Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-10-26
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

Referenslitteratur

Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 - 1915, Karl K:sson Leijonhufvud, 1915.

Relaterade länkar

Sjukdomsfall på Malma hed åren 1866 - 1875 Sjukdomar och sjukvård förr Indelningsverket Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor
Sjukvård och sjukhus på Malma hed Malma hed var Södermanlands regementes övningshed mellan 1774 och 1921. Övningsheden användes för utbildning av de indelta soldaterna men under 1800-talet även för de värnpliktiga i Beväringen som tilldelats regementet. När så många personer samtidigt vistades på Malma hed behövdes en organiserad sjukvård för att ta hand om sjuka och skadade soldater. Under de första åren på Malma hed fick man inkvartera de sjuka soldaterna i gårdarna som låg i närheten av övningsheden vilket vållade betydande olägenheter för innehavarna och var inte välkommet. Lättare sjuka lades dock i ett särskilt sjuktält på heden.

Ambulatoriskt lasarett

Några år efter att övningsheden stod klar (1774) löstes våden av de sjuka med ett ”ambulatoriskt lasarett” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll och med plats för knappt 20 sjuka. Arbetet med denna sjukstuga kom igång 1779. Trägolv lades in och väggarna gjordes dragfria upp till cirka 1,80 m höjd. Följande inventarier hade införskaffats: 18 sängar, 11 stolar, 7 urinpottor samt 6 större och 11 mindre halmmattor. Regementsfältskären Johan Gustav Siefvert gjorde en betydande insats för att iordningställa lasarettet. Efter att varje regementsmöte var slut packades lasarettsinventarierna ned och förvarades i tyghuset på Malma hed till nästa regementsmöte. Redan 1783 fanns behov av att utvidga lasarettets kapacitet. Då togs även en intilliggande lada i anspråk för sjukvård och utrustades med ytterligare 10 sängar. Nu inreddes även ett utrymme för 3 fältskärgesäller som skulle se till patienterna. I kartan från 1783 är lasarettet utmärkt som lasarett (D). Detta ambulatoriska lasarett var ännu i bruk 1810.

Sjukhus vid Gustav Adolfs torg

Krav på bättre sjukhus restes 1813. Då lämplig byggnad för sådant ändamål saknades i Malmköping ansågs 1815 att ett nytt sjukhus borde byggas. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad vid Gustav Adolfs torg i Malmköping, mittemot tingshuset för att användas som sjukhus. Det hade tidigare använts som bostad och postlokal av kronolänsman Jacob Falleij. Huset var byggt i två våningar och undervåningen var byggd i början av 1790-talet medan övervåningen var tillbyggd 1819. På nedre planet fanns 3 rum och ett kök och i det övre planet 4 rum, dvs total 8 rum. År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Det hus som sjukhuset var inrymt i är dagens Lottagården. Det nya sjukhuset var en stor förbättring jämfört med de tidigare använda ladorna. Av rummen användes det största som mottagningsrum, apotek och vaktrum. De övriga 6 rummen (inklusive köket) var små och användes som sjukrum. Totalt fick man plats för cirka 20 sängar. Periodvis har även ett av rummen på undervåningen använts som arrest och hade gallerförsedda fönster. Men rummen i sjukhuset var trånga och passade dåligt för sjukvård. År 1851 genomgick huset en renovering. På sjukhustomten fanns på 1870-talet även en mindre köksbyggnad med badrum och en bostad för sjuksköterskan samt ett linneförråd. På nedre botten i sjukhusbyggnaden fanns nu plats för 12 – 16 sängar och på övre planet 14 – 19, dvs totalt 26 – 35 sängar. Detta var naturligtvis inte tillräckligt. Ventilationen var dessutom dålig i byggnaden. Vidare var vattentillgången på heden otillräcklig vilket ställde till det inte bara vid soldaternas matlagning utan även för hygienen på sjukhuset. Det indelta Södermanlands regemente hade 1200 soldater och cirka 50 befäl. Vidare utbildades vid regementet värnpliktiga i Beväringen (1812 - 1901) på övningsheden. När regementet vistades på Malma hed samtidigt med de beväringar som utbildades vid regementet kunde styrkan uppgå till närmare 2000 personer under mötena och då behövdes mer sjukvårdsresurser. Behovet av ett nytt sjukhus var stort.

