Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-10-26

Kungliga Södermanlands Regemente

Malma hed, Karta över Malma hed, Mathållning på heden, Sjukvård, Tjänstgöring, Mötesplatser före 1774, Kompanibilder 1863

Möten och tjänstgöring på Malma hed

Tjänstgöring

Malma hed låg mitt i länet vilket gjorde att avståndet till mötesplatsen inte blev längre från någon av de yttre delarna av länet. Innan marschen till heden påbörjades möttes soldaterna vid respektive kompanis samlingsplats. Därifrån tågade man sen gemensamt till heden. Avståndet till heden kunde vara uppemot 6 mil för kompanierna beroende på var de startade och marschen tog då två dagar. Med till Malma hed fanns även kompanitrossen med tält och övrig utrustning. I slutet på kolonnen av soldater kom roteböndernas kärror med soldatkistorna innehållande respektive soldats persedlar. Sista kvällen innan mötet slog respektive kompani läger i Malmköpings närhet så att soldaterna skulle vara utvilade och fräscha när de påföljande dag marscherade in på heden för att slå läger. Exempelvis övernattade Vingåkers kompani i Salsta intill Flen; Öster Rekarne kompani låg i fårhuset vid Skoghall i Ärla; Gripsholms kompani i Vadsbro gård i Dunker; Oppunda kompani i Grinda gård i Lilla Malma; Strängnäs kompani i Rölsgård i Dunker. Kompanierna tågade in på heden efter ett visst schema så att inte kompanierna skulle komma fram vid samma tidpunkt och orsaka oreda. Först när ett kompani kommit till sin kompanigata på lägret och där satt ut linjer för sitt tältområde, kunde nästa kompani marschera in. Allra först tågade Livkompaniet in i lägret. Kompaniernas timmermän började omedelbart sina arbeten med att bygga vapenbaracker, latriner mm. Inryckningsdagen avslutades sen med Korum (gudstjänst). Tjänstgöringen på heden bestod under mötena främst av exercis, skjutövningar och fältarbeten. I slutet av övningstiden var det övningar i förband som avslutades med fälttjänstövning. Bilden till höger är från en skjutövning, Södermanlands regemente. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Vad som övades och längden på övningarna har naturligtvis varierat genom åren. Tabellen till vänster visar tjänstgöringstider från 1881 respektive 1892. Tabellen till höger visar de möten som hölls på Malma hed sommaren 1878.  
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

Referenslitteratur

Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Vansö socken, Evert Wahlberg, 1990 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Dunkers socken, Evert Wahlberg, 1989 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Fogdö socken, Evert Wahlberg, 1999 Soldater och båtsmän i Kärnbo och Mariefred. Evert Wahlberg och Gustav Lundberg, 1989. Södermanlands regemente, Historier. Evert Wahlberg, 1994. Indelningsverket vid Södermanlands regemente, Evert Wahlberg Kungl. Södermanlands regemente, översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning, 1935.

Relaterade länkar

Sjukdomar och sjukvård förr Regementets krigsorganisation 1800-talets andra hälft Stridsreglementet 1775 respektive 1848 Indelningsverket Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor Arbetskommenderingar Överst på sidan
Tjänstgöringen på heden skedde med andra ord under sommarmånaderna. Tjänstgöringens typ och längd tillkännagavs vanligen genom kungligt brev, i Svensk Författningssamling (SF) eller på annat sätt.

Regementsmöten

Regementsmöten hölls vanligen en gång per år på heden. Som vi ser i tabellen ovan pågick de i cirka tre veckor under maj - juni. Under regementsmötena övades soldaterna i exercis, skjutövningar, fältarbeten samt förbandsövningar. Bilden till höger: exercis på Malma hed i mitten av 1890-talet. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Soldaterna skulle nu visa vad man kunde och noggranna visitationer gjordes. Soldaterna drillades därför noga i kompaniet innan regementsmöte och fick lägga ned en hel del tid på persedelvård innan avmarschen till mötet. Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malma hed

