alla som kunde användas i krigstjänst
och inte av andra skäl var undantagna t.ex. brukare
av hemman fritogs, måste en tredjedel tas i anspråk.
Uppfordran
Inkallelse till tjänstgöring.
Vargeringskarl
En reservkarl som var uttagen till respektive rote.
Han var utsedd att träda i båtsmannen ställe om han
dödades eller blev tillfångatagen.
Vartgeld
Den avlöning som enrolleringsmanskapet erhöll i
fredstid för att stå till förfogande i krigstid.
Örlogsfartyg
Krigsfartyg.
Källreferenser
1.
Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och
båtsmän i krig och fred av Lars Ericsson, 1997
2.
Det gotländska båtsmanshållet 1646 - 1887, Kjell
Olson, 1993
3.
Försvarets civilförvaltning 1634 - 1865, utgiven
1994 av försvarets civilförvaltning
4.
Från regalskepp till sjörobot av Bengt Ohrelius,
1984.
5.
Om sjökriget, från Svensksund till smygteknik av
Marco Smedberg
6.
Skärgårdsflottan, redaktör Hans Norman, 2000
7.
Wikipedia