Nytt sjukhus vid Plevna-höjden

År 1885 togs slutligen beslutet om att bygga ett nytt sjukhus. På det år 1881 inköpta området i norra delen av heden, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). Bilden till vänster visar sjukhuset på Malma hed i början av 1900-talet. Det nya militärsjukhuset var sedan länge efterlängtat och invigdes den 20 september 1886. På sjukhuset fanns en regementsläkare, en anställd sjuksköterska, ett par sjukvårdskorpraler och soldater utbildade till sjukvårdare. Sjukhuset fick vatten indraget 1910. Bilden till höger visar Plevnagården (fd. sjukhuset) idag. Foto Hans Högman 2017. Efter att det nya sjuktuset togs i bruk 1886 blev det gamla sjukhuset Intendenturbyggnad. Vid tidpunkten för regementets flyttning till Strängnäs 1921 användes det gamla sjukhuset som förrådsexpeditionen. Det mindre huset på den gamla sjukhustomten var då bostad åt förrådsvakten. Se även: Sjukdomsfall på Malma hed åren 1866 - 1875.

Sjukvård, Strängnäs-tiden

När regementet flyttade till Strängnäs 1921 var det meningen att en separat byggnad skulle uppföras som ett militärsjukhus. Av kostnadsskäl byggdes aldrig sjukhuset. Istället inreddes en sjukavdelning med 56 sängplatser och mottagningrum i den västligaste av kasernerna. I souterrängvåningen öppnades en mottagninsavdelning och i de två ovanpåliggande våningarna anordnades sjukrum. Provisoriet med en sjukavdelning förlagd till denna kasernbyggnad kom att bestå ända till 1970.
Ovan, sjukvårdsövning på 1890-talet framför sjukhuset på Malma hed. Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.
Ovan, sjukhuset på Malma hed. Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.
Till vänster Jonas Lindskog (f. 1862), regementsläkare vid Södermanlands regemente 1914 - 1923. På bilden i uniform m/1910 och armbindel. Lindskog hade smeknamnet Stora Bullret”.  Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-10-26

Referenslitteratur

Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 - 1915, Karl K:sson Leijonhufvud, 1915.

Relaterade länkar

Sjukdomsfall på Malma hed åren 1866 - 1875 Sjukdomar och sjukvård förr Indelningsverket Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor
Sjukvård och sjukhus på Malma hed Malma hed var Södermanlands regementes övningshed mellan 1774 och 1921. Övningsheden användes för utbildning av de indelta soldaterna men under 1800-talet även för de värnpliktiga i Beväringen som tilldelats regementet. När så många personer samtidigt vistades på Malma hed behövdes en organiserad sjukvård för att ta hand om sjuka och skadade soldater. Under de första åren på Malma hed fick man inkvartera de sjuka soldaterna i gårdarna som låg i närheten av övningsheden vilket vållade betydande olägenheter för innehavarna och var inte välkommet. Lättare sjuka lades dock i ett särskilt sjuktält på heden.

Ambulatoriskt lasarett

Några år efter att övningsheden stod klar (1774) löstes våden av de sjuka med ett ”ambulatoriskt lasarett” inrättat i en av ladorna vid Malma Rusthåll och med plats för knappt 20 sjuka. Arbetet med denna sjukstuga kom igång 1779. Trägolv lades in och väggarna gjordes dragfria upp till cirka 1,80 m höjd. Följande inventarier hade införskaffats: 18 sängar, 11 stolar, 7 urinpottor samt 6 större och 11 mindre halmmattor. Regementsfältskären Johan Gustav Siefvert gjorde en betydande insats för att iordningställa lasarettet. Efter att varje regementsmöte var slut packades lasarettsinventarierna ned och förvarades i tyghuset på Malma hed till nästa regementsmöte. Redan 1783 fanns behov av att utvidga lasarettets kapacitet. Då togs även en intilliggande lada i anspråk för sjukvård och utrustades med ytterligare 10 sängar. Nu inreddes även ett utrymme för 3 fältskärgesäller som skulle se till patienterna. I kartan från 1783 är lasarettet utmärkt som lasarett (D). Detta ambulatoriska lasarett var ännu i bruk 1810.

