Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-06-05

Pesongalleri - Trettioåriga kriget (2d)

Breitenfeld 1631

Banér, Johan (Jan) 1596-1641. Se under Lützen Caldenbach, Sachsare Hamilton, John. Överste, skotte Hepburn, Jacob John 1??? - 1636 Skotte. Kapten vid hovregementet 1625, överstelöjtnant vid Gröna regementet 1627, överste och chef vid samma regemente 1629. Horn, Gustav 1592 - 1657 Greve, fältmarskalk och riksråd, en av G II A:s närmaste män. Född på Örbyhus. 1621 förordnad överste för Norrlands regemente och deltog i ryska och polska krigen. 1625 utnämnd till befälhavare för den finska armén och 1628 generalfältherre över den svenska armén i Livland. Förenade sina styrkor 1629 med G II A:s i Stettin och deltog sen med kungen i alla större slag. Blev tillfångatagen 1634 av de kejserliga. Frisläppt 1641. 1651 greve av Björneborg. Lillie, Axel Gustavsson 1603 - 1662 Greve. Fänrik vid hovregementet 1625, löjtnant vid Röda brigaden 1626, kapten 1627, överstelöjtnant vid Österbottens regemente 1631. Förlorade ett ben vid stormningen i Mainz 1631 men fortsatte sin bana som krigsman. 1651 friherre och krigsråd. Monroe, Robert 1??? - 1680 Skotsk överstelöjtnant vid Donald MacKeys regemente i svensk tjänst 1629, överste vid samma regemente 1632. Monroe of Fowles, Robert Överste och chef för ett värvat regemente i svensk tjänst. Pappenheim Se under Lützen Ramsay, Jacob 1589 - 1638 Överstelöjtnant vid Jacob Spens regemente 1624, överste och chef för ett värvat regemente 1627, skotte. Ruthwen, John Överstelöjtnant vid Alexander Leslies regemente 1631 och chef för ett infanteri regemente. Soop, Erik 1592 - 1632 Ryttmästare vid Västgöta ryttare 1622, överstelöjtnant 1625, överste och chef för Västgöta kavalleriregemente 1628. Dubbades till riddare av G II A efter utomordentliga insatser vid drabbningen i Dirschau. Stålhandske, Torsten Se under Lützen Teuffel, Maximilian 1??? - 1631 Friherre. Kapten vid Hovregementet1624, överstelöjtnant vid Blå regementet 1625, överste och chef för samma regemente 1627 och för Gula regementet samma år. Stupade i Breitenfeld 1631. Tilly Se under Lützen Torstensson, Lennart Se under Lützen Tott, Åke 1598 - 1640 Ryttmästare 1626, Överstelöjtnant samma år, general och riksråd 1631, fältmarskalk 1631. G II A kallade honom för "snöplogen" som skulle röja väg år de andra på grund av sitt rykte som slagskämpe. von Arnim, Hans George 1583 - 1641 Befälhavare som deltog på båda sidor i kriget. I Breitenfeld på svensk sida via den sachsiska hären. von Brandenburg, George Vilhelm 1595 - 1640 Från Brandenburg i Berlin, kurfurste av Brandenburg, hertig i Preussen och svåger med Gustav II Adolf (bror till G II A gemål Maria Eleonora). von Efferen-Hall von Hessen, Vilhelm, Lantgreve von Sachsen, Johan Georg Kurfurste av Sachsen. Deltog i Breitenfeld på svenskarnas sida.

