Copyright © Hans Högman 2020-03-26
Wäsby båtsmansrote, nr 58
Inledning
Wäsy båtsmansrote 58 i
Sollentuna socken och
bestod av ett antal
hemman vilka har varit
några olika hemman
under indelningsverkets
tidsepok. År 1763 bestod
Wäsby rote av 5 hemman:
Råcksta, Wäsby, Skillinge
och ¼ mantal Fjällen.
Vidare ingick enligt rullan
ett icke namngivet frälsehemman.
Källa: Flottans arkiv, Amiralitetskollegium,
sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för
båtsmanshållet EIIIa1:7 (1763) Bild 6850, år 1763.
Första kolumnen på bilden intill har markering för
skattehemman (Wäsby och Skillinge), den andra för
kronohemman och den tredje för frälsehemman.
Ett frälsehemman var en bondgård som var brukare
av frälsejord, dvs bonden arrenderade jord ägda av
adeln och betalade skatt till adeln. Arrendet
betalades i regel med dagsverken på markägarens
gods.
Stamroten var Wäsby gård (Väsby gård) och den
gård på vars mark båtsmanstorpet var uppförd.
Övriga hemman i roten var sk. hjälprotar
(strörotar).
Flottans båtsmän var organiserade i
båtsmanskompanier. Wäsby roten ingick i Södra
Roslags Andra båtsmanskompani (16). Från 1874
har kompaniet namnet Roslags 1. båtsmanskompani.
Nr 58 Wäsby båtsmansrotes båtsmän 1717
– 1885
Båtsmännen i Wäsby rote tjänstgjorde vid Södra
Roslags andra båtsmanskompani (fr. 1874, 1:a
Roslags båtsmanskompani) under Stockholms
station.
Följande 11 båtsmän har tjänstgjord vid nr 58
Wäsby båtsmansrote mellan 1717 och 1885:
1.
Båtsman Johan (Johansson) Wäderman, i tjänst
1717–1719
2.
Båtsman Jöns (Ersson) Wäderman, i tjänst
1720–1729
3.
Båtsman Johan (Mattson) Wahlberg, i tjänst
1729–1733
4.
Båtsman Nils (Gustafsson) Wäsberg, i tjänst
1734–1742
5.
Båtsman Eric (Ersson) Wäsberg, i tjänst
1744–1766
6.
Båtsman Per/Petter (Olsson) Wäsberg, i tjänst
1767–1787
7.
Båtsman Lars Adolf (Jansson) Wäsberg, i tjänst
1787–1819
8.
Båtsman Vilhelm (Olsson) Wäsberg, i tjänst
1821–1831
9.
Båtsman Johan Petter (Kolm) Wäsberg, i tjänst
1832–1848
10.
Båtsman Johan Gustaf (Lindqvist) Wäsberg, i
tjänst 1849–1864
11.
Båtsman Johan August (Eklund) Wäsberg, i
tjänst 1864–1885
Namnen inom parantes var deras patronymikon
eller släktnamn.
Se vidare Båtsmännen vid Wäsby rote 58.
Kartor:
Wäsby båtsmanstorp
58, Sollentuna
Källreferenser
1.
"Statistiskt sammandrag af svenska
indelningsverket", Claes Grill, 1856
2.
Utmarken kring Väsby, historiskt
odlingslandskap mellan Bög och Väsby,
Sollentuna kommun/Naturvård
3.
Om båtsmanshållet
4.
Wikipedia
5.
Lantmäteriets historiska kartor
6.
Husförhörslängder, Sollentuna
7.
Flottans rullor
8.
Centrala soldatregistret
Wäsby båtsmanstorp 58
Väsby båtmanstorp 58 i Sollentuna socken låg
strax väster om sjön Ravalen i nuvarande Östra
Järvafältets naturreservat i Sollentuna kommun.
Båtsmanstorpet finns inte kvar idag men kommunen
har restaurerat området där torpet låg en gång i tiden
för att visa hur platsen för ett båtsmanstorp kunde se
ut och hur markerna kring ett torp brukades förr.
Väsby båtmanstorp lydde under Väsby gård
Väsby båtsmanstorp har funnits på platsen sedan
cirka 1725 då det dyker upp i Sollentuna sockens
husförhörslängder. Torpet låg drygt 600 meter norr
om Väsby gård och intill den gamla landsvägen till
Viby gård.
