Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-06-05

Persongalleri, Armfeldtska fälttåget 1718  (5j)

Norge 1718

Armfeldt, Carl Gustav 1666 - 1736 Befälhavare över den jämtländska armén i fälttåget mot Norge 1718. Född den 9 nov. 1666 i Ingermanland, död den 24 okt. 1736. Föräldrar: överstelöjtnanten Gustav Armfelt och Elisabet Brakel. Släkten Armfeldt har jämtländska rötter. Korpral vid Nylands kavalleri 1683; i fransk krigstjänst 1685; generaladjutant av kavalleriet vid armén i Ingermanland och Finland i slutet av år 1700, utnämningen stadfästes av Karl XII den 9 jan. 1701; överste vid Viborgs läns fördubblingskavalleri 26 mars 1707; generalmajor av kavalleriet 21 apr. 1711; chef för Nylands infanteriregemente 1711; övertog befälet över armén i Finland den 6 aug. 1713 (vilket befäl han bibehöll till krigets slut); ledde under resten av 1713 och hela 1714 Finlands försvar; generallöjtnant av infanteriet 16 jan. 1717; befälhavare över den jämtländska armén 9 mars 1718; får i Gävle ansvaret att med den finska armén fram till krigsslutet sköta försvaret mot de ryska galärerna härjningar; skeppade över den finska armén till Finland hösten 1721; bosätter sig i Finland på överstebostället Liljendal vid Pernå, öster om Borgå; friherre 5 juli 1731; tf. överbefälhavare i Finland 19 sept. 1734; general 6 mars 1735; överbefälhavare i Finland 24 mars samma år. Gift 1700 med sin kusindotter Lovisa Aminoff, född 1685, omkommen genom drunkning 1741, dotter till ryttmästaren Johan Fredrik Aminoff. Tillsammans får paret 20 barn varav 10 söner och 2 döttrar når vuxen ålder. Paret är jordfästa i det Isnäska gravkoret i Pernå kyrka. Budde, Vincent 1660 - 1729 Budde hade vid tiden för det armfeldtska anfallet år 1718 ansvaret för det norska försvaret av Trondheim. Född den 31/12 1660 i Frederikshald, död 13 april 1729. Föräldrar: överste Frederik Otto Budde och Sophie Bildt. Major vid Andra dragonregementet i de danska styrkor som var i kejserlig tjänst 1702; överstelöjtnant vid det Nordenfjeldska dragonregementet 1704; överste och chef för Trondhjemske regementet 1710; generalmajor och kommendant vid Fredriksstad i november 1716; kommenderande general nordenfjels 1717; riddare av Dannebrogen 1721. Gift 16 april 1718 med Armgard Margrethe Gabel. Cronstedt, Gabriel 1670 - 1757 Heter före adlandet Olderman, född 2 maj 1670 i Stockholm, död 7 sept. 1757 på Siggesta, Värmdön. Student i Uppsala 3 mars 1679; adopterad av sin styvfader direktören Mårten Cronstedt och adlad 18 mars 1693; volontär vid fortifikationen 1694; löjtnant därstädes 19 juli 1695; ingenjörkapten i fortifikationskontoret 12 juni 1700; erhöll majors grad med kaptens lön 9 sept. 1712; generalkvartermästarlöjtnant (överstelöjtnant) 9 febr. 1716; "befälhavare av fortifikationen" vid jämtländska armén 21 maj 1718; överste 1 dec. 1719; generalmajor och direktör över fortifikationen 19 okt. 1741; ledamot av defensionskommissionen 27 sept. 1742—17 aug. 1743; överkommendant i Stockholm och över befästningarna i Stockholms skärgård 16 juni 1743; generallöjtnant 10 juni 1755; erhöll avsked 28 juli 1757. Gift 1) 20 juni 1699 i Stockholm med Brita Österling, född 28 okt. 1671 i Stockholm, död 1 aug. 1714 i Kila socken, Västerås stift. 2) 10 jan. 1715 med Maria Elisabeth Adlerberg, född 28 jan. 1694 i Jönköping, död 13 dec. 1750 i Stockholm. Med sina båda fruar hade han 25 barn. de la Barre, Reinhold Johan 1660-tal - 1724 Född på Ermes slott i Livland, troligen på 1660-talet, död 18 jan. 1724. Föräldrar: översten Anton de la Barre och friherrinnan Anna Gertruda von Yxkull-Gyllenband. Volontär vid livgardet maj 1684; fänrik vid Campen-hausens livländska infanteriregemente 1684; kornett vid livländska adelsfanan; löjtnant vid överste Quaders kavalleriregemente i fransk tjänst 11 nov. 1691; ryttmästare där 1694; ryttmästare vid H. H. von Tiesenhausens livländska kavalleriregemente 1700; sekundmajor där 23 febr. 1702; premiärmajor 1703; överstelöjtnant där; överste vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 22 okt. 1710; överste vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente samt generalmajor av kavalleriet 13 maj 1713; generallöjtnant av kavalleriet 16 jan. 1717; "direktör av förrättningen" i jämtländska arméns stab 1718; En av de mer dramatiska händelserna i fälttåget mot Trondheim var då de la Barre och hans ryttare i bästa karoliner anda jagar en norsk ryttaravdelning söderut och över Dovre fjäll; deltog i försvaret av Roslagen 1719; efter freden 1721 tågar han med sina trupper runt Bottenviken till Finland; överbefälhavare över trupperna i Finland fram till april 1722. — Ogift. Frisenheim, Johan Henrik omkr. 1670 - 1737 Han heter Frisius innan han blev adlad 1713 , född omkring 1670 i Nyen, död den 12 okt 1737 i Villmanstrand. Fader: kyrkoherden i tyska församlingen i Nyen, Johan Henrik Frisius. Burskap som köpman i Nyen 1691, flyttade till Viborg 1703 sedan Nyen fallit i rysarnas händer, krigskommissarie vid finska armén 1710, överkrigskommissarie 1713, krigsråd 4 dec 1716, adlad 6 dec samma år, landshövding i Nyslotts och Kymmenegårds län 16 sept 1721, friherre 4 aug 1727. Gift 1696 med Catharina Barckman, död 1702. Äktenskapet var barnlöst. Hösten 1717 undersökte Frisenheim i Armfeldts sällskap och på uppdrag av Karl XII vägarna från Jämtland, Härjedalen och Dalarna över fjällen till Norge. När den jämtländska armén gick över gränsen stannade Frisenheim kvar i Duved, Jämtland för att därifrån ombesörja truppernas underhåll. Efter krigsslutet 1721 fick han som landshövding i uppdrag att övervaka »landets evakuation och första inrättning» samt sörja för de från Sverige återvändande soldaternas inkvartering och tåg genom landet till hemorten. Vidare skulle han ta emot de inflytande kontributionerna, förvalta kronomagasinen, sköta förplägning och transport av de från Ryssland återkommande krigsfångarna m m. Han var under de första månaderna i Finland snarast att betrakta som landets generalguvernör och överbefälhavare. Till sin residensort valde han Villmanstrand. Långström, Peter ?? - 1718 Född i Savolax, Finland, död den 24 nov 1718 i Stjördalen, Trondelagen, Norge. Fänrik i Björneborgs regemente febr. 1710, löjtnant där den 11 juni 1710, partikapten i dec. 1711, – Troligen ogift. Lånström tillhörde den s k fördubblingen vid Björneborgs regemente, där han 1710 blev tjänstgörande fänrik och löjtnant vid Ruovesi kompani. Av general Carl Nieroth fick han förordnande som partikapten och befälet över ett kompani fotdragoner (frikompani). De skulle underhålla sig själva med det byte de tog under sina strövtåg. Han tillhörde de trupper som sökte spärra farleden till Viborg och utnämndes till kapten sedan han kapat två krigsfartyg vid Trångsund. Sedan C G Armfeldts kår utrymt Finland, förde han med sin styrka ett eget gerillakrig långt inne i Savolax, anföll posteringar, tog proviantforor och hindrade i allmänt fiendens operationer. År 1718 följde han med sitt frikompani Armfeldts armé över de norska fjällen. Även här tjänstgjorde han som partigängare och utförde många farofyllda spaningsuppdrag. I Stjördalen dödades han i november 1718 i ett bakhåll vid stranden av Forraälven av elden från en norsk bondehop. I dag finns en minnessten över Peter Långström i Fordalsmarka i Hegra, Norge. Många sägner uppstod om Långströms äventyrliga liv. Meitzner, Balthazar ?? - 1718 Överste, chef över de norska styrkor som försvarade Stene skans. Död den 10 november 1718 i Trondheim (gamla stilen). von Motzfeldt, Peter Överste, chef över den 600 man straka norska ryttarstyrka som jagades av de la Barre och hans 350 karolinska ryttare söderut och över Dovre fjäll. Källor, (12)