Lützen 1632

Banér, Johan (Jan) 1596-1641 En av Sveriges främsta fältherrar och taktiker; son till Gustav Banér. Johan Banér, som blev riksråd 1630, hade till fulländning lärt sig krigskonsten under Gustav II Adolfs fälttåg. Han utnämndes till fältmarskalk 1634 och bemästrade krisen efter nederlaget vid Nördlingen. Med sin nyorganiserade armé segrade Banér vid Wittstock 1636. Han ryckte in i Sachsen, men tvingades följande år retirera och lyckades genom ett mästerligt återtåg föra armén tillbaka till Pommern ("återtåget från Torgau"). 1638 utnämndes han till överbefälhavare för de svenska trupperna i Tyskland och till generalguvernör i Pommern. Efter segern vid Chemnitz 1639 företog Banér följande år en misslyckad stormning av Regensburg, vilket tvingade honom till ett återtåg, under vilket han avled. Brahe, Nils 1604-1632 General; greve; bror till Per Brahe d y. Nils Brahe deltog i slaget vid Leipzig 1631 och sårades dödligt vid Lützen följande år i spetsen för Gula brigaden. Tillika chef för centern i den första träffen. Fänrik vid hovregementet 1625, kapten 1626. Överste och chef för Upplands regemente 1628. General vid infanteriet och riksråd samma år. Kämpade mycket tappert med den Gula brigaden i Lützen. När de övriga brigaderna tvingades vika för Pappenheims anfall stod Nils Brahe och Gula brigaden tappert kvar, men höggs ner anfallna från tre sidor. Bulasch Generalmajor, chef över en rytterienhet i den svenska andra träffens högerflygel Colloredo, Rudolf von 1??? - 1632 General i de kejserliga trupperna. Stupade i Lützen 1632. Gustav II Adolf 1594 - 1632 Svensk kung 1611, son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. Vid Gustav Adolfs trontillträde befann sig Sverige invecklat i tre krig. De med Danmark och Ryssland avslutades genom frederna i Knäred 1613 och Stolbova 1617. Kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629. Gustav Adolf stupade i slaget vid Lützen den 6 nov 1632. Genom sin utrikespolitik grundlade Gustav II Adolf Sveriges stormaktsvälde. Inrikespolitiskt fick hans regering även en avgörande betydelse genom den nydaning av förvaltningen, krigsmakten, regeringen och riksdagen som påbörjades. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna inrättade han centrala ämbetsverk (kollegier) och hovrätter. 1620 gift med Maria Eleonora av Brandenburg med vilken han hade dottern Kristina. Knijphausen, Dodo von Chef över centern i den andra träffen i de svenska leden Kyle Chef för den svenska brigaden i den svenska hären Leslie Chef över den gröna brigaden i den svenska hären Mackey, Donald Härstammar från klanen Siol Morgan i Skottland. Donald Mackey erhöll 30/3 1626 ett uppdrag från kung Charles I att transportera 3000 man till Tyskland för att understödja greven av Mansfeld i kriget för protestantismen. Det Mackeyska regementet säges ha varit Gustaf II Adolfs favoritregemente som han ofta använde i de svåraste och mest kritiska uppgifterna. Vid slaget i Leipzig 7/11 1631 var det regementets jämna och bestämda eld, följt av man-mot-man-strider, som slutligen avgjorde kampen mot fältherren Tilly. Vid stormningen av Nya Brandenburg förlorades halva regementet och bara en tiondel kunde delta effektivt vid slaget i Lützen. Se vidare ätten Mackey. Nilsson Bååt, Lennart Major, chef över östgötarna Oxenstierna, Axel Gustafsson 1583-1654 Statsman, riksråd 1609, rikskansler 1612; friherre, greve af Södermöre 1645. Oxenstierna var vid Gustav II Adolfs trontillträde rådsaristokratins ledare. I landets svåra läge inledde han och kungen sitt fruktbara samarbete. 1626 utsågs Oxenstierna till generalguvernör i Ostpreussen, där han genom hamntullarna skaffade medel till det fortsatta kriget i Tyskland. 