Generalmönstringar

Generalmönstringsmötena var speciella möten där hela regementet mönstrades och kompani för kompani inspekterades. Soldaterna marscherade kompanivis upp till mönstringsbordet där soldat för soldat granskades och deras duglighet och hälsa antecknades i en liggare, generalmönsterrullan. Vid generalmönstringen fick de rekryter som anställts av respektive kompanichef efter senaste generalmönstring träda fram inför mönstringsherren för besiktning och kunskapskontroll. Även en medicinsk inspektion gjordes. Om soldaten blev godkänd blev han soldat och i rullan noterades han då som approberad”, dvs godkänd. Om han inte blev godkänd noterades han som ”kasserad”. Bilden till höger är från generalmönstringen av Södermanlands regemente på Malma hed år 1902. Mönstringen verställdes av general Hemming Gadd biträdd av landshövding Filip Boström. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Soldater som ville ta avsked ansökte om detta på generalmönstringsmötet. Vidare kunde en soldat bli avskedad på regementes begäran exempelvis på grund av sjukdom, skada eller hög ålder. En soldat kunde även bli avskedad på grund av regelbrott, allmänna brott eller osunt leverne. Även då noterades ”kasserad”. Mönsterherre var en general, därav namnet generalmönstring. I princip skulle varje regemente hålla en generalmönstring vart 3:e år även om det inte alltid skedde så ofta. Första generalmönstringen av Södermanlands regemente på Malma hed skedde den 14 juni 1774. Generalmönstringarna övergick att bli årliga från 1887 fram till 1905 då de avskaffades. Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malma hed

Kompanimöten

Mötena på heden var inte de enda möten som soldaterna fick genomgå. Varje kompani hade dessutom egna möten, dvs övningar som kompaniförband. Dessa övningar genomfördes vid respektive kompanis samlingsplats eller vid kompanichefsbostället. Kompanimöten skulle hållas en gång i månaden även om det inte blev så många gånger per år men i snitt 8 – 10 gånger per år. Detta har naturligtvis ändrats mycket under indelningsverkets epok. Under 1800-talet, framför allt under andra hälften av 1800-talet minskar antalet kompanimöten per år betydligt.

Kyrkparader

Soldaterna brukade även delta i så-kallade kyrkparader vid sockenkyrkan på söndagarna under sommarmånaderna. Vid dessa möten övades soldaterna i exercis och soldatinstruktioner. Vidare inspekterades soldaternas uniformer och utrustning. Dessa kyrkparader skedde vanligtvis per korpralskap, dvs 25 man under ledning av en korpral. Under 1880-talet upphör dessa kyrkparader.

Särskilda övningar med rekryter

Nyanställda rekryter kallades till exercis cirka två gånger i veckan, vanligtvis ledd av en korpral. Rekryterna skulle lära sig “pli och hållning, att gå väl” mm. Även utbildning i både läsning och räkning ingick.

Beväringsmöten

Det var inte enbart de indelta soldaterna som utbildades och tränades på övningshedarna utan även de värnpliktiga i Beväringsinrättningen (1812 - 1901). Utbildningen av beväringarna kallades beväringsmöten. Liksom regementsmötena skedde även beväringsmötena under sommaren. Det kunde då vara ganska trångt på övningsheden med både indelta soldater och beväringar som skulle utbildas. Bilden visar nyinrykta beväringar på Malma hed i full färd med att iordningställa halmmadrasser. 1890-tal. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Beväringarna utbildades av regementets egen befälskår. Beväringarna bildade inte egna förband (med vissa undantag) utan ingick i krigsorganisationen som en del av de etablerade regementena. Ett infanteriregemente hade vanligen 1200 soldater organiserad på 2 bataljoner. I krigsorganisationen förstärkte beväringarna regementena som därmed kunde utökas med en tredje bataljon. Beväringarna fördelades så att alla tre bataljonerna bestod av både indelta soldater (stamsoldater) och beväringsmän. I krigsorganisationen bestod regementena vid mitten av 1800-talet av 2 linjebataljoner och en reservbataljon. I linjebataljonerna var stamsoldater och beväringarna någorlunda jämt fördelade medan reservbataljonen till största delen bestod av beväringsmän. I 1855- års krigsorganisation ingick 3.500 man i regementet. I 1876/1877 års krigsorganisation var antalet utökad till 4.384 man varav 4.255 stridande och 129 man icke-stridande. De icke-stridande utgjordes till största delen av trosskuskar. Läs mer om hur beväringarna placerades i krigsorganisationen Indelning i klasser: Varje år indelades de värnpliktiga i beväringen i 12 klasser, av vilka klasserna 1 - 6 omfattade beväringsmän, tillhörande hären, flottan och flottans reserv. Värnpliktiga, som inte tillhör flottans reserv, hänförs till första klassen intill utgången av det år, de fullgjort första årets tjänstgöring i beväringen, och till andra klassen intill utgången av det år, de fullgjort andra årets tjänstgöring, varefter de övergår till den tredje klassen osv. Läs mer om beväringen och hur lång tid beväringsmännen utbildades 

