Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-10-26

Kungliga Södermanlands Regemente

Malma hed, Flytten 1921, Karta över Malma hed, Sjukvård, Mathållning på heden, Tjänstgöring på heden, Mötesplatser före 1774, Kompanibilder 1863, Krigsorganisationen 1800-talet

Malma Hed

Malma hed i Malmköping var Södermanlands regementes övningshed mellan 1774 - 1921.

Historik

Södermanlands regemente fick en permanent övningshed först år 1774, Malma hed. Detta var relativt sent jämfört med andra regementen. Före 1774 hade regementet haft sina möten på många olika platser i landskapet. Från 1774 och fram till 1921 har regementet dock hållit sina möten på Malma hed. Fotot till höger visar exercis på Malma hed. I bakgrunden syns Plevnahöjden. Bilden visas med tillstånd från Malmköpingsortens Hembygdsförening. Gustav Adolf von Siegroth Överste Gustav Adolf von Siegroth (1725 – 1802) utnämndes till chef för Södermanlands regemente den 10/1 1771. Med von Siegroth som chef för regemente skedde en hel del förändringar. Von Siegroth tog 1772 initiativ till en permanent övningsplast för regementet. Han valde en plats mitt i landskapet, en hed intill Lilla Malma kyrka (sedermera Malmköping). Platsen mitt i landskapet gjorde att marschvägen till övningsheden inte blev alltför lång ens för de kompanier som låg i landskapet yttre delar. Malma hed bildades av delar av Malma rusthåll och Malma länsmansboställe. På rusthållets mark anlades under de kommande åren ett samhälle, som den 5 november 1784 erhöll köpings rättigheter med namnet Malmköping. Rusthållet inköptes den 10 november 1778. Heden Malma Hed blev godkänd som regementets ständiga mötesplats av Kungl. Maj:t den 9 mars 1773. Röjningsarbetet av heden påbörjades samma år och genomfördes av soldaterna vid Södermanlands regemente. Heden delades i två delar. Den västra delen användes för exercis medan den östra blev lägerområde för manskapets tält, salubodar etc. Under von Siegroth ledning uppfördes ett antal byggnader, träd planterades och gräsfrö såddes på mötesplatsen. Mötesplatsen invigdes slutligen den 6 juni 1774.  Södermanlands första generalmönstring på Malma hed skedde i samband med invigningen i juni 1774. Under hela sin tid som regementschef fortsätter von Siegroth att förbättra övningsfältet, ansluta byggnader etc. Han såg även till att regementet fick en sjukstuga på Malma hed. Bilden till höger visar heden från norr av idag. Till höger om stolen skymtar en gul byggnad vilket är regementsbyggnaden. Foto Hans Högman 2017. I slutet av 1850-talet var övningsplatsen och lägerplatsen i mycket dåligt skick och åren 1866-67 beslutades om en upprustning av hela området. Ett led i detta var att anskaffa mer mark till övningsheden. Det första området som köptes in var en höjd nordväst om heden, på länsmansboställets ägor. År 1881 var området i regementets ägo och fick namnet Plevna. Namnet Plevna kommer från beteckningen på en ny teknik med skyttegravar som användes 1877 vid striderna i staden Pleven i Bulgarien under det rysk-turkiska kriget (1877 - 1878). Detta var en teknik som även infördes och övades på Malma hed och på Plevnahöjden kan man fortfarande se rester av skyttevallarna.

Monumentet

I parken på baksidan av regementsbyggnaden finns ett monument till minne av Södermanlands regementes tid på Malma hed. Sidan mot regementsbyggnaden har en medaljong av Malmköpings och övningshedens grundare Gustav Adolf von Siegroth samt en text till minne av honom. Sidan mot heden har Sörmlandsgripen i lagerkrans samt texten “Malma hed Mötesplats för Kungl. Södermanlands regemente 1774 - 1921”. De 8 små pelarna runt minnesmärket representerar var och en ett av regementets 8 kompanier. Stenen är komponerad och ritad av majoren friherre K.G.A. Leijonhufvud och avtäcktes den 28 augusti 1927. Bilden till höger visar monumentet med sidan om von Siegroth. Foto hans Högman 2017.

Regementsbyggnaden - Officersmässen

Byggnationen av regementsbyggnaden intill heden påbörjades 1785. Huset är knuttimrat och hade då brutet tak. Byggnaden var från början rödmålad, antagligen med Falu rödfärg. Byggnaden inrymde officersmäss, sällskapsrum mm. Åren 1811 - 1812 sker en påbyggnad av huset. År 1861 förses huset med en stor balkong som vetter ut mot heden. I samband med detta målas också huset grönt. Bilden till höger visar regementsbyggnaden på Malma hed i början av 1900-talet. Under slutet av 1800-talet var det vanligt med inpaneling av timmerhus och det är möjligt att byggnaden då fick den stående panel som huset fortfarande har idag. En bild från 1877 visar i varje fall att huset hade stående panel detta år. År 1912 fick byggnaden den gula färg den har numera. År 1921 lämnade Södermanlands regemente Malma hed och regementsbyggnaden står därefter tom men redan 1922 köper Malmköpings köpingskommun huset som nu byggs om till stadshus. Förutom kommunal verksamhet har det även funnits biograf, frisersalong, bank, bostäder etc. i huset efter 1922. Bilden till vänster visar regementsbyggnaden (idag kallad Stadshuset) i nutid. Foto Hans Högman 2017. Som vi ser är balkongen mycket mindre idag.