1629 ledde han de för Sverige lyckosamma svensk-polska stilleståndsförhandlingarna i Altmark. Efter kungens död vid slaget vid Lützen övertog Oxenstierna ledningen, och tack vare hans diplomatiska skicklighet, som bl a säkrade stödet från Frankrike, och Johan Banérs och Lennart Torstenssons militära förmåga kunde kriget segerrikt fullföljas. Oxenstierna återvände hem 1636 och blev den erkänt främste bland Kristinas förmyndare. Sedan Kristina blivit myndig 1644 kom Oxenstierna efter några år i onåd och sköts åt sidan. Efter hennes tronavsägelse fick han under Karl X Gustav åter visst inflytande men avled kort därefter. Axel Oxenstierna har kallats "Sveriges främste statsman nedanför tronen". Han ligger begravd i Fiholms sockenkyrka, Jäder. Pappenheim, Gottfried Heinrich von 1594 - 1632 Tysk kejserlig fältherre; greve. Pappenheim var Tillys närmaste underbefälhavare i slagen vid Vita berget, vid Magdeburgs stormning och vid Breitenfeld samt Wallensteins närmaste man i slaget vid Lützen, där han stupade. Ordspråk: känna sina pappenheimare: 'känna sitt folk', citat ur Friedrich von Schillers Wallensteins Tod. Piccolomini, Ottavio 1599 - 1656 F ödd den 11 november 1599 i Florens och död den 11 augusti 1656 i Wien. Italiensk fältherre i kejserlig tjänst (hertig av Amalfi) . Piccolomini, som var en av trettioåriga krigets mest berömda härförare, deltog i sammansvärjningen mot Wallenstein. Han segrade vid Nördlingen 1634 men besegrades av Lennart Torstensson vid Breitenfeld 1642. Rehlingen, Konrad von Överstelöjtnant i de svenska truppernas rytteri Stenbock, Fredrik Överste och chef över smålänningarna Stålhandske, Torsten 1594 - 1642 Generalmajor och chef över det finska rytteriet. Kapten vid Ernst Creutz regemente 1623, major 1624 och vid finska rytteriet 1627. Överstelöjtnant 1629, överste 1632, generalmajor 1634. Bidrog i hög grad till segern i Breitefeld när han med sina ryttare anföll på Gustav II Adolfs högra flygel. Gjorde även betydande insatser i Lützen 1632. Tilly, Johann Tserclaes 1559-1632 Tysk fältherre; greve. Född i Belgien, vallon och greve till slottet Tilly i Waterloo. Tilly, som var utbildad i tidens spanska krigskonst och till sin död var den katolska ligans överbefälhavare i trettioåriga kriget, segrade 1620 över Fredrik V av Pfalz vid Vita berget och 1626 över Kristian IV av Danmark vid Lutter am Barenberge. Han utnämndes 1630 till överbefälhavare för den kejserliga armén och besegrades av Gustav II Adolf vid Breitenfeld 1631. Ett år senare sårades Tilly dödligt vid Lech. Torstensson, Lennart 1603-1651 Fältherre, riksråd och fältmarskalk 1641, från 1648 generalguvernör i Västergötland, Dal, Värmland och Halland; greve 1647. Torstensson var en av Gustav II Adolfs främsta militära medhjälpare och nydanade det svenska artilleriet och general vid artilleriet efter slaget vid Nürnberg, aug 1632. Han blev senare fältmarskalken Johan Banérs närmaste man och från 1641 dennes efterträdare som överbefälhavare i Tyskland. Han reorganiserade armén och vann segrarna vid Breitenfeld 1642 och vid Jankov 1645. Under kriget mot Danmark 1643-45 ockuperade han Jylland. Genom sin snabba och överrumplande krigföring anses Lennart Torstensson ha blivit en läromästare för Karl X Gustav. Wallenstein, Albrecht von 1583 - 1634 Tysk fältherre; hertig av Friedland och Mecklenburg. Wallenstein, som var den främste katolske härföraren under trettioåriga kriget och en framstående organisatör och finansman, förde 1625-30 de kejserliga trupperna till seger men avsattes 1630. Han begagnade då sin ekonomiska maktställning till att sabotera den kejserliga krigföringen och tvingade därigenom sin efterträdare, Johann Tserclaes Tilly, till det olyckliga slaget vid Breitenfeld. Efter Gustav II Adolfs framgångar återfick Wallenstein överbefälet och hejdade dennes frammarsch vid Nürnberg men besegrades vid Lützen 1632. Han avvek till Böhmen, där han reorganiserade sin här och samtidigt inlät sig på landsförrädiska fredsunderhandlingar. Han avsattes till sist och mördades i Eger av sammansvurna officerare. Weimar, Bernhard von Hertig, ledde den svenska vänstra kavalleriflygeln i Lützen och övertog ledningen av slaget sedan Gustav II Adolf stupat. Weimar, Vilhelm Chef över en rytterienhet i den andra träffens högerflygel i den svenska hären Winkel Överste, chef för den blå brigaden i den svenska hären