Berömda svenska slag, 1700-tal (5j)

Innehåll denna sida:
Berömda svenska slag, 1700-tal:
Avsnittet “Stora Nordiska Kriget” är uppdelad på flera sidor:

Källreferenser, 1700-tal

  1. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen 1989   2. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977   3. Kungar och krigare, tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Anders Florén, Stellan Dahlgren, Jan Lindegren, 1992   4. Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt. Herman Lindqvist, 1994   5. Historien om Sverige, Storhet och fall. Herman Lindqvist, 1995   6. Karoliner. Alf Åberg, Göte Göransson 1976   7. I karolinernas spår. Alf Åberg, 1959   8. Poltava. Peter Englund, 1988   9. Karl XII:s levnad. Frans G. Bengtsson (3:e utgåvan), 1989 10. Armfeldts fälttåg mot Trondheim 1718 – 1719. Svante Hedin, 1986 11. Svenska regementenas historia. J Mankell, andra upplagan, 1866 12. Svenskt Biografiskt Lexikon, SBL (CD) 13. Svensk militärhistorisk atlas, 2000 14. Svenska äventyr, 800 - 1710, 1710 – 1780. Lars Widding m.fl. 1996 15. Svenska krig 1521 – 1814. Ulf Sundberg, 1998
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-06-05

Persongalleri, Armfeldtska

fälttåget 1718  (5j)