Sjukhus vid Gustav Adolfs torg

Krav på bättre sjukhus restes 1813. Då lämplig byggnad för sådant ändamål saknades i Malmköping ansågs 1815 att ett nytt sjukhus borde byggas. År 1822 köpte Krigskollegium en byggnad vid Gustav Adolfs torg i Malmköping, mittemot tingshuset för att användas som sjukhus. Det hade tidigare använts som bostad och postlokal av kronolänsman Jacob Falleij. Huset var byggt i två våningar och undervåningen var byggd i början av 1790-talet medan övervåningen var tillbyggd 1819. På nedre planet fanns 3 rum och ett kök och i det övre planet 4 rum, dvs total 8 rum. År 1830 överlämnades sjukhuset inklusive sjukvårdspersedlar till regementet. Sjukhuset togs i bruk 1832. Det hus som sjukhuset var inrymt i är dagens Lottagården. Det nya sjukhuset var en stor förbättring jämfört med de tidigare använda ladorna. Av rummen användes det största som mottagningsrum, apotek och vaktrum. De övriga 6 rummen (inklusive köket) var små och användes som sjukrum. Totalt fick man plats för cirka 20 sängar. Periodvis har även ett av rummen på undervåningen använts som arrest och hade gallerförsedda fönster. Men rummen i sjukhuset var trånga och passade dåligt för sjukvård. År 1851 genomgick huset en renovering. På sjukhustomten fanns på 1870-talet även en mindre köksbyggnad med badrum och en bostad för sjuksköterskan samt ett linneförråd. På nedre botten i sjukhusbyggnaden fanns nu plats för 12 – 16 sängar och på övre planet 14 – 19, dvs totalt 26 – 35 sängar. Detta var naturligtvis inte tillräckligt. Ventilationen var dessutom dålig i byggnaden. Vidare var vattentillgången på heden otillräcklig vilket ställde till det inte bara vid soldaternas matlagning utan även för hygienen på sjukhuset. Det indelta Södermanlands regemente hade 1200 soldater och cirka 50 befäl. Vidare utbildades vid regementet värnpliktiga i Beväringen (1812 - 1901) på övningsheden. När regementet vistades på Malma hed samtidigt med de beväringar som utbildades vid regementet kunde styrkan uppgå till närmare 2000 personer under mötena och då behövdes mer sjukvårdsresurser. Behovet av ett nytt sjukhus var stort.

Nytt sjukhus vid Plevna-höjden

År 1885 togs slutligen beslutet om att bygga ett nytt sjukhus. På det år 1881 inköpta området i norra delen av heden, Plevna, uppfördes år 1886 ett militärsjukhus med två våningar för Södermanlands regemente (dagens Plevnagården). Bilden till vänster visar sjukhuset på Malma hed i början av 1900-talet. Det nya militärsjukhuset var sedan länge efterlängtat och invigdes den 20 september 1886. På sjukhuset fanns en regementsläkare, en anställd sjuksköterska, ett par sjukvårdskorpraler och soldater utbildade till sjukvårdare. Sjukhuset fick vatten indraget 1910. Bilden till höger visar Plevnagården (fd. sjukhuset) idag. Foto Hans Högman 2017. Efter att det nya sjuktuset togs i bruk 1886 blev det gamla sjukhuset Intendenturbyggnad. Vid tidpunkten för regementets flyttning till Strängnäs 1921 användes det gamla sjukhuset som förrådsexpeditionen. Det mindre huset på den gamla sjukhustomten var då bostad åt förrådsvakten. Se även: Sjukdomsfall på Malma hed åren 1866 - 1875.

Sjukvård, Strängnäs-tiden

När regementet flyttade till Strängnäs 1921 var det meningen att en separat byggnad skulle uppföras som ett militärsjukhus. Av kostnadsskäl byggdes aldrig sjukhuset. Istället inreddes en sjukavdelning med 56 sängplatser och mottagningrum i den västligaste av kasernerna. I souterrängvåningen öppnades en mottagninsavdelning och i de två ovanpåliggande våningarna anordnades sjukrum. Provisoriet med en sjukavdelning förlagd till denna kasernbyggnad kom att bestå ända till 1970.
Ovan, sjukvårdsövning på 1890-talet framför sjukhuset på Malma hed. Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.
Ovan, sjukhuset på Malma hed. Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.
Till vänster Jonas Lindskog (f. 1862), regementsläkare vid Södermanlands regemente 1914 - 1923. På bilden i uniform m/1910 och armbindel. Lindskog hade smeknamnet ”Stora Bullret”.  Bild Arsenalen, Bildarkivet 2017.