Arbetskommenderingar

Den indelta arméns arbetsuppgifter var inte enbart militäriska utan den användes också som arbetskraft vid ett stort antal mer civila arbeten, inte mist vid kanalbyggen varav Göta kanal var den största. För kronan utgjorde de indelta knektarna en stor och billig arbetskraftsreserv. Dessa arbetskommenderingar gällde enbart rothållet inom indelningsverket, dvs de roterade knektarna inom infanteriet samt de roterade båtsmännen inom båtsmanshållet. Rusthållsregementena, dvs kavalleriet var undantagna från dessa kommenderingar. Fångbevakningar: De indelta knektarna fick även utföra fångbevakningskommenderingar. År 1825 inrättades i Stockholm Långholmens korrektionsanstalt. Här ansvarade Södermanlands regemente för den yttre bevakningen. Den bemannades av 33 knektar som byttes ut var tredje månad. De flesta regementena i Mälardalen plus Hälsinge regemente deltog i dessa bevakningsuppdrag. Arbeten av mer civil natur: Under 1800-talet deltog knektarna vid Södermanlands regemente i följande arbetskommenderingar: 1815 - 1817 Dalarö skans   1815 - 1827 Södertälje kanal, 1346 man 1815 - 1831 Stockholms slott, 17 man 1815 - 1835 Göta kanal   1815 - 1843 Vaxholm/Fredriksborg/Rindön   1815 - 1843 Kaj och brobyggnader   1816 - 1816 Publika byggnader, 50 man 1816 - 1818 Kungsträdgården   1816 - 1828 Drottningholms slott mfl   1817 - 1819 Garnisonssjukhuset, Stockholm 1818 - 1818 Ladugårdsgärde   1819 - 1829 Hjälmare kanal   1824 - 1824 Malmköping, trossbod, 460 dagsverken 1825 - 1825 Ladugårdsgärde, 25 man 1831 - 1831 Ladugårdsgärde   1834 - 1834 Ladugårdsgärde   1835 - 1835 Grisslehamn, kasernbyggnation, 10 man 1836 - 1840 Eskilstuna   1844 - 1844 Ladugårdsgärde, 8 man 1845 - 1845 Gripsholms slott, 80 man 1855 - 1865 Statens järnvägar Se vidare om Arbetskommenderingar
Som vi ser av bilden till höger ovan så pågick 2:a klassens beväringsmöte samtidigt som regementsmötet. Anledningen till det var säkerligen för att de värnpliktiga i beväringen skulle samövas med de indelta soldaterna. Se indelning i klasser nedan.
I tabellen visas hur många timmar som man lade ned på olika typer av övningar vid regementsmötet på Malma hed 1855. Under regementsmötet genomfördes även en generalmönstring varför den tid som kunde läggas på övningar var något mindre än normalt.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-10-26

Kungliga Södermanlands

Regemente

Malma hed, Karta över Malma hed, Mathållning på heden, Sjukvård, Tjänstgöring, Mötesplatser före 1774, Kompanibilder 1863