Norge 1718

Armfeldt, Carl Gustav 1666 - 1736 Befälhavare över den jämtländska armén i fälttåget mot Norge 1718. Född den 9 nov. 1666 i Ingermanland, död den 24 okt. 1736. Föräldrar: överstelöjtnanten Gustav Armfelt och Elisabet Brakel. Släkten Armfeldt har jämtländska rötter. Korpral vid Nylands kavalleri 1683; i fransk krigstjänst 1685; generaladjutant av kavalleriet vid armén i Ingermanland och Finland i slutet av år 1700, utnämningen stadfästes av Karl XII den 9 jan. 1701; överste vid Viborgs läns fördubblingskavalleri 26 mars 1707; generalmajor av kavalleriet 21 apr. 1711; chef för Nylands infanteriregemente 1711; övertog befälet över armén i Finland den 6 aug. 1713 (vilket befäl han bibehöll till krigets slut); ledde under resten av 1713 och hela 1714 Finlands försvar; generallöjtnant av infanteriet 16 jan. 1717; befälhavare över den jämtländska armén 9 mars 1718; får i Gävle ansvaret att med den finska armén fram till krigsslutet sköta försvaret mot de ryska galärerna härjningar; skeppade över den finska armén till Finland hösten 1721; bosätter sig i Finland på överstebostället Liljendal vid Pernå, öster om Borgå; friherre 5 juli 1731; tf. överbefälhavare i Finland 19 sept. 1734; general 6 mars 1735; överbefälhavare i Finland 24 mars samma år. Gift 1700 med sin kusindotter Lovisa Aminoff, född 1685, omkommen genom drunkning 1741, dotter till ryttmästaren Johan Fredrik Aminoff. Tillsammans får paret 20 barn varav 10 söner och 2 döttrar når vuxen ålder. Paret är jordfästa i det Isnäska gravkoret i Pernå kyrka. Budde, Vincent 1660 - 1729 Budde hade vid tiden för det armfeldtska anfallet år 1718 ansvaret för det norska försvaret av Trondheim. Född den 31/12 1660 i Frederikshald, död 13 april 1729. Föräldrar: överste Frederik Otto Budde och Sophie Bildt. Major vid Andra dragonregementet i de danska styrkor som var i kejserlig tjänst 1702; överstelöjtnant vid det Nordenfjeldska dragonregementet 1704; överste och chef för Trondhjemske regementet 1710; generalmajor och kommendant vid Fredriksstad i november 1716; kommenderande general nordenfjels 1717; riddare av Dannebrogen 1721. Gift 16 april 1718 med Armgard Margrethe Gabel. Cronstedt, Gabriel 1670 - 1757 Heter före adlandet Olderman, född 2 maj 1670 i Stockholm, död 7 sept. 1757 på Siggesta, Värmdön. Student i Uppsala 3 mars 1679; adopterad av sin styvfader direktören Mårten Cronstedt och adlad 18 mars 1693; volontär vid fortifikationen 1694; löjtnant därstädes 19 juli 1695; ingenjörkapten i fortifikationskontoret 12 juni 1700; erhöll majors grad med kaptens lön 9 sept. 1712; generalkvartermästarlöjtnant (överstelöjtnant) 9 febr. 1716; "befälhavare av fortifikationen" vid jämtländska armén 21 maj 1718; överste 1 dec. 1719; generalmajor och direktör över fortifikationen 19 okt. 1741; ledamot av defensionskommissionen 27 sept. 1742—17 aug. 1743; överkommendant i Stockholm och över befästningarna i Stockholms skärgård 16 juni 1743; generallöjtnant 10 juni 1755; erhöll avsked 28 juli 1757. Gift 1) 20 juni 1699 i Stockholm med Brita Österling, född 28 okt. 1671 i Stockholm, död 1 aug. 1714 i Kila socken, Västerås stift. 2) 10 jan. 1715 med Maria Elisabeth Adlerberg, född 28 jan. 1694 i Jönköping, död 13 dec. 1750 i Stockholm. Med sina båda fruar hade han 25 barn. de la Barre, Reinhold Johan 1660-tal - 1724 Född på Ermes slott i Livland, troligen på 1660- talet, död 18 jan. 1724. Föräldrar: översten Anton de la Barre och friherrinnan Anna Gertruda von Yxkull-Gyllenband. Volontär vid livgardet maj 1684; fänrik vid Campen-hausens livländska infanteriregemente 1684; kornett vid livländska adelsfanan; löjtnant vid överste Quaders kavalleriregemente i fransk tjänst 11 nov. 1691; ryttmästare där 1694; ryttmästare vid H. H. von Tiesenhausens livländska kavalleriregemente 1700; sekundmajor där 23 febr. 1702; premiärmajor 1703; överstelöjtnant där; överste vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 22 okt. 1710; överste vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente samt generalmajor av kavalleriet 13 maj 1713; generallöjtnant av kavalleriet 16 jan. 1717; "direktör av förrättningen" i jämtländska arméns stab 1718; En av de mer dramatiska händelserna i fälttåget mot Trondheim var då de la Barre och hans ryttare i bästa karoliner anda jagar en norsk