Källreferenser

  4. Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt, Herman Lindqvist 1994   9. Gustav II Adolf och hans folk, Göte Göransson 1994 10. Ofredssår, Peter Englund 1993 11. Focus 98, Norstedts Multimedia 1997

Berömda svenska slag, 1600-tal (2d)

xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx
Berömda svenska slag, 1600-tal:
Innehåll denna sida:
Avsnittet “Trettioåriga kriget” är uppdelad på flera sidor:
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-06-05

Pesongalleri - Trettioåriga kriget

(2d)

Breitenfeld 1631

Banér, Johan (Jan) 1596-1641. Se under Lützen Caldenbach, Sachsare Hamilton, John. Överste, skotte Hepburn, Jacob John 1??? - 1636 Skotte. Kapten vid hovregementet 1625, överstelöjtnant vid Gröna regementet 1627, överste och chef vid samma regemente 1629. Horn, Gustav 1592 - 1657 Greve, fältmarskalk och riksråd, en av G II A:s närmaste män. Född på Örbyhus. 1621 förordnad överste för Norrlands regemente och deltog i ryska och polska krigen. 1625 utnämnd till befälhavare för den finska armén och 1628 generalfältherre över den svenska armén i Livland. Förenade sina styrkor 1629 med G II A:s i Stettin och deltog sen med kungen i alla större slag. Blev tillfångatagen 1634 av de kejserliga. Frisläppt 1641. 1651 greve av Björneborg. Lillie, Axel Gustavsson 1603 - 1662 Greve. Fänrik vid hovregementet 1625, löjtnant vid Röda brigaden 1626, kapten 1627, överstelöjtnant vid Österbottens regemente 1631. Förlorade ett ben vid stormningen i Mainz 1631 men fortsatte sin bana som krigsman. 1651 friherre och krigsråd. Monroe, Robert 1??? - 1680 Skotsk överstelöjtnant vid Donald MacKeys regemente i svensk tjänst 1629, överste vid samma regemente 1632. Monroe of Fowles, Robert Överste och chef för ett värvat regemente i svensk tjänst. Pappenheim Se under Lützen Ramsay, Jacob 1589 - 1638 Överstelöjtnant vid Jacob Spens regemente 1624, överste och chef för ett värvat regemente 1627, skotte. Ruthwen, John Överstelöjtnant vid Alexander Leslies regemente 1631 och chef för ett infanteri regemente. Soop, Erik 1592 - 1632 Ryttmästare vid Västgöta ryttare 1622, överstelöjtnant 1625, överste och chef för Västgöta kavalleriregemente 1628. Dubbades till riddare av G II A efter utomordentliga insatser vid drabbningen i Dirschau. Stålhandske, Torsten Se under Lützen Teuffel, Maximilian 1??? - 1631 Friherre. Kapten vid Hovregementet1624, överstelöjtnant vid Blå regementet 1625, överste och chef för samma regemente 1627 och för Gula regementet samma år. Stupade i Breitenfeld 1631. Tilly Se under Lützen Torstensson, Lennart Se under Lützen Tott, Åke 1598 - 1640 Ryttmästare 1626, Överstelöjtnant samma år, general och riksråd 1631, fältmarskalk 1631. G II A kallade honom för "snöplogen" som skulle röja väg år de andra på grund av sitt rykte som slagskämpe. von Arnim, Hans George 1583 - 1641 Befälhavare som deltog på båda sidor i kriget. I Breitenfeld på svensk sida via den sachsiska hären. von Brandenburg, George Vilhelm 1595 - 1640 Från Brandenburg i Berlin, kurfurste av Brandenburg, hertig i Preussen och svåger med Gustav II Adolf (bror till G II A gemål Maria Eleonora). von Efferen-Hall von Hessen, Vilhelm, Lantgreve von Sachsen, Johan Georg Kurfurste av Sachsen. Deltog i Breitenfeld på svenskarnas sida.