Möten och tjänstgöring på Malma

hed

Tjänstgöring

Malma hed låg mitt i länet vilket gjorde att avståndet till mötesplatsen inte blev längre från någon av de yttre delarna av länet. Innan marschen till heden påbörjades möttes soldaterna vid respektive kompanis samlingsplats. Därifrån tågade man sen gemensamt till heden. Avståndet till heden kunde vara uppemot 6 mil för kompanierna beroende på var de startade och marschen tog då två dagar. Med till Malma hed fanns även kompanitrossen med tält och övrig utrustning. I slutet på kolonnen av soldater kom roteböndernas kärror med soldatkistorna innehållande respektive soldats persedlar. Sista kvällen innan mötet slog respektive kompani läger i Malmköpings närhet så att soldaterna skulle vara utvilade och fräscha när de påföljande dag marscherade in på heden för att slå läger. Exempelvis övernattade Vingåkers kompani i Salsta intill Flen; Öster Rekarne kompani låg i fårhuset vid Skoghall i Ärla; Gripsholms kompani i Vadsbro gård i Dunker; Oppunda kompani i Grinda gård i Lilla Malma; Strängnäs kompani i Rölsgård i Dunker. Kompanierna tågade in på heden efter ett visst schema så att inte kompanierna skulle komma fram vid samma tidpunkt och orsaka oreda. Först när ett kompani kommit till sin kompanigata på lägret och där satt ut linjer för sitt tältområde, kunde nästa kompani marschera in. Allra först tågade Livkompaniet in i lägret. Kompaniernas timmermän började omedelbart sina arbeten med att bygga vapenbaracker, latriner mm. Inryckningsdagen avslutades sen med Korum (gudstjänst). Tjänstgöringen på heden bestod under mötena främst av exercis, skjutövningar och fältarbeten. I slutet av övningstiden var det övningar i förband som avslutades med fälttjänstövning. Bilden till höger är från en skjutövning, Södermanlands regemente. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Vad som övades och längden på övningarna har naturligtvis varierat genom åren. Tabellen till vänster visar tjänstgöringstider från 1881 respektive 1892. Tabellen till höger visar de möten som hölls på Malma hed sommaren 1878.  

Referenslitteratur

Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Lilla Malma socken, Evert Wahlberg Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Vansö socken, Evert Wahlberg, 1990 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Dunkers socken, Evert Wahlberg, 1989 Nya indelningsverket, soldater och soldattorp i Fogdö socken, Evert Wahlberg, 1999 Soldater och båtsmän i Kärnbo och Mariefred. Evert Wahlberg och Gustav Lundberg, 1989. Södermanlands regemente, Historier. Evert Wahlberg, 1994. Indelningsverket vid Södermanlands regemente, Evert Wahlberg Kungl. Södermanlands regemente, översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning, 1935.

Relaterade länkar

Sjukdomar och sjukvård förr Regementets krigsorganisation 1800-talets andra hälft Stridsreglementet 1775 respektive 1848 Indelningsverket Svenska arméns uniformer Svenska krig Svenska regementen Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malmahed Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malmahed Exempel på generalmönsterrulla från 1845 Södermanlands regementes fälttåg Södermanlands regementes rotenummer per kompani Exempel på olika handlinga rörande regementets soldater Regemetets generalmönsterrullor Arbetskommenderingar Överst på sidan
Tjänstgöringen på heden skedde med andra ord under sommarmånaderna. Tjänstgöringens typ och längd tillkännagavs vanligen genom kungligt brev, i Svensk Författningssamling (SF) eller på annat sätt.