ryttaravdelning söderut och över Dovre fjäll; deltog i försvaret av Roslagen 1719; efter freden 1721 tågar han med sina trupper runt Bottenviken till Finland; överbefälhavare över trupperna i Finland fram till april 1722. — Ogift. Frisenheim, Johan Henrik omkr. 1670 - 1737 Han heter Frisius innan han blev adlad 1713 , född omkring 1670 i Nyen, död den 12 okt 1737 i Villmanstrand. Fader: kyrkoherden i tyska församlingen i Nyen, Johan Henrik Frisius. Burskap som köpman i Nyen 1691, flyttade till Viborg 1703 sedan Nyen fallit i rysarnas händer, krigskommissarie vid finska armén 1710, överkrigskommissarie 1713, krigsråd 4 dec 1716, adlad 6 dec samma år, landshövding i Nyslotts och Kymmenegårds län 16 sept 1721, friherre 4 aug 1727. Gift 1696 med Catharina Barckman, död 1702. Äktenskapet var barnlöst. Hösten 1717 undersökte Frisenheim i Armfeldts sällskap och på uppdrag av Karl XII vägarna från Jämtland, Härjedalen och Dalarna över fjällen till Norge. När den jämtländska armén gick över gränsen stannade Frisenheim kvar i Duved, Jämtland för att därifrån ombesörja truppernas underhåll. Efter krigsslutet 1721 fick han som landshövding i uppdrag att övervaka »landets evakuation och första inrättning» samt sörja för de från Sverige återvändande soldaternas inkvartering och tåg genom landet till hemorten. Vidare skulle han ta emot de inflytande kontributionerna, förvalta kronomagasinen, sköta förplägning och transport av de från Ryssland återkommande krigsfångarna m m. Han var under de första månaderna i Finland snarast att betrakta som landets generalguvernör och överbefälhavare. Till sin residensort valde han Villmanstrand. Långström, Peter ?? - 1718 Född i Savolax, Finland, död den 24 nov 1718 i Stjördalen, Trondelagen, Norge. Fänrik i Björneborgs regemente febr. 1710, löjtnant där den 11 juni 1710, partikapten i dec. 1711, – Troligen ogift. Lånström tillhörde den s k fördubblingen vid Björneborgs regemente, där han 1710 blev tjänstgörande fänrik och löjtnant vid Ruovesi kompani. Av general Carl Nieroth fick han förordnande som partikapten och befälet över ett kompani fotdragoner (frikompani). De skulle underhålla sig själva med det byte de tog under sina strövtåg. Han tillhörde de trupper som sökte spärra farleden till Viborg och utnämndes till kapten sedan han kapat två krigsfartyg vid Trångsund. Sedan C G Armfeldts kår utrymt Finland, förde han med sin styrka ett eget gerillakrig långt inne i Savolax, anföll posteringar, tog proviantforor och hindrade i allmänt fiendens operationer. År 1718 följde han med sitt frikompani Armfeldts armé över de norska fjällen. Även här tjänstgjorde han som partigängare och utförde många farofyllda spaningsuppdrag. I Stjördalen dödades han i november 1718 i ett bakhåll vid stranden av Forraälven av elden från en norsk bondehop. I dag finns en minnessten över Peter Långström i Fordalsmarka i Hegra, Norge. Många sägner uppstod om Långströms äventyrliga liv. Meitzner, Balthazar ?? - 1718 Överste, chef över de norska styrkor som försvarade Stene skans. Död den 10 november 1718 i Trondheim (gamla stilen). von Motzfeldt, Peter Överste, chef över den 600 man straka norska ryttarstyrka som jagades av de la Barre och hans 350 karolinska ryttare söderut och över Dovre fjäll. Källor, (12)

Berömda svenska slag,

1700-tal (5j)

Källreferenser, 1700-tal

  1. Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I. Stiftelsen Nerekies regementen 1989   2. Kungliga Södermanlands regemente under 350 år, 1977   3. Kungar och krigare, tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Anders Florén, Stellan Dahlgren, Jan Lindegren, 1992   4. Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt. Herman Lindqvist, 1994   5. Historien om Sverige, Storhet och fall. Herman Lindqvist, 1995   6. Karoliner. Alf Åberg, Göte Göransson 1976   7. I karolinernas spår. Alf Åberg, 1959   8. Poltava. Peter Englund, 1988   9. Karl XII:s levnad. Frans G. Bengtsson (3:e utgåvan), 1989 10. Armfeldts fälttåg mot Trondheim 1718 – 1719. Svante Hedin, 1986 11. Svenska regementenas historia. J Mankell, andra upplagan, 1866 12. Svenskt Biografiskt Lexikon, SBL (CD) 13. Svensk militärhistorisk atlas, 2000 14. Svenska äventyr, 800 - 1710, 1710 – 1780. Lars Widding m.fl. 1996 15. Svenska krig 1521 – 1814. Ulf Sundberg, 1998