Officersgården

År 1880 byggdes Officersgården med de två flyglarna strax norr om regementsbyggnaden för inkvarteringa av officerarna. Bilden till höger visar Officersgården med vy från heden. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017.  

Underofficersmässen

Underofficerarna hade sin egen mäss intill regementsbyggnaden. Denna uppfördes 1875. Här var standarden enklare än i officersmässen men ändå ljusår ifrån den enkla standard som manskapet hade vid utspisningen. Underofficersmässen kallades även Paviljongen och byggdes 1875. Bilden till höger visar underofficersmässen från förr. Bilden till vänster visar underofficersmässen idag, ett bostadshus. Foto Hans Högman 2017. Volontärerna, dvs officerseleverna, hade ingen egen mäss utan intog bl.a. sina måltider på hotell Almqvist (Gula knuten).

Sjukvård på Malma hed

På det nya området, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). Sjukhuset fick vatten indraget 1910. Bilden till höger visar sjukhuset på Malma hed i början av 1900-talet. När regementet år 1921 flyttade till Strängnäs, blev Plevnagården ett seminarium för småskolelärarinnor (1928 - 1931). Från 1933 och fram till 1966 var Plevnagården ett vilo- och rekreationshem för lärarinnor. Från 1980 drivs Plevnagården som hotell och konferensanläggning. Även före byggandet av militärsjukhuset 1886 fanns behov av sjukvård för soldaterna på heden. Detta löstes med ett ”ambulatoriskt sjukhus” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll och med plats för knappt 20 sjuka. Från 1832 fanns även en sjukstuga inrättad i nuvarande Lottagården vid Gustaf Adolfs torg, mitt emot tingshuset. Huset som var ett två-våningshus var en stor förbättring jämfört med de tidigare använda ladorna. Men huset hade bara 8 rum och enbart plats för cirka 20 sängar och blev med tiden för litet. Mer om Sjukhus och sjukvård på Malma hed. Se även: Sjukdomsfall på Malma hed åren 1866 - 1875.

Förläggningar på Malma hed

När soldaterna övades på Malma hed bodde de i tältläger (bostadstält) i den södra delen av heden.  Framför tälten stod gevären uppställda med granristak som skydd mot fukt (se bilden till höger). Denna del av heden är i dag bebyggd med villor. I tälten sov soldaterna på halm med ränseln som huvudkudde. Bilden till vänster visar manskapstält på Malma hed. Från början användes fyrkantiga tält som rymde 8 soldater. I dessa tält sov soldaterna skavfötters fyra och fyra med fötterna i höjd med motsatta soldaters höfter. I början av 1800-taler införskaffades runda tält som rymde ett helt korpralskap, dvs 25 man. Dessa tält var 6 m i diameter och 3 m höga (se bilden intill). Ett korpralskap bestod av 24 soldater under ledning av en korpral. Denna korpral var även ansvarig för ordningen i tältet och kallades då tältmästare och manskapet i ett tält kallades tältlag. Ett tältlag utgjorde även ett matlag när det kom till utspisning. Bilden till höger är från 1863 och visar Malma hed med tältlägret samt gevärsställen med granristak. Tältet framför tältförläggningen är vakttältet (högvakten) . Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Officerarna bodde bättre. Regementschefen hade sin inkvartering i tingshuset vid Gustav Adolfs torg. Övriga högre officerare sov i framförallt i Officersgården mellan Storgatan och heden. Innan det fanns möjlighet med inkvartering av officerarna i husen sov även de i tält. Dessa tält var betydligt större än manskapets och hade trägolv. Under 1800-talet med mer avancerad stridsteknik krävdes längre utbildningar och då behövde soldaterna bo bättre. Se nedan.

Baracker

Åren 1878 - 1879 byggdes fyra förläggningsbaracker på sydöstra delen av Malma hed för manskapet. Där kunde soldaterna sova på träbritsar med halmmadrasser . Barackerna var ingen lyx men en klar förbättring jämfört med lägertälten. I barackerna var man skyddad både mot regn och blåst. I tälten sov man direkt på halmmadrasser på marken och låg tätt ihop. Barackerna förbättrades med tiden. Vid varje barack uppfördes ett överbyggt tvättställ eller tvättrum, vilka avsynades i september 1881. I tre av barackerna installerades duschar 1906. År 1898 ersattes de fasta träbritsarna med lösa järnsängar. Vidare utrustades barackerna med förvaringsskåp för soldaternas persedlar. Idag (2017) återstår två av barackerna och den ena inrymmer Museet Malmahed och den andra används av vårdcentralen. Bilden visar den manskapsbarack som idag är Museet Malmahed. Foto Hans Högman 2017.

