Wäsby båtsmansrote, nr 58

Inledning

Wäsy båtsmansrote 58 i Sollentuna socken och bestod av ett antal hemman vilka har varit några olika hemman under indelningsverkets tidsepok. År 1763 bestod Wäsby rote av 5 hemman: Råcksta, Wäsby, Skillinge och ¼ mantal Fjällen. Vidare ingick enligt rullan ett icke namngivet frälsehemman. Källa: Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:7 (1763) Bild 6850, år 1763. Första kolumnen på bilden intill har markering för skattehemman (Wäsby och Skillinge), den andra för kronohemman och den tredje för frälsehemman. Ett frälsehemman var en bondgård som var brukare av frälsejord, dvs bonden arrenderade jord ägda av adeln och betalade skatt till adeln. Arrendet betalades i regel med dagsverken på markägarens gods. Stamroten var Wäsby gård (Väsby gård) och den gård på vars mark båtsmanstorpet var uppförd. Övriga hemman i roten var sk. hjälprotar (strörotar). Flottans båtsmän var organiserade i båtsmanskompanier. Wäsby roten ingick i Södra Roslags Andra båtsmanskompani (16). Från 1874 har kompaniet namnet Roslags 1. båtsmanskompani.

Nr 58 Wäsby båtsmansrotes båtsmän 1717

– 1885

Båtsmännen i Wäsby rote tjänstgjorde vid Södra Roslags andra båtsmanskompani (fr. 1874, 1:a Roslags båtsmanskompani) under Stockholms station. Följande 11 båtsmän har tjänstgjord vid nr 58 Wäsby båtsmansrote mellan 1717 och 1885: 1. Båtsman Johan (Johansson) Wäderman, i tjänst 1717–1719 2. Båtsman Jöns (Ersson) Wäderman, i tjänst 1720–1729 3. Båtsman Johan (Mattson) Wahlberg, i tjänst 1729–1733 4. Båtsman Nils (Gustafsson) Wäsberg, i tjänst 1734–1742 5. Båtsman Eric (Ersson) Wäsberg, i tjänst 1744–1766 6. Båtsman Per/Petter (Olsson) Wäsberg, i tjänst 1767–1787 7. Båtsman Lars Adolf (Jansson) Wäsberg, i tjänst 1787–1819 8. Båtsman Vilhelm (Olsson) Wäsberg, i tjänst 1821–1831 9. Båtsman Johan Petter (Kolm) Wäsberg, i tjänst 1832–1848 10. Båtsman Johan Gustaf (Lindqvist) Wäsberg, i tjänst 1849–1864 11. Båtsman Johan August (Eklund) Wäsberg, i tjänst 1864–1885 Namnen inom parantes var deras patronymikon eller släktnamn. Se vidare Båtsmännen vid Wäsby rote 58. Kartor:

Källreferenser

1. "Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket", Claes Grill, 1856 2. Utmarken kring Väsby, historiskt odlingslandskap mellan Bög och Väsby, Sollentuna kommun/Naturvård 3. Om båtsmanshållet 4. Wikipedia 5. Lantmäteriets historiska kartor 6. Husförhörslängder, Sollentuna 7. Flottans rullor 8. Centrala soldatregistret

Relaterade länkar

• Båtsmännen vid Wäsby rote 58 • Flottans uniformer • Örlogsflottan • Skärgårdsflottan (Arméns flotta) • Norrlands båtsmanskompanier • Sjöerfarenhet - 4-gradig skala • Indelningsverket • Svenska krig • Svenska regementen och båtsmanskompanier • Gustav III:s ryska krig 1788 - 1790 • Sjöslaget Viborgska gatloppet 1790 • Sjöslaget vid Svensksund 1790 • Båtsmanshållet • Skeppsgosseregistret, Blekinge släktforskarförening Överst på sida

Wäsby båtsmanstorp 58

Väsby båtmanstorp 58 i Sollentuna socken låg strax väster om sjön Ravalen i nuvarande Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna kommun. Båtsmanstorpet finns inte kvar idag men kommunen har restaurerat området där torpet låg en gång i tiden för att visa hur platsen för ett båtsmanstorp kunde se ut och hur markerna kring ett torp brukades förr. Väsby båtmanstorp lydde under Väsby gård Väsby båtsmanstorp har funnits på platsen sedan cirka 1725 då det dyker upp i Sollentuna sockens husförhörslängder. Torpet låg drygt 600 meter norr om Väsby gård och intill den gamla landsvägen till Viby gård. Wäsby båtsmansrote ingick i Södra Roslags 2:a båtsmanskompani under Stockholms örlogsstation. Från 1874 har kompaniet namnet Roslags 1. båtsmanskompani. De som blev båtsmän tilldelades ett specifikt båtsmansnamn. De allra flesta båtsmansnamnen var konstuerade utifrån namnet på den båtsmansrote de tillhörde. Detta gällde även båtsmännen på Wäsby båtsmanstorp där de flesta båtsmännen bar båtsmansnamnnet ”Wäsberg” just efter rotens namn: Wäsby rote. Roten har mellan 1725 och 1885 haft 11 båtsmän och hela 8 av dem har haft båtsmansnamnet Wäsberg. Den sista båtsmannen på roten flyttade från torpet 1885 och två år senare, 1887, vakanssattes hela båtsmanshållet. Från 1887 nyttjades stugan som bostad för lantbruksarbetare, bland annat statare, i första hand på Väsby gård då båtsmanstorpet låg på den gårdens mark. Torpet förstördes i en brand våren 1928. Kvar på platsen finns idag resterna av en husgrund med måtten 8x7 meter och ett spisröse (hög efter den rasade skorstenen). Resterna efter en jordkällare och förvildade syrenbuskar vittnar om båtsmanstorpets gamla tomtplats på en kulle. I ett led att återskapa det historiska odlingslandskapet mellan gårdarna Väsby och Bög lät Sollentuna kommun år 2006 röja platsen för Wäsby båtsmanstorp och håller sedan dess området öppet med gamla metoder där hästar används i åkerbruket. Både åkern, ängen och gärdesgården runt platsen för torpet har återskapats.

Wäsby gård

Väsby gård är ett hemman (bondgård) som ligger i ett gammalt odlingslandskap på Järvafältet i Sollentuna kommun strax norr om Stockholm. Väsby är en av de få gårdar på Järvafältet som fortfarande aktivt bedriver jordbruk. På lantmäterikartan från år 1810/1811 syns Wäsbys (Wässby) bebyggelse på varsin sida om byvägen. Intill husen låg flera kålgårdar (trädgårdsland) för odling av grönsaker och runt byn utbredde sig beteshagar och åkrar medan skogsmarken och skogsbeteshagar låg utanför inägomarken. Wäsby gård var stamrote i Wäsby båtsmansrote nr 58 och båtsmanstorpet låg på Wäsbys ägor. Både Väsby och Bög låg under Edsbergs säteri. En ny mangårdsbyggnad på Väsby gård byggdes år 1897 och den finns fortfarande kvar idag. Samtidigt uppfördes även en stor ladugård med plats för djur, foder och redskap väster om boningshuset. Då försvann byns mindre byggnader där varje hus hade sin egen funktion och kulturlandskapet fick sin nuvarande karaktär. Mellan 1906 och 1970 var Järvafältet militärt övningsområde. Stridsskjutningarna skedde i terrängen intill Bög och Väsby. Väsby nyttjades av krigsmakten fram till slutet av 1960-talet. Sollentuna kommun förvärvade då Väsby gård. Vid Väsby gård driver Sollentuna kommun en naturskola som ligger i en fd. militär huslänga som försvaret använde fram till slutet av 1960-talet. Wäsby gård låg som sagt under Edsberg. Edsbergs gård uppfördes i trä omkring 1630 vid Edsvikens norra strand på initiativ av proviantmästaren och fogden Henrik Olofsson. Han fick då även tillstånd av Gustav II Adolf att bygga ett värdshus intill. Olofsson lät även uppföra Landsnora kvarn, som tillhörde Edsbergs gård. Under 1630-talet övertogs egendomen av greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna och gården fick säteristatus 1647. Thure Gustaf Rudbeck köpte säteriet för 360 000 daler kopparmynt år 1757. Tre år senare lät han riva det gamla trähuset från 1630 och uppförde dagens slottsbyggnad i sten som stod färdigt 1760. Säterier skattebefriade, och innehavet ett privilegium för adeln. En ståndsmässig byggnad var ett krav för skattebefrielse. Skapandet av nya säterier förbjöds 1686.