Lützen 1632

Banér, Johan (Jan) 1596-1641 En av Sveriges främsta fältherrar och taktiker; son till Gustav Banér. Johan Banér, som blev riksråd 1630, hade till fulländning lärt sig krigskonsten under Gustav II Adolfs fälttåg. Han utnämndes till fältmarskalk 1634 och bemästrade krisen efter nederlaget vid Nördlingen. Med sin nyorganiserade armé segrade Banér vid Wittstock 1636. Han ryckte in i Sachsen, men tvingades följande år retirera och lyckades genom ett mästerligt återtåg föra armén tillbaka till Pommern ("återtåget från Torgau"). 1638 utnämndes han till överbefälhavare för de svenska trupperna i Tyskland och till generalguvernör i Pommern. Efter segern vid Chemnitz 1639 företog Banér följande år en misslyckad stormning av Regensburg, vilket tvingade honom till ett återtåg, under vilket han avled. Brahe, Nils 1604-1632 General; greve; bror till Per Brahe d y. Nils Brahe deltog i slaget vid Leipzig 1631 och sårades dödligt vid Lützen följande år i spetsen för Gula brigaden. Tillika chef för centern i den första träffen. Fänrik vid hovregementet 1625, kapten 1626. Överste och chef för Upplands regemente 1628. General vid infanteriet och riksråd samma år. Kämpade mycket tappert med den Gula brigaden i Lützen. När de övriga brigaderna tvingades vika för Pappenheims anfall stod Nils Brahe och Gula brigaden tappert kvar, men höggs ner anfallna från tre sidor. Bulasch Generalmajor, chef över en rytterienhet i den svenska andra träffens högerflygel Colloredo, Rudolf von 1??? - 1632 General i de kejserliga trupperna. Stupade i Lützen 1632. Gustav II Adolf 1594 - 1632 Svensk kung 1611, son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. Vid Gustav Adolfs trontillträde befann sig Sverige invecklat i tre krig. De med Danmark och Ryssland avslutades genom frederna i Knäred 1613 och Stolbova 1617. Kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629. Gustav Adolf stupade i slaget vid Lützen den 6 nov 1632. Genom sin utrikespolitik grundlade Gustav II Adolf Sveriges stormaktsvälde. Inrikespolitiskt fick hans regering även en avgörande betydelse genom den nydaning av förvaltningen, krigsmakten, regeringen och riksdagen som påbörjades. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna inrättade han centrala ämbetsverk (kollegier) och hovrätter. 1620 gift med Maria Eleonora av Brandenburg med vilken han hade dottern Kristina. Knijphausen, Dodo von Chef över centern i den andra träffen i de svenska leden Kyle Chef för den svenska brigaden i den svenska hären Leslie Chef över den gröna brigaden i den svenska hären Mackey, Donald Härstammar från klanen Siol Morgan i Skottland. Donald Mackey erhöll 30/3 1626 ett uppdrag från kung Charles I att transportera 3000 man till Tyskland för att understödja greven av Mansfeld i kriget för protestantismen. Det Mackeyska regementet säges ha varit Gustaf II Adolfs favoritregemente som han ofta använde i de svåraste och mest kritiska uppgifterna. Vid slaget i Leipzig 7/11 1631 var det regementets jämna och bestämda eld, följt av man-mot- man-strider, som slutligen avgjorde kampen mot fältherren Tilly. Vid stormningen av Nya Brandenburg förlorades halva regementet och bara en tiondel kunde delta effektivt vid slaget i Lützen. Se vidare ätten Mackey. Nilsson Bååt, Lennart Major, chef över östgötarna Oxenstierna, Axel Gustafsson 1583-1654 Statsman, riksråd 1609, rikskansler 1612; friherre, greve af Södermöre 1645. Oxenstierna var vid Gustav II Adolfs trontillträde rådsaristokratins ledare. I landets svåra läge inledde han och kungen sitt fruktbara samarbete. 1626 utsågs Oxenstierna till generalguvernör i Ostpreussen, där han genom hamntullarna skaffade medel till det fortsatta kriget i Tyskland. 