Lägerhyddorna

I början av 1900-talet byggdes fem lägerhyddor, uppförda i en länga; de två första 1902, nästa 1904 och de två sista 1911. De två sista flyttades från Romme hed (Dalregementets övningshed i Borlänge) och återuppbyggdes på Malma hed. Lägerhyddorna användes som förläggning åt de värnpliktiga som utbildades vid regementet 1902 - 1921. Hyddorna uppvärmdes med kaminer. Hyddorna låg på rad i den östra delen av heden. Bilden visar de 5 lägerhyddorna. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Hydda nr 1 användes av kasernkompaniet (handräckningsvärnpliktiga) och fungerade också som gymnastiksal. Efter 1921 brukades denna hydda av leksaksfabriken ZIG-ZAG. Hyddan revs 1979 och på dess plats finns idag en radhuslänga. Hydda nr 1 låg i södra delen i raden med hyddorna. Regementet bestod av 8 kompanier och i de övriga fyra hyddorna (nr 2 – 5) logerades kompanierna två och två. Varje hydda kunde härbärgera upp till 360 man. Hydda nr 2 användes som logement till 1921. Den användes av Sörmlands Gymnastikförbund från 1926 och fram till 1979. Denna hydda finns fortfarande kvar idag (2017). Hydda nr 3 användes som logement till 1921. Den användes därefter delvis av Sörmlands Gymnastikförbund men hyddan brann ned i juni 1940. Hyddorna nr 4 och 5 användes som logement till 1921. De revs på 1930-talet och på dess ställe anlades Malmaheds idrottsplats. En av dessa hyddor monterades dock ned och återuppfördes i Vadsbro, Flens kommun. År 1909 drogs vatten in i de hyddor som då var byggda. Hyddorna var byggda efter typritningar och liknande lägerhyddor fanns på övriga övningshedar runt om i Sverige. År 1915, mitt under första världskriget, inkallades de värnpliktiga årskullarna tidigare på året. De ryckte nu in redan i mars och för att klara detta utfördes en del isoleringsarbeten av kronans byggnader på heden för att bättre klara kylan. Bilden till höger visar hydda 2 som den ser ut idag. Foto Hans Högman 2017. Om soldaternas mathållning på Malma hed Vägglöss I lägerhyddorna, och kanske framförallt i barackerna, var det stora problem med vägglöss som plågade de sovande soldaterna. Regementsläkaren John Nordlund skriver i en inspektionsrapport ”att förläggningsutrymmena besvärades svårt av väggohyra och att genomförda bekämpningsåtgärder ej kunnat råda bot för denna plåga”. John Nordlund (1853 - 1927) var regementsläkare vid Södermanlands regemente mellan 1900 och 1912.

Soldaternas vardag på heden 1900

Livet som soldat på heden följde ett inrutat schema. Så här kunde en dag se ut år 1900 för soldaterna. 05:00 Revelj 06:00 Frukost; växelvis kaffe eller te samt bröd 07:00 - 09:00 Övningar, vanligtsvis excercis och instruktioner 09:00 - 10:00 Grötfrukost 10:00 - 12:00 Övningar 12:00 - 15:00 Middag med middagsrast 15:00 - 18:00 Övningar 18:30 Aftonmål Mer om tjänstgöringen på Malma hed.

Referenslitteratur

1. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 2. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg 3. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Vansö socken, Evert Wahlberg, 1990 4. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Dunkers socken, Evert Wahlberg, 1989 5. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Fogdö socken, Evert Wahlberg, 1999 6. Soldater och båtsmän i Kärnbo och Mariefred. Evert Wahlberg och Gustav Lundberg, 1989. 7. Södermanlands regemente, Historier. Evert Wahlberg, 1994. 8. Indelningsverket vid Södermanlands regemente, Evert Wahlberg 9. Kungl. Södermanlands regemente, översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning, 1935.

Relaterade länkar

Indelningsverket Regementets krigsorganisation 1800-talets andra hälft Stridsreglementet 1775 respektive 1848 Militärmusik - musikkårer Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor Överst på sidan
Bilden ovan: Utställningen Soldaten & torpet, Arsenalen. Foto Hans Högman, 2016.

Malma hed efter 1921

I början av 1920-talet lekte Södermanlands Gymnastikförbund med tanken att anordna sommarläger för ungdomar och man anordnade också läger på många håll i landet. Man sökte dock en permanent plats för sommarlägren i Södermanland. År 1926 beslöt därför gymnastikförbundet att köpa mark med tillhörande förläggningar i Malmköping. Efter att Södermanlands regemente lämnat Malma hed 1921 stod nämligen exercisplatsen, lägerhyddorna, barackerna etc. outnyttjade. Malma hed passade därför utmärkt för förbundets syften. Redan sommaren 1927 anordnades det första lägret för Södermanlands barn på Malma hed. Sommarlägren var populära och sommar efter sommar hölls sommarläger på platsen. Barnen fick då ett par veckors friluftsliv med simning, idrott och gymnastik. 1952 utökades lägerverksamheten till två perioder per sommar med 600 - 700 ungdomar. Sommaren 1975 hölls det sista gymnastiklägret och 1979 överlät gymnastikförbundet anläggningen på Malmahed till Södermanlands Läns Landsting. Landstinget uppförde senare en vårdcentral och sjukhem på platsen.
Som vi ser på kartan från 1783 ovan så är den inte konstruerad med övre delen av kartan pekande mot norr utan är något vriden så att basen av kartan utgörs av själva samhället. I verkligheten ligger övningsheden något vriden mot nordväst. I bilden ovan syns inte övre delen på kartan men i övre vänstra hörnet låg kruthuset (L). I högra delen av kartan finns tältlägret med kompanigatorna. Regementsbyggnaden med officersmässen började byggas 1785 och finns därför inte med på denna karta från 1783.