Regementsmöten

Regementsmöten hölls vanligen en gång per år på heden. Som vi ser i tabellen ovan pågick de i cirka tre veckor under maj - juni. Under regementsmötena övades soldaterna i exercis, skjutövningar, fältarbeten samt förbandsövningar. Bilden till höger: exercis på Malma hed i mitten av 1890-talet. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Soldaterna skulle nu visa vad man kunde och noggranna visitationer gjordes. Soldaterna drillades därför noga i kompaniet innan regementsmöte och fick lägga ned en hel del tid på persedelvård innan avmarschen till mötet. Glimtar från regementsmötet år 1816 på Malma hed

Generalmönstringar

Generalmönstringsmötena var speciella möten där hela regementet mönstrades och kompani för kompani inspekterades. Soldaterna marscherade kompanivis upp till mönstringsbordet där soldat för soldat granskades och deras duglighet och hälsa antecknades i en liggare, generalmönsterrullan. Vid generalmönstringen fick de rekryter som anställts av respektive kompanichef efter senaste generalmönstring träda fram inför mönstringsherren för besiktning och kunskapskontroll. Även en medicinsk inspektion gjordes. Om soldaten blev godkänd blev han soldat och i rullan noterades han då som ”approberad”, dvs godkänd. Om han inte blev godkänd noterades han som ”kasserad”. Bilden till höger är från generalmönstringen av Södermanlands regemente på Malma hed år 1902. Mönstringen verställdes av general Hemming Gadd biträdd av landshövding Filip Boström. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Soldater som ville ta avsked ansökte om detta på generalmönstringsmötet. Vidare kunde en soldat bli avskedad på regementes begäran exempelvis på grund av sjukdom, skada eller hög ålder. En soldat kunde även bli avskedad på grund av regelbrott, allmänna brott eller osunt leverne. Även då noterades ”kasserad”. Mönsterherre var en general, därav namnet generalmönstring. I princip skulle varje regemente hålla en generalmönstring vart 3:e år även om det inte alltid skedde så ofta. Första generalmönstringen av Södermanlands regemente på Malma hed skedde den 14 juni 1774. Generalmönstringarna övergick att bli årliga från 1887 fram till 1905 då de avskaffades. Glimtar från generalmönstringen år 1817 på Malma hed

Kompanimöten

Mötena på heden var inte de enda möten som soldaterna fick genomgå. Varje kompani hade dessutom egna möten, dvs övningar som kompaniförband. Dessa övningar genomfördes vid respektive kompanis samlingsplats eller vid kompanichefsbostället. Kompanimöten skulle hållas en gång i månaden även om det inte blev så många gånger per år men i snitt 8 – 10 gånger per år. Detta har naturligtvis ändrats mycket under indelningsverkets epok. Under 1800-talet, framför allt under andra hälften av 1800-talet minskar antalet kompanimöten per år betydligt.

Kyrkparader

Soldaterna brukade även delta i så-kallade kyrkparader vid sockenkyrkan på söndagarna under sommarmånaderna. Vid dessa möten övades soldaterna i exercis och soldatinstruktioner. Vidare inspekterades soldaternas uniformer och utrustning. Dessa kyrkparader skedde vanligtvis per korpralskap, dvs 25 man under ledning av en korpral. Under 1880-talet upphör dessa kyrkparader.

Särskilda övningar med rekryter

Nyanställda rekryter kallades till exercis cirka två gånger i veckan, vanligtvis ledd av en korpral. Rekryterna skulle lära sig “pli och hållning, att gå väl mm. Även utbildning i både läsning och räkning ingick.