1629 ledde han de för Sverige lyckosamma svensk-polska stilleståndsförhandlingarna i Altmark. Efter kungens död vid slaget vid Lützen övertog Oxenstierna ledningen, och tack vare hans diplomatiska skicklighet, som bl a säkrade stödet från Frankrike, och Johan Banérs och Lennart Torstenssons militära förmåga kunde kriget segerrikt fullföljas. Oxenstierna återvände hem 1636 och blev den erkänt främste bland Kristinas förmyndare. Sedan Kristina blivit myndig 1644 kom Oxenstierna efter några år i onåd och sköts åt sidan. Efter hennes tronavsägelse fick han under Karl X Gustav åter visst inflytande men avled kort därefter. Axel Oxenstierna har kallats "Sveriges främste statsman nedanför tronen". Han ligger begravd i Fiholms sockenkyrka, Jäder. Pappenheim, Gottfried Heinrich von 1594 - 1632 Tysk kejserlig fältherre; greve. Pappenheim var Tillys närmaste underbefälhavare i slagen vid Vita berget, vid Magdeburgs stormning och vid Breitenfeld samt Wallensteins närmaste man i slaget vid Lützen, där han stupade. Ordspråk: känna sina pappenheimare: 'känna sitt folk', citat ur Friedrich von Schillers Wallensteins Tod. Piccolomini, Ottavio 1599 - 1656 F ödd den 11 november 1599 i Florens och död den 11 augusti 1656 i Wien. Italiensk fältherre i kejserlig tjänst (hertig av Amalfi) . Piccolomini, som var en av trettioåriga krigets mest berömda härförare, deltog i sammansvärjningen mot Wallenstein. Han segrade vid Nördlingen 1634 men besegrades av Lennart Torstensson vid Breitenfeld 1642. Rehlingen, Konrad von Överstelöjtnant i de svenska truppernas rytteri Stenbock, Fredrik Överste och chef över smålänningarna Stålhandske, Torsten 1594 - 1642 Generalmajor och chef över det finska rytteriet. Kapten vid Ernst Creutz regemente 1623, major 1624 och vid finska rytteriet 1627. Överstelöjtnant 1629, överste 1632, generalmajor 1634. Bidrog i hög grad till segern i Breitefeld när han med sina ryttare anföll på Gustav II Adolfs högra flygel. Gjorde även betydande insatser i Lützen 1632. Tilly, Johann Tserclaes 1559-1632 Tysk fältherre; greve. Född i Belgien, vallon och greve till slottet Tilly i Waterloo. Tilly, som var utbildad i tidens spanska krigskonst och till sin död var den katolska ligans överbefälhavare i trettioåriga kriget, segrade 1620 över Fredrik V av Pfalz vid Vita berget och 1626 över Kristian IV av Danmark vid Lutter am Barenberge. Han utnämndes 1630 till överbefälhavare för den kejserliga armén och besegrades av Gustav II Adolf vid Breitenfeld 1631. Ett år senare sårades Tilly dödligt vid Lech. Torstensson, Lennart 1603-1651 Fältherre, riksråd och fältmarskalk 1641, från 1648 generalguvernör i Västergötland, Dal, Värmland och Halland; greve 1647. Torstensson var en av Gustav II Adolfs främsta militära medhjälpare och nydanade det svenska artilleriet och general vid artilleriet efter slaget vid Nürnberg, aug 1632. Han blev senare fältmarskalken Johan Banérs närmaste man och från 1641 dennes efterträdare som överbefälhavare i Tyskland. Han reorganiserade armén och vann segrarna vid Breitenfeld 1642 och vid Jankov 1645. Under kriget mot Danmark 1643-45 ockuperade han Jylland. Genom sin snabba och överrumplande krigföring anses Lennart Torstensson ha blivit en läromästare för Karl X Gustav. Wallenstein, Albrecht von 1583 - 1634 Tysk fältherre; hertig av Friedland och Mecklenburg. Wallenstein, som var den främste katolske härföraren under trettioåriga kriget och en framstående organisatör och finansman, förde 1625-30 de kejserliga trupperna till seger men avsattes 1630. Han begagnade då sin ekonomiska maktställning till att sabotera den kejserliga krigföringen och tvingade därigenom sin efterträdare, Johann Tserclaes Tilly, till det olyckliga slaget vid Breitenfeld. Efter Gustav II Adolfs framgångar återfick Wallenstein överbefälet och hejdade dennes frammarsch vid Nürnberg men besegrades vid Lützen 1632. Han avvek till Böhmen, där han reorganiserade sin här och samtidigt inlät sig på landsförrädiska fredsunderhandlingar. Han avsattes till sist och mördades i Eger av sammansvurna officerare. Weimar, Bernhard von Hertig, ledde den svenska vänstra kavalleriflygeln i Lützen och övertog ledningen av slaget sedan Gustav II Adolf stupat. Weimar, Vilhelm Chef över en rytterienhet i den andra träffens högerflygel i den svenska hären Winkel Överste, chef för den blå brigaden i den svenska hären

Källreferenser

  4. Historien om Sverige, När Sverige blev stormakt, Herman Lindqvist 1994   9. Gustav II Adolf och hans folk, Göte Göransson 1994 10. Ofredssår, Peter Englund 1993 11. Focus 98, Norstedts Multimedia 1997

Berömda svenska slag,

1600-tal (2d)