Södermanlands regementes mötesplatser före 1774

Före 1774 har regementet haft sina möten på en stor mängd platser i landskapet. Se bilden nedan.
Som vi ser på kartan ovan ligger inte Malma hed i rät nord-sydlig riktning utan snarare något snett åt nordväst. Hedens nordligaste punkt är Plevnagården (fd. sjukhuset - 10). Tältlägret (2) med dess kompanigator (3) låg i södra delen. Denna del ligger idag söder om Siegrothvägen och är bebyggd med villor. Barackerna som byggdes 1878 - 1879 ligger även de i detta område. Lägerhyddorna (6) ligger i den östra delen av heden. Förrådet (11) fanns i nordvästra hörnet. Regementsbyggnaden (Stadshuset - 1) med officersmässen samt minnesstenen ligger i sydvästra delen av heden. Något söder om regementsbyggnaden finns underofficersmässen (14).

Karta över Malma hed 1783

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Fysövningar på heden.

Högvakten på Malma hed

Under regementets möten på Malma hed fanns alltid en vaktstyrka i tjänst. Vakten kallades allmänt för Högvakten. I början var högvakten förlagd i tält. Antagligen var vakttältet placerat i mitten av förläggningsområdet. Senare flyttades vakttälten till förläggningsområdets östra sida. I nära anslutning till vakttälten fanns även ett arresttält. Bilden till vänster visar vakttältet (högvakten) framför förläggningsområdet på Malma hed år 1863. Framför vakttältet syns även Siegroths kanoner. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Med tiden kom önskemål om en permanent byggnad för högvakten. Detta resulterade i att en vaktstuga byggdes år 1902 på samma ställe som vakttälten, dvs på östra sidan av förläggningsområdet, ungefär mitt framför Siegroths lund. Vaktstugan kompletterades år 1911 med en ny arrest. De fyra kanoner som dåvarande regementschefen Gustaf Adolf von Siegroth skänkte till regementet stod uppställda framför vaktstugan. Den flaggstång som restes på heden 1876 flyttades 1902 till mitt framför den nyuppförda vaktstugan. Bilden till höger visar vaktstugan på Malma hed. På bilden syns även en av kanonerna. Intill vaktstugan låg dansbanan på Malma hed. Den skänktes 1898 av hovjägmästaren Erik Anton von Eckerman och uppfördes runt 1902. Här uppträdde Södermanlands regementes musikkår.

Utbildning av värnpliktiga på Malma hed 1902 – 1921

Den allmänna värnplikten innebar längre och sammanhängande utbildningstider, vilket också inkluderade vintertid. Detta ställde krav på bättre förläggningar. Lägerhyddorna på Malma hed var inte byggda för vinterbruk. Detta innebar att regementets värnpliktiga enbart kunde utbildas på Malma hed under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret var utbildningen av regementets värnpliktiga förlagd till andra orter, exempelvis i Örebro. Mer om utbildning av regementets värnpliktiga under denna period.

Flytten till Strängnäs 1921

Den 1 juli 1921 lämnade Södermanlands regemente Malma hed för gott. Därmed var den militära epoken på Malma hed över. År 1901 tog Riksdagen beslutet att avskaffa indelningsverket till förmån för en värnpliktsarmé baserad på allmän värnplikt. År 1812 infördes Beväringen, ett värnpliktssystem som var föregångare till den allmänna värnplikten. I beväringen övades de värnpliktiga på respektive regementes övningshed under några veckor på sommaren. Även Beväringen avskaffades 1901. För att värnpliktsarmén skulle klara att ersätta indelningsverkets stående armé behövdes betydligt längre och sammanhängande utbildning av de värnpliktiga i den allmänna värnplikten än den i Beväringen och under hela året, dvs även på vintern. Detta ställde betydligt högre krav på förläggningar än de tältläger/baracker som användes på de gamla övningshedarna. För varje regemente utsågs en stad i landskapet där regementet stationerades. I dessa städer började man nu uppföra kaserner för de värnpliktiga. Innan dessa kaserner var färdigbyggda fick man bygga nya eller rusta upp de baracker som fanns vid respektive regementes övningshedar vilket även skedde på Malma hed i början av 1900-talet (se ovan). De utpekade garnisonsstäderna skulle med förses med en stor mängd nya kaserner. Kaserneringsprogrammet var mycket omfattande men det fanns inte den byggkapacitet som behövdes för att snabbt bygga alla kaserner. Det tog dock en bra bit in på 1920-talet innan alla regementen var förlagda i kaserner. Byggandet av Södermanlands regementes kaserner påbörjades 1916. När regementet flyttade till i Strängnäs den 3 juli 1921 stod 2 kaserner klara men mycket arbete återstod. Alla kaserner var klara först sommaren 1923. I samband med att regementet marscherade in i Strängnäs i juli 1921 sköts dubbelt svenskt lösen från Långberget i Strängnäs. Bilden till höger visar Södermanlands regementes inmarsch in i Strängnäs den 3 juli 1921. I täten går regementets musikkår. När bilden togs marscherade regementet på Lektorsgatan och i bakgrunden syns Biskopshuset. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017.  Se Bilder från avskedet på Malma hed samt inmarschen i Strängnäs 1921. Under perioden 1902 - 1921 utbildades de värnpliktiga vid Södermanlands regemente enbart sommartid på Malma hed. Vintertid fick utbildningen ske vid andra förband såsom vid I3 i Örebro. Först när regementet flyttat in i kasernerna i Strängnäs kunde utbildningen ske även vintertid på hemmaplan.