Wäsby båtsmansrote ingick i Södra Roslags 2:a
båtsmanskompani under Stockholms örlogsstation.
Från 1874 har kompaniet namnet Roslags 1.
båtsmanskompani.
De som blev båtsmän tilldelades ett specifikt
båtsmansnamn. De allra flesta båtsmansnamnen var
konstuerade utifrån namnet på den båtsmansrote de
tillhörde. Detta gällde även båtsmännen på Wäsby
båtsmanstorp där de flesta båtsmännen bar
båtsmansnamnnet ”Wäsberg” just efter rotens namn:
Wäsby rote. Roten har mellan 1725 och 1885 haft 11
båtsmän och hela 8 av dem har haft båtsmansnamnet
Wäsberg.
Den sista båtsmannen på roten flyttade från torpet
1885 och två år senare, 1887, vakanssattes hela
båtsmanshållet.
Från 1887 nyttjades stugan som bostad för
lantbruksarbetare, bland annat statare, i första hand
på Väsby gård då båtsmanstorpet låg på den gårdens
mark.
Torpet förstördes i en brand våren 1928. Kvar på
platsen finns idag resterna av en husgrund med
måtten 8x7 meter och ett spisröse (hög efter den
rasade skorstenen). Resterna efter en jordkällare och
förvildade syrenbuskar vittnar om båtsmanstorpets
gamla tomtplats på en kulle.
I ett led att återskapa det historiska odlingslandskapet
mellan gårdarna Väsby och Bög lät Sollentuna
kommun år 2006 röja platsen för Wäsby
båtsmanstorp och håller sedan dess området öppet
med gamla metoder där hästar används i åkerbruket.
Både åkern, ängen och gärdesgården runt platsen för
torpet har återskapats.
Wäsby gård
Väsby gård är ett hemman (bondgård) som ligger i
ett gammalt odlingslandskap på Järvafältet i
Sollentuna kommun strax norr om Stockholm. Väsby
är en av de få gårdar på Järvafältet som fortfarande
aktivt bedriver jordbruk.
På lantmäterikartan från år 1810/1811 syns Wäsbys
(Wässby) bebyggelse på varsin sida om byvägen. Intill
husen låg flera kålgårdar (trädgårdsland) för odling av
grönsaker och runt byn utbredde sig beteshagar och
åkrar medan skogsmarken och skogsbeteshagar låg
utanför inägomarken. Wäsby gård var stamrote i
Wäsby båtsmansrote nr 58 och båtsmanstorpet låg
på Wäsbys ägor.
Både Väsby och Bög låg under Edsbergs säteri.
En ny mangårdsbyggnad på Väsby gård byggdes år
1897 och den finns fortfarande kvar idag.
Samtidigt uppfördes även en stor ladugård med plats
för djur, foder och redskap väster om boningshuset.
Då försvann byns mindre byggnader där varje hus
hade sin egen funktion och kulturlandskapet fick sin
nuvarande karaktär.
Mellan 1906 och 1970 var Järvafältet militärt
övningsområde. Stridsskjutningarna skedde i
terrängen intill Bög och Väsby.
Väsby nyttjades av krigsmakten fram till slutet av
1960-talet. Sollentuna kommun förvärvade då Väsby
gård. Vid Väsby gård driver Sollentuna kommun en
naturskola som ligger i en fd. militär huslänga som
försvaret använde fram till slutet av 1960-talet.
Wäsby gård låg som sagt under Edsberg. Edsbergs
gård uppfördes i trä omkring 1630 vid Edsvikens
norra strand på initiativ av proviantmästaren och
fogden Henrik Olofsson. Han fick då även tillstånd av
Gustav II Adolf att bygga ett värdshus intill. Olofsson
lät även uppföra Landsnora kvarn, som tillhörde
Edsbergs gård. Under 1630-talet övertogs
egendomen av greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna
och gården fick säteristatus 1647. Thure Gustaf
Rudbeck köpte säteriet för 360 000 daler kopparmynt
år 1757. Tre år senare lät han riva det gamla trähuset
från 1630 och uppförde dagens slottsbyggnad i sten
som stod färdigt 1760.
Säterier skattebefriade, och innehavet ett privilegium
för adeln. En ståndsmässig byggnad var ett krav för
skattebefrielse. Skapandet av nya säterier förbjöds
1686.
Denna sida: