Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-06-05

Stora nordiska kriget 1700 - 1721 (5a)

Inledning

Karl XI dog 1697 och Karl XII utnämndes till Kung blott 15 år gammal. Samma år inleddes förhandlingar mellan Danmark, Ryssland, Brandenburg och Polen om ett anfallsförbund mot Sverige. I Ryssland satt Tsar Peter den store på tronen och i Polen hade August II nyss blivit vald till kung över Polen och tillika kurfurste av Sachsen. I Danmark fanns Fredrik IV. August, Fredrik och Karl XII var kusiner. 1699 var ett anfall nära och i december fick de svenska regementscheferna order om att vara beredd på en mobilisering. Den 6 mars 1700 fick Karl XII budet om att Sachsiska trupper marscherat in i Livland. Riga hade belägrats natten mellan den 11 och 12 februari. Nu sändes kurirer ut med order om mobilisering av den svenska krigsmakten. Det var en väl övad och bra utrustad armé som nu mycket snabbt sattes på fötter. Den 20 mars kom besked om att Danmark anfallit Hollstein-Gottorp som stod i förbund med Sverige. Den 13 april lämnar Karl XII Stockholm för att aldrig återkomma. Med sig har han Karl XI:s häst Brandklipparen (som på Karl XI:s tid hette Brilliant), sina hundar Caesar, Pompe, Turk och Snushane plus uppvaktning och hovstaten. Resan går först till Kungsör där kungens stolthet Livdrabanterna finns. Livdrabanterna var eliten bland eliten. Ännu finare och högre officersskola än Livgardet i Stockholm. Chef var Arvid Horn. Livdrabanterna var 200 speciellt handplockade ryttare formade till regementet Kungliga Majestäts drabanter till häst. Deras uniform var ej karolinerblå som de övrigas utan bestod av älgskinnskyller och harnesk av stål. De var den finaste kavalleristyrka som Sverige har haft. De användes för de svåraste uppdragen och stred alltid i främst i striden och skulle med sina kroppar skydda kungen. Inom några månader är hela den svenska armén mobiliserad, 43.000 indelta trupper, 33.000 värvade, totalt ca: 76.000 man. Mer om det antal som mobiliserades. Karl XII beslutar att först ta itu med Danmark. Den danska flottan kontrollerar södra Östersjön så det blir svårt att ta sig till Nordtyskland med förstärkningar. Den befintliga svenska hären på 7.000 man i Hollstein under ledning av Johan Banér gör dock bra ifrån sig och har dessutom fått hjälp av 10.000 soldater från Lüneburg. Man beslöt sig i stället att direkt anfalla Danmark. En engelsk-holländsk flott eskader anlände till Öresund för att stödja den svenska flottan. Den danska flottan tog skydd i hamn. Den 25 juli 1700 gick en svensk styrka om 4.000 man iland i Humlebäck, en mil söder om Helsingör. Överfarten skedde i 11 mindre landstigningsbåtar som seglades över från Helsingborg. Man mötte endast svagt motstånd och snart var alla trupper i land. Se karta över Skåne. Nu låg den danska huvudstaden endast en dagsmarsch bort. Huvuddelen av den danska armén fanns dessutom i Hollstein. Under landstigningen sköt den svenska flottan vilseledande eld på flera ställen längs den danska kusten. Själva landstigningen skedde också i skydd av flottans artillerield. De svenska förlusterna vid landstigningen var endast ett fåtal döda. De regementen som deltog i landstigningen var Livgardet samt Upplands-, Kalmar- och Malmö regementen. Först i land var Upplands regemente. Den svenska armén samlade sig nu inför det anfall mot Köpenhamn som planerades i början av augusti. Danmark var nu på väg att hamna i ett tvåfrontskrig och innan Sverige han anfalla Köpenhamn slöts fred mellan Danmark och Hollstein-Gottorp. Karl XII var nu tvungen att acceptera att kriget var slut. De stora sjönationerna drog nu bort sina flottor och lämnade Öresund åter öppen för danska flottan. Karl XII drog tillbaka sina trupper till Skåne. Sveriges gränser inför Det Stora Nordiska Kriget. Sammanfattning av Det Stora Nordiska Kriget

Berömda svenska slag, 1700-tal (5a)

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Berömda svenska slag, 1700-tal:
Innehåll denna sida:

Källreferenser, 1700-tal

1. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen 1989 2. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 3. Kungar och krigare, tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Anders Florén, Stellan Dahlgren, Jan Lindegren, 1992 4. Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt. Herman Lindqvist, 1994 5. Historien om Sverige, Storhet och fall. Herman Lindqvist, 1995 6. Karoliner. Alf Åberg, Göte Göransson 1976 7. I karolinernas spår. Alf Åberg, 1959 8. Poltava. Peter Englund, 1988 9. Karl XII:s levnad. Frans G. Bengtsson (3:e utgåvan), 1989 10. Armfeldts fälttåg mot Trondheim 1718 – 1719. Svante Hedin, 1986 11. Svenska regementenas historia. J Mankell, andra upplagan, 1866 12. Svenskt Biografiskt Lexikon, SBL (CD) 13. Svensk militärhistorisk atlas, 2000 14. Svenska äventyr, 800 - 1710, 1710 – 1780. Lars Widding m.fl. 1996 15. Svenska krig 1521 – 1814. Ulf Sundberg, 1998
Avsnittet “Stora Nordiska Kriget” är uppdelad på flera sidor:
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-06-05