Beväringsmöten

Det var inte enbart de indelta soldaterna som utbildades och tränades på övningshedarna utan även de värnpliktiga i Beväringsinrättningen (1812 - 1901). Utbildningen av beväringarna kallades beväringsmöten. Liksom regementsmötena skedde även beväringsmötena under sommaren. Det kunde då vara ganska trångt på övningsheden med både indelta soldater och beväringar som skulle utbildas. Bilden visar nyinrykta beväringar på Malma hed i full färd med att iordningställa halmmadrasser. 1890-tal. Foto: Arsenalen, bildarkivet, 2017. Beväringarna utbildades av regementets egen befälskår. Beväringarna bildade inte egna förband (med vissa undantag) utan ingick i krigsorganisationen som en del av de etablerade regementena. Ett infanteriregemente hade vanligen 1200 soldater organiserad på 2 bataljoner. I krigsorganisationen förstärkte beväringarna regementena som därmed kunde utökas med en tredje bataljon. Beväringarna fördelades så att alla tre bataljonerna bestod av både indelta soldater (stamsoldater) och beväringsmän. I krigsorganisationen bestod regementena vid mitten av 1800-talet av 2 linjebataljoner och en reservbataljon. I linjebataljonerna var stamsoldater och beväringarna någorlunda jämt fördelade medan reservbataljonen till största delen bestod av beväringsmän. I 1855-års krigsorganisation ingick 3.500 man i regementet. I 1876/1877 års krigsorganisation var antalet utökad till 4.384 man varav 4.255 stridande och 129 man icke-stridande. De icke-stridande utgjordes till största delen av trosskuskar. Läs mer om hur beväringarna placerades i krigsorganisationen Indelning i klasser: Varje år indelades de värnpliktiga i beväringen i 12 klasser, av vilka klasserna 1 - 6 omfattade beväringsmän, tillhörande hären, flottan och flottans reserv. Värnpliktiga, som inte tillhör flottans reserv, hänförs till första klassen intill utgången av det år, de fullgjort första årets tjänstgöring i beväringen, och till andra klassen intill utgången av det år, de fullgjort andra årets tjänstgöring, varefter de övergår till den tredje klassen osv. Läs mer om beväringen och hur lång tid beväringsmännen utbildades 

Arbetskommenderingar

Den indelta arméns arbetsuppgifter var inte enbart militäriska utan den användes också som arbetskraft vid ett stort antal mer civila arbeten, inte mist vid kanalbyggen varav Göta kanal var den största. För kronan utgjorde de indelta knektarna en stor och billig arbetskraftsreserv. Dessa arbetskommenderingar gällde enbart rothållet inom indelningsverket, dvs de roterade knektarna inom infanteriet samt de roterade båtsmännen inom båtsmanshållet. Rusthållsregementena, dvs kavalleriet var undantagna från dessa kommenderingar. Fångbevakningar: De indelta knektarna fick även utföra fångbevakningskommenderingar. År 1825 inrättades i Stockholm Långholmens korrektionsanstalt. Här ansvarade Södermanlands regemente för den yttre bevakningen. Den bemannades av 33 knektar som byttes ut var tredje månad. De flesta regementena i Mälardalen plus Hälsinge regemente deltog i dessa bevakningsuppdrag. Arbeten av mer civil natur: Under 1800-talet deltog knektarna vid Södermanlands regemente i följande arbetskommenderingar: 1815 - 1817 Dalarö skans   1815 - 1827 Södertälje kanal, 1346 man 1815 - 1831 Stockholms slott, 17 man 1815 - 1835 Göta kanal   1815 - 1843 Vaxholm/Fredriksborg/Rindön   1815 - 1843 Kaj och brobyggnader   1816 - 1816 Publika byggnader, 50 man 1816 - 1818 Kungsträdgården   1816 - 1828 Drottningholms slott mfl   1817 - 1819 Garnisonssjukhuset, Stockholm 1818 - 1818 Ladugårdsgärde   1819 - 1829 Hjälmare kanal   1824 - 1824 Malmköping, trossbod, 460 dagsverken 1825 - 1825 Ladugårdsgärde, 25 man 1831 - 1831 Ladugårdsgärde   1834 - 1834 Ladugårdsgärde   1835 - 1835 Grisslehamn, kasernbyggnation, 10 man 1836 - 1840 Eskilstuna   1844 - 1844 Ladugårdsgärde, 8 man 1845 - 1845 Gripsholms slott, 80 man 1855 - 1865 Statens järnvägar Se vidare om Arbetskommenderingar
Som vi ser av bilden till höger ovan så pågick 2:a klassens beväringsmöte samtidigt som regementsmötet. Anledningen till det var säkerligen för att de värnpliktiga i beväringen skulle samövas med de indelta soldaterna. Se indelning i klasser  nedan.
I tabellen visas hur många timmar som man lade ned på olika typer av övningar vid regementsmötet på Malma hed 1855. Under regementsmötet genomfördes även en generalmönstring varför den tid som kunde läggas på övningar var något mindre än normalt.