Plan över Malma Hed, Malmköping

Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-10-26

Kungliga Södermanlands

Regemente

Malma hed, Flytten 1921, Karta över Malma hed, Sjukvård, Mathållning på heden, Tjänstgöring på heden, Mötesplatser före 1774, Kompanibilder 1863, Krigsorganisationen 1800-talet

Malma Hed

Malma hed i Malmköping var Södermanlands regementes övningshed mellan 1774 - 1921.

Historik

Södermanlands regemente fick en permanent övningshed först år 1774, Malma hed. Detta var relativt sent jämfört med andra regementen. Före 1774 hade regementet haft sina möten på många olika platser i landskapet. Från 1774 och fram till 1921 har regementet dock hållit sina möten på Malma hed. Fotot till höger visar exercis på Malma hed. I bakgrunden syns Plevnahöjden. Bilden visas med tillstånd från Malmköpingsortens Hembygdsförening. Gustav Adolf von Siegroth Överste Gustav Adolf von Siegroth (1725 – 1802) utnämndes till chef för Södermanlands regemente den 10/1 1771. Med von Siegroth som chef för regemente skedde en hel del förändringar. Von Siegroth tog 1772 initiativ till en permanent övningsplast för regementet. Han valde en plats mitt i landskapet, en hed intill Lilla Malma kyrka  (sedermera Malmköping). Platsen mitt i landskapet gjorde att marschvägen till övningsheden inte blev alltför lång ens för de kompanier som låg i landskapet yttre delar. Malma hed bildades av delar av Malma rusthåll och Malma länsmansboställe. På rusthållets mark anlades under de kommande åren ett samhälle, som den 5 november 1784 erhöll köpings rättigheter med namnet Malmköping. Rusthållet inköptes den 10 november 1778. Heden Malma Hed blev godkänd som regementets ständiga mötesplats av Kungl. Maj:t den 9 mars 1773. Röjningsarbetet av heden påbörjades samma år och genomfördes av soldaterna vid Södermanlands regemente. Heden delades i två delar. Den västra delen användes för exercis medan den östra blev lägerområde för manskapets tält, salubodar etc. Under von Siegroth ledning uppfördes ett antal byggnader, träd planterades och gräsfrö såddes på mötesplatsen. Mötesplatsen invigdes slutligen den 6 juni 1774.  Södermanlands första generalmönstring på Malma hed skedde i samband med invigningen i juni 1774. Under hela sin tid som regementschef fortsätter von Siegroth att förbättra övningsfältet, ansluta byggnader etc. Han såg även till att regementet fick en sjukstuga på Malma hed. Bilden till höger visar heden från norr av idag. Till höger om stolen skymtar en gul byggnad vilket är regementsbyggnaden. Foto Hans Högman 2017. I slutet av 1850-talet var övningsplatsen och lägerplatsen i mycket dåligt skick och åren 1866-67 beslutades om en upprustning av hela området. Ett led i detta var att anskaffa mer mark till övningsheden. Det första området som köptes in var en höjd nordväst om heden, på länsmansboställets ägor. År 1881 var området i regementets ägo och fick namnet Plevna. Namnet Plevna kommer från beteckningen på en ny teknik med skyttegravar som användes 1877 vid striderna i staden Pleven i Bulgarien under det rysk- turkiska kriget (1877 - 1878). Detta var en teknik som även infördes och övades på Malma hed och på Plevnahöjden kan man fortfarande se rester av skyttevallarna.

Monumentet

I parken på baksidan av regementsbyggnaden finns ett monument till minne av Södermanlands regementes tid på Malma hed. Sidan mot regementsbyggnaden har en medaljong av Malmköpings och övningshedens grundare Gustav Adolf von Siegroth samt en text till minne av honom. Sidan mot heden har Sörmlandsgripen i lagerkrans samt texten “Malma hed Mötesplats för Kungl. Södermanlands regemente 1774 - 1921”. De 8 små pelarna runt minnesmärket representerar var och en ett av regementets 8 kompanier. Stenen är komponerad och ritad av majoren friherre K.G.A. Leijonhufvud och avtäcktes den 28 augusti 1927. Bilden till höger visar monumentet med sidan om von Siegroth. Foto hans Högman 2017.

Regementsbyggnaden - Officersmässen

Byggnationen av regementsbyggnaden intill heden påbörjades 1785. Huset är knuttimrat och hade då brutet tak. Byggnaden var från början rödmålad, antagligen med Falu rödfärg. Byggnaden inrymde officersmäss, sällskapsrum mm. Åren 1811 - 1812 sker en påbyggnad av huset. År 1861 förses huset med en stor balkong som vetter ut mot heden. I samband med detta målas också huset grönt. Bilden till höger visar regementsbyggnaden på Malma hed i början av 1900-talet. Under slutet av 1800- talet var det vanligt med inpaneling av timmerhus och det är möjligt att byggnaden då fick den stående panel som huset fortfarande har idag. En bild från 1877 visar i varje fall att huset hade stående panel detta år. År 1912 fick byggnaden den gula färg den har numera. År 1921 lämnade Södermanlands regemente Malma hed och regementsbyggnaden står därefter tom men redan 1922 köper Malmköpings köpingskommun huset som nu byggs om till stadshus. Förutom kommunal verksamhet har det även funnits biograf, frisersalong, bank, bostäder etc. i huset efter 1922. Bilden till vänster visar regementsbyggnaden (idag kallad Stadshuset) i nutid. Foto Hans Högman 2017. Som vi ser är balkongen mycket mindre idag.

Officersgården

År 1880 byggdes Officersgården med de två flyglarna strax norr om regementsbyggnaden för inkvarteringa av officerarna. Bilden till höger visar Officersgården med vy från heden. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017.  

Underofficersmässen

Underofficerarna hade sin egen mäss intill regementsbyggnaden. Denna uppfördes 1875. Här var standarden enklare än i officersmässen men ändå ljusår ifrån den enkla standard som manskapet hade vid utspisningen. Underofficersmässen kallades även Paviljongen  och byggdes 1875. Bilden till höger visar underofficersmässen från förr. Bilden till vänster visar underofficersmässen idag, ett bostadshus. Foto Hans Högman 2017. Volontärerna, dvs officerseleverna, hade ingen egen mäss utan intog bl.a. sina måltider på hotell Almqvist (Gula knuten).

Sjukvård på Malma hed

På det nya området, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). Sjukhuset fick vatten indraget 1910. Bilden till höger visar sjukhuset på Malma hed i början av 1900- talet. När regementet år 1921 flyttade till Strängnäs, blev Plevnagården ett seminarium för småskolelärarinnor (1928 - 1931). Från 1933 och fram till 1966 var Plevnagården ett vilo- och rekreationshem för lärarinnor. Från 1980 drivs Plevnagården som hotell och konferensanläggning. Även före byggandet av militärsjukhuset 1886 fanns behov av sjukvård för soldaterna på heden. Detta löstes med ett ”ambulatoriskt sjukhus” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll och med plats för knappt 20 sjuka. Från 1832 fanns även en sjukstuga inrättad i nuvarande Lottagården vid Gustaf Adolfs torg, mitt emot tingshuset. Huset som var ett två-våningshus var en stor förbättring jämfört med de tidigare använda ladorna. Men huset hade bara 8 rum och enbart plats för cirka 20 sängar och blev med tiden för litet. Mer om Sjukhus och sjukvård på Malma hed. Se även: Sjukdomsfall på Malma hed åren 1866 - 1875.

Förläggningar på Malma hed

När soldaterna övades på Malma hed bodde de i tältläger (bostadstält) i den södra delen av heden.  Framför tälten stod gevären uppställda med granristak som skydd mot fukt (se bilden till höger). Denna del av heden är i dag bebyggd med villor. I tälten sov soldaterna på halm med ränseln som huvudkudde. Bilden till vänster visar manskapstält på Malma hed. Från början användes fyrkantiga tält som rymde 8 soldater. I dessa tält sov soldaterna skavfötters fyra och fyra med fötterna i höjd med motsatta soldaters höfter. I början av 1800-taler införskaffades runda tält som rymde ett helt korpralskap, dvs 25 man. Dessa tält var 6 m i diameter och 3 m höga (se bilden intill). Ett korpralskap bestod av 24 soldater under ledning av en korpral. Denna korpral var även ansvarig för ordningen i tältet och kallades då tältmästare och manskapet i ett tält kallades tältlag. Ett tältlag utgjorde även ett matlag när det kom till utspisning. Bilden till höger är från 1863 och visar Malma hed med tältlägret samt gevärsställen med granristak. Tältet framför tältförläggningen är vakttältet (högvakten) . Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Officerarna bodde bättre. Regementschefen hade sin inkvartering i tingshuset vid Gustav Adolfs torg. Övriga högre officerare sov i framförallt i Officersgården mellan Storgatan och heden. Innan det fanns möjlighet med inkvartering av officerarna i husen sov även de i tält. Dessa tält var betydligt större än manskapets och hade trägolv. Under 1800-talet med mer avancerad stridsteknik krävdes längre utbildningar och då behövde soldaterna bo bättre. Se nedan.

Baracker

Åren 1878 - 1879 byggdes fyra förläggningsbaracker på sydöstra delen av Malma hed för manskapet. Där kunde soldaterna sova på träbritsar med halmmadrasser . Barackerna var ingen lyx men en klar förbättring jämfört med lägertälten. I barackerna var man skyddad både mot regn och blåst. I tälten sov man direkt på halmmadrasser på marken och låg tätt ihop. Barackerna förbättrades med tiden. Vid varje barack uppfördes ett överbyggt tvättställ eller tvättrum, vilka avsynades i september 1881. I tre av barackerna installerades duschar 1906. År 1898 ersattes de fasta träbritsarna med lösa järnsängar. Vidare utrustades barackerna med förvaringsskåp för soldaternas persedlar. Idag (2017) återstår två av barackerna och den ena inrymmer Museet Malmahed och den andra används av vårdcentralen. Bilden visar den manskapsbarack som idag är Museet Malmahed. Foto Hans Högman 2017.

Lägerhyddorna

I början av 1900-talet byggdes fem lägerhyddor, uppförda i en länga; de två första 1902, nästa 1904 och de två sista 1911. De två sista flyttades från Romme hed (Dalregementets övningshed i Borlänge) och återuppbyggdes på Malma hed. Lägerhyddorna användes som förläggning åt de värnpliktiga som utbildades vid regementet 1902 - 1921. Hyddorna uppvärmdes med kaminer. Hyddorna låg på rad i den östra delen av heden. Bilden visar de 5 lägerhyddorna. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Hydda nr 1 användes av kasernkompaniet (handräckningsvärnpliktiga) och fungerade också som gymnastiksal. Efter 1921 brukades denna hydda av leksaksfabriken ZIG-ZAG. Hyddan revs 1979 och på dess plats finns idag en radhuslänga. Hydda nr 1 låg i södra delen i raden med hyddorna. Regementet bestod av 8 kompanier och i de övriga fyra hyddorna (nr 2 – 5) logerades kompanierna två och två. Varje hydda kunde härbärgera upp till 360 man. Hydda nr 2 användes som logement till 1921. Den användes av Sörmlands Gymnastikförbund från 1926 och fram till 1979. Denna hydda finns fortfarande kvar idag (2017). Hydda nr 3 användes som logement till 1921. Den användes därefter delvis av Sörmlands Gymnastikförbund men hyddan brann ned i juni 1940. Hyddorna nr 4 och 5 användes som logement till 1921. De revs på 1930-talet och på dess ställe anlades Malmaheds idrottsplats. En av dessa hyddor monterades dock ned och återuppfördes i Vadsbro, Flens kommun. År 1909 drogs vatten in i de hyddor som då var byggda. Hyddorna var byggda efter typritningar och liknande lägerhyddor fanns på övriga övningshedar runt om i Sverige. År 1915, mitt under första världskriget, inkallades de värnpliktiga årskullarna tidigare på året. De ryckte nu in redan i mars och för att klara detta utfördes en del isoleringsarbeten av kronans byggnader på heden för att bättre klara kylan. Bilden till höger visar hydda 2 som den ser ut idag. Foto Hans Högman 2017. Om soldaternas mathållning på Malma hed Vägglöss I lägerhyddorna, och kanske framförallt i barackerna, var det stora problem med vägglöss som plågade de sovande soldaterna. Regementsläkaren John Nordlund skriver i en inspektionsrapport ”att förläggningsutrymmena besvärades svårt av väggohyra och att genomförda bekämpningsåtgärder ej kunnat råda bot för denna plåga”. John Nordlund (1853 - 1927) var regementsläkare vid Södermanlands regemente mellan 1900 och 1912.

Soldaternas vardag på heden 1900

Livet som soldat på heden följde ett inrutat schema. Så här kunde en dag se ut år 1900 för soldaterna. 05:00 Revelj 06:00 Frukost; växelvis kaffe eller te samt bröd 07:00 - 09:00 Övningar, vanligtsvis excercis och instruktioner 09:00 - 10:00 Grötfrukost 10:00 - 12:00 Övningar 12:00 - 15:00 Middag med middagsrast 15:00 - 18:00 Övningar 18:30 Aftonmål Mer om tjänstgöringen på Malma hed.
Som vi ser på kartan från 1783 ovan så är den inte konstruerad med övre delen av kartan pekande mot norr utan är något vriden så att basen av kartan utgörs av själva samhället. I verkligheten ligger övningsheden något vriden mot nordväst.I bilden ovan syns inte övre delen på kartan men i övre vänstra hörnet låg kruthuset (L). I högra delen av kartan finns tältlägret med kompanigatorna.Regementsbyggnaden med officersmässen började byggas 1785 och finns därför inte med på denna karta från 1783.  Södermanlands regementes mötesplatser före 1774 Före 1774 har regementet haft sina möten på en stor mängd platser i landskapet. Se bilden nedan.

Referenslitteratur

1. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 2. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg 3. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Vansö socken, Evert Wahlberg, 1990 4. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Dunkers socken, Evert Wahlberg, 1989 5. Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Fogdö socken, Evert Wahlberg, 1999 6. Soldater och båtsmän i Kärnbo och Mariefred. Evert Wahlberg och Gustav Lundberg, 1989. 7. Södermanlands regemente, Historier. Evert Wahlberg, 1994. 8. Indelningsverket vid Södermanlands regemente, Evert Wahlberg 9. Kungl. Södermanlands regemente, översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning, 1935.

Relaterade länkar

Indelningsverket Regementets krigsorganisation 1800-talets andra hälft Stridsreglementet 1775 respektive 1848 Militärmusik - musikkårer Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor Överst på sidan
Bilden ovan: Utställningen Soldaten & torpet, Arsenalen. Foto Hans Högman, 2016.

Malma hed efter 1921

I början av 1920-talet lekte Södermanlands Gymnastikförbund med tanken att anordna sommarläger för ungdomar och man anordnade också läger på många håll i landet. Man sökte dock en permanent plats för sommarlägren i Södermanland. År 1926 beslöt därför gymnastikförbundet att köpa mark med tillhörande förläggningar i Malmköping. Efter att Södermanlands regemente lämnat Malma hed 1921 stod nämligen exercisplatsen, lägerhyddorna, barackerna etc. outnyttjade. Malma hed passade därför utmärkt för förbundets syften. Redan sommaren 1927 anordnades det första lägret för Södermanlands barn på Malma hed. Sommarlägren var populära och sommar efter sommar hölls sommarläger på platsen. Barnen fick då ett par veckors friluftsliv med simning, idrott och gymnastik. 1952 utökades lägerverksamheten till två perioder per sommar med 600 - 700 ungdomar. Sommaren 1975 hölls det sista gymnastiklägret och 1979 överlät gymnastikförbundet anläggningen på Malmahed till Södermanlands Läns Landsting. Landstinget uppförde senare en vårdcentral och sjukhem på platsen.
Som vi ser på kartan ovan ligger inte Malma hed i rät nord-sydlig riktning utan snarare något snett åt nordväst. Hedens nordligaste punkt är Plevnagården (fd. sjukhuset - 10). Tältlägret (2) med dess kompanigator (3) låg i södra delen. Denna del ligger idag söder om Siegrothvägen och är bebyggd med villor. Barackerna som byggdes 1878 - 1879 ligger även de i detta område. Lägerhyddorna (6) ligger i den östra delen av heden. Förrådet (11) fanns i nordvästra hörnet. Regementsbyggnaden (Stadshuset - 1) med officersmässen samt minnesstenen ligger i sydvästra delen av heden. Något söder om regementsbyggnaden finns underofficersmässen (14).