Stora nordiska kriget 1700 - 1721

(5a)

Inledning

Karl XI dog 1697 och Karl XII utnämndes till Kung blott 15 år gammal. Samma år inleddes förhandlingar mellan Danmark, Ryssland, Brandenburg och Polen om ett anfallsförbund mot Sverige. I Ryssland satt Tsar Peter den store på tronen och i Polen hade August II nyss blivit vald till kung över Polen och tillika kurfurste av Sachsen. I Danmark fanns Fredrik IV. August, Fredrik och Karl XII var kusiner. 1699 var ett anfall nära och i december fick de svenska regementscheferna order om att vara beredd på en mobilisering. Den 6 mars 1700 fick Karl XII budet om att Sachsiska trupper marscherat in i Livland. Riga hade belägrats natten mellan den 11 och 12 februari. Nu sändes kurirer ut med order om mobilisering av den svenska krigsmakten. Det var en väl övad och bra utrustad armé som nu mycket snabbt sattes på fötter. Den 20 mars kom besked om att Danmark anfallit Hollstein-Gottorp som stod i förbund med Sverige. Den 13 april lämnar Karl XII Stockholm för att aldrig återkomma. Med sig har han Karl XI:s häst Brandklipparen (som på Karl XI:s tid hette Brilliant), sina hundar Caesar, Pompe, Turk och Snushane plus uppvaktning och hovstaten. Resan går först till Kungsör där kungens stolthet Livdrabanterna finns. Livdrabanterna var eliten bland eliten. Ännu finare och högre officersskola än Livgardet i Stockholm. Chef var Arvid Horn. Livdrabanterna var 200 speciellt handplockade ryttare formade till regementet Kungliga Majestäts drabanter till häst. Deras uniform var ej karolinerblå som de övrigas utan bestod av älgskinnskyller och harnesk av stål. De var den finaste kavalleristyrka som Sverige har haft. De användes för de svåraste uppdragen och stred alltid i främst i striden och skulle med sina kroppar skydda kungen. Inom några månader är hela den svenska armén mobiliserad, 43.000 indelta trupper, 33.000 värvade, totalt ca: 76.000 man. Mer om det antal som mobiliserades. Karl XII beslutar att först ta itu med Danmark. Den danska flottan kontrollerar södra Östersjön så det blir svårt att ta sig till Nordtyskland med förstärkningar. Den befintliga svenska hären på 7.000 man i Hollstein under ledning av Johan Banér gör dock bra ifrån sig och har dessutom fått hjälp av 10.000 soldater från Lüneburg. Man beslöt sig i stället att direkt anfalla Danmark. En engelsk-holländsk flott eskader anlände till Öresund för att stödja den svenska flottan. Den danska flottan tog skydd i hamn. Den 25 juli 1700 gick en svensk styrka om 4.000 man iland i Humlebäck, en mil söder om Helsingör. Överfarten skedde i 11 mindre landstigningsbåtar som seglades över från Helsingborg. Man mötte endast svagt motstånd och snart var alla trupper i land. Se karta över Skåne. Nu låg den danska huvudstaden endast en dagsmarsch bort. Huvuddelen av den danska armén fanns dessutom i Hollstein. Under landstigningen sköt den svenska flottan vilseledande eld på flera ställen längs den danska kusten. Själva landstigningen skedde också i skydd av flottans artillerield. De svenska förlusterna vid landstigningen var endast ett fåtal döda. De regementen som deltog i landstigningen var Livgardet samt Upplands-, Kalmar- och Malmö regementen. Först i land var Upplands regemente. Den svenska armén samlade sig nu inför det anfall mot Köpenhamn som planerades i början av augusti. Danmark var nu på väg att hamna i ett tvåfrontskrig och innan Sverige han anfalla Köpenhamn slöts fred mellan Danmark och Hollstein-Gottorp. Karl XII var nu tvungen att acceptera att kriget var slut. De stora sjönationerna drog nu bort sina flottor och lämnade Öresund åter öppen för danska flottan. Karl XII drog tillbaka sina trupper till Skåne. Sveriges gränser inför Det Stora Nordiska Kriget. Sammanfattning av Det Stora Nordiska Kriget

Berömda svenska slag,

1700-tal (5a)

Källreferenser, 1700-tal

1. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen 1989 2. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977 3. Kungar och krigare, tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Anders Florén, Stellan Dahlgren, Jan Lindegren, 1992 4. Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt. Herman Lindqvist, 1994 5. Historien om Sverige, Storhet och fall. Herman Lindqvist, 1995 6. Karoliner. Alf Åberg, Göte Göransson 1976 7. I karolinernas spår. Alf Åberg, 1959 8. Poltava. Peter Englund, 1988 9. Karl XII:s levnad. Frans G. Bengtsson (3:e utgåvan), 1989 10. Armfeldts fälttåg mot Trondheim 1718 – 1719. Svante Hedin, 1986 11. Svenska regementenas historia. J Mankell, andra upplagan, 1866 12. Svenskt Biografiskt Lexikon, SBL (CD) 13. Svensk militärhistorisk atlas, 2000 14. Svenska äventyr, 800 - 1710, 1710 – 1780. Lars Widding m.fl. 1996 15. Svenska krig 1521 – 1814. Ulf Sundberg, 1998