Karta över Malma hed 1783

Högvakten på Malma hed

Under regementets möten på Malma hed fanns alltid en vaktstyrka i tjänst. Vakten kallades allmänt för Högvakten. I början var högvakten förlagd i tält. Antagligen var vakttältet placerat i mitten av förläggningsområdet. Senare flyttades vakttälten till förläggningsområdets östra sida. I nära anslutning till vakttälten fanns även ett arresttält. Bilden till vänster visar vakttältet (högvakten) framför förläggningsområdet på Malma hed år 1863. Framför vakttältet syns även Siegroths kanoner. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Med tiden kom önskemål om en permanent byggnad för högvakten. Detta resulterade i att en vaktstuga byggdes år 1902 på samma ställe som vakttälten, dvs på östra sidan av förläggningsområdet, ungefär mitt framför Siegroths lund. Vaktstugan kompletterades år 1911 med en ny arrest. De fyra kanoner som dåvarande regementschefen Gustaf Adolf von Siegroth skänkte till regementet stod uppställda framför vaktstugan. Den flaggstång som restes på heden 1876 flyttades 1902 till mitt framför den nyuppförda vaktstugan. Bilden till höger visar vaktstugan på Malma hed. På bilden syns även en av kanonerna. Intill vaktstugan låg dansbanan på Malma hed. Den skänktes 1898 av hovjägmästaren Erik Anton von Eckerman och uppfördes runt 1902. Här uppträdde Södermanlands regementes musikkår.

Utbildning av värnpliktiga på Malma hed

1902 – 1921

Den allmänna värnplikten innebar längre och sammanhängande utbildningstider, vilket också inkluderade vintertid. Detta ställde krav på bättre förläggningar. Lägerhyddorna på Malma hed var inte byggda för vinterbruk. Detta innebar att regementets värnpliktiga enbart kunde utbildas på Malma hed under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret var utbildningen av regementets värnpliktiga förlagd till andra orter, exempelvis i Örebro. Mer om utbildning av regementets värnpliktiga under denna period.

Flytten till Strängnäs 1921

Den 1 juli 1921 lämnade Södermanlands regemente Malma hed för gott. Därmed var den militära epoken på Malma hed över. År 1901 tog Riksdagen beslutet att avskaffa indelningsverket till förmån för en värnpliktsarmé baserad på allmän värnplikt. År 1812 infördes Beväringen, ett värnpliktssystem som var föregångare till den allmänna värnplikten. I beväringen övades de värnpliktiga på respektive regementes övningshed under några veckor på sommaren. Även Beväringen avskaffades 1901. För att värnpliktsarmén skulle klara att ersätta indelningsverkets stående armé behövdes betydligt längre och sammanhängande utbildning av de värnpliktiga i den allmänna värnplikten än den i Beväringen och under hela året, dvs även på vintern. Detta ställde betydligt högre krav på förläggningar än de tältläger/baracker som användes på de gamla övningshedarna. För varje regemente utsågs en stad i landskapet där regementet stationerades. I dessa städer började man nu uppföra kaserner för de värnpliktiga. Innan dessa kaserner var färdigbyggda fick man bygga nya eller rusta upp de baracker som fanns vid respektive regementes övningshedar vilket även skedde på Malma hed i början av 1900-talet (se ovan). De utpekade garnisonsstäderna skulle med förses med en stor mängd nya kaserner. Kaserneringsprogrammet var mycket omfattande men det fanns inte den byggkapacitet som behövdes för att snabbt bygga alla kaserner. Det tog dock en bra bit in på 1920-talet innan alla regementen var förlagda i kaserner. Byggandet av Södermanlands regementes kaserner påbörjades 1916. När regementet flyttade till i Strängnäs den 3 juli 1921 stod 2 kaserner klara men mycket arbete återstod. Alla kaserner var klara först sommaren 1923. I samband med att regementet marscherade in i Strängnäs i juli 1921 sköts dubbelt svenskt lösen från Långberget i Strängnäs. Bilden till höger visar Södermanlands regementes inmarsch in i Strängnäs den 3 juli 1921. I täten går regementets musikkår. När bilden togs marscherade regementet på Lektorsgatan och i bakgrunden syns Biskopshuset. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017.  Se Bilder från avskedet på Malma hed samt inmarschen i Strängnäs 1921. Under perioden 1902 - 1921 utbildades de värnpliktiga vid Södermanlands regemente enbart sommartid på Malma hed. Vintertid fick utbildningen ske vid andra förband såsom vid I3 i Örebro. Först när regementet flyttat in i kasernerna i Strängnäs kunde utbildningen ske även vintertid på hemmaplan.

Plan över Malma Hed, Malmköping